fotokälla: https://next.norrkoping.se. 

Får Norrköpings kommun bestämma blir det upphöjda spår för framtidens höghastighetståg genom centrala Norrköping vid ett nytt resecentrum.

– Vi har länge förordat upphöjda spår. Vi tror att det blir en nyckel att använda marken under spåren till annat och då behöver inte järnvägen breda ut sig på samma sätt, säger Josef Erixon vid stadsbyggnadskontoret i Norrköping.

Han är projektledare för området som innefattar det nya resecentrat som ska byggas i framtiden.

Under en lunch för ESIC-medlemmar på torsdagen handlade det mycket om läget för Ostlänken och det nya resecentrum som ska skapas i Norrköping.

Innan sommaren hoppas kommunen att diskussionerna med Trafikverket lett till att man bestämt hur lösningen ska finansieras.

– Vi är mitt inne i en spännande förhandling. Lösningarna kostar ungefär lika mycket men med den upphöjda så kostar trafikverkets inblandning mer, säger Ulf Arumskog som är kommunens samordnare kring Ostlänken.

Spåren kommer att komma in 100 meter norr över det resecentrum vi har idag, det vill säga i området Butängen.

När en överenskommelse är klar med Trafikverket kring upphöjd räls eller inte – då kan kommunen göra klart ett planprogram där exempelvis höjder på byggnader som ska byggas i området med mera finns med. Det blir sedan samråd runt årsskiftet för området kring resecentrum, då får inblandade chans att tycka till.

– Vi ser att det blir åtta spår med mittperronger. 90 meter ungefär. Under kan det finnas gym, parkeringar, cykelparkeringar med mera, säger Josef Erixon.

En kravspecifikation över resecentrat kommer att tas fram och därefter får olika arkitektbyråer tävla om vem som har den bästa idén för hur stationen ska möta staden på ett bra sätt.

– Vi hoppas få in bra lösningar och då får vi en tydligare bild av resecentrumet, säger Josef Erixon.

Aktuella hållpunkter:

Byggstart för Ostlänken 2022

Trafikstart för Ostlänken 2033

Norrköpings kommun beräknas ha 175 000 invånare år 2035

Läs mer på: https://next.norrkoping.se

Regeringen – Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna – har meddelat att man är ense om en satsning på nya stambanor för höghastighetsjärnväg. Då frågan är stor, dyr och mycket långsiktig har man idag bjudit in Vänsterpartiet och Allians-partierna till samtal med syfte att nå en bred parlamentarisk överenskommelse om en sådan satsning.

Det är mycket positivt att regeringen blivit ense om en satsning och att man vill säkra upp långsiktigheten i satsningen genom bredast möjliga parlamentariska förankring. Avgörande nu blir att övriga partier, i praktiken Moderaterna eftersom Centerpartiet och Kristdemokraterna redan deklarerat att man är för projektet, ställer sig positiva till en satsning på nya stambanor. Frågorna kring kostnadstak, finansieringslösning, byggsätt och maxhastigheter utgör förutsättningarna för förhandlingen och detaljerna kring det återstår att se. Vår förhoppning är förstås ett resultat som innebär utbyggnad så snabbt och effektivt som möjligt för att säkra tillväxt och utveckling i Sverige. Och självklart till lägsta möjliga kostnad!

Anna Lövheim, näringspolitisk chef 

Under en lunch för East Sweden Infra Clusters medlemmar i Nyköping, berättade företrädare för kommunen om statusen kring Ostlänken och om alla de byggnationer som just nu pågår i Nyköpings innerstad.

”Effektivare resor, större arbetsmarknadsregioner, bättre godstransporter och en nödvändighet för klimatet.” Fördelarna med Höghastighetsjärnvägen är många. Det sa ministrarna och språkrören för Miljöpartiet Isabella Lövin och Gustav Fridolin när de gästade Handelskammaren.

– Vi behöver ha moderna transporter, både vad gäller gods- och persontransporter, och höghastighetsjärnvägen är ett väldigt klimatsmart alternativ, inledde Isabella Lövin och visade en karta med tidsvinsterna inom Sverige och vidare ner i Europa.

Miljöpartiet är på en tågturné i Sverige med stopp i Norrköping, Linköping och Jönköping för att berätta om betydelsen av ett utbyggt järnvägsnät och höghastighetsjärnväg, men också för att få höra näringslivets synpunkter och åsikter om frågan.

– Idag är det största tillväxthindret för näringslivet arbetskraftsbristen. Att människor har rätt och relevant utbildning är klart viktigast, men en annan anledning är pendlingsmöjligheten. Att man kan bo i en stad och jobba i en annan – så vinsterna med höghastighetsjärnvägen är både för klimatet men också för jobben, sa Gustav Fridolin.

På plats var många regionala företag, bland annat Holmen, SSAB och Econova, för att ställa sina frågor till ministrarna. En fråga som lyftes upp av åhörarna och som debatterats flitigt i media senaste åren är kostnaden och finansieringen av byggandet.

– Lånefinansiering är ett av de alternativ vi är öppna för. Sveriges ekonomi är stabil och att investera i denna järnväg är en investering på över 100 år, så vi måste kunna slå ut kostnaden över en längre tid, sa Isabella Lövin. Vi vill inte att detta ska bli en valfråga igen utan hoppas på en bred överenskommelse i riksdagen innan dess, avslutade Isabell.

Igår samlades ett femtiotal intresserade på Södertälje Science Park, för att delta i seminariet Så bygger vi framtidens infrastruktur med smarta och säkra lösningar! 

ESIC – East Sweden Infra Cluster stod som arrangör genom initiativtagarna Östsvenska Handelskammaren och Södertälje kommun samt medlemsföretaget Stanley Security.

Publiken fick lära sig om den mångfald av risker som finns kring olika byggprojekt och också vilket långtgående säkerhetsansvar som ligger på byggherren.  Inbjudna att tala var Mikael Källman från Trafikverket och Bengt Hansson från Peab. Tillsammans med Tom Wetterlein från Stanley Security berättade de om vilka stora möjligheter som finns att öka säkerheten i projekt Ostlänken, genom bland annat noggranna riskanalyser,  samarbete och samverkan mellan alla inblandade aktörer och genom att använda digitalisering som en resurs.

De återkommande problemen med tågtrafiken i Sverige har en enkel förklaring: Sverige har i flera decennier underinvesterat i infrastrukturen och dess underhåll. Samtidigt har Sveriges befolkning och ekonomi vuxit vilket ökar belastningen på infrastrukturen ytterligare. Lösningen är inte att fortsätta i samma gamla hjulspår, utan nya vägar måste prövas.

Vi uppmanar Sveriges regering och riksdag till blocköverskridande samtal för att skapa lösningarna för framtidens infrastruktur.

Vi står bakom uppropet, läs mer här.

Idag har Trafikverket lämnat in kompletterande underlag för sin tillåtlighetsansökan för Ostlänken till regeringen. ESIC välkomnar att arbetet med hela projektet fortskrider. För våra initiativtagare och medlemmar är det centralt att ökad kapacitet och nya spår kommer på plats så snart som möjligt. Vi ser även att Skavsta har potential att växa till en storregional flygplats, vilket skulle gagna regionens tillväxt och utveckling. Därför är det viktigt att tillgängligheten till Skavsta blir den bästa möjliga i planeringen framåt.

I Trafikverkets kompletterande yttrande framgår att stationsläget Skavsta placeras på Nyköpings bibana, som blir en kortare variant än ursprungsförslaget. Skavsta kommer därmed endast trafikeras med regionala och storregionala tåg. Förslaget från Trafikverket går tvärs emot vad bland andra Länsstyrelsen i Södermanland och Nyköpings kommun förordat.
I Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 – 2029 förordades att Ostlänken dimensioneras för 250 km/tim med ballasterat spår.

Tillåtlighetsansökan fastslår att det inom den förordade korridoren är möjligt att bygga för såväl 250 som 320 km/tim som dimensionerande hastighet. Man understryker att om Ostlänken dimensioneras för 250 km/tim kommer det inte att vara möjligt att göra en framtida uppgradering till 320 km/tim. Bedömd kostnad för Ostlänken (inklusive centralpassagen genom Linköping) är i förslag till nationell plan 65 miljarder kr för den högre hastigheten och 54 miljarder kr för den lägre.
Ostlänken bedöms öppna för trafik under perioden år 2033 – 2035 oavsett om järnvägen dimensioneras för 250 eller 320 km/tim.

[ansvarig medarbetare=”Charlotta Elliot”]