Joakim Lindholm, projektchef för Ostlänken på Arlandastad Group, ser fram emot vad den nya Ostlänkenstationen vid Skavsta kommer att betyda för Mälardalen, hela Stockholmsregionen samt Norrköping och Linköping. Den nya stationen gör flygplatsen till en central resenod och ger näringslivet förbättrade möjligheter att etablera verksamheter i området.

I intervjun berättar han också om de utmaningar och möjligheter som kommer med projektet och hur byggstarten väntas påverka Skavsta under kommande år. Se hela intervjun här nedan:

Intervjun ovan är delar av en serie där vi pratar med näringsliv och beslutsfattare om Ostlänken som är mer aktuell än någonsin i och med spadtaget i Järna. Här hittar du mer från serien:

Christian tar emot oss i nyrenoverade lokaler i centrala Norrköping. Satsningen går under namnet Innerstan, där handelslokaler från 60- och 70-talen byggs om för att bli en miljö där människor vill spendera sin tid oavsett om det är dag, kväll, arbetstid eller fritid. Satsningen att på stadskärnan är strategisk och har i allra högsta grad med Ostlänken att göra. I klippet nedan berättar Christian Claesson mer om vad Ostlänken betyder för näringslivet och Lundbergs Fastigheter.

Intervjun med Lundbergs Fastigheter är en del av en serie där vi pratar med näringsliv och beslutsfattare om Ostlänken som är mer aktuell än någonsin i och med spadtaget i Järna. Här hittar du mer från serien:

Här nedan kan du se samtliga intervjuer i korta videoklipp.

”Nu händer det verkligen” – Sophia Jarl (M), kommunstyrelsens ordförande Norrköpings kommun

”Nyttan av Ostlänken kommer att vara enormt stor för arbetsmarknaden” – Urban Granström (S), kommunstyrelsens ordförande Nyköpings kommun

”Ostlänken kommer attrahera företag till Linköping” – Niklas Borg (M), kommunalråd Linköpings kommun

Ostlänken banar väg för näringslivet i Sörmland – Christoffer Öqvist (M) om betydelsen för Region Sörmland

”Viktigt att Stockholmsregionen växer och att kopplingen till Östergötland fungerar” – Daniel Portnoff (M), kommunstyrelsens ordförande Trosa kommun

Intervjuerna ovan är delar av en serie där vi pratar med näringsliv och beslutsfattare om Ostlänken som är mer aktuell än någonsin i och med spadtaget i Järna. Här hittar du mer från serien:

Se sändningen från Trafikverket här: Extern länk till Trafikverket.

Själva spadtaget såg ut så här:

Foto: Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Vad betyder det för er att ta emot prispengarna? 

– För oss betyder det att vi får mer kraft att göra skillnad. Donationer är viktiga för att vi ska fortsätta vara med och påverka. Att vi kan fortsätta att aktivt delta och driva debatter, som exempelvis fiskedebatten i Östersjön.

Östersjön är ett projekt som Johan nämnde i sin motivering. Hur jobbar ni där?
– Östersjön (dvs. från Skånes sydkust upp till finska gränsen) är det havsområdet vi för tillfället är mest engagerade i. Förutom fiskedebatten, är vi också engagerade i arbetet av att bevara Östersjötumlaren. Och att vara ett starkt stöd för strandskyddslagen, och lyfta problematiken med exempelvis ålfiske.

Men arbetet med Östersjön tar ingen fysisk form utan sker främst genom pågående deltagande och nätverkande i olika sammanhang, synlighet i remissvar och genom debattartiklar.

– Vi sitter bland annat med i Baltic Sea Advisory Council. Det är en rådgivande nämnd under EU-kommissionen där vi, tillsammans med aktörer från alla Östersjöländer (inte Ryssland), får möjlighet att kommunicera och diskutera våra ståndpunkter frågor realterade till Östersjön. Exempelvis fiskekvoter, fiskeredskap, marina skyddsområden, vindkraft, småskaligt fiske och rovdjursjakt.

Vill du säga något till Johan och andra som skänker pengar till er?
– Vi vill tacka för att ni väljer Naturskyddsföreningen! Stödet är viktigare än någonsin och det är genom stödet vi får från företag och privatpersoner som vi får kraft att göra skillnad.

Fakta om Naturskyddsföreningen:

Naturskyddsföreningen är Sveriges största miljöorganisation. En demokratisk, medlemsbaserad förening som engagerat driver viktiga natur- och miljöfrågor. På en lokal, regional, nationell och internationell nivå. Naturskyddsföreningen verkar för en hållbar konsumtionskultur, och mot förändrade normer och beteenden. De tror att verklig förändring bygger på solidaritet i hela samhället, mellan generationer och över landsgränser.

Johan Aronsson vinner East Sweden Sustainability Awards 2024

Mottagaren av Östsvenska Handelskammarens hållbarhetspris 2024 tror på högre kvalitet, färre antal slit- och slängprodukter och ser till att hållbarhet genomsyrar hela hans verksamhet.
Klicka här

Den amerikanska valdagen, 5 november, närmar sig med stormsteg. I vanlig ordning är det en händelse som engagerar många. Därför var ett seminarium med Frida Stranne och Taimaz Ghaffari, som tillsammans driver podcasten USA & Co, av högsta relevans.

Under det timmeslånga samtalet delade USA-experterna Frida – freds- och utvecklingsforskare – och Taimaz – podcastare och mediaproducent – sina tankar och analyser inför det stundande valet. Samtalet leddes av Rickard Widgren, kommunikationschef på Handelskammaren.

Sverige unikt

Att man i Sverige har ett stort Amerika-intresse är inget nytt. Det reflekteras inte minst i svenskarnas kulturkonsumtion men även i hur svensk media bevakar och diskuterar amerikanska politiker och valrörelser. Frida, som deltog över länk, förklarade att det svenska intresset för USA sticker ut:

– I Sverige har vi ett extremt intresse av Amerika. Mycket större än våra nordiska grannländer. Förutom film och ständig korrespondens skulle intresset kunna bero på att många svenskar lämnade Sverige för USA, och att svenskar idag reser mycket. Att den amerikanska politiken har stor påverkan på den svenska är dock överraskande eftersom det egentligen är stor skillnad amerikansk och svensk politik och kultur.

Dragkamp om de utsatta

Frida menade också att det är svårt att få en nyanserad helhetsbild över USA:s politiska klimat enbart genom svensk media, eftersom det ofta är mer extrema karaktärer och händelser som lyfts fram. Att det politiska läget i USA har blivit mer extremt över tid är dock något som både hon och Taimaz skriver under på.

När Rickard tog upp begreppet America First, förklarade Frida att det är en term som spänner över hela det politiska spektrumet. Under de senaste 40 – 50 åren, berättade hon, har många jobb försvunnit och tilltron till den amerikanska staten sjunkit:

­­­– Nu ligger det en press på amerikanska politiker att satsa på och uppmärksamma inhemska företag och varor. Ökade inkomstklyftor och minskat förtroende för myndigheter har gjort att till exempel Donald Trump kunnat vinna förtroende även hos den fattigaste delen av landets befolkning.

Taimaz tillade att den rådande politiska situationen dessutom är unik ur ett historiskt perspektiv: Trump tilltalar en markant större andel av afro- och latinamerikanska väljare – i synnerhet män – än vad republikanska kandidater tidigare har gjort. Dessutom rör sig fler yngre väljare mot Republikanerna än på många år. Enligt Taimaz tror många väljare att Trump skulle ha en större positiv påverkan på deras privatekonomi.

– Människor röstar utifrån sin upplevelse och inte baserat på börsen, poängterade Frida.

Efter seminariet stannade Taimas Ghaffari kvar för att diskutera med seminariedeltagare.

Samtidigt rör sig äldre väljare i större utsträckning än vanligt mot Demokraterna, och en viss del av de yngre väljare som tidigare backat från partiet tycks ha vunnits tillbaka av Kamala Harris. För att lyckas vinna valet måste hon dock besegra Donald Trump i dragkampen om landets mer utsatta grupper; en kamp i vilken hon kan uppfattas ha en akilleshäl, förklarade Taimaz:

– Hon är tämligen oerfaren som politiker, vilket innebär ett svårt utgångsläge i en stökig tid. Trump har tidigare erfarenhet och har dessutom visat sig sårbar genom att berätta att han kommer göra saker annorlunda om han skulle bli omvald. Han prioriterar också ekonomin över allt annat, och har tidigare visat att han är beredd att gå långt för att få som han vill.

Stor påverkan på Europa

Vilka följder valet kommer ha för omvärlden är svåra att förutsäga. Taimaz uttryckte att Sveriges starka handelsavtal med USA innebär en viss säkerhet om förändringar i handeln med EU är att vänta men att Trump tänkt höja tullen för importvaror om han blir omvald. Oavsett vem som vinner tror Frida att inställningen till Kina och Mellanöstern kommer vara ungefär densamma som i dagsläget. Mer oviss är, enligt Frida, frågan om vapenstöd till Ukraina: 

– Det blir avgörande för EU om USA fortsätter med samma vapenstöd eller om de hellre vill hitta en annan linje med eventuella fredsavtal. Det kan leda till stora slitningar inom NATO.

Svaga kandidater

När duon äntligen fick frågan om vem de tror kommer vinna valet förklarade de att det mycket svårt att säga. Frida poängterade att både Harris och Trump har svårt att vinna förtroende i breda led, och därmed kan ses som förhållandevis svaga:

­­­– Däremot har båda kandidaterna tydliga kärnväljare. Att politiken blivit mer populistisk gör det ännu svårare att förutspå ett resultat. Det ofta är svårt för väljare att backa från en upplevelse de tilltalas av, avslutade Frida.

Vill du veta mer om det amerikanska valet rekommenderar vi starkt att gå på Spaning på USA-valet – en AW, på Kammarforum den 4 november. Där medverkar bland andra Karin Henriksson, f d USA-korrespondent och skribent för Svenska Dagbladet, och Kjell O Lejon, professor och avdelningschef för institutionen Kultur och samhälle vid Linköpings Universitet. De båda har också författat flera böcker om USA.

Läs mer och anmäl dig här.

Det finns många tillfällen där du som ledare kan behöva ha ett svårt samtal. Det kan handla om en visstidsanställning som inte kan förlängas eller en anställd som inte följer företagets regler och policys. För dig som ska leda samtalet kan det innebära en känsla av oro där du tvivlar på dina förmågor. Kanske vill du helst av allt skjuta på samtalet, men vilken nytta gör det? I stället kan du jobba på att bli trygg i dig och din roll, för det kommer ge dig bra förutsättningar för att leda ett svårt samtal. Men hur ska du göra? 

Här är några tips från Kristina.  

  • Ta kontroll över ditt förhållningssätt.
    Öka din självkännedom genom att ta kontroll över ditt förhållningssätt. Hjärnan formas efter vad du tänker, så du kan välja hur du vill se på saker du inte kan påverka. Men det är inte lätt och för att kunna göra det, måste du träna på det.
  • Lär känna dina känslor och ta hand om dem. 
    I ett svårt samtal behöver du vara beredd på en reaktion från motparten. Reaktionen kan vara att den andra parten blir arg eller ledsen, gå i försvar eller bli ett offer. Eller lite av allt. För att kunna möta reaktionen, krävs det att du är trygg i dina känslor, så att du inte absorberar motpartens känslor. Eller blir provocerad av reaktionen. Så lär dig tolka dina känslor och hitta strategier för att ta hand om dem. En strategi kan vara att skriva ner känslan eller ett ord som beskriver den och sen lämna den för att vid ett senare tillfälle reflektera över varför du kände som du gjorde.
  • Skapa utrymme i kalendern – för att öva, reflektera och förbereda.
    För att bli bra på något måste du träna. Boka en tid i din kalender och använd den till att öva, reflektera och förbereda samtalet. Om du har möjlighet, öva gärna med en oberoende person. Och avsätt tid för själva samtalet, ta det inte i förbifarten. Kom ihåg att det är ett jobbigt samtal för er båda! Så var i ett närvarande tillstånd och minimera störande moment. Se till att sätta ramar för samtalet, som att ni ska komma fram till en lösning. Var rak och koncist. Du bör också se till att du har tid att reflektera efter samtalet. Hur gick det? Kan du göra något annorlunda nästa gång? För om du inte aktivt avsätter tid så kommer hjärnan se till att du tar dig tid. Och det sker oftast på natten. För hjärnan vill processa, reflektera och lägga klart pusslet. Så tillåt den att göra det, på dagtid. 

Mer om svåra samtal

Under hösten kommer Kristina hålla några digitala, avkortade föreläsningar på samma tema, som ett smakprov varför det är viktigt med trygga ledare som vågar ta svåra samtal i organisationen.
Läs mer här!

Tillsammans med Cleantech Östergötland och länsstyrelsen i Östergötland arrangerade Handelskammaren återigen ett möte mellan verksamhetsutövare och länsstyrelsen, kring hur miljötillståndsprocesser kan förbättras och effektiviseras. Det tredje seminariet i serien Regional kraftsamling för effektivare tillståndsprocesser inleddes av Handelskammarens vd, Simon Helmér, som hälsade mötesdeltagarna välkomna till LINK Business Center.

Redan i tidigt på mötet blev det tydligt att deltagarna uppskattat seminarieserien. En stor majoritet av gruppen var positiva till tf landshövding Ann Holmlids förslag om att arrangera ytterligare seminarier, trots att grundtanken varit en ”trestegsraket”, med detta tredje möte som tilltänkt final.

Ett steg i rätt riktning

Efter att Johan Rydberg, vd för Cleantech Östergötland, summerat de två tidigare träffarna tog Jonas Källming och Helena Eriksson från länsstyrelsen över ordet.

Förutom att berätta om de nya mål som regeringen satt ut för länsstyrelserna i syfte att öka näringslivets konkurrenskraft och främja den industriella klimatomställningen, visade de upp sin egen myndighets interna processer för att uppnå dessa mål. Detta togs väl emot av åhörarna.

En av anledningarna till att seminarierna varit framgångsrika beror just på transparent dialog, där de olika parterna lär sig förstå sina respektive roller. Således sågs länsstyrelsens transparens som ett steg i rätt riktning. Att det finns en väg kvar att gå är dock alla fortsatt överens om.

Deltagarna var engagerade i rundabordssamtalen.

Konsensus: bättre kommunikation behövs

Länsstyrelsens presentation följdes av rundabordssamtal, där mötesdeltagarna i grupper diskuterade effektivisering och förbättring av miljöprövningsprocessen. Att skapa så kompletta ansökningar som möjligt redan i ett tidigt skede är i dag komplicerat, menade de verksamhetsutövande deltagarna, då processerna ofta är långa och förutsättningar därför kan ändras över tid.

Flera grupper uttryckte därför att dialogen mellan länsstyrelsen och verksamheterna måste bli tätare, och att kraven från myndighetens håll bör göras tydligare för att minimera behovet av kompletteringar. Tydligare kravställningar, menade verksamhetsutövarna, skulle också underlätta för att etablera gemensamma mål och undvika misskommunikation sinsemellan.

Utredning släpps i december

När samtalen sammanfattats tog Simon Helmér återigen ordet för att prata om den kommande Miljötillståndsutredningen som Klimat- och näringslivsdepartementet släpper den 15 december. Mer specifikt låg hans fokus på den inlaga som han och Johan Rydberg signerat för Handelskammarens, Cleantech Östergötlands och det regionala näringslivets räkning.

Inlagan samlar de förbättringsförslag för prövningsprocesser som lagts fram under seminarierna. Därmed fungerar den som ett svar på de frågor som Rebecca Wennerberg – miljöjurist och utredningssekreterare vid Regeringskansliet – ställde under sin medverkan vid det första seminarietillfället i januari.

Simon Helmér (t v), vd för Handelskammaren, berättar om den inlaga som skickats till Klimat- och näringslivsdepartementet. Till höger står länsstyrelsens Jonas Källming.

Seminariet avslutades med att Daniel Gustafsson, kontaktlänsråd i Västernorrlands län, höll ett föredrag över länk, där han berättade om hur länsstyrelserna arbetar tillsammans för att nå samsyn i frågor kopplade till miljö, energi och kultur.

Han pratade också om Klimat- och näringslivsdepartementets Miljöprovningsutredning, som släpptes i våras, och vars bestämmelser föreslås träda i kraft 1 januari 2025.

I linje med vad som sades i rundabordssamtalen menar även departementet att regelverket för miljöprövning bör förenklas; detta genom större enlighet och tydligare kravnivå från länsstyrelsernas sida. Vidare förklarade Daniel att departementets kommande Miljötillståndsutredning kan leda till än mer omfattande förändringar än Miljöprovningsutredningen från tidigare i år.

En fortsatt dialog

När seminariet nått sitt slut konstaterade Simon Helmér att han var nöjd med deltagarnas engagemang och att han ser mycket fram emot kommande träffar . Även Johan Rydberg uttryckte en stark tro på en fortsatt dialog mellan näringslivet och myndigheterna:

­­– Seminarierna har varit en fantastisk framgång. Många har tidigare upplevt att det varit svårt att diskutera miljöprövningsprocesser på ett professionellt sätt – här har vi haft ett öppet samtalsklimat. Företagen och myndigheterna får möjlighet att lära sig förstå varandras uppdrag. Det här en fråga som har engagerat många – men vi hoppas givetvis på att kunna nå ännu fler i framtiden!

I ett gemensamt brev till energi- och näringsministern påpekade kamrarna att energisituationen länge varit ansträngd i Götaland med höga priser och effektbrist som symptom. Nyetableringar eller investeringar för en grön omställning möts med osäkra besked och länga väntetider vilket där investeringar inte blir av eller riskerar hamna utomlands där samhället kunnat garantera effekttillgången. 

– Osäkerheten som finns inom näringslivet borde vara argument nog för regeringen att skynda på och driva processen framåt, står det i brevet till ministern.

Kamrarnas respektive vd:ar skickade dessutom med tre punkter för framtida satsningar:

  • Prioritera och påskynda prövningsprocesserna och framtagandet av ett kommunalt

ersättningssystem för vindkraft

  • Håll uppe tempot och arbeta för en bred överenskommelse om utbyggd kärnkraft – alla

fossilfria kraftslag behövs

  • Se över hur överskottet från Svenska Kraftnät kan användas på effektivast sätt

Ebbas svar: Investeringsstöd och klartecken för tre parker

Ebba Busch har nu svarat och lyfter regeringens insatser för att förbättra elförsörjningen, inklusive ett nytt system för kommunal ersättning vid vindkraftsutbyggnad. Samtidigt meddelar hon att anslutningen för vissa vindkraftsprojekt kan ske först 2029, något som kan vara för sent enligt de södra handelskamrarna. Statsrådet pekade också på ett nytt investeringsstöd, så kallat Kraftlyftet, som ska öka elsystemets förmågor i regioner där behovet är som störst. Busch berättar att regeringen hittills gett klartecken till tre havsbaserade vindkraftsparker, men marknadsförutsättningarna för att genomföra dem är utmanande.

Nedan kan du läsa hela svaret. Här kan du dessutom se en exklusiv intervju med statsråd. Ebba Busch från ett besök hos oss i Linköping tidigt i somras.