Det digitala ESIC-eventet den 27 april följdes av runt 50 personer och bjöd på senaste statusuppdateringen kring Ostlänken där Trafikverket, FORIA och NCC var inbjudna föredragshållare.

Alexander Santos, programchef för Ostlänken på Trafikverket var seminariets första talare. Han inledde med att Trafikverket och han själv ser fram mot fortsatt god samverkan med näringslivet och offentliga parter och han är glad över att få arbeta med Sveriges roligaste projekt. Infrastrukturpropositionen från regeringen gav goda besked för Ostlänkens räkning, som blir kvar och finansierad inom nationell plan. Sedan gick Alexander in på fakta, som att den nya kostnadsbilden har uppdaterats till 83 miljarder kronor, beroende på fördjupad kunskap om geotekniska förutsättningar och stadspassager. Sedan oktober förra året har det hänt mycket i den nya organisationen för nya stambanor.

– Vi har gjort en omorganisation inom program Ostlänken för att kraftsamla och kunna arbeta på ett effektivare sätt. 2035 ska tågen gå på hela sträckan. Målet är att kunna öppna upp Ostlänken i etapper för att leverera samhällsnytta så snart som möjligt, men i dagsläget är inga beslut kring det tagna. Just nu är vi i planeringsprocessen som beräknas pågå till år 2024-2025, det är ett omfattande arbete och viktigt för att den stora tidsplanen ska kunna hållas, sa Alexander.

Sedan presenterades senaste status vid de fem kommunerna och en rad åtaganden som Ostlänken medför, däribland arkeologiska undersökningar, strategi för masshantering, klimatmålen och kompetensförsörjning.

Projektet ska vara klimatvänligt både när det är i drift och under byggnationen. Det finns stora möjligheter med masshanteringen och hur man kan återanvända massorna. Cirkulär ekonomi är en är något Trafikverket tittar på när man sätter upphandlingsstrategin. Upphandlingarna ska stötta innovation och driva utvecklingen framåt.

Kompetensförsörjningen är en fortsatt en stor utmaning, både till Ostlänken och andra projekt som kommer att pågå under samma tidsperiod.

– Vi måste kroka arm med alla i branschen och samarbeta med både myndigheter och skolor, och se på hur vi kan hitta strategier för att säkerställa kompetensförsörjningen. Det är tillsammans med aktörerna i branschen som vi kan se till att vi lyckas. Framåt kommer vi jobba på enligt fattade beslut och enlighet med befintlig, nationell plan. Vi kommer fortsätta identifiera kostnadsbesparingar och ha tätt samarbete med kommuner, länsstyrelser och alla inblandade aktörer, avslutade Alexander.

Bettina Hammargren, vd, FORIA, riktade ljuset på logistik, upphandling och uppföljning.

– Det här är en bra möjlighet får vår region. Men det är viktigt att både små och stora aktörer får möjlighet att medverka i detta spännande projekt med Ostlänken, sa Bettina Hammargren.

Bettina har synpunkter på regelverket kring offentliga upphandlingar och LOU (lagen om offentlig upphandling) och ger sin syn på det kopplat till Ostlänken.

– Vi behöver komma ifrån lägsta pris vid upphandlingar och i stället satsa på kvalitet och tänka på cirkulär ekonomi. Genom att höja kompetensen för upphandling kan vi skapa en sundare konkurrens. Marknadsdialoger och RFI (request for interest) är steg i rätt riktning. 
Konkurrens är bra men det ska vara på schyssta villkor. Det ska finnas utrymme för många aktörer, inte bara internationella.

– Vi måste ha ett bra samarbete i hela kedjan – såsom att optimera transporterna och att hela tiden tänka produktivitet. Last-mile är oerhört viktig. Ett exempel på det är att inte köra med tomma lastbilar. Här kan transportbranschen samverka mer, det vinner vi och klimatet på.

Anders Morath, affärsutvecklingschef på NCC Infrastructure, delgav bygg- och anläggningsbranschens perspektiv.

– Även om målbilden för Ostlänken ligger långt fram, pågår just nu flertalet projekt som är viktiga pusselbitar och som skapar förutsättningar för Ostlänken. Många av byggaktörerna i vår region är påverkade av Ostlänken och är med och skapar goda förutsättningar. Partnering är en av dem. Det är en realitet att Ostlänken faktiskt är på gång.  

Exempel på detta är färdigställandet av Kardonbanan, flytten av godsbanården, Inre Hamnen och Johannisborg i Norrköping.

Anders, precis som Alexander, belyste utmaningen med kompetensförsörjningen.

– En ansenlig mängd resurser krävs och det inte bara till Ostlänken utan även till andra byggprojekt som ska påbörjas under samma period. Det kommer att bli ett underskott av resurser, konstaterade Anders och visade statistik från senare års utredningar.

NCC samarbetar med olika utbildningsaktörer för att locka arbetskraft, det är i mångt och mycket det som det handlar om. Att lösa gåtan med branschens attraktivitet och hur man kan få fler till att söka sig till branschen. Det börjar med ungdomarna.

– Det här är framtidsyrken! konstaterade Anders.

Charlotta Elliot, ESICs projektledare, avrundade med några av sina och deltagarnas frågor. Tittar man även på sjöfartslösningar gällande upphandling av transport för schaktmassor? Hur mycket massa handlar det egentligen om och var geografiskt? När finns en uppdatering av entreprenadindelning och entreprenadstrategi, och när kommer de förberedande arbetena igång? Vad händer med det nationella kompetensförsörjningsrådet som fanns på förslag i inriktningsunderlaget?

– Sjöfartslösningar låter intressant, det är något vi får undersöka. Exakta siffror på massa får jag återkomma om, men det är åtskilligt material det handlar om.  Storleken på entreprenaderna och förberedande arbeten kommer redovisas efter sommaren. Vad gäller det nationella rådet så inväntar vi regeringens svar, replikerade Alexander.

Att klimatmål, massahantering och cirkulär ekonomi är viktiga delar i projekt Ostlänken är alla överens om. Charlotta berättade att Handelskammaren tillsammans med Cleantech Östergötland håller på att ta fram en kunskapshöjande seminarieserie om detta.

– Vi har också precis genomfört en Pulsenkät om näringslivets kompetensbehov och fått svar från nästan 200 företag. Det är förstås inte bara kopplat till Ostlänken, men är nog så angeläget. Vi kommer redovisa det vid ett rapportsläpp i juni. Och när regeringen bestämt sig för att inrätta ett nationellt kompetensråd, står vår region redo att bidra, fastställde Charlotta avslutningsvis.

Från vänster: Alexander Santos, Trafikverket, Bettina Hammargren, FORIA, Anders Morath, NCC och Charlotta Elliot, Östsvenska Handelskammaren/ESIC.

”Fråga inte vad Gotland kan göra för dig, utan vad du kan göra för Gotland.” Citatet, en omskrivning av John F Kennedys bevingade ord, yttrades vid seminariet kring den nya regionala utvecklingsstrategin Vårt Gotland 2040, och är ett utmärkt exempel på de drivkrafter som tagit Gotland dit ön är i dag.

Gotlands utveckling de senaste åren är en framgångssaga på flera sätt. Turismen och de gröna näringarna är en växande stomme i det gotländska näringslivet, som även präglas av bredd och innovation inom såväl stora industrier som småföretag runt om på ön. Därtill finns styrkan i Campus Gotlands utbildningar och forskning, inte minst inom energiomställning och hållbar utveckling. 

Denna utveckling och tillväxt behöver fortsätta drivas framåt på ett hållbart sätt. För att det ska var möjligt, behöver viktiga förutsättningar identifieras och slås vakt om. En av de mest centrala av dessa är kommunikationerna till och från ön. 

I september ska Trafikverket överlämna till regeringen underlag för kommande upphandling av färjetrafiken till Gotland. Det viktigaste i detta är att ha ovan nämnda utveckling för Gotland, gotlänningarna och de gotländska företagen för ögonen. Dessvärre finns i processen tecken på bristande insikt i färjeförbindelsernas betydelse, den snabba tekniska utvecklingen samt näringslivets förmåga att föra Gotland in i en hållbar framtid. Som näringslivsaktör på Gotland anser vi att det är oroväckande signaler. 

Den utvecklade färjetrafiken med täta och snabba turer mellan Gotland och fastlandet har lagt grunden för öns starka utveckling. Ska den hållbara tillväxten fortsätta måste förutsättningarna för densamma hållas öppna – inte stramas av ekonomisk kortsynthet eller övertro på statligt ägande. Gotlands behov och framtid måste vara ledstjärnan. 

Gotland och fastlandet behöver komma närmare, inte längre ifrån varandra. Alternativ med färre och/eller långsammare turer över vattnet, är inte hållbara ur något perspektiv. Framgångsrik teknisk innovation och utveckling av bränslen möjliggör de täta och snabba förbindelserna som är avgörande för näringsidkare på Gotland – utan att tumma på klimatmålen. 

Så även Trafikverket bör ställa sig frågan vad myndigheten kan göra för Gotland. Svaret är givet: tillgodose de gotländska ståndpunkterna och säkerställ att kommande underlag för upphandling utgår ifrån öns framgångsrika utveckling. Färjetrafiken ska vara en möjliggörare, inte en käpp i hjulet, för fortsatta framsteg för Gotland.

Pia Carlgren, t f vd
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren

Regeringens infrastrukturproposition innehållet satsningar på 799 miljarder kronor under en kommande tolvårsperiod. Det är den största ekonomiska ramen någonsin, en grön investering för ett fossilfritt och konkurrenskraftigt Sverige. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna S och MP, samt samarbetspartierna genom januariavtalet C och L.

Den totala ramen hamnar på 876 miljarder kronor och är en ökning med 21 procent jämfört med nuvarande plan. Den nya ramen beräknas möjliggöra att gällande nationell plan, inklusive nya stambanor, kan fullföljas.

– Det är goda nyheter för alla som vill se offensiva satsningar på Sveriges framtida tillväxt och konkurrenskraft. För vår region innebär infrastrukturpropositionen grönt ljus för Ostlänkens byggstart samtidigt som regeringen alltså satsar på att fullfölja hela stambanebygget, som kopplar ihop Sveriges södra regioner men även vidare ut i Europa. Det vittnar om framtidstro och vilja att satsa framåt, säger Pia Carlgren, t f vd för Östsvenska Handelskammaren.

Ostlänken, och fortsättningen av ny stambana som binder samman sträckan med Hässleholm-Malmö och Göteborg-Borås via Jönköping, är investeringar som Östsvenska Handelskammaren arbetat för under flera års tid. Satsningar som har avgörande betydelse för näringslivets utveckling i vår region och hela södra Sverige.

– Tillfredsställande för Handelskammaren och våra medlemmar att regeringen hörsammade vår uppmaning att lägga planperiod om tolv istället för sexton år. Vi tror att det är av betydelse för investeringsviljan samt flexibiliteten kring ny teknik och utveckling. Nu är dags att ta nästa steg i planeringen och börja tänka på att bygga upp resurser kring den kompetens som ska färdigställa Ostlänken och resten av den nya stambanan. Om det säger propositionen inte mycket, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef.

Vid seminariet lyftes det faktum att vi har en stark befolkningstillväxt som behöver mötas av växande städer, där nya stambanor som trafikeras av snabba tåg kommer att leda till att vi bygger täta, resurseffektiva och attraktiva städer. 

– Stationerna måste ligga centralt för att få ut full samhällsnytta och göra städerna och tågresandet attraktivt. Vi har länge talat om detta som århundradets tillväxtchans, som redan genererat etableringar och investeringar. Vi lämnar snart en pandemi bakom oss och behöver framtidstro. Nu behöver besluten fattas och finansieringen komma på plats, säger Pia Carlgren, tf vd Östsvenska Handelskammaren.

Bland föredragarna återfanns Claus Baunkjær vd på Femern, Gunnar Hagman vd Skanska, Jonas Abrahamsson vd Swedavia, PM Nilsson från Dagens Industri samt representanter för SJ och Green Cargo. 

– SJ visade tydligt på bristerna i de samhällsekonomiska kalkyler som Trafikverket tillämpar, exempelvis hur färre resenärer kan leda till högre nytta. Det innebär att riksdagen riskerar att fatta beslut på felaktiga grunder vilket är oerhört allvarligt, säger Johan Trouvé vd för Västsvenska Handelskammaren.

En förbindelse till kontinenten

Vd:n för Handelskammaren i Jönköping, Helena Zar Vallin gladdes över att Fehrmanbältförbindelsen gått in i en ny fas där de förberedande byggarbeten redan är i full gång. 2029 beräknas förbindelsen stå klar. 

-Då får vi access till Europa på ett helt annat sätt än idag. Förutsatt att Sverige också bygger ut sin järnvägskapacitet kan mycket av godset som idag transporteras på väg i större utsträckning transporteras till och från kontinenten via järnväg. 

Hon betonade också de nya stambanornas betydelse för tillväxten.

-Nya stambanor leder till större arbetsmarknader och möjliggör för företagen att rekrytera inom ett större geografiskt område. Från Jönköping kan man idag inte, på ett tidseffektivt sätt, resa med tåg varken till Göteborg, Borås eller Linköping vilket påverkar företagens möjlighet att rekrytera rätt kompetens.

Lånefinansiering

Sydsvenska Handelskammarens vice VD Per Tryding som modererade samtalet underströk vikten av att investeringens livslängd tas i beaktning. 

–Vi har idag stora behov av både upprustning och investeringar i transportsystemet. Stambanorna bör inte tränga undan dessa. En möjlig och attraktiv lösning vore därför att staten lånar till finansieringen av stambanan separat. Detta möjliggör att pengar öronmärks till projektet och att lånekostnaden för detta infrastrukturbygge med mer än 100-årig livslängd kan spridas ut över alla framtida brukare snarare än helt läggas på dagens skattebetalare.

Banorna behöver finansieras utanför nationell plan, något som även Skanskas vd lyfte med hänvisning till andra lyckade satsningar där konsortier bildats. Byggtiden behöver vara kort för att snabbare få ut nyttan av investeringen menade han och lyfte förslaget med betongbroar. SJ betonade också betydelsen av att separera tåg med olika hastigheter och hur mycket kapaciteten minskar om trafikslagen blandas. 

Sveriges infrastruktur är i stort behov av såväl nyinvesteringar som upprustning. Många års undermåligt underhåll och otillräckliga investeringar har bäddat för situationen vi befinner oss i, med stora, viktiga och kostsamma behov runt om i landet.

I förslaget om inriktning för kommande nationell plan för infrastruktur, som Trafikverket nu lagt på bordet, framgår att det saknas investeringsutrymme för flera decennier framåt. Som företrädare för det regionala näringslivet ser vi allvarligt på läget, som riskerar skada förutsättningarna för företagens framsteg och tillväxt, och därigenom Sveriges framtida utveckling. I förlängningen riskerar vi svenska arbetstillfällen, konkurrenskraft samt långsammare klimatomställning.

Det som behövs nu är offensiva satsningar på infrastruktur för att Sverige ska ha ett rikt näringsliv och vara attraktivt för nyetableringar även i framtiden. Ny och modern infrastruktur är väsentligt för att företagen ska kunna fortsätta växa, exporten gå framåt och människor ska kunna resa på ett enkelt och effektivt sätt mellan hem och arbete. 

Vid sidan om dessa nyinvesteringar måste vi även vårda den infrastruktur som vi redan har. Här fordras en kraftfull satsning på upprustning av befintlig väg och järnväg. Redan i dag är viktiga leder, vägar och spår fyllda till bristningsgränsen och har för länge sedan uppnått sin fulla kapacitet.

Sveriges Handelskamrar från norr till söder efterfrågar ett helhetstänk i de satsningar som planeras. Genom att skapa längre stråk och binda samman infrastrukturen – se och planera Sverige som en helhet – ökar vi hela landets tillgänglighet. Bättre resor inom landet underlättar även resor utanför gränserna. Med bättre och effektivare anknytningar till våra grannländer stärker vi svenska företags förutsättningar att verka i en allt mer globaliserad värld.

För att klara dessa påkallade investeringar och upprustningar behöver dagens politiska planerings- och finansieringssystem förändras. För närvarande tar det ofta årtionden från idé till byggstart – det är alldeles för lång tid. Vår bedömning är att det krävs högre anslag de kommande åren än de som nu är föreslagna, annars är det inte möjligt att möta de akuta behoven av investeringar och underhåll. 

Därtill måste finansieringen av ny infrastruktur ses över. För att skapa nödvändigt investeringsutrymme behövs andra finansieringslösningar än statliga anslag. Det handlar om att öppna möjligheter för privat investeringskapital samt att utreda olika former av upplåning. Sveriges Handelskamrar ser båda alternativen som intressanta med tanke dels på de trängande behoven, dels på Sveriges goda finansiella situation.

Inom ramen för upprustningen av transportsystemet är det också viktigt att de projekt som beslutats politiskt finansieras direkt, det vill säga att pengar sätts av från början. I dagens läge finansieras inte alltid projekten fullt ut, utan en del lämnas olösta och skjuts på framtiden. Genom direkt finansiering undviker vi förseningar och får en snabbare byggtakt.

Ska Sveriges näringsliv fortsatt vara attraktivt, konkurrenskraftigt och tillväxtskapande måste nödvändiga nyinvesteringar göras i landets infrastruktur. På det sättet säkrar vi Sveriges långsiktiga och hållbara välstånd.

Pia Carlgren, vd Östsvenska Handelskammaren
Oliver Dogo, vd Handelskammaren Mittsverige
Jenny Emerén, vd Handelskammaren Mälardalen
Andreas Garp, vd Mellansvenska Handelskammaren
Andreas Hatzigeorgiou, vd Stockholms Handelskammare
Anders Hjalmarsson, vd Västerbottens Handelskammare
Frida Johansson, vd Handelskammaren Värmland
Stephan Müchler, vd Sydsvenska Industri- och handelskammaren
Linda Nilsson, vd Norrbottens Handelskammare
Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren
Helena Zar Vallin, vd Handelskammaren Jönköpings län

Ostlänken, de nya dubbelspåren mellan Linköping och Järna, är en fundamental byggsten för vår regions fortsatta utveckling och hållbara tillväxt. Regeringens besked 2018 gav klartecken för kommunernas planer med stadsutveckling runt centrala stationslägen, 55 000 nya bostäder och bättre möjligheter för pendling och godstrafik – innebärande enorm potential för företag, etableringar, jobbtillfällen och regional attraktionskraft.

Trafikverkets utredningsförslag med externa stationslägen utanför städerna kastar dessvärre en skugga av tvivel över de långtgående planerna. Skälet påstås vara att spara medel för bland annat eftersatt underhåll av Sveriges befintliga infrastruktur. Östsvenska Handelskammaren avfärdar helt idén om stationslägen utanför stadskärnorna. Vi delar uppfattningen att det finns ett stort underhållsbehov av befintlig infrastruktur, men det får inte tillgodoses på bekostnad av viktiga investeringar för Sveriges framtid.

Vi ifrågasätter även argumentet att externa stationer skulle spara resurser. Snarare skulle de innebära resursslöseri, då de nya spåren inte skulle få samma lönsamma effekter. Istället för en citynära, integrerad pulsåder skulle Ostlänken bli en perifera spår för enstaka resor, som därmed inte kommer frigöra tillräcklig kapacitet på dagens befintliga spår för pendel- och godstrafik. Det kan vi som företrädare för det regionala näringslivet inte gå med på.

Handelskammaren delar åsikten som Koalition för Östergötland ger uttryck för i denna fråga; ovanstående skapar en osäkerhet som kan hämma planering och kommande investeringar kopplat till Ostlänken. Det är av avgörande vikt att Trafikverket förkastar förslagen om externa stationslägen, och fortskrider enligt befintlig, beslutad plan, vilket också infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) hela tiden framfört. Sätt stopp för spekulationerna och se till att Ostlänken – och vår region – når sin fulla potential.

Pia Carlgren, t f vd
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren

I år kommer en upphandling av Gotlandstrafiken att utformas för nästa tioåriga trafikperiod som startar 2027. Samtidigt har Trafikverket fått i uppdrag av regeringen att utreda en modell med trafik helt i statlig regi med en förväntan om sänkta kostnader. Vi menar att det samlade värdet av goda kommunikationer mellan Gotland och fastlandet måste stå i centrum när framtidens trafik utformas. 

En förstudie till utredningen fokuserar ensidigt på de eventuella möjligheter som finns för staten att minska sina kostnader för Gotlandstrafiken. Perspektiven behöver breddas, goda förbindelser mellan Gotland och fastlandet är en förutsättning för arbete, välfärd och utveckling på ön. Dessutom finns en stor risk att klimatambitionerna sänks om marknaden stängs. 

Gotland är Sveriges mest företagsamma region, tillsammans skapar företagen över 10 000 arbetstillfällen på ön. Men förutsättningarna skiljer sig delvis från andra svenska regioners och möjligheten att konkurrera på lika villkor begränsas av ö-läget. Upphandlad färjeoperatör förväntas ha god dialog med det gotländska samhället och näringslivet. Samtidigt visar Trafikverkets förstudie till utredningen att det saknas en konsekvensanalys som tar sin utgångspunkt i Gotlands och det gotländska näringslivets behov. 

Upphandling är både sunt och nödvändigt. Upphandlingar konkurrensutsätter företagen vilket driver på ambitioner om att förbättra, kundanpassa, effektivisera och teknikutveckla. Gröna upphandlingar bidrar till ökad hållbarhet som incitament till utvecklingen av hållbara transporter. Det finns inget som talar för att förstatligande av trafiken mellan Gotland och fastlandet skulle leda till bättre kommunikationer eller en snabbare omställning till fossilfri färjetrafik. Tvärt om skulle en sådan utveckling hålla tillbaka den investeringsvilja som nu finns i bränsleskifte och teknikutveckling mot fossilfria sjötransporter. 

Som exempel har Gotlandsbolaget och Destination Gotland investerat stort i den senaste generationen LNG-fartyg som drivs med naturgas och biogas. Dessutom har rederiet antagit en branschledande färdplan mot fossilfri sjöfart som innebär att koldioxidutsläppen ska minska med 70 procent till 2030. Senast år 2045 ska man kunna erbjuda en helt fossilfri överfart mellan Gotland och fastlandet.

Ska den svenska transportsektorn nå det världsledande hållbarhetsmålet, är det nödvändigt med gröna upphandlingar. Förbättrade kommunikationer och ett ökade resandet till Gotland har haft en avgörande betydelse för Gotland och har skapat förutsättningar för Gotlands positiva utveckling. Tillväxtperspektivet och näringslivets behov måste därför fortsatt stå i centrum när den framtida trafiken ska utformas.

Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen
Pia Carlgren, t f vd Östsvenska Handelskammaren

Under 2021 går diskussionen om höghastighetsbanor in i en kritisk fas. En ny nationell plan för svenska vägar och tågräls ska tas fram och hur projektet med ny stambana passar in i planen är en av svensk politiks viktigaste frågor på mycket länge. 

Beslutet om nya stambanor genom södra Sverige handlar om att vi ska bygga ihop de redan beslutade sträckorna mellan Järna-Linköping, Borås-Göteborg och Hässleholm-Malmö. Dessa sträckor är synnerligen viktiga i sig för den regionala utvecklingen med arbetsmarknadsförstoring, ökad pendlings- och godstrafik samt städernas utbyggnad och omställning till mer moderna och hållbara miljöer för människor att bo, arbeta i och besöka. 

Genom att länka ihop de tre sträckorna till en sammanhållen ny stambana, får vi ut ännu mer. Bygger vi samman våra tre storstadsområden Stockholm, Göteborg och Malmö kommer det generera en mer sammanhållen svensk ekonomi och en fribiljett till den storsatsning Danmark och Tyskland gör på ny järnväg. För att få ut mesta möjliga vinst och tillväxtchanser behöver vi självklart se till att Sveriges största flygplats Arlanda finns med i planerna som en etapp. Inkluderas Arlandas i det nya stambaneprojektet kommer vi att säkra och utveckla tillgången till världens marknader, vilket gör projektet än mer angeläget. Och för Arlandas del, får flygplatsen större möjligheter att växa om den görs tillgänglig för en större region – hela södra Sverige.

Det är ingen hemlighet att det finns delade meningar i Sveriges riksdag beträffande planerna på den nya, sammanhållna stambanan. Samtidigt anser vi ett antal perspektiv saknats eller fått alldeles för lite utrymme i debatten. Det är viktigt att dessa inte glöms bort:

Förutom ovan nämnda, återkommande missuppfattningar i debatten om ny stambana för höghastighetståg genom Sverige, saknas även en del av de viktigaste perspektiven:

Vi kan egentligen bara se en nackdel med projektet att bygga samman de tre redan beslutade delarna av ny svensk stambana: att inte Arlanda kopplas med på samma sätt som Landvetter. Idag går visserligen lokala tåg mellan Stockholm och Arlandas terminaler, men de är just lokala. Med en ny etapp från Järna till Arlanda, kommer Sveriges internationella hub kunna hävda sig som ett trovärdigt alternativ för interkontinentala flyg. Arlandas lokala upptagningsområde skulle växa med uppemot en miljon människor då Södermanland, Östergötland och Jönköping blir genuint tillgängliga. En faktor icke att förringa för att attrahera interkontinentala destinationer till flygplatsen.

Vi föreslår därför projektet med ny stambana för höghastighetståg får ytterligare en central ambition i bygget av Sverige: flygplatsintegration. Det innebär konkret att vi måste slå vakt om Landvetter som eget stationsläge på banan, och att Arlanda läggs till som etapp.

Genom att slå hål på myterna, inkludera Arlanda och till fullo inse och bejaka framtidsutsikterna för en ny stambana genom södra Sverige, kan vi verkställa ett infrastrukturprojekt som skapar ekonomisk tillväxt, samhällsutveckling, sammanhållning och internationell närhet för generationer framöver. Timingen kunde därtill inte vara bättre än nu. På väg ut ur den pågående pandemin är Sverige i ännu större behov av begåvade och hållbara investeringar. Det är dags att ta steget för framtidens infrastruktur.

Stephan Müchler, vd Sydsvenska Industri- och Handelskammaren

Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

Pia Carlgren, vd Östsvenska Handelskammaren

Helena Zar Vallin, vd Handelskammaren Jönköpings län 

Denna debattartikel har tidigare publicerats i Dagens Industri.

Det gör han i ett reportage i SVT.

– Det är det minsta man kan säga. Beslutet är djupt olyckligt och skadar näringslivets och allmänhetens tilltro till projektet. Ostlänken har stor betydelse för utvecklingen av den växande storregionen som södra Stockholm, Sörmland och Östergötland utgör, menar Charlotta Elliot, projektledare ESIC, East Sweden Infra Cluster.


Trafikverket har strukit fyra av nio korridorsalternativ för Ostlänken till Linköping. Av de återstående fem som utreds nu, går tre över mark och två under. Detta skulle varit klart till årsskiftet eller åtminstone i början på 2021. Men nu kom beskedet att beslutet dröjer till 2022, eftersom myndigheten fått ytterligare direktiv att även planera för en framtida fortsättning ut ur Linköping ner mot Tranås. 

Ostlänken har stor betydelse för regionens framtida utveckling och tillväxt. Näringslivet har länge investerat och engagerat sig i förberedelserna. Företagens och regionens utveckling är beroende av den utvidgade arbetsmarknadsregion, utökade pendling, förbättrade godstransporter och tillväxtfrämjande stadsutveckling som Ostlänken och i förlängningen nya stambanor innebär. 

Ostlänken är uppdelat i två etapper och där planeringen kommit längst, sträckan Järna-Norrköping, sätts spaden ner först. Den centrala sträckan Norrköping-Linköping blir avslutande del. 

– Ett förskjutet beslut om dragningen genom Linköping är att försätta företagens och kommunens tillväxtplaner i stillestånd under oacceptabelt lång tid. Linköpings och regionens näringsliv måste få besked snabbare än så här, avslutar Maria Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren. 


Länk till Trafikverkets hemsida

I somras gav regeringen Trafikverket i uppdrag att redovisa uppdaterade och kompletterande uppgifter om nya stambanor för sträckorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö inom en investeringsram på 205 miljarder kronor, i 2017 års prisnivå. Syftet är att ge regeringen underlag för det fortsatta planeringsarbetet och finansieringen av utbyggnad av nya stambanor. Uppdraget ska slutredovisas den 28 februari 2021.

Ostlänken, mellan Linköping och Stockholm, utgör en del av det utökade stambanebygget men är till skillnad från hela stambanan redan en del av Trafikverkets uppdrag i nationell transportplan. Det gäller även sträckorna Borås-Göteborg och Hässleholm-Malmö. Arbetet med Ostlänken fortgår därmed parallellt med utredningsuppdraget för hela stambanan.

Då centrala stationslägen ses som kostnadsdrivande, har Trafikverket tagit fram tre alternativ för att de nya stambanorna ska rymmas inom angiven kostnadsram. Samtliga tre alternativ innebär färre stationslägen, såväl centrala som externa. I det första är bara Nyköping angivet som centralt stationsläge, Norrköping och Linköping får externa stationer och Skavsta och Vagnhärad är inte ens med på kartan. I alternativ två och tre är Vagnhärad och Nyköping helt bortplockat och Norrköping och Linköping får externa stationer.

Trafikverket poängterar att utredningsalternativen inte ska ses som färdiga utan som just jämförelsematerial. För Östsvenska Handelskammaren är jämförelsen tydlig: sett till hållbar samhällsekonomisk nytta och tillväxtmöjligheter bör utredningsunderlaget avfärdas.

– Ur ett näringslivsperspektiv står det helt klart att ingen av de tre varianterna som tagits fram är något alternativ till det arbete som pågår med Ostlänken. Det är inte rimligt att helt bortse från de regionala och lokala vinsterna med en utvidgad arbetsmarknadsregion och utökad pendling, förbättrade godstransporter och tillväxtfrämjande stadsutveckling, för att hålla en snålt tilltagen kostnadsram, säger Pia Carlgren, t f vd Östsvenska Handelskammaren.

– Med tanke på den kraft som lagts ner för att omforma och bringa nyttorna med Ostlänken till stadskärnorna längs tillväxtstråket, vore externa stationslägen ett enormt resursslöseri och respektlöst mot dagens och framtidens skattebetalare. Det ser vi som uteslutet, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.