Kina är det land som bygger överlägset mest höghastighetsjärnväg och redan idag finns 64% av världens höghastighetsjärnväg i just Kina – ett land med enorm tillväxt. Men vilka tillväxteffekter kan höghastighetsjärnvägen innebära för oss i Sverige? Och vad kommer den betyda för den regionala utvecklingen? Idag släppte vi, tillsammans med Regionförbundet Sörmland, Region Östergötland och Linköpings universitet, en rapport där man undersökt andra länders motsvarande investeringar och vad det har gjort för den regionala utvecklingen.

Forskarna Brita Hermelin och Sara Gustafsson från Linköpings universitet har genomfört denna forskningsöversikt som presenterades.

Resultat

Rapporten resulterar i en diskussion kring ett antal områden som behöver vara i fokus för att uppnå största möjliga nytta av satsningen. Nedan ser du vilka.

Regional samverkan
Att skapa nya och vårda existerande regionala samarbeten som kan garantera gemensam regional planering och regionala insatser.

Exempel:
– Nyköping-Östgötalänken AB,  (ostlanken.se)
– East sweden Infra Cluster (esic.se)

Policy och planering
Säkra kompetensförsörjningen under utbyggnaden, så att den även långsiktigt kan bidra till en god struktur på den regionala arbetsmarknaden och fler sysselsatta.

Att skapa samarbeten och gemensamma strategier, t.ex. ifråga om stadsutveckling och bostadsbyggande, för att få en utveckling i regionen som håller samman.

Att skapa samarbeten och gemensamma strategier för resor och kollektivtrafik som förstärker höghastighetsjärnvägens bidrag till hållbar regional utveckling.

Sprida kunskap och kännedom om kraven på hållbarhet som kommer att ställas vid byggnationen och hur dessa krav bidrar till Sveriges arbete för att uppnå målen i Agenda 2030.

Exempel:
– Kompetensplattformen i Östergötland (regionostergotland.se)
– Gemensam översiktsplan Norrköping-Linköping,  (linkoping.se, norrkoping.se)
– Regionala utvecklingsstragegin (regionostergotland.se)
– En bättre sits (malarradet.se)
– Cleantech Östergötland (cleantechostergotland.se)
– Klimatklivet (lansstyrelsen.se)

Läs hela rapporten här.

Bilder från rapportsläppet

Trafikverket meddelade på tisdag eftermiddag beslut om viktiga förutsättningar för den fortsatta planeringen och projekteringen för höghastighetsjärnväg i Sverige. För att klara tidsplanen i Projekt Ostlänken, som har kommit längst i planeringen, blir dimensionerad hastighet 250 km/h. Dragningen ska ske inom den korridor som regeringen beslutat om i tillåtlighetsprövningen. Lennart Kalander, avdelningschef för nationell planering på Trafikverket säger att höghastighetsbanan Ostlänken, Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm behöver komma till stånd utan förseningar, för att sträckorna ska komma till nytta som planerat och utan förseningar som innebär ökade kostnader.

De stationsorter som Sverigeförhandlingen har förhandlad fram och skrivit avtal om utmed höghastighetsbanan, ligger fast. För Ostlänkens sträckning innebär det Linköping, Norrköping, Nyköping, Nyköping-Skavsta och Vagnhärad.

Även Göteborg-Borås dimensioneras för inriktningshastigheten 250 kmh/h. Lund-Hässleholm dimensioneras för 320 km/h, eftersom man gör bedömningen att den sträckan har bättre förutsättningar för högre hastigheter än de två förstnämnda. Hastigheten innebär endast en mindre förändring av restider, för Stockholm Malmö blir restiden ungefär 2 timmar och 35 minuter mot 2 timmar och 30 minuter samt 2 timmar och 8 minuter Stockholm-Göteborg, mot 2 timmar blankt.

Östsvenska Handelskammaren och ESIC har sedan tidigare deklarerat att vi vill ha en så snabb och effektiv utbyggnad av Ostlänken som möjligt, för att säkra tillväxt och utveckling regionalt och nationellt. Och självklart till lägsta möjliga kostnad. Hastigheten är inte avgörande, på sträckan Linköping-Stockholm skiljer restiden endast några minuter mellan 250 och 320 km/h. Vi ser positivt på att Trafikverket och andra parter nu har klara riktlinjer för att arbeta vidare och därmed förverkliga Ostlänken.

[ansvarig medarbetare=”Anna Lövheim”]

[ansvarig medarbetare=”Charlotta Elliot”]

’- Med Ostlänken tas de första stegen mot en ny generation järnväg.

Det sa Alexander Klanfar när ett stort antal aktörer samlades under ämnet ”Framtidens infrastruktur med säkra lösningar” på Kammarforum i Norrköping. East Sweden Infra Cluster hade bjudit in både beställare, utförare och leverantörer och aktörer. Mycket under eftermiddagen kom att handla om trendande digitala och fysiska lösningar för att förebygga stölder och olyckor på byggarbetsplatser. Ostlänken blir det största infrastrukturprojektet i modern tid. Många entreprenörer blir inblandade på väldigt många arbetsplatser samtidigt. Det innebär risker av olika slag, som stöld, sabotage eller arbetsmiljörisker för både anställda och tredje man.

-Vi känner oftast att vi har bra koll på huvudentreprenören men det är svårare att hålla hundraprocentig koll längre ned i ledet. Vi har börjat med arbetsmiljöintroduktion, alla nya på en arbetsplats måste gå den innan de börjar arbeta på platsen och det kan exempelvis handla om att man får en introduktionsfilm. Vi tycker att det gått bra hittills, säger Alexander Klanfar på Trafikverket.

Han konstaterar att antalet olyckor på byggarbetsplatserna i Sverige ökar enligt  statistiken, men är osäker på om det beror på mätningssätt eller att det blivit enklare att rapportera.

Bengt Hansson från PEAB berättade om den mångfald av risker som finns kring olika byggprojekt och också vilket långtgående säkerhetsansvar som ligger på byggherren.
– East Sweden är en enormt expansiv region med en mängd pågående projekt, sa han.

Säkerhetsarbetet är därför viktigare än nånsin. Genom noggranna risk- och konsekvensanalyser kan man spara tid, pengar och minska både stillestånd och antal olyckstillbud i arbetet.  Bengt påtalade att byggbranschen idag präglas av en kultur där man inte tar genvägar och slarvar med säkerheten.

Stanley Security var en annan aktör som pratade om nya lösningar. Kring stölder nämndes möjligheterna att övervaka byggplatser med robotar och att använda mycket smartare kameror som till exempel använder ansikts- eller rörelseigenkänning. Digital märkning av verktyg var ett annat exempel.

– Man kan ha personlarm i mobiltelefonerna som kopplas till larmcentral. Man kan även ha digitala checklistor som sparar tid. Alla kan också få en gemensam lägesbild genom en kommunikationslösning, säger Tom Vetterlein på Stanley Security.

I efterföljande paneldebatt, ledd av handelskammarens vd Johanna Palmér, diskuterades mer om vanliga risker och förebyggande arbetsmiljöarbete. Lena Lundström från Maskinentreprenörerna berättar att ett stort problem är alla dieselstöld som sker och hur deras medlemmar måste köra slut på dieseln på byggarbetsplatserna varje dag, annars har någon annan tömt maskinen till dagen därpå. Det är oerhört tidskrävande och helt förkastligt ur miljöhänsyn.

Flera av dagens deltagare berörde att det i grund och botten måste ställas större krav på säkerhetsarbete vid upphandlingar. Företag som arbetar och investerar i förebyggande åtgärder mot stölder och olyckor måste ha chans att vinna och för det krävs att upphandlarna inte bara ser till priset.

– Det billigaste är inte alltid det ekonomiskt mest fördelaktiga, sa Jan Rambow i publiken, som replik på det ämnet.

Ett särskilt stort tack till företrädare från Trafikverket, STANLEY Security, Peab, Maskinentreprenörerna, Dekra, Great Safe och Trygghetspartner som bidrog till dagen med sitt kunnande.

[ansvarig medarbetare=”Charlotta Elliot”]

[skribent medarbetare=”Ulrika Andåker”]

Vi kan stolt berätta att klustret East Sweden Infra Cluster (ESIC) nu har 500 medlemsföretag.

Sedan starten av ESIC 2014 har medlemsantalet stigit och idag ingår företag från en mängd olika sektorer som bygg, transport och service. Dessa företag har tillsammans cirka 25 000 anställda.

Från början startades ESIC för att bilda opinion för förverkligandet av Ostlänken. Idag är Ostlänken ett faktum och ESIC kunde i november 2017 närvara när infrastrukturminister Tomas Eneroth och Trafikverkets genrealdirektör Lena Erixon tog det första spadtaget för Kardonbanan. Det vill säga det godsspår mellan Åby och Händelö i Norrköping som är absolut nödvändigt för att senare kunna påbörja Ostlänken.

Nu mer har ESIC en tydligare inriktning på att vara ett nätverk där våra medlemmar kan hitta affärspartners och få uppdaterad information kring Ostlänken och dess upphandlingar. Våra medlemmar har också ett starkt intresse av att hålla sig uppdaterade kring stadsbyggnationen och ny infrastruktur som utvecklas i samband med Ostlänken.

Nu i höst anordnar vi ESIC-luncher i Norrköpng, Linköping, Nyköping, Södertälje och Motala. Dessutom anordnar vi en matchmaking för våra businessmedlemmar. Detta event blev fullsatt vid förra tillfället.

Se alla datum och anmäl dig här.

Tack för förtroendet!

[ansvarig medarbetare=”Charlotta Elliot”]

Vi driver tillsammans ESIC:

Den största järnvägssatsningen i modern tid
En satsning på Sveriges infrastruktur på totalt 700 miljarder, som innebär 47% ökning av järnvägssatsningar mot föregående plan. Så presenterade infrastrukturminister Tomas Eneroth regeringens nationella plan för infrastrukturen åren 2018–2029. Klimatminister Isabella Lövin lade till att Sverige ska bli världens första fossilfria land.

Ostlänken ett prioriterat projekt
Bland satsningarna i den nationella planen lyfts Ostlänken särskilt fram. Ostlänken Järna-Linköping är det projekt som har kommit längst. Arbetet ska fortsätta enligt det förslag som Trafikverket tagit fram. Trafikverkets tidsplan visar att själva Ostlänken kan börja byggas 2022 och vara i trafik år 2033-35. Vad gäller hastigheten, så förordar regeringen 320 km/timmen, och ett investeringstak på 205 Miljarder kr för hela höghastighetsbanan. Det finns alltså inget beslut i den nationella planen för Ostlänkens hastighet eller för byggnation av hela höghastighetsbanan.  För detta krävs tillkommande finansiering, vilket man fortsätter att samtala med Alliansen och V om. En bred enighet är idag viktigare än tidpunkten för överenskommelsen, sade infrastrukturministern vid presskonferensen.

Övriga satsningar
Ytterligare åtgärder som kan nämnas är ny dragning av E22 förbi Söderköping samt flera etapper på Riksväg 56 som har mycket tung trafik som skapar problem för säkerheten och framkomligheten. På sjöfartssidan nämns Södertälje sluss samt farleden i Mälaren och den mellan Landsort och Södertälje. Den nationella planen bidrar också till nybyggnation av ett antal bostäder samt till 235 000 nya jobb. Kompetensförsörjningen blir en utmaning, för alla att hjälpa till att lösa, påpekade ministrarna.

East Sweden Infra Cluster kommenterar
Det är mycket positivt att Ostlänken lyfts fram som ett prioriterat och redan pågående projekt och att arbetet ska fortsätta enligt Trafikverkets plan. Under planperioden avsätts 35 miljarder kronor till Ostlänken. Det kommer innebära utvidgad arbetsmarknad, säkrad tillväxt och hållbar utveckling i regionen inom en överskådlig tidsram. Ett besked om hastigheten på Ostlänken och om en tillkommande finansiering för hela höghastighetsbanan är efterlängtat och skulle garantera långsiktigheten i satsningen på höghastighetsbanan och övrig infrastruktur.

East Sweden Infra Cluster genomförde i maj ett matchmaking-event som medlemmarna uppskattade. I vår enkät efter eventet har samtliga deltagande företag gett matchmakingen betyg 4 eller 5 av 5 möjliga. Vi har redan fått förfrågningar om ett till event och kan glatt meddela att det blir av under hösten.

– Upplägget med matchmaking kändes helt rätt för East Sweden Infra Cluster. Det var en fin stämning, snabbt mellan träffarna men nöjda deltagare och det var väldigt glädjande för oss, säger klustrets projektledare Charlotta Elliot.

På ESIC:s matchmaking fick klusterföretagen chans till en speed-date på tio minuter vardera med andra inbjudna företag. Träffen följde ett i förväg uppgjort schema så att så många som möjligt skulle få chansen att träffa attraktiva potentiella samarbetspartners.

Ett av de företag som gillade upplägget och gjorde affärer efter eventet var Asfaltsgruppen.

– Den största fördelen är att man på tio minuter hinner få ett ansikte på någon och få en naturlig kontakt. Man hinner ställa relevanta frågor. Ett telefonsamtal eller mail kan aldrig ge samma kontakt, säger Carl Johan Jürss som är vd på Asfaltsgruppen.

Deras primära mål med träffen var att träffa Rover Alcisa, det spanska storföretag som vunnit entreprenaden på Kardonbanan som just nu anläggs utanför Norrköping. Det blev en träff på tio minuter.

– Rover Alsica ska bygga hela Kardonbanan och i byggprojektet finns ett avsnitt om asfalt på väg och vi vann nyligen den upphandlingen. Det är ett ordervärde på 8,5 miljoner kronor ungefär. Det är glädjande för Asfaltsgruppen och har ett starkt symbolvärde för oss. Vi vill bli ett modernt och framåtriktat bolag i en historiskt tyvärr ganska smutsig bransch.

När affären väl var i hamn blev det snabba puckar och innan midsommar ska delar av deras arbete åt Rover Alcisa vara färdigt.

– Om man tittar i backspegeln borde vi ha tagit chansen att träffa ännu fler företag. Till nästa gång kommer jag välja ut fler, säger Carl Johan Jürss.

fotokälla: https://next.norrkoping.se. 

Får Norrköpings kommun bestämma blir det upphöjda spår för framtidens höghastighetståg genom centrala Norrköping vid ett nytt resecentrum.

– Vi har länge förordat upphöjda spår. Vi tror att det blir en nyckel att använda marken under spåren till annat och då behöver inte järnvägen breda ut sig på samma sätt, säger Josef Erixon vid stadsbyggnadskontoret i Norrköping.

Han är projektledare för området som innefattar det nya resecentrat som ska byggas i framtiden.

Under en lunch för ESIC-medlemmar på torsdagen handlade det mycket om läget för Ostlänken och det nya resecentrum som ska skapas i Norrköping.

Innan sommaren hoppas kommunen att diskussionerna med Trafikverket lett till att man bestämt hur lösningen ska finansieras.

– Vi är mitt inne i en spännande förhandling. Lösningarna kostar ungefär lika mycket men med den upphöjda så kostar trafikverkets inblandning mer, säger Ulf Arumskog som är kommunens samordnare kring Ostlänken.

Spåren kommer att komma in 100 meter norr över det resecentrum vi har idag, det vill säga i området Butängen.

När en överenskommelse är klar med Trafikverket kring upphöjd räls eller inte – då kan kommunen göra klart ett planprogram där exempelvis höjder på byggnader som ska byggas i området med mera finns med. Det blir sedan samråd runt årsskiftet för området kring resecentrum, då får inblandade chans att tycka till.

– Vi ser att det blir åtta spår med mittperronger. 90 meter ungefär. Under kan det finnas gym, parkeringar, cykelparkeringar med mera, säger Josef Erixon.

En kravspecifikation över resecentrat kommer att tas fram och därefter får olika arkitektbyråer tävla om vem som har den bästa idén för hur stationen ska möta staden på ett bra sätt.

– Vi hoppas få in bra lösningar och då får vi en tydligare bild av resecentrumet, säger Josef Erixon.

Aktuella hållpunkter:

Byggstart för Ostlänken 2022

Trafikstart för Ostlänken 2033

Norrköpings kommun beräknas ha 175 000 invånare år 2035

Läs mer på: https://next.norrkoping.se

Regeringen – Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna – har meddelat att man är ense om en satsning på nya stambanor för höghastighetsjärnväg. Då frågan är stor, dyr och mycket långsiktig har man idag bjudit in Vänsterpartiet och Allians-partierna till samtal med syfte att nå en bred parlamentarisk överenskommelse om en sådan satsning.

Det är mycket positivt att regeringen blivit ense om en satsning och att man vill säkra upp långsiktigheten i satsningen genom bredast möjliga parlamentariska förankring. Avgörande nu blir att övriga partier, i praktiken Moderaterna eftersom Centerpartiet och Kristdemokraterna redan deklarerat att man är för projektet, ställer sig positiva till en satsning på nya stambanor. Frågorna kring kostnadstak, finansieringslösning, byggsätt och maxhastigheter utgör förutsättningarna för förhandlingen och detaljerna kring det återstår att se. Vår förhoppning är förstås ett resultat som innebär utbyggnad så snabbt och effektivt som möjligt för att säkra tillväxt och utveckling i Sverige. Och självklart till lägsta möjliga kostnad!

Anna Lövheim, näringspolitisk chef 

Under en lunch för East Sweden Infra Clusters medlemmar i Nyköping, berättade företrädare för kommunen om statusen kring Ostlänken och om alla de byggnationer som just nu pågår i Nyköpings innerstad.

”Effektivare resor, större arbetsmarknadsregioner, bättre godstransporter och en nödvändighet för klimatet.” Fördelarna med Höghastighetsjärnvägen är många. Det sa ministrarna och språkrören för Miljöpartiet Isabella Lövin och Gustav Fridolin när de gästade Handelskammaren.

– Vi behöver ha moderna transporter, både vad gäller gods- och persontransporter, och höghastighetsjärnvägen är ett väldigt klimatsmart alternativ, inledde Isabella Lövin och visade en karta med tidsvinsterna inom Sverige och vidare ner i Europa.

Miljöpartiet är på en tågturné i Sverige med stopp i Norrköping, Linköping och Jönköping för att berätta om betydelsen av ett utbyggt järnvägsnät och höghastighetsjärnväg, men också för att få höra näringslivets synpunkter och åsikter om frågan.

– Idag är det största tillväxthindret för näringslivet arbetskraftsbristen. Att människor har rätt och relevant utbildning är klart viktigast, men en annan anledning är pendlingsmöjligheten. Att man kan bo i en stad och jobba i en annan – så vinsterna med höghastighetsjärnvägen är både för klimatet men också för jobben, sa Gustav Fridolin.

På plats var många regionala företag, bland annat Holmen, SSAB och Econova, för att ställa sina frågor till ministrarna. En fråga som lyftes upp av åhörarna och som debatterats flitigt i media senaste åren är kostnaden och finansieringen av byggandet.

– Lånefinansiering är ett av de alternativ vi är öppna för. Sveriges ekonomi är stabil och att investera i denna järnväg är en investering på över 100 år, så vi måste kunna slå ut kostnaden över en längre tid, sa Isabella Lövin. Vi vill inte att detta ska bli en valfråga igen utan hoppas på en bred överenskommelse i riksdagen innan dess, avslutade Isabell.