Debattartikel publicerad i Corren och Södermanlands Nyheter

Få institutioner har sådan lång historia som Handelskammaren. Redan på 1500-talet visar dokumentation om de första kamrarnas uppkomst som ett samlat försvar för handelsskepp mot pirater på Medelhavet. I dag ser verksamheten för Handelskamrarna annorlunda ut, men syftet består – att verka för frihandel och goda förbindelser över gränserna.

Efter världskrigens slut hade den globala spelplanen för ekonomi och säkerhet förändrats i grunden. USA:s position stärktes, med Förenta staternas och Europas goda minne. Samtidigt grundmurades överenskommelsen om samarbete och gemensamma värderingar baserade på demokrati och marknadsekonomi, som förutsättning för att världen skulle röra sig i rätt riktning. Den överenskommelsen tycks dessvärre nu slängd överbord.

Sedan president Trump återinstallerats i Vita huset, har lite rörande handels- och säkerhetsrelationer varit sig likt. Djupt rotade grundprinciper har ryckts upp och pålitliga band mellan länder försvagats. Snabbt uppsatta handelshinder, oförutsägbar politik och hårda ord skapar inte bara kraftiga svängningar på börs- och valutamarknaden. Det skadar också långsiktiga förtroenden, som tar tid att bygga upp igen.

Med USA som EU:s största handelspartner – över 20 procent av den totala varu- och tjänsteexporten går till USA – är situationen allt annat än önskvärd. Höjda tullar och prisökningseffekter kommer att skada svensk och europeisk tillväxt. Sverige som handelsorienterat land står dock förhållandevis väl rustat för att möta utmaningarna. Statsfinanserna är goda och som litet land är det ekonomiskt och säkerhetsmässigt tryggt att vara en del av EU respektive Nato.

Sett till den östsvenska regionen så stärks vår motståndskraft i det mångfacetterade näringslivet med en stark industri och export av bland annat motorfordon, trä, metall- och jordbruksprodukter. Exporten till USA härifrån ligger på under tio procent medan Norden står för mer än det dubbla och tillsammans med övriga EU nära 70 procent. Det ger en solid handelsgrund att stå på.

Svenska företag bör på intet sätt räkna bort den amerikanska marknaden, men näringslivet och ekonomin mår bäst av förutsägbarhet och stabilitet. Handelskammaren uppmanar därför svenska och europeiska beslutsfattare att stärka EU:s inhemska konkurrenskraft. Frihandel inom EU:s gränser har varit framgångsrikt men bör stärkas ytterligare genom minskade regelverk och ökad rörlighet. EU:s inställning bör vara att fortsätta förhandla med den amerikanska administrationen samt öka takten för frihandelsavtal med andra länder. Engagemanget inom unionen har inte varit viktigare än nu – låt oss därför öka takten.

Frihandel och goda relationer bygger fred, tillväxt och välstånd. Det har kamrar över hela världen verkat för i 500 år och det kommer vi fortsätta med.

Simon Helmér, vd

Emma Meijer, projektledare Internationell handel

Debattinlägg publicerad i NT, Corren och KatrineholmsKuriren.

Nära vartannat bolag i regionen uppger att de behöver nyanställa under det kommande året. Behovet är stort exempelvis inom industrin där medarbetare till produktion behövs, men också IT- och tekniskt utbildad personal. Anställningsbehovet sträcker sig även över många fler branscher och kompetenser. Det visar Östsvenska Handelskammarens färska konjunkturrapport, som baseras på svaren från nära 200 företag i vår region.

Bilden av ett näringsliv som skriker högt efter kompetens, bekräftas på nationell nivå av flera arbetsgivarorganisationer. I ett läge där var fjärde rekryteringsförsök misslyckas (Svenskt Näringsliv) består kompetensbristen som företagens största hinder för önskad och hållbar tillväxt.

Se mer: Här finns praktikuppropet. Skriv upp dig och ditt företag i dag!

Länge har lösningen utlysts som att fler unga behöver söka sig ”rätt” utbildningar, det vill säga läsa till det som arbetsgivarna efterfrågar mest. För att denna matchning ska bli bättre, har anordnare av gymnasieutbildningar från och med i år till och med det kravet på sig när utbildningsplatser ska fördelas. Därtill har ett yrkesförberedande program på gymnasiet eller Yrkeshögskola länge utmålats som en säker inkörsport till jobb.

Trots ovan ansträngningar, saknas tillgång till praktik för de som faktiskt sökt sig till ”rätt” utbildning. Problemet har uppmärksammats på flera håll, bland annat av Praktiska gymnasiet i Norrköping. Skolan hade kö till flera yrkesprogram, men tvingades säga nej till behöriga elever på grund av brist på praktikplatser. Innebärande att ungdomar som är villiga att skola sig till bristyrken inte får göra det, eftersom inte tillräckligt många arbetsgivare bidrar till deras utbildning.

Sverige har med andra ord både kompetensbrist och praktikbrist! Den logiken går inte ihop – därför startar nu Östsvenska Handelskammaren ett praktikupprop. Vi tror att fler företag kan tänka sig öppna dörren för fler elever, inte minst för att säkra sin egen framtida kompetensförsörjning. Vi tror att kunskapen behöver höjas kring hur och vad som krävs i form av handledarskap med mera samt vilken direkt nytta företag kan ha av praktikanter.

Svensk konkurrenskraft och välfärd är beroende av att fler människor går till jobbet varje dag. Ungdomar behöver framtidsutsikter med goda exempel på att utbildning och arbete är möjligt och lönar sig. Från lokal till nationell nivå kan mer göras för att möjliggöra ett strategiskt samarbete mellan näringsliv och utbildningssektor. Företagen kan inte ensamt lösa kompetensbristen, lika lite som skolan kan ordna alla praktikplatser. Här måste göras gemensam sak – för sin egen och Sveriges framtida kompetensförsörjning.

Simon Helmér
vd Östsvenska Handelskammaren

Maria Björk Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren

Debattartikel publicerad i NT, Corren och Hela Gotland.

Näringslivet genomgår nu en snabb omställning, pådriven dels av nya regelverk, dels av ökande krav från kunder, investerare och medarbetare. Arbetet är nödvändigt för att Sverige ska nå nationellt och internationellt uppsatta klimat- och miljömål. Men det handlar lika mycket om att säkra svensk konkurrenskraft – investeringar, innovationer, lönsamhet och arbetstillfällen och därmed svensk välfärd.

I början av december presenterade 2050 Consulting i samarbete med Östsvenska Handelskammaren och tre andra handelskamrar rapporten ”Företagen i södra Sverige ställer om – var står de i dag och vad behöver de för att ställa om sitt hållbarhetsarbete?”. Drygt 400 företag har deltagit i undersökningen som ligger till grund för rapporten.

Det östsvenska näringslivet har på allvar börjat anpassa sig till alltmer omfattande hållbarhetskrav. Företagen vill gå i bräschen för den nödvändiga omställningen. Majoriteten sätter upp tuffa målsättningar, gör kraftfulla investeringar och utvecklingsstrategier för framtida hållbara verksamheter.

För att näringslivet ska klara omställningen fullt ut – samtidigt som det försörjer Sverige med arbetstillfällen och skatteintäkter – krävs att politiken hänger med och skapar rätt förutsättningar. Utifrån vår rapport har vi tagit fram en lista med fem punkter på önskemål till politiken:

  1. Seriösa investeringar i infrastruktur. Pålitlig och prisvärd energi jämte effektiva och hållbara transporter är företagens livsnerv och därmed basen för svensk välfärd. Staten måste ge högre prioritet åt den infrastruktur som krävs för att svenskt näringsliv ska rulla hållbart.
  2. Effektivare tillståndsprocesser. Utbyggnaden av fossilfri elproduktion och överföringskapacitet behöver kraftigt öka i östra Sverige. Med dagens takt tar tillståndsprocesserna många år. Det skapar osäkerhet och minskar investeringsviljan på energiområdet och i företag över lag.
  3. Tydliga politiska styrmedel för transportsektorns omställning. Minskad klimatpåverkan och resursförbrukning är prioriterat för många företag. Investeringar görs i hållbarare transporter och drivmedel, liksom påkostade skiften av maskin- och fordonsparker. Dessa investeringar måste gynnas politiskt så de blir konkurrensfördelar – inte nackdelar.
  4. Satsningar på forskning och teknik. Kompetensförsörjningen är en källa till oro inom näringslivet, inte minst kopplat till den gröna omställningen. Det krävs investeringar i kunskap, forskning och teknik i Sverige och inom EU. USA, Kina och andra länder växlar upp och vi har inte råd att hamna på efterkälken.
  5. Långsiktiga, blocköverskridande beslut. För näringslivet är en mandatperiod mycket kort tid. Stora investeringsbeslut och verksamhetsstrategier kräver stabila spelregler – lagt kort måste ligga. Därför behövs blocköverskridande beslut på avgörande områden. Partipolitisk prestige kan inte tillåtas trumfa näringslivets behov av långsiktighet.

Klimatomställningen innebär stora utmaningar för samhället, men kan också skapa konkurrensfördelar. Näringslivet välkomnar att Sverige agerar föregångsland genom tydligt, ambitiöst och långsiktigt politiskt ledarskap.

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Maria Björk Hummelgren, vice vd Östsvenska Handelskammaren

Rebecka Hovenberg, seniorkonsult och partner 2050 Consulting

Malin Forsgren, seniorkonsult och partner 2050 Consulting

Läs hela rapporten här.

Debattartikel publicerad 28 september i NT, Corren och Folkbladet.

En annan livsviktig funktion för näringslivet är en trygg och hållbar energiförsörjning. Det saknar södra Sverige idag. Lägg därtill oron för den utbredda organiserade brottsligheten som varje dag lockar barn och unga, som borde vara i skolan och förberedas för ett gott liv i samhällsgemenskapen.

Dessa utmaningar måste politiken adressera och hantera. Vi välkomnar i regeringens budget för 2025 prioriteringen på det eftersatta underhållet av vägar och järnvägar. Samtidigt måste spadar sättas i backen för redan planerade projekt som Ostlänken, Förbifart Söderköping och andra leder mellan tongivande arbetsplatser och centrala noder i transportsystemet. Detta är viktigt också för att Sverige ska leva upp till våra försvarsåtaganden som medlemsland i Nato.

I budgeten aviserar regeringen en dryg 1 miljard kronor nästa år på energisatsningar och den gröna omställningen, som bland annat ska gå till ökade ekonomiska incitament för vindkraft och finansieringsmodell för ny kärnkraft. Gott så – om än alldeles för lite. Näringslivet efterfrågar alltid långsiktighet och energiområdet är inget undantag. Men östsvenska bolag behöver mer pålitlig, fossilfri el här och nu för att klara sin produktion och för att Sverige ska klara sina klimatmål.

Att regeringen nu lägger en mer offensiv budget med fokus på ökad köpkraft för hushållen är välkommet. Emellertid har många kommuner det tufft ekonomiskt, vilket slår mot den kommunala verksamheten där skolan står för den största utgiftsposten. Det i ett läge då skolresultaten behöver förbättras och dialogen mellan utbildningssektorn och arbetsmarknaden fördjupas. Arbetslösheten i Östergötland är högre än i övriga landet, trots det upplever många företag svårigheter vid rekrytering.

Regeringen aviserar krafttag mot organiserad brottslighet, bland annat genom ökade anslag till myndigheter för samverkan mot cyberbrott och bedrägerier. Det är en viktig satsning. Förebyggande insatser inom socialtjänst och skola är dock minst lika viktiga för att källan av nyrekryteringar till gängen ska sina.

Inom avgörande områden som infrastruktur, energiförsörjning, utbildning och säkerhet behöver skyndsam utveckling ske. Vi uppmanar politiken att se överbrygga sektorer och se helheten. Östgötska företag har framtidstro och vill växa, men då krävs strategiska offentliga investerare som skapar rätt förutsättningar – nu.

Maria Björk Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef
Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Debattartikeln har publicerats i NT, Hela Gotland och Folkbladet.

Sverige är inte samma land som det en gång var. En osäkrare och alltmer polariserad omvärld har starkt inflytande på vårt land, inte minst gällande krav på höjd svensk försvarsförmåga. Vem trodde vid ingången av decenniet att Sverige 2024 skulle vara en del av försvarsalliansen Nato? Det är i denna kontext som dagens och morgondagens investeringar måste ses och prioriteras. Det gäller även infrastrukturen.

I en nyligen genomförd intervju i Sveriges Radio påtalade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att Sverige måste investera mer i militär- och civil infrastruktur som vägar och järnvägar, för att nå upp till Natos krav på bland annat transporter i västöstlig riktning. Infrastrukturen har länge varit förfördelad i svenska regeringsbudgetar.

Samtidigt som underhållet av befintliga vägar och järnvägar åsidosatts har behoven av ny, modern infrastruktur för ökade gods- och persontransporter ökat. Våra nordiska grannar och övriga EU rustar, medan Sverige riskerar hamna på efterkälken och – vad än värre är – bli den svagaste länken i en annars stark hoplänkad europeisk transportkedja.

Trafikverkets inriktningsunderlag för svensk infrastrukturplanering 2026 – 2037 har nyligen varit ute på remiss. I vårt svar har Östsvenska Handelskammaren påtalat att Trafikverkets ensidiga fokus på underhåll, kopplat till regeringens snäva ekonomiska ramar, inte räcker för att hålla Sverige konkurrenskraftigt och säkert.

Det är bra att myndigheten handskas varsamt med skattepengar. Tuffa prioriteringar och innovativa lösningar för att få ut det mesta av tilldelade medel är en hygienfaktor. Men svensk infrastruktur befinner sig i ett mycket kritiskt skede. Lovord om tuffa prioriteringar väger lätt i ett läge om Sverige står inför avgörande utländska investeringar, klimatkatastrof eller krig.

Ska Sverige utvecklas tillväxtinriktat, hållbart och säkert krävs ett robust infrastruktursystem som bygger samman hela Sverige och Europa. Då behövs högre ambitioner än de som nu presenterats. Förutom att skärpa kostnadskontrollen samt höja anslagen till infrastrukturen nationellt, måste politiken börja titta på andra möjligheter för finansiering via lån eller privata lösningar.

I vårt remissvar till Trafikverket, liksom i möte med infrastrukturminister Andreas Carlson (KD), har Handelskammaren framfört ovan resonemang. Liksom det att i vår östsvenska region finns ett antal kritiska infrastruktursatsningar med nationell och till och med internationell bäring, vilka måste framtidssäkras och genomföras enligt tidplan:

Slutligen anser vi att det saknas en nationell vision för svensk infrastruktur. Det krävs en långsiktig strategi för att möta klimathot, säkerhetshot och hot om stagnerad tillväxt. Effektivare myndighetsutövning är välkommet, men det behövs också en tydligare politisk vilja och kraftansträngning för Sveriges väg framåt.

Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur Östsvenska Handelskammaren

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Debattartikeln publicerades i Dagens Industri 2024-01-18.

För att uppnå jämställdhet i samhället i stort, behövs fler kvinnor i beslutsfattande ställning inom näringslivet. I dagsläget, när vi snart skriver år 2024, är enbart 25 procent av ledamöterna i svenska bolagsstyrelser kvinnor.

Det visar en undersökning som Handelskamrarna i södra Sverige låtit göra. Jämställda styrelser är inte bara en fråga om makt eller ett problem bara för kvinnor som utestängs från styrelserummen. Det är en fråga om tillväxt, konkurrenskraft och att tillvarata värdefull kompetens. Det finns belägg för att mer jämställda styrelser fattar klokare beslut.

Brist på beslutsfattande kvinnor är med andra ord ett problem för hela näringslivet – och samhället. Utvecklingen har gått framåt, men den uppåtgående kurvan har dessvärre planat ut på senare tid. Att nyttja hela kraften i utbudet av kompetens hos både kvinnor och män är avgörande för Sveriges ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft. Därtill, visar Handelskamrarnas undersökning, ger jämställdhet i styrelsen andra positiva effekter för bolaget, såsom att en kvinna oftare väljs som ordförande och/eller att en kvinna tillsätts som vd.

Behovet av åtgärder för att öka kvinnors representation i bolagsstyrelser uppmärksammas inte bara här i Sverige, utan även av EU. Av alla som examineras från universiteten runt om i EU är cirka 60 procent kvinnor. Trots detta är kvinnor fortfarande starkt underrepresenterade ju högre upp i näringslivsskikten man kommer. Drygt 30 procent av styrelseledamöterna i EU:s största börsnoterade bolag kvinnor, blott 8 procent har en ordföranderoll.

Också i Europa har utvecklingen varit positiv, år 2011 var andelen kvinnor i bolagsstyrelser bara drygt 10 procent. Men EU anser inte att det är tillräckligt skyndsamt varför det förra året enades om en lag för att snabba på förloppet:

Senast vid halvårsskiftet 2026 måste nu alla börsnoterade bolag med minst 250 anställda ha en jämställd styrelse, innebärande att det underrepresenterade könet (oftast kvinnor) ska utgöra minst 40 procent av de icke verkställande styrelseledamöterna.

Meriter ska fortsatt vara avgörande vid rekrytering av styrelseledamöter, vilket är positivt och kommer leda till att fler kvinnor ges möjlighet att ta plats i styrelserummen. Brist på meriter är sällan orsaken till avsaknad av kvinnor.

Sverige är dock undantagen regeln då vi anses ha kommit tillräckligt långt i jämställdhetsarbetet – 37,5 procent i större svenska börsbolagsstyrelser (2022). Skulle vi tappa mark i frågan kommer även svenska bolag omfattas av den nya lagen, och mer behöver göras för att vi ska uppnå minst 40/60.

För att påskynda en positiv förändring nationellt och på EU-nivå, driver fyra Handelskamrar i södra Sverige ett initiativ för jämställda styrelser. Detta genom att betona äganderätt, kunskap och synliggörande av styrelsekompetens – en resursbank med över 700 kvinnor som genomgått styrelseutbildning och står till förfogande för nya uppdrag.

Enligt vår analys är okunskap jämte oprofessionella rekryteringsprocesser starka anledningar till att jämställdheten inte nått längre in i styrelserummen. I vår undersökning uppger två av tre bolag att frågan är viktig, men långt ifrån alla arbetar aktivt för att nå resultat. Bara knappt vart fjärde bolag har exempelvis en valberedning för rekrytering av nya ledamöter. Övriga använder främst sina egna nätverk.

Viljan tycks finnas, men verktyg saknas för nå resultat i denna affärskritiska fråga. Det vill vi ändra på. Som en början skulle många bolag kunna vidta följande åtgärder:

Jonna Hedlund, projektledare 100-listan, Östsvenska Handelskammaren
Ulrika Dieroff, chef Affärsservice, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
Stina Jernhed, projektledare Styrelselistan, Västsvenska Handelskammaren
Victor Wakerius, marknadsansvarig, Handelskammaren i Jönköpings län

Debattartikel publicerad i NT, Corren, MVT och SödermanlandsNyheter.

Regeringens budget saknar svar på hur Sverige ska lyfta som ett attraktivt land för innovation och investeringar.

När finansminister Elisabeth Svantesson förra tisdagen lade fram regeringens budget presenterade hon den som återhållsam. Det var ingen överdrift. Sverige befinner sig i ett svårare ekonomiskt läge än på många år, vikande konjunktur, förhöjd inflation med höjda räntor som följd samt en mycket svag kronkurs.

Att finansministern då inte vill sätta på sig de allra vidaste spenderarbyxorna, är till viss del förståeligt. Men vi som representerar det regionala näringslivet, anser att de finanspolitiska ambitionerna för Sverige är för blygsamma och att det finns goda möjligheter att investera sig ur lågkonjunkturen samtidigt som man rustar Sverige starkare framåt.

Vi presenterar här fem punkter där vi skulle vilja se en tydligare reformagenda:

Dagens anspråkslösa finanspolitik oroar oss som företräder det regionala näringslivet. Att nå inflationsmålet är inte en tillräcklig vision för Sverige. Ambitionerna och reformerna för svensk tillväxt och konkurrenskraft behöver skärpas.

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren

Debattartikel publicerad den 26/8 i corren, nt, sn och helagotland.

Vår årliga undersökning visar att blott 24 procent av ledamöterna i de största östgötska bolagsstyrelserna är kvinnor. Utvecklingen går framåt, men inte tillräckligt snabbt. Det finns flera tänkbara orsaker till snedfördelningen, såsom att många bolag inte har ett aktivt styrelsearbete och/eller bara rekryterar ledamöter via sitt närmaste nätverk. 

Att det inte finns kompetenta kvinnor som vill och kan ta plats i styrelserummen, är däremot inte längre en giltig ursäkt. På 100-listan står 150 kvinnor till förfogande, samtliga utbildade inom styrelsearbete och med viktiga kompetenser och egenskaper som en ledamot bör besitta. För regionens styrelser och valberedningar är den en mäktig resursbank, som nu sprider sig över landet. I dag synliggör dessa listor omkring 700 styrelsekompetenta kvinnor i södra Sverige. 

Hösten närmar sig med stormsteg och snart är det dags att börja fundera kring styrelsebemanning inför nästa års bolagsstämmor. Valberedningens uppgift är att föreslå styrelsens sammansättning. En professionell ledamotsrekrytering lägger grunden för ett lyckat styrelsearbete och i förlängningen en mer framgångsrik utveckling för bolaget. 

Således borde fler bolag ha en struktur för att söka rätt kompetens till styrelserna – en väg kan vara att utse en valberedning eller motsvarande. På så vis ökar möjligheterna för rekrytering av ledamöter utanför det närmaste nätverket. Vår undersökning visar dock att endast 20 procent av regionens bolag utser en valberedning. 70 procent rekryterar styrelseledamöter från det egna nätverket och nära hälften (45 procent) av bolagen har inte externa styrelseledamöter alls. 

Men potential finns. Majoriteten (60 procent) av regionens bolag anser att det är viktigt med en jämställd styrelse. Varför det? Jo, ökad jämställdhet leder till ett mer attraktivt och välmående regionalt näringsliv med förbättrade möjligheter till tillväxt, lönsamhet och konkurrenskraft. Jämställda bolagsstyrelser är en affärskritisk fråga som bör få mer uppmärksamhet en dag som denna – och alla andra dagar.

Jonna Hedlund, ansvarig 100-listan
Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Debattartikel publicerad i Corren, NT, Hela Gotland, MVT, Katrineholms-kuriren och Södermanlands Nyheter.


Lyhördhet och samarbetsvilja krävs från samtliga som tar plats i riksdag och fullmäktigesalar – vare sig man hamnar i majoritet eller opposition.

Vi efterfrågar stabila styren med ansvarsfulla tillika modiga beslutsfattare, kapabla att leverera tydliga och långsiktiga spelregler för näringslivet. Årets valrörelse har lämnat en hel del att önska beträffande framtidsutsikter och konstruktivitet. Ofta har fokus legat på konfrontation och felsökning hos andra partier. Må så vara i valtider, men låt oss nu gå vidare. Det östgötska näringslivet är i stort behov av politiska beslut som tar sikte på framtiden.

Vårt land är beroende av export. Detta faktum måste alltid stå i centrum för politiska beslut som kan påverka företagens villkor och möjligheter att nå ut med sina varor och tjänster. När regler och stöd för export formuleras måste konkurrensneutralitet stå i fokus – annars riskeras inte bara affärer och svenska skatteintäkter, utan även vår position som ledande inom en rad tekniska och miljömässiga områden.

Den stora osäkerheten och groteska prishöjningarna gällande el och bränsle är mest akut. Inte bara riskerar enskilda företag att gå i konkurs, på sikt försvagas svensk konkurrenskraft. Därtill är elektrifieringen av samhället central för att vi ska uppnå klimatmålen. I Sverige behöver vi både öka överföringskapacitet och produktionen av fossilfri el i framför allt de södra delarna av landet.

Att diverse felkalkyleringar och politiska misstag tidigare gjorts, är uppenbart. Men att peka finger löser emellertid ingenting. Nu är tid för framåtlutande politik, upprustning och faktiska lösningar på kort och lång sikt. Det gäller på fler områden än elmarknaden. Eskalerande gängkriminalitet och ständiga skjutningar, exempelvis. Människors otrygghet och utanförskap är ingen bra grogrund för företagsamhet eller egenförsörjning, och skadar vårt rykte inför rekrytering och nyetablering. Tvärtom.

Rysslands orättfärdiga krig mot grannlandet Ukraina förvärrar ett redan kritiskt, globalt tillstånd. En hotande lågkonjunktur tillsammans med kvarvarande ekonomiska effekter av pandemin gör läget extra besvärligt. Kommuner och andra myndigheter behöver ta sitt ansvar som offentliga beställare och säkerställa att planerade byggen, infrastruktur och planprocesser blir av, eller till och med tidigareläggs. Från offentligt håll efterfrågar vi även generositet gällande reprimander när företag får svårt att påbörja eller avsluta sina projekt i tid, på grund av rådande oroliga läge. Företagen behöver framtidstro för att också de ska fortsätta investera, anställa och bidra till utveckling av vår region.

Därför, så här dagen efter valet, efterfrågar vi kraftsamling, samarbetsvilja och mod av er som ska representera oss i våra demokratiska församlingar på lokal, regional och nationell nivå. Från näringslivets sida vill vi med vår kompetens bidra till en positiv samhällsutveckling och nu när bistrare tider väntar, ser vi fram emot att växla upp vårt nära samarbete med det offentliga för att nå konstruktiva, hållbara lösningar som tar vår region framåt under den kommande mandatperioden – och betydligt längre än så.

Simon Helmér, vd
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Lyhördhet och samarbetsvilja krävs från samtliga som tar plats i riksdag och fullmäktigesalar – såväl majoritet som opposition.

Vi efterfrågar stabila styren med ansvarsfulla tillika modiga beslutsfattare, kapabla att leverera tydliga och långsiktiga spelregler för näringslivet. Årets valrörelse har lämnat en del att önska beträffande framtidsutsikter och konstruktivitet. Ofta har fokus legat på konfrontation. Må så vara i valtider, men låt oss nu gå vidare. Det östgötska näringslivet är i stort behov av en politik med sikte på framtiden.

Osäkerheten och prishöjningarna på el och bränsle är mest akut. Företag riskerar att gå i konkurs och på sikt försvagas svensk konkurrenskraft. Därtill är elektrifieringen central för att vi ska uppnå klimatmålen. Vi behöver både öka överföringskapacitet och fossilfri elproduktion, framför allt i de södra delarna av landet. Att politiska misstag gjorts, är uppenbart. Men att peka finger löser emellertid ingenting. Nu är tid för framåtlutande politik, upprustning och faktiska lösningar på kort och lång sikt. Det gäller på fler områden än elmarknaden.

Vårt lands exportberoende måste stå i centrum för politik som påverkar företagens villkor att nå ut med varor och tjänster. När regler för export formuleras måste konkurrensneutralitet stå i fokus – annars riskeras inte bara affärer och skatteintäkter, utan också vår ledande position inom en rad tekniska områden.

Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina förvärrar ett redan kritiskt, globalt tillstånd. En hotande lågkonjunktur tillsammans med kvarvarande effekter av pandemin gör läget extra besvärligt. Myndigheterna behöver ta sitt ansvar som beställare och säkerställa att planerade byggen, infrastruktur och planprocesser blir av. Företagen behöver framtidstro för att också de ska fortsätta investera, anställa och bidra till vår regions utveckling.

Därför, så här dagen efter valet, efterfrågar vi kraftsamling, samarbetsvilja och mod av de demokratiska församlingarna på lokal, regional och nationell nivå. Näringslivet vill bidra till en positiv samhällsutveckling. Nu när bistrare tider väntar, ser vi fram emot att växla upp vårt samarbete för att nå konstruktiva, hållbara lösningar som tar vår region framåt under kommande mandatperiod – och betydligt längre än så.

Simon Helmér, vd
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren