– Vi hade två aktiviteter varje dag. Det var bland annat studiebesök, workshops, träning och fokus på ett hållbart arbetsliv. En dag plockade vi skräp utomhus – det var allra mest en symbolisk handling även om det var trevligt att se det bli rent i naturen. En extra morot var att för varje person som hjälpte till att plocka skräp så planterade vi ett träd på Borneo, berättar Maya Björnsson som är vikarierande privatmarknadschef på SEB Linköping.

Veckan blev en uppstart för bankens utökade arbete inom hållbarhet. I grund och botten var det viktigaste att medarbetarna fick kunskap och inspiration inom hållbarhet – så att de sedan känner sig trygga med att prata hållbarhetsfrågor med kunderna.

– I rådgivning med kunderna talar vi nu allt mer om hållbarhet. Som ett exempel kan det var ett företag som har finansierat sin nya maskininvestering hos oss. I samband med det kan banken även ta en diskussion med företaget om till exempel investeringens klimatpåverkan och påverkan på arbetsmiljön. Genom detta lyfter vi blicken tillsammans med företaget i olika hållbarhetsfrågor.

Maya Björnsson tror att de företag som inte redan pratar om hållbarhet i organisationen kommer att göra det.

– För oss är det affärskritiskt och vi har tagit ner det till individnivå inom banken för att utbilda och väcka intresset hos de anställda.

Nyligen gick SEB Linköping med i hållbarhetsnätverket CSR East Sweden som drivs av Östsvenska handelskammaren. Man ser det som en chans att kontinuerligt hålla sina medarbetare engagerade och kunniga inom hållbarhet genom de föreläsningar och utbildningar som CSR East Sweden har inom området.

– Det känns självklart att vara med. Vi kände att SEB i stort gör bra saker inom hållbarhet men att vi lokalt vill ta ännu mer ansvar.

Maya är ganska blygsam och vill inte ta åt sig äran för hållbarhetsarbetet på kontoret, men det är tydligt att hennes egna engagemang har ett spel med i utvecklingen.

Hennes personliga intresse för hållbarhet började med jämställdhetsfrågan och inkludering.

– Redan när jag började på SEB så tyckte jag att det var kul att de var först ut med gröna obligationer. Jag tyckte att man hade en väl utarbetat agenda för hållbarhet och jag lockades av yrkesrollen självfallet, säger hon.

Banken har i en undersökning frågat sina kunder vilken hållbarhetsfråga som är viktigast för dem. Svaret blev tydligt – miljön. Därför finns koncept som gröna bolån och grön leasing av bilar.

Maya och kollegorna känner en stolthet över att delar av den utdelning som SEB lämnar till sina ägare, går till Wallenbergstiftelserna och på så sätt slussas vidare till svensk forskning.

Men hur har coronaviruset påverkat hållbarhetsarbetet, kommer det i skymundan?

– Jag tycker inte att frågorna kommer i skymundan. För många frågar sig nu också ”vad händer efter corona” Ta digitala möten som ett exempel och tänk så många resor som nu kan sparas in. Man ska aldrig underskatta ett riktigt möte men jag tror att man kommer tänka till en extra gång även i framtiden innan man reser långt till möten. Många företag måste sakta ner tempot och stanna upp och tänka till kring vanor och beteenden. Det kan komma något bra ur det också.

SEB har under våren sett många företag kämpa hårt för sin överlevnad och många har det väldigt kämpigt idag. Samtidigt finns det andra företag som kanske lyckats ställa om sin verksamhet och ser nya möjligheter:

– Vi är väldigt imponerade av innovationskraften som många företagare har. Så det är inte helt mörkt.

Återigen står Greta Thunberg i Stockholm och leder Skolstrejk för klimatet. ”Det finns ingen insikt i allvaret över huvud taget någonstans verkar det som”, säger hon. Det är hennes roll att elda på makthavarna, och det gör hon bra. Samtidigt finns faktiskt, glädjande nog, tecken på att insikten sprids.

Bara ett par veckor tidigare besökte nämnda klimataktivist toppmötet World Economic Forum i Davos, där världens mäktigaste företagsledare och politiker träffas. Och nog kunde en del förändringar i förhållningssätt skönjas. I den årliga enkät som görs bland deltagarna inför konferensen framkom att företagens fem främsta hotbilder har klimatet som röd tråd; 1. Extremväder; 2. Misslyckade åtgärder för klimatet; 3. Mänskligt orsakade miljökatastrofer; 4. Förlust av biologisk mångfald och kollaps av ekosystem, samt; 5. Stora naturkatastrofer.

World Economic Forums ordförande och medgrundare Klaus Schwab talade om en nödsituation för världen och att möjligheterna för att agera krymper allt eftersom tiden tillåts gå. ”Vi vill inte se ett ekonomiskt och politiskt sönderfall och kan inte låta nästa generation ärva en jord som är omöjlig att leva på”, sa han (SvD 24/1). Orden hade lika gärna kunnat vara Greta Thunbergs.

Medvetenhet är nödvändigt, handlingskraft är nästa steg. Klimat- och hållbarhetsfrågorna har letat sig in i företagens innersta och det är inte längre en fråga om om, utan hur, de kan bidra. Under Davoskonferensen uppmanades företagen införa netto noll-utsläpp till 2050, samt att alla investerare ska ”ta tempen” på sina portföljer – hur påverkar innehållet uppvärmningen?

Också inom svensk företagsamhet bubblar det av klimatidéer. Nyhetssajten fPlus har listat ”Sveriges 26 coolaste klimatprojekt” och i topp återfinns SSAB:s satsning på Hybrit, fossilfri stålframställning. Andra initiativ på listan är biodiesel, grön betong, smart matåtervinning och en uppfinning som minskar tunga transporters luftmotstånd och därigenom deras bränsleförbrukning – flera av idéerna från vår region.

Vi märker förändringen. Vi upplever den ändrade inställningen hos företagen som ser sitt bidrag till omställningen som en ren överlevnadsstrategi – både för sin verksamhet och för planeten. Vi applåderar Greta Thunbergs och hennes följares oförtröttliga engagemang för att väcka fler till medvetande. Samtidigt hör vi polletterna ramla ner. Vi fortsätter arbeta för att fler ska upptäcka kraften i att sätta klimatfrågan högst på agendan.

Anna Axelsson, hållbarhetsansvarig Östsvenska Handelskammaren

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren

Konkurrensen är en helt annan idag än den var 1980, när Carl-Axel Surtevall började sälja träningsredskap i Norrköping. Casall håller sig aktuella genom att sätta produkterna i fokus.

– Vi har de bästa produkterna – vi är inte märket som är en tillfällig trend utan vi säljer på vår kvalitet och det är en väldigt stabil grund när andra företag i samma bransch kommer och går, säger ägaren Carl-Axel Surtevall.

Norrköpingsföretaget Casall fyller snart 40 år och startade när Carl-Axel såg att det fanns behov av företag som säljer träningsredskap.

– Vi är en entreprenörfamilj, min pappa hade Fix trikåfabrik i Söderköping när jag var liten. Så det var ganska självklart för mig att jag skulle starta något eget. Jag gillade att träna och jag märkte att det inte fanns så många träningsredskap på marknaden och började med det, efter några år började jag med träningskläder också.

En av de första kollektionerna var kläder till personalen på träningscentret Athena som Carl-Axel Surtevall själv startat.

– Vi köpte den första symaskinen av min pappa och tyger från Fix.

Länge hade Casall sina kontorslokaler i Västgötebacken i Norrköping men så småningom blev en flytt till Ingelstaområdet där de idag har gott om utrymme. Det första man möts av när man går in i byggnaden är den senaste kollektionen av träningskläder. Det är dova färger, lyxig känsla.

Casalls produkter tillverkas inte längre i Sverige som i början men 90 procent av utbudet tillverkas fortfarande inom Europa.

– Vi är verkligen ett produktbolag och vill göra bästa tänkbara produkter. Vi utgår från grundmaterialen och kan verkligen våra grejer, säger Carl-Axel Surtevall.

I samarbete med textilproducenter i Europa utvecklar de hela tiden nya material och produkter.

Idag står Casall på tre ben. Produkter till gym och hotell, hemträningsredskap och träningskläder.

Den senaste kategorin är störst men de andra är inte långt efter.

– Något år går det ena bättre och något år går det andra bättre. Går någon klädkollektion fel ett år kan man falla tillbaka på annat. Det händer ibland att man missbedömer. Vi tror på en färgskala till exempel och vågar ta en risk men så funkar det inte. De senaste åren har vi verkligen ett suveränt designteam men alla bolag har kollektioner som ibland slår fel.

Miljötänk i DNA:t

De senaste åren har konkurrensen hårdnat för företag som tillverkar träningsartiklar.

– Marknaden har vuxit explosionsartat över hela världen. Det dyker upp många konkurrenter och för några år sedan kom det oerhört många. Det har lugnat sig något eftersom det är komplext med produktion med mera. Men vi har helt klart fått tagga upp och bli bättre. Jag sover inte dåligt utan blir mer taggad.

Vi pratar om hållbarhet och miljövänlighet och Carl-Axel menar att det finns i Casalls gener.

– Vi har inga stora lager utan får order av våra återförsäljare och först då producerar vi. Så att det inte tillverkas för stora volymer. Vi har också alltid jobbat med produktion i Europa och våra fabriker har bra standard. Vi har i vårt DNA att bry oss om miljön men självklart har det blivit ännu mer fokus och en mer samlad strategi den senaste tiden. Viktigast ur miljöaspekten är att vi tillverkar hållbara produkter, exempelvis tajts som vissa har i 15 år. Köp bra grejer och färre!

Casall använder termen ”concious” på sina plagg som innehåller återvunnet material/förnyelsebart eller biodegradable. Idag är det 15-20 procent av plaggen, hösten 2020 kommer det att vara 43 procent. År 2025 ska det vara 100 procent.

– Vi blandar inte i silver och andra kemikalier i våra produkter. Det har vi aldrig tyckt är bra. Många amerikanska märken använder det och det tycker vi är helt fel utan vi använder bättre kvalitéter istället.

Komplex framtid

Att marknadsföra produkter har blivit en komplex historia.

– Vi jobbar med sociala medier och ambassadörer och har ingen tryckt annonsering eller katalog kvar längre. Till slut självdog katalogen som förut varit en bibel. Vi måste fokusera. Jag hör dock om en del branscher som går analogt igen för att det är svårt att nå ut i sociala medier.

Kommer Casall att ligga kvar i Norrköping?
– Jag har aldrig velat flytta företaget. En del chefer har ibland velat flytta ihop Stockholmsteamet med Norrköpingsteamet men jag har alltid tyckt det varit viktigt att finnas i Norrköping. Här i Norrköping har vi backoffice, kundsupport med mera. Stabiliteten finns här och den kreativa personalen i Stockholm.

Har du tyckt att Norrköping skulle fortsätta kallas textilstaden som förr i tiden?
– Det spelar ingen roll men Norrköpings industrilandskap och gamla textilfabriker är unikt och det är jag otroligt glad över. Jag måste också säga att det byggt väldigt snyggt i industrilandskapet och i hela stan på senare tid.

Vad är Casalls största utmaning idag?
– Det är distributionen! Vår kundmassa växer över hela världen men hur når vi dem bäst? Den traditionella sporthandeln med fysiska butiker har problem och vi måste hitta alternativ och mer e-handel och nya kanaler.

Casall uppvaktar konstant stora kedjor både inom e-handel och fysisk handel. Nyligen fick de besked om att de får in sina produkter på Selfridges i London och Bon Marche i Paris. Casall satsar framåt både på e-handel och butiker. Att stå på flera ben och att ha en varierad distribution ska minska sårbarheten i en föränderlig konsumtionsvärld.

Carl-Axel Surtevall minns tillbaka på eran då allt började.

– Vi var en av de första företagen som började skapa sportmode här i Sverige. Det var då man matchade pannband, benvärmare och allt.

Ska inte benvärmare och pannband komma tillbaka snart?
– Vi har försökt några gånger men det har inte funkat, säger Carl-Axel och ler. Någon gång kommer det tillbaka. Allt i modet går i cykler.

Fakta Casall

Personal: 68 personer

Omsättning: 325 miljoner kronor

Kontor: Norrköping, Stockholm och skandinaviska storstäder

Största marknad: Sverige följt av Norge.

’- Vår ambition idag är knyta ihop alla aspekter så att vi ser sammanhanget och får en helhetsbild. Statens roll, forskning, leverantörer, säger Mats Helander.

Han modererade eventet om hållbar upphandling som hölls i Kammarforum i Norrköping och arrangerades av East Sweden Infra Cluster och CSR East Sweden.

Lisa Sennström på Upphandlingsmyndigheten inledde med att berätta att offentlig upphandling står för 17 procent av Sveriges BNP och 683 miljarder kronor per år.

Hon talade om strategiska verktyg för en hållbar samhällsutveckling.

– Vi på upphandlingsmyndigheten ger stöd genom hela upphandlingsprocessen. Vi vill trycka på att själva upphandlingen är en del av inköpsprocessen. Planeringsdelen är det stora. Vilka krav ska ställas…kan man samverka med andra organisationer? Offentlig upphandling är en viktig del i att nå agenda 2030:s mål om hållbar konsumtion och produktion, sa Lisa Sennström.

Mattias Lindahl är professor i produktrelaterat miljöarbete på LiU.

Han inledde med att prata om att produkter idag är designade för att hålla en kortare tid – historiskt har slit och släng uppmuntrats, och att vi nu måste ta oss ifrån detta.

Han påpekade att det finns mycket att förbättra i offentliga upphandlingar.

– Ibland missar vi de viktigaste kraven i offentliga upphandlingar. Anta att ni ska upphandla en ny skola. Vad ska man tänka på? Det viktigaste är hur verksamheten kan ske effektivt i lokalen. Vad kan komma att förändras över tid? Exempelvis hur blir gångavstånden i lokalerna, hur hanteras avfall med mera. Sådant drar kostnader och inte bara själva byggnationen. Det är en konst att upphandla och det finns pengar att spara!

Han anser att det behövs en högre utbildning för personer som ska upphandla inom offentlig verksamhet. Att planeringen och uppföljningen är lika viktig som själva upphandlingen.

Roger Rang är strategiskt inköpsansvarig på Trafikverket och han berättade om de krav de generellt ställer inom hållbarhet.

– Vi ställer förstås krav på minskad miljöpåverkan. Mitt fokus är socialt ansvarstagande, att våra leverantörer ska anställa personer utanför arbetsmarknaden och ha goda arbetsvillkor. Detta kan följas upp på olika vis och generera både bonusar och viten, säger Roger Rang Trafikverket.

– I kontroller var ett nedslående resultat att 4 av 10 företag har arbetsmiljöbrister. Dessa riskerar att få betala sanktionsavgifter. Så det finns mycket kvar att göra.

Samtidigt menar Roger Rang att ökad uppföljning har gett effekt. Att leverantörerna justerar processerna och jobbar för att det ska nå hela vägen ut till underleverantörerna.

Inbjuden att tala var också Espen Rognstad från Ödeshög kommun. Där har man lyckats med att få in mer närproducerad mat i skolorna genom att planera inför upphandlingarna. Man har lyckats genom samarbete med Vreta Kluster och LRF. Bland annat har Ödeshög underlättat för lokala handlare att kunna svara på upphandlingarna.

– Vi har avtalat med exempelvis en morotsbonde att denne ska komma på besök i skolorna och våra elever får komma och hälsa på bonden och plantera morötter själva. Det är den mest lyckade delen i vår upphandling. Barnen är väldigt positiva och många barn har tidigare inte fått vara med om att odla grönsaker.

Han belyser problematiken med att vi i Sverige ber om för stor volym och för stor bredd av varor i våra upphandlingar av skolmat till kommunerna. Då blir det import eftersom många svenska företag inte har tillräckligt stora volymer.

– Det här var ett härligt exempel på att det går att göra annorlunda och här var det dessutom politikerna som hade initiativet, säger moderator Mats Helander.

Niclas Bergqvist, distriktschef på GDL har stor erfarenhet av att lämna anbud på offentliga upphandlingar och han har arbetat med detta inom olika bolag genom åren.  Han berättar att en stor utmaning för branschen är vilka drivmedel man ska satsa på fram över. Snabba svängningar i politiken och regler som ändras gör att det är svårt med långsiktighet.  Exempelvis kommer kanske krav på HVO som drivmedel men sedan finns inte möjligheterna att tanka det.

– Vi försöker lobba för att upphandlingar ska se lika ut. Miljökraven varierar väldigt och vi reagerar oftare på att kraven är för låga än för höga.

Det blev en innehållsrik förmiddag om vilka utmaningar och möjligheter det finns för hållbara upphandlingar för näringslivet i regionen. Ett ämne som intresserar ESIC-medlemmar och CSR-medlemmar och som vi kommer att återkomma till.

På kort tid har nätverket för hållbarhet som Handelskammaren driver, fått 12 nya medlemsföretag.

– Det känns så roligt med denna flygande start på hösten för nätverket. 12 nya medlemmar på kort tid! Fler medlemmar ger självfallet ännu mer tyngd åt nätverket och dessutom är det nu fler engagerade personer som kan ge varandra inspiration, samarbete och kunskap, säger Anna Axelsson verksamhetschef Östsvenska Handelskammaren.

Nätverket har sedan tidigare drygt 60 medlemmar och nu sluter dessa bolag upp:

Bixia

Lejonfastigheter

Sörmlands Sparbank

Profecta

Bybuteo

Naturcentrum

Byn

Eon

Mindkicker

Empower Executive Search

Pacnova Innovation

Illustrera Mera

Ett av de större medlemsföretagen som tycker att det är viktigt att vara med i nätverket är Eon.

– Vi på E.ON vill göra det enkelt för våra kunder att leva hållbart. Samhällsengagemang och hållbar utveckling är därmed avgörande för både vår affär och våra kundrelationer. Att ingå i CSR East Sweden där vi kan lära av andra och bidra till regionalt ansvar för hållbarhetsfrågor känns självklart.

I nätverket CSR East Sweden kan medlemsföretagen samverka kring CSR och hållbarhet mellan privat, offentlig och idéburen verksamhet samt akademi.Vi bidrar till inspiration, kunskap, samverkan och aktiviteter som leder till ett mer hållbart samhälle, konkurrenskraftigare företag och en mer attraktiv region att leva i.

Under hösten är många aktiviteter planerade för nätverket, bland annat en hållbarhetsutbildning, ett event om hållbar upphandling och en träff med före detta hållbarhetschefen på Filippa K, Elin Larsson.

[ansvarig medarbetare=”Anna Axelsson”]

[skribent medarbetare=”Ulrika Andåker”]

CRS East Sweden bjöd in sina medlemmar på en studieresa till världens första återbruksgalleria, Retuna i Eskilstuna. Här är allt som säljs i de olika butikerna återbruk, återanvänt, ekologiskt eller hållbart producerat.

Anna Bergström som är centrumledare för Retuna möter oss direkt när vi ankommer och ger oss en guidad tur i gallerian.

– Textil och modeindustrin är en av de största miljöbovarna idag och vi svenskar använder i snitt våra nyinköpta produkter i cirka sex månader innan vi tröttnar, säger Anna Bergström.

Hon menar på att det bästa vi kan göra för miljön är återbruk av produkter, genom små förändringar eller ändrade användningsområden kan man förlänga livslängden på en produkt med många år. Anna tar med oss bakom kulisserna där vi får se hur hela processen går till här, allt från när varorna lämnas in till ”upcycling”, processen där varorna förfinas för att sedan säljas igen och få ett nytt och längre liv.

Iden och att starta gallerian väcktes hos Eskilstunas kommun som jobbat hårt för att ligga i framkant gällande miljöarbetet. 2015 slogs portarna upp för första gången för att kunna erbjuda shopping på ett hållbart vis. År 2018 såldes återbrukade produkter här för 11,7 miljoner kronor. I samband med att man byggde gallerian byggde man även en ny återvinningscentral i anslutning till Retuna vilket gör det smidigt och enkelt för eskilstunaborna att lämna in sina gamla kläder, leksaker, möbler och liknande.

Alla butiker i gallerian drivs av egen maskin och Annas mål är att dubbla omsättningen i gallerian för att det ska bli möjligt för butikerna att anställa mer personal och att denna idé och utveckling fortsätter och etableras på fler platser.

Anna Bergström själv vann 2019 ”Årets samhällsförändrare” av Veckans affärer och under 2017 utsågs hon till ”Årets marknadsförare” under EN18. Hon har bevisat att det går att tänka miljövänligt  och samtidigt tjäna pengar.

Retuna erbjuder inte bara shopping utan här finns även möjlighet att boka konferens med fokus hållbarhet. Dessutom finns också Recycle designutbildning i byggnaden där eleverna lär sig vara kreativa och skapa med olika typer av avfall. Det går under rundvandringen inte att ta miste på att detta är något som Anna absolut brinner för och hennes energi och driv blir en stor inspiration för oss besökare från CSR East Sweden.

Efter rundvandringen fick vi tid att på egen hand se oss omkring i de olika butikerna, gallerian är uppbyggd som vilken galleria som helst egentligen fast såklart i en helt ny tappning. Här finns allt från sport och barnbutiker till en blomsterhandel och café alla med en sak gemensamt – att erbjuda klimatsmart shopping.

CSR East Sweden är ett nätverk inom Östsvenska Handelskammaren, läs mer om nätverket här.

/ Mimmi Håkansson

Det konstaterar Martin Hallberg som är expert inom styrelsefrågor och hur styrelsens arbete mot högre hållbarhet i bolaget också leder till bättre affärer och pengar i kassan. Martin Hallberg har gedigen erfarenhet inom hållbarhet och CSR och har arbetar aktivt som rådgivare åt flera stora svenska företag, ägargrupper och institutioner. Han är grundare och vd för konsult- och omvärldsbevakningsföretaget UpHigh och tidigare verksam vid Utrikesdepartementet.

I höst håller Handelskammaren och StyrelseAkademien i en kurs om hållbarhetsfrågor på styrelseagendan.  Välkommen 14 oktober i Linköping. Läs mer om kursen här och anmäl dig.

Martin, Vad är den största utmaningen med hållbarhetsfrågor?

– Utmaningen är att kunna definiera och förstå frågan på ett sätt som möjliggör agerande, proaktivt handlande och engagemang. Det handlar om att hitta ett angreppssätt som både är vetenskapligt förankrat och samtidigt för bolagets resa framåt. Frågan kräver mycket kunskap och visar på många sätt vilken komplex, global- by vi bor på. Hållbarhetsfrågan kräver att vi har mod.

Hur har hållbarhetsfrågornas betydelse förändrats de senaste åren?

– Från att ha ansetts vara en kostnadsdrivande post under 80- talet, till en risk-orienterad fråga på 90-talet har hållbarhetsfrågan under 2010-talet blivit förknippad med affärsframgång, strategi och värdeskapande. Agenda 2030 utgör en samlad affärsplan för hela världen, det finns stora finansiella fördelar att hämta för de bolag som agerar proaktivt och kommunikativt.

Varför är hållbarhetsfrågan viktig?

– There is no business to be made on a dead planet: hållbara erbjudanden är mer långsiktigt lönsamma, starkare i kris och attraktiva varumärken både att handla av och arbeta för.

Vilka frågor tycker du är mest aktuella i styrelserummet just nu:

– Vi ser allt mer ägargrupper som tar ett ansvar för att deras pengar hanteras med hållbarhet som en integrerad del av ekvationen. Exempel kan vara aktörer som Antonia Axelsson Johnsson, eller för den delen svenska staten – ägargrupper som kliver in och sätter agendan för hur deras kapital är avhängigt arbete inom hållbarhet. Det skapar ett bredare tryck bland entreprenörer själva. Mycket positivt. En annan viktig trend jag ser handlar om vetenskap och data. Det växer sakta fram en process genom vilken företag försöker att vetenskapssäkra sina hållbarhetsmål. Exempel på detta är mätningar av koldoixid utsläpp (scope 1 till 3) där man arbetar med evidensbaserad målsättning, eller på engelska ”science based targets”. Det handlar om att bli bättre på att förstå att det man gör faktiskt har effekt, och inte enbart är kosmetika.En tredje trend handlar om ledarskap och styrning i en osäker värld. Här ser jag att i takt med att teknologin går framåt, som AI och Blockchain med mera så ställs nya frågor om vad gränsen mellan människa och maskin är, och hur företag skall leda i en värld präglad av osäkerhet. Jag upplever att det finns en stark efterfrågan på just mänskligt ledarskap, som är autentiskt och transparent.

Hjärtligt välkommen till kursen 14 oktober! .

Nu är det klubbat och klart! Den ideella föreningen CSR East Sweden har gått upp i Östsvenska Handelskammaren. Det stod klart efter föreningens årsmöte 28 mars.

– Det känns som helt rätt väg att gå, nu får CSR East Sweden möjlighet att driva hållbarhetsfrågorna i regionen med ytterligare kraft genom att få tillgång till Östsvenska Handelskammarens alla resurser, säger Lina Helmersson som sitter i CSR East Swedens styrelse.

CSR East Sweden jobbar för att ta tillvara medlemmarnas och samhällets intressen som rör CSR (Corporate Social Responsibility) och hållbarhet. Nätverket startades redan 2013 men har funnits som ideell förening sedan 2017. Nätverket bidrar till inspiration, kunskap, samverkan och aktiviteter som leder till ett mer hållbart samhälle, konkurrenskraftigare företag och en mer attraktiv region att leva i. CSR East Sweden har idag en stor bredd av medlemmar med allt från producerande industrier och tjänsteföretag till banker, nätverk och ideella föreningar samt aktörer inom region och kommuner.

– Östsvenska Handelskammaren har ett stort engagemang i dessa frågor och vi tyckte därför att ett samgående var lämpligt. Hållbarhet och klimatmedvetenheten ökar stort just nu i samhället och frågorna förtjänar att drivas från en kraftig plattform och det uppnår vi nu säger Handelskammarens vd Johanna Palmér.

En styrgrupp med representanter från medlemsföretagen tillsätts av Handelskammaren och styr hur nätverket utvecklas och verksamheten bedrivs. Både medlemmar i Östsvenska Handelskammaren och icke-medlemmar kan delta i nätverket. På så vis kan kommuner, akademien och ideella organisationer fortfarande vara en del av CSR East Sweden.

Är du intresserad av att göra ditt företag mer hållbart och att bli medlem? Hör av dig till Anna Axelsson projektledare och ansvarig för nätverket på Östsvenska Handelskammaren.

Det var under förra året som Östsvenska Handelskammaren instiftade ett hålbarhetspris där man vill lyfta fram goda exempel på verksamheter som lyckats skapa social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.
– Priset ska tilldelas en person, organisation eller företag som jobbar strategiskt och målinriktat med hållbarhet, men också som inspirerar fler till att välja hållbarhet som förhållningssätt i sitt företagande eller i sin gärning, säger Johanna Palmér vd Östsvenska Handelskammaren.

Priset kommer varje år ha en specifik inriktning inom området hållbarhet och för 2019 tilldelas priset någon eller några som gjort viktiga insatser för ökad mångfald inom styrelsearbete.

Och vinnaren är Michael Sterne, kontorschef Handelsbanken Linköping.
– Michael är en regional eldsjäl när det gäller hållbarhetsfrågor och att på riktigt ta ansvar för och bidra till ett bättre samhälle och en attraktivare region. En mycket värdig vinnare, säger Johanna Palmér.

– Det känns fantastisk kul. Vilken ära för både mig som person men också för Handelsbanken att det vi tror på och det jobb vi gör lönar sig, säger Michael Sterne.

Förutom äran vinner också Michael 10 000 kronor att skänka till valfritt välgörande ändamål.

Juryn består av:
Johanna Palmér, vd Östsvenska Handelskammaren
Karin Ljungmark Malmström, ordförande Östsvenska Handelskammaren
Jan Germundsson, SAAB och styrelseledamot Östsvenska Handelskammaren
Christian Bruzelius, Rederi AB Gotland och styrelseledamot Östsvenska Handelskammaren

Om priset:
Östsvenska Handelskammaren vill lyfta fram goda exempel på verksamheter som lyckats skapa social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet genom att årligen dela ut ett pris. Fokus ligger på viljan och ambitionen att skapa varaktig förändring och hållbarhet på längre sikt.

Priset syftar till att belöna verksamheter som jobbar strategiskt och målinriktat med hållbarhet, men också till att inspirera fler till att välja hållbarhet som förhållningssätt till sitt företagande eller sin gärning.