Hur är den allmänna känslan nu när ett avtal finns på plats?

– Ur ett logistikperspektiv, där jag varit mest involverad, har vi inte fokuserat så mycket på om det blir ett avtal eller inte. Våra produkter är inte belagda med tullar, vi har även relativt enkla produkter men med höga och komplicerade flöden som vi behövt säkra i detalj. Vi visste att med allra största sannolikhet så blir det export- och importdeklarationer oavsett.

Dock tror jag att vi mer och mer kommer bli varse med detaljer i avtalet som ännu inte riktigt nått oss och som kanske inte heller ännu blivit helt transparent.

Vi är en aktör som levererar allt från en pall med gods till stora volymer med många lastbilar per dag och även större löslaster sk. ”break bulk” på båtar från våra bolag i Sverige och Finland. Detta kräver olika förberedelser för de drygt 10-tal olika typer av logistikkedjor vi har till England. Tack vare att vi redan var momsregistrerade i England så importerar vi till oss själva på DDP (Delivered Duty Paid, internationellt leveransvillkor) vilket underlättat massor, inte minst administrativt. Vi har även tillverkning i England med kunder i EU. Med det som bakgrund har vi fokuserat på att säkra logistikkedjorna oavsett avtal eller inte, i kombination med att våra indirekta tullagenter i England arbetar med olika förutsättningar.

Vad är dina erfarenheter så här långt?

– I det stora hela så har exporterna gått riktigt bra. Initialt en del förvirringar på importsidan till UK, men inget som stoppat leveranserna en längre tid. Vi upplever dock en kapacitets- och bemanningsbrist på importsidan.  Våra långa förberedelser har verkligen burit frukt tack vare en tight projektgrupp i kombination med långa och detaljerade processkartläggningar med våra logistikleverantörer, tullombud i Sverige, Finland, Holland samt indirekta tullombud i England.

Inte minst på IT-sidan har vi lyckats bra med att få till automatisk distribution av dokument till olika samarbetspartners i hela logistikkedjan utan handpåläggning. Detta har verkligen medfört kortare ledtider i hela kedjan. Att vi importerar till oss själva på DDP till Storbritannien har varit en stor framgång. Hela båtlaster har importerats på en eller ytterst få automatiskt skapade fakturor som minskat administrationskostnader och importdeklarationsavgifter.

Trots förberedelser är det något ni överraskats av?

– Tyvärr är det fortfarande väldigt oklara regler i Storbritannien, eller så har vi svårt att ta till oss dem. Det känns som om de anpassar regler och kommunicerar väldigt sent vilket tar energi och är frustrerande.

Varje logistikflöde är samtidigt på något sätt unikt och behöver säkras, så de detaljerade förberedelser vi gjort har medfört att oundvikliga avvikelser har varit lättare att snabbt kunna lösa.

Vi har valt att importera en del gods till England för att återigen exportera det till Irland och Nordirland. Det lokala deklarationssystemet TSS har gett oss en del huvudbry för leveranser till framförallt Nordirland, som fortfarande inte är transparent.

Några av våra kunder i EU som köper från England har inte varit tillräckligt förberedda på DAP (Delivered at Place, internationellt leveransvillkor). Hade vi vetat det från början, hade vi som leverantör informerat våra kunder bättre.

Vi har även fått erfara mycket längre ledtider för dellaster. Hela bilar fastnar inte under förutsättning av vi har kontroll på alla dokument. Vissa transportörer i England kunde initialt inte lova leveranstid förrän man har en full bil eller en proforma före lastning. Detta är något vi inte varit vana vid tidigare.

I flödet från UK till EU så har det visat sig än viktigare med korrekta underlag, inte minst korrekta försäkringsbrev.

Vad är dina råd till andra företag med exponering mot Storbritannien? Tre tips:

– Som många har sagt sedan en lång tid tillbaka, kontrollera och säkra dina logistikkedjor, ha en dialog med logistikleverantörerna.

– Stäm av leveransvillkoren (incoterms) och var överens med kunden om vad det verkligen innebär.

– Om man har många kunder i Storbritannien, kan momsregistrering och anlitande av en indirekt tullagent med ett avropslager i England minska administrationskostnader och öka konkurrenskraften.

Är du intresserad av mer information? Besök gärna vår matnyttiga och aktuella Brexit sajt.

Access2Markets är ett verktyg som underlättar för europeiska företag som vill exportera varor från EU eller importera in till EU. I databasen kan man få detaljerad information om tullavgifter, ursprungsregler, skatter, produktkrav, handelshinder och handelsstatistik. Här finns också information om vilka dokument som krävs och kontaktuppgifter till behöriga myndigheter för drygt 120 länder. Man hittar dessutom utförlig information om fördelarna med EU:s frihandelsavtal, inklusive det med Storbritannien.

– Access2Markets har tagits fram som en del av EU:s arbete med att undanröja handelshinder, säger Anna Rehncrona, ansvarig för näringslivsutveckling på Östsvenska Handelskammaren. Vi på Östsvenska Handelskammaren sprider gärna budskapet om det nya verktyget eftersom det är en fantastisk källa till information om vad som gäller för olika produkter och marknader.

Är man nyfiken på databasen kan man kika på en kort instruktionsfilm om hur man använder den. Dessutom genomför EU-kommissionen nu digitala, kostnadsfria utbildningsseminarier om Access2Markets riktade till företag, branschorganisationer, handelsfrämjare och andra intresserade. Vill man veta mer kan man anmäla sig till nästa utbildningsseminarium den 25 februari som anordnas av EU-kommissionen där också svensk tolkning kommer att finnas.

Anna Rehncrona, ansvarig näringslivsutveckling Östsvenska Handelskammaren

Avtalet skapar stabilitet i relationerna mellan EU och Storbritannien och en förutsägbarhet för svenska medborgare och företag, inte minst när det gäller handelsvillkoren. Förutom handel med varor så ingår tjänster, dataflöden, offentlig upphandling, standarder med mera i avtalet. Utöver ett frihandelsavtal och regler för lika konkurrensvillkor täcker avtalet också andra viktiga områden som inre säkerhet, fiske, transporter, klimat och miljö. Det ger bra förutsättningar för ett långsiktigt samarbete och goda relationer mellan EU och Storbritannien framöver.

För ett företag som importerar och exporterar varor innebär avtalet fortsatt tullfrihet förutsatt att företagets produkter uppfyller avtalets ursprungsregler. Företag kommer dock behöva skicka med mer dokumentation som exempelvis export/importdeklaration och ursprungsförsäkran. Från och med nu måste varor uppfylla de brittiska nationella reglerna för att få säljas i Storbritannien, så att vara uppdaterad på det brittiska regelverket är ett måste i det fallet. Avtalet ger också en möjlighet att skjuta upp leverantörsdeklarationer under den inledande fasen av avtalet vilket underlättar en del för företag.

– Oavsett avtalet är det viktigt för företag att ta reda på vad som gäller för just deras verksamhet, här kan vi som handelskammare hjälpa till att svara på frågor. Inledningsvis behöver man vara förberedd på längre ledtider för transporter och högre kostnader i form av tullavgifter, säger Anna Rehncrona, ansvarig för näringslivsutveckling på Östsvenska Handelskammaren.

När det gäller tjänster kommer EU-företag ha konkurrensfördelar jämfört med företag från andra länder som vill sälja sina tjänster i Storbritannien, men det kommer bli krångligare om man jämför med hur det fungerar inom EU idag. Idag i Storbritannien finns det över 120 reglerade yrken som regleras på olika nivåer. I avtalet finns det mekanismer som gör det lättare att erkänna varandras reglerade yrken.

Viktigt att tänka på är att den fria rörligheten för personer mellan EU och Storbritannien upphörde vid årsskiftet. Det kommer påverka allt från affärsresor, studier till bland annat uppehållstillstånd och socialförsäkringar. För affärsresor beskriver avtalet vad man kan göra på en sådan resa utan att behöva ansöka om arbetstillstånd.

Avtalet började gälla och är juridiskt bindande från 1 januari 2021. Under de första månaderna av 2021 kommer avtalet att genomgå juridisk granskning och översättning till de olika EU medlemsstaternas språk. Under den processen kan detaljer justeras, men i stort kommer avtalet inte ändras från den version som nu finns publicerad. Europaparlamentet förväntas rösta om avtalet i februari/mars 2021.

För mer information och länkar till samlad information, besök Östsvenska handelskammarens sida med Brexit relaterad info eller Kommerskollegiums hemsida.

Anna Rehncrona, ansvarig näringslivsutveckling Östsvenska Handelskammaren

Parterna som ingår i Regional Comprehensive Economic Partnership (RCEP) omfattar cirka 2,1 miljarder människor motsvarande nästan en tredjedel av världens befolkning och 30 procent av världens BNP. Det innebär att avtalet är världens hittills största frihandelsavtal. Nu väntar godkännande av ländernas parlament innan avtalet kan träda i kraft. Det krävs att minst sex Asean-länder och tre av de övriga länderna ratificerar avtalet.

Förutom tullsänkningar innehåller avtalet bland annat överenskommelser om handelsprocedurer, e-handelsregler och immaterialrätt. Det omfattar inte miljöskydd och arbetsrättsliga frågor. Däremot ger de liberaliserade gemensamma ursprungsreglerna i avtalet parterna en möjlighet att fördjupa de regionala värdekedjorna. Avtalet utgör därför ett viktigt steg för den ekonomiska integrationen i regionen.

Avtalet väntas ge en inkomstökning på 0,4 procent fram till 2030 för RCEP-länderna. De största vinnarna beräknas bli Sydkorea och Japan, som förväntas få en inkomstökning på 1 procent. För Kina väntas den positiva effekten av handelsavtalet bli mindre än den negativa effekten av handelskriget med USA. Dock kan avtalet möjligtvis mildra effekten av handelskriget något.

RCEP gruppen bildar tillsammans en av Sveriges större handelspartners och utgör cirka 10 procent av vår varuhandel med omvärlden, vilket är drygt dubbelt så mycket som vår handel med Storbritannien. Baserat på andra liknande avtal så har det visat sig att regionala avtal oftast bidrar till ökad handel mellan de ingående parterna, men att effekten på länder utanför avtalet inte är särskilt stor. Ibland kan utomstående länder faktiskt gynnas. Beräkningar som gjorts visar att RCEP kan bidra till en inkomstökning på 0,1% för Europa fram till år 2030.

Utifrån från tidigare lärdomar och de beräkningar som gjorts så kan man anta att avtalet troligtvis inte kommer att påverka svenska eller EU-företag i så stor omfattning. Tiden får utvisa om det är så eller vad effekten faktiskt blir.

*ASEAN står för Association of South East Asian Nations (organisation vars mål är att öka den ekonomiska tillväxten i medlemsländerna). Länderna som ingår är Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore, Thailand, Myanmar (tidigare Burma), Kambodja, Laos, Brunei och Vietnam.

/Anna Rehncrona, ansvarig näringslivsutveckling Östsvenska Handelskammaren

Med detta i åtanke borde svenska exportföretag se sig om efter nya marknader för sina varor. Med tanke på att det finns frihandelsavtal med till exempel både Sydkorea och Japan och där Sverige har ett gott renommé, kanske det skulle vara på sin plats med att ge sig på en liten exportsatsning. Många mindre företag finner ofta avstånden till fjärran marknader och främmande kulturer som lite skrämmande. Det gäller att övervinna denna rädsla för att vinna nya marknader för sina varor.

En fråga som ofta dyker upp är hur man ska göra för att komma in på en ny marknad? Jag brukar svara med en fråga, – hur gjorde ni när ni hittade ny marknad i Europa? Det funkar på samma sätt där som här när det gäller att hitta nya kunder. Intet nytt under solen!

När det gäller området tull så genomgår den för närvarande en stor förvandling. Jag upplever att många företag verkar helt ovetande om de förändringar som har och kommer att inträffa fram till 2025. Företagarna borde visa lite mer intresse för vad som sker, då ändrade förutsättningar kan ändra förutsättningarna kapitalt för vissa företag när det gäller exporten och eller importen. Här har EU:s ”nya” tullagstiftning Uniform Customs Code (UCC) från 1:e maj 2016 t.ex. inneburit ett ökat personligt ansvar på företagets verkställande direktör. Slarvar man med eller bryter man mot regelverken, så kan detta innebära att man kan få ett personligt näringsförbud. 

Man resonerar många gånger som så att man lejer tullhanteringen till en extern part, så är man av med det ”problemet”. Man inser inte att i myndighetens ögon så är säljaren respektive köparen alltid den ytterst ansvarige. Det går alltså inte svära sig fri bara för att man har lagt över tullhanteringen på en underentreprenör.

Här fyller handelskammarna en funktion genom att erbjuda utbildning och support när det gäller den internationella handeln. 

Peter Hellman, expert internationell handel

Oxelösunds hamn har ett vattendjup på 16,5 meter och är en av de hamnar i Östersjön som tar emot de största fartygen. Precis som många stora arbetsgivare hade man i våras en oro för att medarbetare skulle bli sjuka.

Vi är glada att det inte blev så. Vi hade en topp i sjukanmälningar i  påsk för att alla självklart var mycket försiktiga men sedan har det varit färre och färre som är hemma sjuka.

Under pandemin har det faktiskt gått bättre för en del av hamnens kunder vilket också gjort att de nyttjat hamnen mer.

– Vissa godsflöden har ändrats så att till exempel en kund till oss har öppnat en ny linje mellan Oxelösund och Riga och det blir en ny möjlighet även för oss.

Man har också märkt hur fler företag vill skicka sitt gods med fraktfartyg. Förr åkte godset med på passagerarfärjorna, vilka idag många ännu står stilla. Det påverkar Oxelösunds hamn positivt.

På sensommaren har hamnen dock märkt vissa förändringar i exportflöden från industri.

– Ja, exportflödena från stålindustrin var lägre än normalt i augusti men vi tror att det var ganska isolerat för augusti. 

Douglas Heilborn uppfattning är att många hamnar på östkusten klarar detta år bättre än de befarade under våren. Frånsett de hamnar där det går många passagerarbåtar.

Så hur ser det ut totalt för er?

– Totalt ligger vi ganska nära det vi budgeterat för våren och vi är väldigt glada att det värsta inte inträffade.

Douglas Heilborn ser framför sig att allt fler företag kommer att välja sjöfart framför väg och att den förändringen tar fart nu.

– Fler bolag både inom import och export har insett att de har känsliga kedjor. En del bolag tänker om och värdesätter större lager eller buffertar och att ha alternativa leveransvägar, säger han.

Krönika
Magnus Lindahl

Parterna står långt ifrån varandra och utsikterna att få till det nära, djupa, moderna och långtgående utträdesavtalet var redan tidigare små givet faktiska och tidsmässiga utmaningar. Nu med kris, isolerade chefsförhandlare, återuppstånden premiärminister och inga möjligheter till fysiska möten så förefaller nog tyvärr fönstret stängt. Förhandlingarna står alltså just nu mer eller mindre still och att inte kunna träffas fysiskt i denna typ av komplexa förhandlingar är extra utmanande.

 Tidsramarna som gäller är 30/6 som är sista dagen för Storbritannien att ansöka om förlängning av övergångsperioden på ett eller två år. Oktober 2020 då EU måste ha ett förslag att ta ställning till för att hinna få det igenom sitt maskineri och 31/12-2020 som är sista dagen för övergångsavtalet.

 Hittills har det inte kommit signaler om att förlängning övervägs, men det är ju en förhandling… Fördelen skulle vara att köpa tid och få fortsatt friktionsfri handel – kanske bra i kristider då mycket importeras från EU. Kostnaden blir att man måste betala in till EU:s budget och att det politiska priset kan bli högt för att inte leverera på utlovad tidtabell. Rent logiskt borde dock frågan ligga på bordet. Om inte annat så kan man tänka att en stor del av en tänkt budget för att dämpa en avtalslös Brexit nu går åt till annat och att i rådande situation hitta mer resurser för att stötta näringslivet att hantera en ännu djupare nedgång i en redan virusstukad ekonomi känns inte som en lätt uppgift. Normalt sett vinner ingen regering nästa val eller vill gå till historien på att ha gjort människor fattiga och arbetslösa – förutom om man möjligtvis kan skylla på någon annan…

 Några tänkbara scenarier är att man får till ett mindre avtal som t ex eliminerar tullar på varor och att det i övrigt blir WTO-regler samt att förhandlingar sedan fortsätter från 2021 Att det blir en förlängning framtvingad i spåren av Corona. Att vi får en avtalslös Brexit eller kanske något helt annat.

 Det blir spännande att se om ekonomi och extraordinär situation i spåren av pandemin kan öppna för överraskande vändningar i en situation där oppositionen är förintad, regeringen har en betryggande majoritet och med en premiärminister som ändrat åsikter tidigare.

Brexitröran fortsätter, samtidigt som klockan obönhörligen tickar vidare.

När du läser den här krönikan sitter du kanske i ditt provisoriska hemmakontor? Eller kanske ensam i ett ekande tomt kontorslandskap. Den situation Sverige och vår omvärld befinner sig i är det få som varit förberedda på. Varken samhälle, näringsliv eller individer har riktigt kunnat föreställa sig och förbereda sig för denna extrema tillvaro. Och med det menas inte att sitta ensam på ett hemmakontor.

Sedan stora delar av vårt samhälle under förra veckan tydligt gick in i restriktioner har det slagit mycket hårt mot många företag och förfrågan på deras tjänster mer eller mindre försvann över en natt. Särskilt svårt har våra vänner i hotell- och restaurangbranschen det.

Jag och mina kollegor har försökt hålla en tät dialog med er medlemmar och kan konstatera att flera organisationer tidigt tog tydliga proaktiva riktlinjer och agerade restriktivt. En bit in händelseutvecklingen kan vi konstatera att det varit mycket klokt och förhoppningsvis bidragit till att dämpa spridningstakten för coronaviruset Covid-19.

Men extrema situationer kräver extrema insatser. Under förra veckan rapporterade Östsvenska Handelskammaren tillsammans med Sveriges övriga tio handelskamrar till handelsminister Anna Hallberg och hennes stab. Rapporteringen handlade om hur vi uppfattade situationen i våra respektive regioner samt vad vi uppfattat var viktigt att regeringen agerade på.

Vi var samstämmiga i att de första åtgärderna bör adressera lättnader för likviditeten i näringslivet samt ökad flexibilitet i att hantera medarbetare och personal. Tillsammans lyfte vi också vikten av att upprätthålla samhällsinfrastrukturen så långt det går så att de som är friska kan arbeta så normalt som möjligt och att varor och gods kan fortsätta förflyttas inom samhället och näringslivet.

Regeringens åtgärdspaket i måndags adresserar tydligt dessa aspekter och vi kan nu i dagarna se hur även andra offentliga aktörer ser över hur de kan bidra till att skapa lättnader kring bland annat näringslivets likviditet. Vår rapportering till regeringen kommer att fortsätta. Vi får också mycket frågor från media som vi besvarar och går nu in i nära samarbete med kommuner, region och länsstyrelse.

Avslutningsvis; för ett par veckor sedan fylldes mitt flöde i sociala medier endast av skrämmande artiklar om viruset, nu fylls det också av tecken på gammal gedigen företagsamhet.

Jag och mina kollegor ser hur ni, våra medlemmar och vänner, kläcker nya idéer och det inspirerar oss verkligen. Det ger hopp. Tillsammans måste vi vara starka!

( Och tveka inte att höra av er till oss och ge er bild av hur läget ser ut i er bransch – i ert företag. Och vilka åtgärder som kan ge bättre förutsättningar för oss att tillsammans ta oss genom dessa utmaningar. )

Krönika
Christian Berger
vd Östsvenska Handelskammaren

Magnus Lindahl, vår expert på internationell handel, tycker och tänker kring Corona-utbrottet.

Vi lever just nu i modern tids största globala kris med konsekvenser som mänskligt lidande och ekonomiskt nedgång.
År 2020 kunde man tro att de flesta visste att virus varken är utländska eller respekterar gränser. Det är därför tragiskt när ledare för att visa på handling och dölja egna brister politiserar och kritiserar istället för att fokusera på det man kan göra något åt, samarbeta och byta information mellan länder och multilaterala organisationer.

Jag konstaterar att vi har flera olika virus i omlopp. Det är inte bara COVID-19 vi inte har ett vaccin mot – inte heller mot nationalism, populism, tveksam information, rädsla och panik.
Vi ser det i USA, hos nationalister i Europa, i kinas konspirationsteorier, etc… förkastligt och som om krisen blivit en fortsättning på politisk kamp inom och mellan länder. Corona är även ett test för demokratin när medborgare frågar om systemen klarar av utmaningen.

Därför ligger ett ansvar på alla att agera rationellt/tänka till. Att ha tillit och använda rätt källor för hur vi skall förhålla oss. Att diskutera. Att se igenom bröd och skådespel. Att hjälpa och stötta inte minst moraliskt. Det som vi måste ta fram nu är gott omdöme och göra allt för att stävja panik och tunnelseende. Inte lätt, men viktigt att ha i bakhuvudet.

Östsvenska Handelskammaren har skickat en enkät till sin cirka 900 medlemsföretag om eventuell påverkan av coronaviruset covid-19. På ett dygn har 146 företag svarat på enkäten, av dessa uppger 68 procent att verksamheten på något vis påverkats av viruset. Det handlar om inställda resor, mässor och möten, bokningar och evenemang samt försenade eller inställda leveranser. Flera bolag uppger också att de har medarbetare som sitter i karantän och/eller arbetar hemifrån, framför allt på grund av att de varit utsatta för smittorisk genom resor. 

– Vi märker timme för timme hur status förändras, framför allt att fler större sammankomster och möten ställs in eller tas via telefon. Många bolag var tidigt ute och antog egna riktlinjer gällande resor och möten, så samhällsansvaret och omsorgen om anställda är tydlig, säger Christian Berger, vd.

Gällande egna leveranser uppger bara tio procent av de svarande bolagen att de fått ställa in leveranser på grund av coronaviruset. 84 procent uppger att de inte behövt göra det. 23 procent uppger dock att leveranser försenats på grund av viruset.

På frågan om coronaviruset påverkar bolagens affärsstrategi långsiktigt, svarar 19 procent ja, 46 procent nej och 35 procent uppger att de inte vet. Flera uppger att de vidtar åtgärder för att bokningar och leveranser kan skjutas upp eller ställas in, och att de ser över kommande behov gällande produkter, personal och bokningar. 

– Vi ser att bolag som har handelsrelationer utomlands påverkas i högre grad. Sedan är det för tidigt att säga vilka effekterna kommer att bli på sikt. Det märks i enkätsvaren att bolagen är försiktiga, försöker planera långsiktigt och förbereder sig på nedgångar i orderingång och bokningar, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef.

71 procent av de svarande bolagen i Handelskammarens undersökning anser att svenska myndigheter hanterat coronautbrottet bra eller mycket bra. Bara fem procent anser att myndigheterna skött det dåligt. Flera uppger dock att de anser att myndigheterna agerat för sent och borde gett klarare besked och restriktioner tidigare. Samtidigt anser flera svarande att medias rapportering kan ha förvärrat oron. 

– Flera bolag vill uppmana till lugn, utan att förringa allvaret i situationen. Man är bekymrad över att överdrifter och panikstämning kan förvärra situationen, samtidigt som man är mån om att ta ansvar och göra det man kan för att stoppa smittspridning, säger Maria Björk Hummelgren.