Företrädare för Moderaterna skriver den 8 juli att de förespråkar bygg av Ostlänken mellan Järna-Linköping, men inte vill satsa på en höghastighetsjärnväg mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö.

Vi håller med om att Ostlänken är det prioriterade infrastrukturprojektet, för att förbättra spårkapaciteten mellan Linköping och Stockholm. Det är absolut nödvändigt att den byggs som planerat, behoven finns redan idag, och kraven kommer knappast att minska i framtiden. Det är förvisso en stor investering men för att förstå värdet av Ostlänken – och i förlängningen även en ny höghastighetsbana genom Sverige – behöver man sätta in den i ett lokalt, regionalt, nationellt och europeiskt sammanhang.

Stommen i den regionala kollektivtrafiken är Östgötapendeln som går mellan Norrköping och Tranås/Motala. 2017 hade Östgötapendeln cirka 3,8 miljoner resenärer och den siffran ökar varje år med ca 200 000 påstigande. I rusningstrafik idag är vissa avgångar överfulla och fler turer skulle behöva sättas in, men de fulla spåren sätter stopp.

Östgötapendeln konkurrerar om utrymmet på spåren med de fjärrtåg och godståg som passerar genom Östergötland. Trafikverket har börjat prioritera fjärrtågens punktlighet varför Östgötapendeln tilldelas ofördelaktiga tider på spåret. För att Östgötapendeln ska ha en chans att öka antalet avgångar, och underlätta för fler östgötar att ta tåget och därmed utveckla Östergötland som arbetsmarknadsregion, är en fortsatt utbyggnad av den nya järnvägen, en nödvändighet – även efter Linköpings centralstation.

Vidare bör man se bygg av en höghastighetsbana genom Sverige som en viktig anpassning och länk till det europeiska järnvägsnätet. Ute i Europa pågår ett flertal storskaliga infrastruktursatsningar och det är viktigt att Sverige är en del av den utvecklingen.

Ur ett hållbarhetsperspektiv talar också mycket för en ny stambana. Ett ökat tågresande framför biltransporter för såväl människor som gods, skulle minska våra koldioxidutsläpp och bidra till att nå Parisavtalets klimatmål.

Utifrån dessa förutsättningar är det svårt att inte se behovet av nya stambanor, även efter Ostlänken. De blir viktigt steg mot att ställa om till ett klimatsmart Sverige, med ett robust järnvägsnät för både person- och godstrafik ut i Europa. Det är inte minst viktigt för vår regions utveckling.

Julie Tran (C)
ordförande i trafik- och samhällsplaneringsnämnden i Region Östergötland

Kaisa Karro (S)
regionstyrelseordförande Region Östergötland

Niklas Borg (M)
kommunstyrelseordförande Linköpings kommun

Lars Stjernkvist (S)
kommunstyrelseordförande Norrköpings kommun

Johanna Palmér
vd Östsvenska handelskammaren

Debattartikel publicerad i NT och Corren sommaren 2019.

REPLIK I DAGENS INDUSTRI . I en ny rapport säger Stockholms Handelskammare nej till nya stambanor och motiverar det delvis med att investeringen skulle gynna södra Sverige. För oss är det obegripligt hur något som gynnar södra Sverige kan upplevas negativt av huvudstaden.

Kostnaden för nya stambanor uppskattas till 230 miljarder kronor, men räknar man bort kostnaden för de delsträckor som redan är beslutade så är den återstående kostnaden cirka 120 miljarder. Stockholms Handelskammare vill behålla de beslutade delsträckorna, men inte räkna av dess kostnader. Rapporten utgår först från investeringar på 110 miljarder i delsträckor av nya stambanor, och låtsas sedan att det fortfarande finns 230 miljarder att spara och föreslår åtta alternativa investeringar. Listan över alternativa investeringar måste kortas betänkligt om pengarna ska tas från nya stambanor.

Sverigeförhandlingen föreslog att de nya stambanorna ska lånefinansieras. Stockholms Handelskammare menar att det är för dyrt att låna, att det inkräktar på andra behov av underhåll och investeringar. Samtidigt föreslår de alltså alternativa investeringar på 230 miljarder. Frågan är hur Stockholms Handelskammare vill få fram dessa 230 miljarder. Vi har sett ett finansieringsförslag för Stockholm – Oslo, men gällande övriga satsningar är tanken att anslagsfinansiera och är det då Östlig förbindelse som ska vänta till år 2075?

’- Välkomna på denna dag om visualisering, AI, innovationer och i stort med koppling till stadsomvandling och Ostlänken, sa ESIC:s projektledare Charlotta Elliot.

Hon hälsade välkommen till ESIC:s medlemmar som samlats på Visualiseringscenter C i Norrköping. Sofia Seifarth, vd på visualiseringscentret, tog till orda där efter.

– Här på Visualiseringscenter jobbar vi med övertygelsen om att visualisering får oss att förstå världen väldigt mycket bättre. Vill passa på att berätta att vi sedan i februari har helt nya projektorer i domen. Ingen annanstans i världen finns det just nu så här bra projektorer!

Första talare var Anna Fredriksson som är biträdande professor i bygglogistik på Linköpings universitet, som berättade om det nystartade projektet Störningsfri stad.

Hon vill att byggprojekt i städerna inte ska ses som en tillfällig störning utan som en naturlig del av staden och dess utveckling.

I projektet ska hon och hennes kollegor samla in bland annat data om alla de fordon som rör sig in och ut från en byggarbetsplats.

– Varför är det så viktigt att vi får till logistiken i städerna? Jo, vi vill få attraktivare städer och nyttja den mark som går. Det är faktiskt så att en femtedel av allt som transporteras på svenska vägar ska till olika byggplatser. Och inom städerna står byggtransporterna för hela 50 procent av godset, säger Anna Fredriksson.

Projektet vill minska störningar, öka säkerheten, minska utsläpp och trafikflödet. Man vill påverka antalet leveranser och minska antalet halvfulla lastbilar genom staden, vilka tider material anländer på med mera.

Ett omfattande projekt finansierat av Vinnova med olika samarbetspartners, forskare, kommunerna och byggföretagen.

– Vi behöver jobba över gränserna för att få till detta, säger Anna Fredriksson.

Innovationer och visualisering

Ulrika Hallgren, projekteringschef på Trafikverket, deltog under dagen för att berätta om Trafikverkets projekt ”Ostlänken Innovation”.

– Syftet med Ostlänken Innovation är att belöna innovativa idéer och lösningar som sedan sprids ut i organisationen, säger Ulrika Hallgren. Hittills har vi fått in 12 godkända förslag och vi har betalt ut 1,6 miljoner för dessa. Det är väldigt spännande innovationer som kan komma hela branschen till del i framtiden.

Än så länge är det Trafikverkets konsulter som får lämna in idéer, men i framtiden även andra. Bland annat har man fått in innovationer kring att artbestämma djur som finns i olika miljöer där Ostlänken ska dras.

Trafikverket har tagit fram många strategier för att kommunicera med invånarna kring Ostlänken och denna dag fick ESIC-medlemmarna en exklusiv tur  – en VR-resa längst den framtida Ostlänken. Just nu går det att resa virtuellt på Ostlänken genom Södertäljetrakten och Trosa. Längre fram kommer man att kunna åka på en VR-resa längst hela sträckan och se hur Ostlänken kommer att gå med sina broar, tunnlar och stationer.

– Virtual reality är ett komplement till traditionella kartor som är svåra för alla att förstå. Vi kan nå fler genom att ha med VR på våra öppna hus. Vi kommer också att sprida klipp på sajt och sociala medier så att invånarna ska få en bättre insikt i Ostlänken, säger Linda Abrahamsson projektledare.

AI och framtidsspaning

Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering på Linköpings universitetfick avsluta dagen i Domen med att blicka framåt tillsammans med ESIC-medlemmarna.

Han berättade om spännande utveckling. 3D där man inte behöver  3D-glasögon utan med flera hundra projektorer kan skapa ett hologram av en männsika.

Han talade också om kognitiva kompanjoner , exempelvis en sådan som kan passa huset när du inte är hemma och som kan hjälpa dig att fixa det som behöver fixas i hemmet.

Andra projekt som nämndes och som det forskas på just nu är möjligheten att leverera paket med drönare eller bättre flygledningssystem med hjälp av AI.

Ett exempel på när artificiell intelligens redan idag kan överträffa människors förmåga finns inom sjukvården när det kommer till cancerdiagnoser.  AI kan känna igen hudcancer bättre än en hudcancerläkare. – men påpekar Anders Ynnerman – AI kan sen inte förstå VAD hudcancer är. De kan bara identifiera det hos patienterna efter att ha lärt sig genom tillgång till ofantliga mängder data (bilder).

Anders Ynnerman tog med besökarna på en resa i domen, ut i rymden och till månen och mars – i realtid. Ett projekt med NASA har skapat förutsättningarna för denna exklusiva resa.

Om en månad lämnar Håkan Gunnar, produktionschef på Trafikverket, sin post. Han har de senaste åren haft ansvaret för Ostlänkenprojektet genom Norrköpings kommun.

I 34 år har Håkan Gunnar jobbat på Trafikverket och de senaste sex åren av dessa har all hans tid gått till Ostlänken.

–   Vi började med att bygga upp projekteringsordningen och de senaste åren har det handlat om att bygga en produktionsorganisation, säger han.

När Håkan Gunnar började i projektet var de sex personer, nu är det hela 190 anställda på Trafikverket som jobbar med Ostlänken. Och det trots att det är flera år till byggstart.

Trots sina många år på myndigheten finns det inget som slår de senaste årens arbetsuppgifter.

–   Ja, en större och mer komplicerad utmaning kommer jag aldrig att vara i närheten av igen, säger han. Och det finns många frågor kvar att knäcka. Detaljerna runt hur järnvägen ska placeras genom Norrköpings kommun till exempel. Dess utformning och finansieringsfrågor.

Det dröjer 4-5 år innan de största entreprenaderna kan börja med bygget Ostlänken. Men Håkan Gunnar ser också att många viktiga händelser för Ostlänken redan passerat.

–    Det var två stora händelser som skedde förra året. Dels den tillåtlighet vi fick av regeringen att projektet får tillåtlighet enligt miljöbalken och kommer att bli av. I samband med det så släpptes ny nationell plan där Ostlänken till största delen också är finansierad.

Självklart var det en avgörande etapp när man inledde byggandet av Kardonbanan och nya godsbangården i Norrköping  –  båda viktiga förutsättningar för Ostlänken.

–    Det var helt klart en milstolpe men det viktigaste med byggstarten av Kardonbanan är att det är ett stort kvitto på hur Trafikverket och Norrköpings kommun lyckas jobba ihop och det är den första stora utmaningen vi har tillsammans. Första delen av ett femtonårigt äktenskap där vi kommer jobba mycket tajt med varandra, säger Håkan Gunnar.

Han är mycket nöjd med samarbetet med Norrköpings kommun och upplever att det finns en bra transparens gentemot varandra. Tillsammans får man många bra lärdomar inför Ostlänkenbygget. Till exempel i hur man ska skriva avtal och se till att de efterföljs.

Vi ber Håkan Gunnar att beskriva Ostlänken- projektet och han gör det både historiskt och med moderna mått.

–    Det är det absolut största infrastrukturprojektet någonsin i Sverige. Större i omsättning än hela projekt Västlänken och förbifarten i Sthlm tillsammans. Bugeten är på 54,6 miljarder är en så stor siffra att det kan vara svårt att ta in.

Vem som tar över efter Håkan Gunnar är inte klart. Han själv börjar som regionchef på ett franskägt konsultföretag som heter Systra . Där kommer han att vara med och bygga upp en helt ny verksamhet. 1 april börjar han där.

–   Det som triggade mig med att jobba med Ostlänken var att jag fick chansen att arbeta med  samhällsutvecklingen i min egen hemmakommun. Man ser vad som kommer att hända fram över och utvecklingen i stan under byggtiden. Att få vara med och bygga i kommunen man är uppväxt i är lite speciellt.

[skribent medarbetare=”Ulrika Andåker”]

Kina är det land som bygger överlägset mest höghastighetsjärnväg och redan idag finns 64% av världens höghastighetsjärnväg i just Kina – ett land med enorm tillväxt. Men vilka tillväxteffekter kan höghastighetsjärnvägen innebära för oss i Sverige? Och vad kommer den betyda för den regionala utvecklingen? Idag släppte vi, tillsammans med Regionförbundet Sörmland, Region Östergötland och Linköpings universitet, en rapport där man undersökt andra länders motsvarande investeringar och vad det har gjort för den regionala utvecklingen.

Forskarna Brita Hermelin och Sara Gustafsson från Linköpings universitet har genomfört denna forskningsöversikt som presenterades.

Resultat

Rapporten resulterar i en diskussion kring ett antal områden som behöver vara i fokus för att uppnå största möjliga nytta av satsningen. Nedan ser du vilka.

Regional samverkan
Att skapa nya och vårda existerande regionala samarbeten som kan garantera gemensam regional planering och regionala insatser.

Exempel:
– Nyköping-Östgötalänken AB,  (ostlanken.se)
– East sweden Infra Cluster (esic.se)

Policy och planering
Säkra kompetensförsörjningen under utbyggnaden, så att den även långsiktigt kan bidra till en god struktur på den regionala arbetsmarknaden och fler sysselsatta.

Att skapa samarbeten och gemensamma strategier, t.ex. ifråga om stadsutveckling och bostadsbyggande, för att få en utveckling i regionen som håller samman.

Att skapa samarbeten och gemensamma strategier för resor och kollektivtrafik som förstärker höghastighetsjärnvägens bidrag till hållbar regional utveckling.

Sprida kunskap och kännedom om kraven på hållbarhet som kommer att ställas vid byggnationen och hur dessa krav bidrar till Sveriges arbete för att uppnå målen i Agenda 2030.

Exempel:
– Kompetensplattformen i Östergötland (regionostergotland.se)
– Gemensam översiktsplan Norrköping-Linköping,  (linkoping.se, norrkoping.se)
– Regionala utvecklingsstragegin (regionostergotland.se)
– En bättre sits (malarradet.se)
– Cleantech Östergötland (cleantechostergotland.se)
– Klimatklivet (lansstyrelsen.se)

Läs hela rapporten här.

Bilder från rapportsläppet

Trafikverket meddelade på tisdag eftermiddag beslut om viktiga förutsättningar för den fortsatta planeringen och projekteringen för höghastighetsjärnväg i Sverige. För att klara tidsplanen i Projekt Ostlänken, som har kommit längst i planeringen, blir dimensionerad hastighet 250 km/h. Dragningen ska ske inom den korridor som regeringen beslutat om i tillåtlighetsprövningen. Lennart Kalander, avdelningschef för nationell planering på Trafikverket säger att höghastighetsbanan Ostlänken, Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm behöver komma till stånd utan förseningar, för att sträckorna ska komma till nytta som planerat och utan förseningar som innebär ökade kostnader.

De stationsorter som Sverigeförhandlingen har förhandlad fram och skrivit avtal om utmed höghastighetsbanan, ligger fast. För Ostlänkens sträckning innebär det Linköping, Norrköping, Nyköping, Nyköping-Skavsta och Vagnhärad.

Även Göteborg-Borås dimensioneras för inriktningshastigheten 250 kmh/h. Lund-Hässleholm dimensioneras för 320 km/h, eftersom man gör bedömningen att den sträckan har bättre förutsättningar för högre hastigheter än de två förstnämnda. Hastigheten innebär endast en mindre förändring av restider, för Stockholm Malmö blir restiden ungefär 2 timmar och 35 minuter mot 2 timmar och 30 minuter samt 2 timmar och 8 minuter Stockholm-Göteborg, mot 2 timmar blankt.

Östsvenska Handelskammaren och ESIC har sedan tidigare deklarerat att vi vill ha en så snabb och effektiv utbyggnad av Ostlänken som möjligt, för att säkra tillväxt och utveckling regionalt och nationellt. Och självklart till lägsta möjliga kostnad. Hastigheten är inte avgörande, på sträckan Linköping-Stockholm skiljer restiden endast några minuter mellan 250 och 320 km/h. Vi ser positivt på att Trafikverket och andra parter nu har klara riktlinjer för att arbeta vidare och därmed förverkliga Ostlänken.

[ansvarig medarbetare=”Anna Lövheim”]

[ansvarig medarbetare=”Charlotta Elliot”]

’- Med Ostlänken tas de första stegen mot en ny generation järnväg.

Det sa Alexander Klanfar när ett stort antal aktörer samlades under ämnet ”Framtidens infrastruktur med säkra lösningar” på Kammarforum i Norrköping. East Sweden Infra Cluster hade bjudit in både beställare, utförare och leverantörer och aktörer. Mycket under eftermiddagen kom att handla om trendande digitala och fysiska lösningar för att förebygga stölder och olyckor på byggarbetsplatser. Ostlänken blir det största infrastrukturprojektet i modern tid. Många entreprenörer blir inblandade på väldigt många arbetsplatser samtidigt. Det innebär risker av olika slag, som stöld, sabotage eller arbetsmiljörisker för både anställda och tredje man.

-Vi känner oftast att vi har bra koll på huvudentreprenören men det är svårare att hålla hundraprocentig koll längre ned i ledet. Vi har börjat med arbetsmiljöintroduktion, alla nya på en arbetsplats måste gå den innan de börjar arbeta på platsen och det kan exempelvis handla om att man får en introduktionsfilm. Vi tycker att det gått bra hittills, säger Alexander Klanfar på Trafikverket.

Han konstaterar att antalet olyckor på byggarbetsplatserna i Sverige ökar enligt  statistiken, men är osäker på om det beror på mätningssätt eller att det blivit enklare att rapportera.

Bengt Hansson från PEAB berättade om den mångfald av risker som finns kring olika byggprojekt och också vilket långtgående säkerhetsansvar som ligger på byggherren.
– East Sweden är en enormt expansiv region med en mängd pågående projekt, sa han.

Säkerhetsarbetet är därför viktigare än nånsin. Genom noggranna risk- och konsekvensanalyser kan man spara tid, pengar och minska både stillestånd och antal olyckstillbud i arbetet.  Bengt påtalade att byggbranschen idag präglas av en kultur där man inte tar genvägar och slarvar med säkerheten.

Stanley Security var en annan aktör som pratade om nya lösningar. Kring stölder nämndes möjligheterna att övervaka byggplatser med robotar och att använda mycket smartare kameror som till exempel använder ansikts- eller rörelseigenkänning. Digital märkning av verktyg var ett annat exempel.

– Man kan ha personlarm i mobiltelefonerna som kopplas till larmcentral. Man kan även ha digitala checklistor som sparar tid. Alla kan också få en gemensam lägesbild genom en kommunikationslösning, säger Tom Vetterlein på Stanley Security.

I efterföljande paneldebatt, ledd av handelskammarens vd Johanna Palmér, diskuterades mer om vanliga risker och förebyggande arbetsmiljöarbete. Lena Lundström från Maskinentreprenörerna berättar att ett stort problem är alla dieselstöld som sker och hur deras medlemmar måste köra slut på dieseln på byggarbetsplatserna varje dag, annars har någon annan tömt maskinen till dagen därpå. Det är oerhört tidskrävande och helt förkastligt ur miljöhänsyn.

Flera av dagens deltagare berörde att det i grund och botten måste ställas större krav på säkerhetsarbete vid upphandlingar. Företag som arbetar och investerar i förebyggande åtgärder mot stölder och olyckor måste ha chans att vinna och för det krävs att upphandlarna inte bara ser till priset.

– Det billigaste är inte alltid det ekonomiskt mest fördelaktiga, sa Jan Rambow i publiken, som replik på det ämnet.

Ett särskilt stort tack till företrädare från Trafikverket, STANLEY Security, Peab, Maskinentreprenörerna, Dekra, Great Safe och Trygghetspartner som bidrog till dagen med sitt kunnande.

[ansvarig medarbetare=”Charlotta Elliot”]

[skribent medarbetare=”Ulrika Andåker”]

Vi kan stolt berätta att klustret East Sweden Infra Cluster (ESIC) nu har 500 medlemsföretag.

Sedan starten av ESIC 2014 har medlemsantalet stigit och idag ingår företag från en mängd olika sektorer som bygg, transport och service. Dessa företag har tillsammans cirka 25 000 anställda.

Från början startades ESIC för att bilda opinion för förverkligandet av Ostlänken. Idag är Ostlänken ett faktum och ESIC kunde i november 2017 närvara när infrastrukturminister Tomas Eneroth och Trafikverkets genrealdirektör Lena Erixon tog det första spadtaget för Kardonbanan. Det vill säga det godsspår mellan Åby och Händelö i Norrköping som är absolut nödvändigt för att senare kunna påbörja Ostlänken.

Nu mer har ESIC en tydligare inriktning på att vara ett nätverk där våra medlemmar kan hitta affärspartners och få uppdaterad information kring Ostlänken och dess upphandlingar. Våra medlemmar har också ett starkt intresse av att hålla sig uppdaterade kring stadsbyggnationen och ny infrastruktur som utvecklas i samband med Ostlänken.

Nu i höst anordnar vi ESIC-luncher i Norrköpng, Linköping, Nyköping, Södertälje och Motala. Dessutom anordnar vi en matchmaking för våra businessmedlemmar. Detta event blev fullsatt vid förra tillfället.

Se alla datum och anmäl dig här.

Tack för förtroendet!

[ansvarig medarbetare=”Charlotta Elliot”]

Vi driver tillsammans ESIC:

Den största järnvägssatsningen i modern tid
En satsning på Sveriges infrastruktur på totalt 700 miljarder, som innebär 47% ökning av järnvägssatsningar mot föregående plan. Så presenterade infrastrukturminister Tomas Eneroth regeringens nationella plan för infrastrukturen åren 2018–2029. Klimatminister Isabella Lövin lade till att Sverige ska bli världens första fossilfria land.

Ostlänken ett prioriterat projekt
Bland satsningarna i den nationella planen lyfts Ostlänken särskilt fram. Ostlänken Järna-Linköping är det projekt som har kommit längst. Arbetet ska fortsätta enligt det förslag som Trafikverket tagit fram. Trafikverkets tidsplan visar att själva Ostlänken kan börja byggas 2022 och vara i trafik år 2033-35. Vad gäller hastigheten, så förordar regeringen 320 km/timmen, och ett investeringstak på 205 Miljarder kr för hela höghastighetsbanan. Det finns alltså inget beslut i den nationella planen för Ostlänkens hastighet eller för byggnation av hela höghastighetsbanan.  För detta krävs tillkommande finansiering, vilket man fortsätter att samtala med Alliansen och V om. En bred enighet är idag viktigare än tidpunkten för överenskommelsen, sade infrastrukturministern vid presskonferensen.

Övriga satsningar
Ytterligare åtgärder som kan nämnas är ny dragning av E22 förbi Söderköping samt flera etapper på Riksväg 56 som har mycket tung trafik som skapar problem för säkerheten och framkomligheten. På sjöfartssidan nämns Södertälje sluss samt farleden i Mälaren och den mellan Landsort och Södertälje. Den nationella planen bidrar också till nybyggnation av ett antal bostäder samt till 235 000 nya jobb. Kompetensförsörjningen blir en utmaning, för alla att hjälpa till att lösa, påpekade ministrarna.

East Sweden Infra Cluster kommenterar
Det är mycket positivt att Ostlänken lyfts fram som ett prioriterat och redan pågående projekt och att arbetet ska fortsätta enligt Trafikverkets plan. Under planperioden avsätts 35 miljarder kronor till Ostlänken. Det kommer innebära utvidgad arbetsmarknad, säkrad tillväxt och hållbar utveckling i regionen inom en överskådlig tidsram. Ett besked om hastigheten på Ostlänken och om en tillkommande finansiering för hela höghastighetsbanan är efterlängtat och skulle garantera långsiktigheten i satsningen på höghastighetsbanan och övrig infrastruktur.

East Sweden Infra Cluster genomförde i maj ett matchmaking-event som medlemmarna uppskattade. I vår enkät efter eventet har samtliga deltagande företag gett matchmakingen betyg 4 eller 5 av 5 möjliga. Vi har redan fått förfrågningar om ett till event och kan glatt meddela att det blir av under hösten.

– Upplägget med matchmaking kändes helt rätt för East Sweden Infra Cluster. Det var en fin stämning, snabbt mellan träffarna men nöjda deltagare och det var väldigt glädjande för oss, säger klustrets projektledare Charlotta Elliot.

På ESIC:s matchmaking fick klusterföretagen chans till en speed-date på tio minuter vardera med andra inbjudna företag. Träffen följde ett i förväg uppgjort schema så att så många som möjligt skulle få chansen att träffa attraktiva potentiella samarbetspartners.

Ett av de företag som gillade upplägget och gjorde affärer efter eventet var Asfaltsgruppen.

– Den största fördelen är att man på tio minuter hinner få ett ansikte på någon och få en naturlig kontakt. Man hinner ställa relevanta frågor. Ett telefonsamtal eller mail kan aldrig ge samma kontakt, säger Carl Johan Jürss som är vd på Asfaltsgruppen.

Deras primära mål med träffen var att träffa Rover Alcisa, det spanska storföretag som vunnit entreprenaden på Kardonbanan som just nu anläggs utanför Norrköping. Det blev en träff på tio minuter.

– Rover Alsica ska bygga hela Kardonbanan och i byggprojektet finns ett avsnitt om asfalt på väg och vi vann nyligen den upphandlingen. Det är ett ordervärde på 8,5 miljoner kronor ungefär. Det är glädjande för Asfaltsgruppen och har ett starkt symbolvärde för oss. Vi vill bli ett modernt och framåtriktat bolag i en historiskt tyvärr ganska smutsig bransch.

När affären väl var i hamn blev det snabba puckar och innan midsommar ska delar av deras arbete åt Rover Alcisa vara färdigt.

– Om man tittar i backspegeln borde vi ha tagit chansen att träffa ännu fler företag. Till nästa gång kommer jag välja ut fler, säger Carl Johan Jürss.