Efter en minst sagt annorlunda, skakig och rent av stökig tid närmar sig slutet på mandatperioden. Minns ni hur den började? Det kan kännas som en evighet sedan, tiden efter förra valet 2018 inleddes med en ovanligt lång sonderingsperiod där Stefan Löfven till slut drog längsta strået. Han kunde bilda regering mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet, vilande på ett januariavtal stöttat av Centerpartiet och Liberalerna – och en borgerlig budget.
Sedan dess har avtalet fallit, Löfven och regeringen avsatts genom en misstroendeförklaring initierad av Sverigedemokraterna på idé av Vänsterpartiet, uppbackad av Kristdemokraterna och Moderaterna. Puh. Knappt två veckor senare återinstallerades Löfven, med samma konstellation av regeringspartier men nu utan stöd av JA.
Så gick det någon sommarmånad, innan statsministern vid sitt sommartal meddelade att han inte tänker fortsätta vid rodret efter S-kongressen i november. Någon annan kommer att få leda Partiet i valrörelsen, och dessförinnan ska denna (läs Magdalena Andersson, som det mesta pekar för) tolereras av riksdagen och bilda en regering som enligt plan kvarstår till 11 september 2022. Då Sverige går till val. Och allt detta mitt under en pandemi, som vi nu äntligen kanske kan se början av slutet på.
Vem har sagt att politik är tråkigt?
Än så länge är Andersson finansminister och nyligen gick hon den traditionsenliga promenaden från Finansdepartementet till riksdagshuset med den rosettbundna budgetbunten på armen. ”En typisk valårsbudget”, kommenterade Mats Knutson, välkänd politisk expert på SVT, budgeten. Han syftar på att den är expansiv och välvillig åt både höger och vänster. Eller ”ett ideologiskt mischmasch”, som Tomas Ramberg, Sveriges Radios erfarna inrikespolitiske kommentator kallade den.
Valårsbudgetar är speciella. Och i år är det mesta speciellt. Frånsett återtåget ur pandemins grepp, en nog så stor utmaning för många företagare och branscher, står näringslivet och samhället inför flertalet tuffa utmaningar. Utmaningar som kräver politikens lyhördhet och beslutsamhet. De flesta tycks överens om att den grova brottsligheten, ofta knuten till gängkriminalitet, och trygghetsfrågorna kommer stå högt på agendan. Frågor som berör hela samhället, oavsett om man är direkt påverkad eller inte.
Hållbarhetsfrågorna växer i omfång och prioritet. Här handlar det mycket om samverkan mellan näringslivet och de offentliga aktörerna. Men också att beslutsfattare ska vara möjliggörare – inte grindvakter – för positiva framsteg mot klimatsmarta lösningar och tillväxt. Då är kanske lagändringar och regelförenklingar nödvändiga, så att politiken inte blir en bromskloss för hållbar utveckling.
För Handelskammaren handlar det om att vara en tydlig och trovärdig röst i dessa frågor. Vi företräder våra medlemmar och det regionala näringslivet, därför är det viktigt att vi har en tät dialog och gör relevanta utspel och aktiviteter för er. Vi vill höja temperaturen och inleder den 29 september med ett fysiskt event på Kammarforum i Norrköping: ”Ett år kvar till valet – vilka blir de dominerande frågorna?”. Varmt välkommen då och att höra av dig med synpunkter och frågor.
Vi hörs!
