Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
Ta del av medlemsintervjuer, kommande event, debattartiklar och mycket mer.
Det var många som kom och titta förbi för att mingla med värmande glögg och tilltugg. Utsikten över ett julpyntat Linköping var heller inte dålig!
Nätverksträffen var ett samarrangemang av Företagarna, ÖK Smak & Tak, Östsvenska Handelskammaren och Lundbergs Fastigheter.
Vill du nätverka hos oss? Det finns platser kvar på årets första frukost på LINK Business Center den 27 januari. Anmäl dig här.
Vad roligt att du vill veta mer om hur tidigare kursdeltagare upplevt vår styrelseutbildning!
Vem vill du läsa mer om?
Elisabeth Falk – styrelseledamot, konsult och delägare
Camilla Einarsson – vd
Carl-Fredrik Hammarbäck – Group CFO
Elisabeth Falk - styrelseledamot, konsult och delägare
Varför valde du att gå vår styrelseutbildning Rätt fokus?
– Jag ville få ökade kunskaper och nya insikter i min nuvarande roll som styrelseledamot och bli bättre rustad inför eventuella nya styrelseuppdrag. Jag såg också utbildningen som en möjlighet att bli en mer framsynt ägare i mitt egna bolag Falk & Roth kommunikation.
Vad tyckte du om utbildningen?
– Utbildningen överträffade mina förväntningar bland annat för att den var engagerande på ett sätt jag inte föreställt mig. Det var inga problem att köra två fullspäckade dagar eftersom kursen hela tiden inspirerade till egna reflektioner och inte minst intressanta diskussioner med de andra deltagarna. Så jag tyckte utbildningen bidrog med både ny energi och mycket viktig kunskap.
Elisabeth Falk
Kommunikationskonsult och delägare
Falk & Roth Kommunikation
Hösten 2022
Vad är det främsta du tar med dig?
– En av de insikter jag fått av utbildningen är att det krävs en hel del arbete för att få en styrelse att fungera riktigt bra, både från styrelsemedlemmar, vd och ordförande. Det kommer inte av sig själv och man måste också ta sig tid att utvärdera sin egen insats och samarbetet i gruppen – vad gör vi bra, vad kan vi göra bättre. Det är lätt att glömma när det är många andra frågor på bordet.
Camilla Einarsson
Vd
Åtvidabergs Takvåningar
Hösten 2022
Camilla Einarsson - vd
Varför valde du att gå vår styrelseutbildning Rätt fokus?
– Jag valde att gå utbildningen för att få ett förtydligande i förväntningar på min roll som vd i ett ägarlett bolag. Jag behövde lära mig mer om styrelsearbete och ansvarsdelar i olika frågor. I en framtid är jag även intresserad av att arbeta med externa styrelseuppdrag i bolag där jag kan skapa värde utifrån min erfarenhet.
Uppfyllde den dina förväntningar?
– Utbildningen uppfyllde verkligen mina förväntningar. Vi hade en mycket kompetent och erfaren kursledare som höll utbildningen och skapade en bra dialog och konkreta exempel från verkligheten. Även sammansättningen av gruppen var lyckad då det blev representanter från olika verksamheter och med olika bakgrund.
Hur kommer kunskaperna du fått stärka dig i din roll?
– Jag har nu kunskap om vilka regelverk som finns och hur man på bästa sätt skapar ett effektivt styrelsearbete. Jag har dessutom fått fördjupad kunskap i vilka frågor som är styrelsefrågor, ägarfrågor och vilka ansvarsdelar som ligger på vd-rollen.
Carl-Fredrik Hammarbäck - Group CFO
Varför valde du att gå vår styrelseutbildning Rätt fokus?
– Jag kände att jag ville ha inspiration och få insikt i hur andra driver sitt styrelsearbete samt hur effektiviteten och nyttan med styrelsearbetet kan ökas. Förutom den mer praktiska delen så ville jag också fördjupa mina kunskaper inom de legala delarna. Vilket ansvar har man egentligen som ledamot i en styrelse och vilka följder kan det bli om arbetet inte bedrivs professionellt?
Vad tyckte du om utbildningen?
– Det var en mycket bra blandning av deltagare från företag i olika storlekar och utvecklingsstadier, vilket gav oss väldigt intressanta diskussioner. Jag tycker att de två dagarna hade en bra bredd och kändes heltäckande, från det legala perspektivet till hur man praktiskt driver styrelsearbete på ett bra och effektivt sätt.
Carl-Fredrik Hammarbäck
Group CFO
UMS Skeldar
Hösten 2022
Vad är det främsta du tar med dig?
– Framförallt så tar jag med mig de breda allmänna diskussioner och erfarenheter som förmedlades i gruppen under dagarna. Det stärkte mig och inspirerar för framtiden. Rent formellt och legalt så känner jag mig också mycket tryggare nu än jag gjort tidigare.
Vill du veta mer om vår styrelseutbildning?
Ta chansen att gå en av de två styrelseutbildningar som hålls under våren 2023.
8 oktober, 2025
Styrelseutbildning Linköping
Kraven på företags styrelsearbete ökar. Ett aktivt och professionellt styrelsearbete är ett viktigt medel för...
4 november, 2025
Styrelseutbildning Norrköping
Kraven på företags styrelsearbete ökar. Ett aktivt och professionellt styrelsearbete är ett viktigt medel för...
Varje dag matas vi med alarmerande nyheter om den nedåtgående ekonomiska kurvan och hur lågkonjunkturen väntar runt hörnet. Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund varnar för bistrare tider, varsel och stigande arbetslöshet. Med skenande el- och bränslepriser, inflation och ökade räntekostnader för hushåll och företag finns en oro för den ekonomiska utvecklingen, såväl för den egna verksamheten som för samhället i stort.
En stor majoritet av de drygt 200 företag som deltagit i Östsvenska Handelskammarens färska enkät, spår en ganska svag konjunktur kommande år. Efterfrågan på företagens produkter och tjänster spås bli oförändrad eller något minskad. Men på ett års sikt bedömer ungefär en tredjedel av företagen att den kommer öka.
Varsel och uppsägningar är ett tydligt tecken på vikande konjunktur, men något starkt sådant visar inte företagen i Handelskammarens undersökning. Blott 6 procent av de svarande uppger att de kommer behöver säga upp personal kommande tre månader, och 8,5 procent kommande tolv månader. Däremot bedömer 24 procent att de behöver anställa under de närmaste tre månaderna, och kommande året behöver hela 37 procent fler medarbetare.
Tron på det egna företaget är stark, nära 90 procent av företagen som svarat på enkäten ser positivt på framtiden. För regionen i stort tror 70 procent på en positiv framtid medan 20 procent är negativa. Handelskammaren har sammanställt svaren till en regional konjunkturbarometer som pekar på en ganska svag konjunktur:
– Majoriteten företag i Handelskammarens undersökning bedömer att vi går mot kärvare tider, men barometern är inte nere i botten. Värt att komma ihåg är att vi kommer från ett rejält högtryck, så kommande årets nedgång kommer att bli kännbar. Företagens bedömning av sina egna verksamheter och regionen i stort är dock ljusare än man kan tro, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.
– Det viktiga nu är att vi inte målar upp en situation som är värre än den faktiskt är. Tid och pengar har spenderats i planering av stora investeringar inom exempelvis infrastruktur, inte sällan med offentliga beställare. Det är av yttersta vikt att dessa satsningar genomförs enligt plan, så företagen inte tappar affärer och människor riskerar att förlora jobbet, säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren.
Om konjunkturbarometern: Handelskammarens enkät skickades till cirka 800 medlemsföretag i Östergötland, Sörmland och Gotland. Drygt 200 svar kom in, vilket ger en svarsfrekvens på cirka 25 procent. De svarande bolagen representerar en bredd av branscher och storlek i den östsvenska regionen.
Hela rapporten finns här (PDF).
Östsvenska Handelskammaren arrangerar i samverkan med Styrelseakademin Östsverige kvalificerade styrelseutbildningar som riktar sig till styrelseledamöter och blivande ledamöter samt de i egenskap av vd, ägare eller ledare som vill förbättra sitt samspel med styrelsen.
9,2 av 10 i betyg
Mycket nöjda kursdeltagare 2022 med ett snittbetyg på 9,2 av 10 – det visar utvärderingen av årets styrelseutbildningar. Vi bad Camilla Einarsson, vd på Åtvidabergs takvåningar, som gick utbildningen i höstas att dela med sig av sin erfarenhet:
Varför valde du att gå styrelseutbildningen Rätt fokus?
– Jag valde att gå utbildningen för att få ett förtydligande i förväntningar på min roll som vd i ett ägarlett bolag. Jag behövde lära mig mer om styrelsearbete men också ansvarsdelar i olika frågor. I en framtid är jag även intresserad av att arbeta med externa styrelseuppdrag i bolag där jag kan skapa värde utifrån min erfarenhet.
Vad tyckte du om utbildningen? Uppfyllde den dina förväntningar?
– Utbildningen uppfyllde verkligen mina förväntningar. Vi hade en mycket kompetent och erfaren kursledare som höll utbildningen och skapade en bra dialog och konkreta exempel från verkligheten. Även sammansättningen av gruppen var lyckad då det blev representanter från olika verksamheter och med olika bakgrund.
Vad är det främsta du tar med dig? Hur kommer kunskaperna du fått stärka dig i din roll?
– Jag tar med mig kunskap om vilka regelverk som finns och hur man på bästa sätt skapar ett effektivt styrelsearbete. Jag har bland annat fått fördjupad kunskap i vilka frågor som är styrelsefrågor, ägarfrågor och vilka ansvarsdelar som ligger på vd-rollen.
Camilla Einarsson, vd,
Åtvidabergs takvåningar
Rekommenderad styrelseutbildning
Utvärderingen visar även att hela 100 procent av kursdeltagarna kan rekommendera utbildningen till andra personer. Detta är ett återkommande resultat som vi även såg vid fjolårets utvärdering, säger Jonna Hedlund, projektledare för 100-listan och styrelsefrågor på Östsvenska Handelskammaren.
Varför tror du att rekommendationsgraden är så hög?
– För att sammanfatta det hela så tror jag att det beror på att utbildningen är så mycket bredare än vad kursdeltagarna initialt trodde. De får med sig mycket användbart både i kommande styrelsearbete och i sin operativa roll vilket jag tror många blivit positivt överraskade över.
Vill du veta mer om våra styrelseutbildningar?
Ta chansen att gå en av de två styrelseutbildningar som hålls under våren 2023.
8 oktober, 2025
Styrelseutbildning Linköping
Kraven på företags styrelsearbete ökar. Ett aktivt och professionellt styrelsearbete är ett viktigt medel för...
4 november, 2025
Styrelseutbildning Norrköping
Kraven på företags styrelsearbete ökar. Ett aktivt och professionellt styrelsearbete är ett viktigt medel för...
Spaning är ett återkommande koncept som syftar till att rama in Handelskammaren ledord driv, hjärta och skärpa – vilka verkligen återspeglas i såväl spanarnas skarpa uppenbarelser som övriga gästers varma deltagande. Jämte en skvätt bubbel i glaset och gott för gommen, ska spaningarna också skänka en bit mat för tanken.
Visioner, insikter eller onda aningar – vi vet inte vad spanarna har i beredskap, inledde Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef på Handelskammaren, och bjöd upp kvällens tre spanare på scenen.
Frida Södermark, ultralöpare och företagare som driver bloggen ”Löparäventyret”, spanade om att tiden är över för frikostiga men inte så intresserade sponsorer till idrottsaktiviteter och föreningar. Nu ställs motkrav på engagemang och partnerskap – från företagens sida.
Johan Wänström är statsvetare och forskare vid Linköpings Universitet och spanade på den alltmer vanligt förekommande konstellationen av socialdemokrater och moderater i kommunala och regionala styren. Linköping, Nyköping, Söderköping och Kinda är några exempel i vårt närområde.
Det finns inget i forskningen som pekar på att partierna skulle förlora väljare på att samarbeta. En farhåga är dock att de större S och M ibland kan underskatta lokala frågor, som mindre partier kan vara bättre på att fånga upp och förvalta.
Lena Miranda, nybliven hedersdoktor och vd för Linköping Science Park, spanade på framtidens sätt att lära och ”omvänt mentorskap” – att en yngre människa är mentor åt en äldre. Något som spanarpanelen kunde känna igen sig i, det finns mycket kunskap som unga har lättare att både ta till sig och lära ut.
Efter spaningarna fortsatte minglet och det härliga sorlet en bit in i fredagskvällen. Vilken härlig avslutning på 2022 års Spaning på Kammaren!
Men till nästa år kommer den igen. Det lovar vi. Hoppas vi ses då.
Mer om Spaning på Kammaren
Sveriges mest jämställda bolagsstyrelser finns på Gotland. Det visade Östsvenska Handelskammarens och 100-listans årliga undersökning om jämställdheten i de 350 största företagen i Östergötland, Sörmland och på Gotland. När undersökningen presenterades fanns de flesta medier från den östsvenska regionen på plats.
Externa länkar:
Sveriges Radio P4 Gotland: Gotland bäst i Sverige på andel kvinnliga styrelseledamöter
SVT Nyheter Öst: Gotland toppar listan – mest jämställt i Sverige
Sveriges Radio P4 Östergötland: Intervju med projektledare Jonna Hedlund nyhetssändning
Corren och NT: Jämställdheten sniglar sig framåt i företagsvärlden
Sveriges Radio P4 Gotland: Styrelseproffset: ”Det är bra – men jag tycker inte vi ska nöja oss”
Folkbladet: Liten ökning av jämställdheten i länets bolagsstyrelser
Hela Gotland: Ön bäst i klassen på jämställdhet i bolagsstyrelser
Sveriges Radio P4 Sörmland: Fler kvinnor i bolagsstyrelser – men det går långsamt
Södermanlands Nyheter: Fler kvinnor stärker Sörmlands styrelser
VD-tidningen: Mer och mer jämställt i östsvenska styrelser
Ta del av rapporten: Gotländska bolagsstyrelser bäst i landet på jämställdhet
Bilder från rapportsläppet i Linköping, Nyköping och Visby:
Kraven på arbetsgivare har de senaste åren haft en enorm förändringstakt. Pandemi, lågkonjunktur, inflation och krig har förändrat arbetstagarens krav för vad som är viktigt i en anställning. Sara förklarar från scenen:
– Allt fler eftersöker rörlighet och frihet på arbetsmarknaden. Vi ser att allt färre är benägna att gå in i traditionella anställningar som de sett ut historiskt och värderar sin frihet och rörlighet högt. Vi ser också att en gigekonomi blir allt vanligare hos arbetstagare där många går till att bli konsulter just på grund av friheten det ger dem. En undersökning från Benify angående framtidens arbetsplatser visar dessutom att cirka 70 procent vill arbeta i en hybridlösning – det vill säga både på arbetsplatsen och hemifrån.
Strategisk kompetensförsörjning
Undersökningar visar också att 3 av 4 företag säger att de saknar kompetens och att det är i hela spektrat. Arbetsgivare måste därför jobba strategiskt och proaktivt med personal hela vägen genom deras anställning – med allt från att attrahera rätt kompetens och ta hand om dem väl i bolaget till att avsluta på ett snyggt sätt vid en eventuell uppsägning.
För att attrahera rätt kandidater finns det flera delar man som företagare kan jobba med: företagskultur, varumärket, rekrytering och introduktioner. Hur ser företagskulturen ut hos oss? Vad präglas vi av? Hur upplever våra anställda och kunder vårt varumärke? Mjuka värden som dessa blir allt viktigare för vad som utgör en attraktiv arbetsgivare i framtiden.
När en ny kandidat väl har kommit in i bolaget måste man även lyckas behålla dem. Att ha ett jobb som är utvecklande, har tydliga mål och en god ledare har visat sig vara några av de viktigaste kraven bland kandidater för att tackat ja till en anställning.
Medarbetare som av någon anledning väljer att avsluta sin tjänst behöver skötas snyggt. Det finns nämligen ingen bättre ambassadör för en arbetsgivare än en tidigare anställd. Ta tillvara på anställdas erfarenheter och upplevelser genom en exitintervju och jobba sedan vidare med den feedback som inkommit för att hela tiden sträva efter att ha en så attraktiv arbetsplats som möjligt.
Jörgen Nilsson, affärsutvecklare och ansvarig besöksnäring på Visit Linköping & Co berättar varför Psykologpartners föreläsning var ett viktigt inslag under Besöksnäringsdagen 2022:
– Kompetensfrågor och synnerligen ledarskap är superrelevanta frågor för företag som precis gått igenom ett stålbad i pandemin, inte minst i besöksnäringen. När vi nu precis som övriga samhället spår en tuff vinter framför oss och personalomsättningen i branschen har varit stor känns det extra viktigt att lyfta vad det innebär att vara en attraktiv arbetsgivare 2022 och framåt.
Här kan du ladda ner Benifys rapport: Framtidens arbetsliv.
Vill du veta mer om Psykologipartners? Klicka här.
För åttonde året i rad genomfördes undersökningen som i år visar att andelen kvinnor i den östsvenska regionens bolagsstyrelser är 25 procent. En ökning med en procentenhet jämfört med i fjol och sju procent sedan 2018.
– Det är glädjande att vi historiskt alltid har gått åt rätt håll. I år har vi förutom andel styrelseledamöter och vd tittat på kvinnliga ordförande, och vi ser ett mönster. Är vd och/eller ordförande kvinna plägar styrelsen bestå av fler kvinnor. Vad som kommer först kan man spekulera i, men intressant är att kvinnor uppenbarligen kan påverka representationen för andra kvinnor – aktivt eller passivt – genom sina positioner.
– Kvinnor kan lyfta kvinnor, genom rekommendationer, utnämningar med mera. Det är positivt och bådar gott för utvecklingen framåt, säger Jonna Hedlund från Östsvenska Handelskammaren som projektleder 100-listan.
Högst andel kvinnliga styrelseledamöter finns på Gotland med 30 procent (27 procent förra året), vilket är bäst i landet. Östergötland och Sörmland ligger på 24 procent.
Så roligt att Gotland har nått hela 30 procent i år. Gotland har alltid legat i topp men aldrig med så mycket som i år. Östergötland och Sörmland har en knapp förändring sedan förra året på en procent upp respektive ned men tittar vi bakåt i tiden har samtliga län haft en klar förbättring sedan 2018, säger Jonna Hedlund.
Nytt för i år: Jämför med hela landet
En av årets nyheter är att vi för första gången tittar hur det ser ut utanför östsvenska regionen. Där kan vi se glädjande siffror som visar att Gotland har de mest jämställda bolagsstyrelserna i landet. Sörmland placeras i övre halvan och Östergötland knappt därefter.
– För första gången blickar vi utanför regionens gränser och undersöker andelen kvinnor i hela Sveriges bolagsstyrelser. Vår region har precis samma fördelning som rikssnittet på 25 procent. Vi ser en ganska stor variation mellan 20 och 30 procent vilket visar på att samtliga län har en bit kvar till mål. Men att Gotland, Stockholm och Värmland tagit täten är positivt och jag hoppas fler hänger på, säger Jonna Hedlund.
Rapporten släpptes på tre orter samtidigt
Enligt traditionen kommer rapporten offentliggöras i samband med ett event hos oss på Handelskammaren där deltagare får lyssna till genomgång av rapporten, analyser och panelsamtal. För första gången i år kommer rapportsläppet äga rum på tre orter samtidigt: Linköping, Nyköping och Visby.
LÄS MER: Här kan du ta del av hela rapporten
Prognos i Östergötland och Sörmland
Rapporten visar att det i Östergötland och Sörmland kommer behöva anställas 5000 nya samhällsbyggare fram till 2030 för att fylla marknadens efterfrågan. Undersökningen är avgränsad till de elva vanligast förekommande yrkesgrupper, så siffran visar inte hela bilden. Tillskottet på ny kompetens in i branschen är långt ifrån tillräcklig för att nå upp till det antal som finns i den åldrande generation som närmar sig pension.
Elin Kebert, nationell samordnare för kompetensförsörjning på Byggföretagen, konstaterar under dagen att det finns en mycket äldre arbetsmarknad än vad man tidigare trott – i alla led. Marknaden skriker efter kompetens och att vi behöver skapa livslångt lärande genom utbildning. Fler yrkeshögskolor med specialistutbildningar inom bland annat anläggningssektorn behöver komma till för att inte störa planerade infrastruktursatsningar som exempelvis Ostlänken.
Det är bara cirka 20 procent av alla lediga anläggningsjobb som annonseras via platsbanken. En analys av Arbetsförmedlingens rekryteringsannonser visar att dessa annonser ofta är väldigt konkreta om jobbinnehåll och krav på körkort. Mjuka värden som värdegrund, mångfald och jämställdhet nämns oftast inte alls. Högskolekompetens efterfrågas, men frekvensen av YH-utbildning som meriterande är påfallande låg. Ibland verkar begreppen blandas ihop, vilket riskerar att kandidater ej känner sig kvalificerade nog för att söka.
Rapporten klargör även att personer inom byggbranschen bor och jobbar på samma ort. Bara inom yrkesgruppen arbetsledare i Östergötland är 688/723 bosatta och verksamma inom länet varav 409/455 i Sörmland. Bland dessa har 19 procent av östgötarna hunnit fylla 55+ samt 22 procent av de i Sörmland vilket lämnar ett stort antal platser att fylla de närmsta åren. Vikten av att ha lokala utbildningsplatser är därmed nödvändig för att säkra framtidens behov och nå regional framgång.
Viktigt att ta med sig är att arbetsmarknaden är regional och det är stora skillnader i samtliga län som ingår i Mälarrådets region.
Utbildningssektorns utmaningar
Det finns stora utmaningar med att starta fler utbildningar menar Janne Malmberg från Byggföretagen. Det är svårt att hitta lärarkompetens, få elever att söka och hitta företag som har möjlighet att ta emot elever ute i praktik. Fler YH-utbildningar är eftersträvansvärt – här finns möjlighet att påverka utbildningens innehåll och matcha den med branschens efterfrågan och behov. Utbildningssystemet hänger helt enkelt inte med arbetsmarknaden såsom det ser ut just nu. Det krävs också att utbildningarna görs attraktiva för elever att söka – där bland annat jämställdhet är en del av det.
På länk närvarade även riksdagsledamot Johan Andersson (S) som reflekterade kring rapportens resultat:
– Sifforna i rapporterna är väldigt skrämmande. Mycket av instrumenten som behövs finns i systemen gällande YH-utbildningar och andra delar av arbetsmarknadspolitiken men vi måste hjälpas åt för att nå dit. En möjlighet att få in ny kompetens i branschen är genom det omställningsstudiestöd som är en del av LAS-paketet som inte bara uppsagda kan ta del av. Utan även de som vill byta bransch. Mycket finns men vi måste hjälpas åt för att komma dit.
Regionala utbildningsvägar är avgörande
På plats på Handelskammarens mötesplats Kammarforum fanns även Julie Tran, regionråd, ordförande trafik- och samhällsplaneringsnämnden och Malin Thunborg, enhetschef för tillväxt och kompetensförsörjning från Region Östergötland. De menar att rapporten visar vissa konkreta fakta på vilken typ av kompetens som saknas i länet – en viktig del i arbetet när man vill skapa fler utbildningar till regionen.
– Det finns många olika delar i kompetensbristen och den måste beskrivas som en samhällsutmaning. Vad som tidigare krävt en anställd behöver inte alltid ersättas ett till ett. Digitalisering och innovationer kan minska behovet av arbetskraft, medan det i andra fall behövs fler människor, förklarar Malin Thunborg.
Charlotta Elliot, projektledare ESIC på Östsvenska Handelskammaren sammanfattar dagen:
– Arbetsmarknaden är mer lokal än man tror, och regionala utbildningsvägar är avgörande för att lösa företagens kompetensbehov. Utbildningarna måste matchas bättre mot näringslivets efterfrågade kompetens, ett snabbt sätt är att ge mer anslag till YH-utbildningar för samhällsbyggnad.
Läs hela rapporten här.
Bilder från dagen:
I valrörelsen steg temperaturen i frågan i takt med priserna. En stabil och säker tillgång på el är en förutsättning för de flesta företag som vill driva och utveckla verksamhet.
Östsvenska Handelskammarens medlemmar är verksamma i elområde SE3, innebärande de näst högsta elpriserna i landet. Under slutet av september och början av oktober har Handelskammaren undersökt hur företagen mår och agerar utifrån rådande situation. Det är viktigt för att få en bred bild av näringslivet, vilket är avgörande för vår information och påverkan gentemot myndigheter, beslutsfattare och media – som hör av sig till Handelskammaren för att få en uppfattning av läget.
Stor oro bland företagen
Cirka 200 företag har svarat på vår enkät, och 63 procent av dem funderar över tillgången på el. På frågan om hur oroliga bolagen är över elprisutvecklingen svarar 83 procent att de är oroliga varav 46 procent är mycket oroliga. Bara 5 procent, motsvarande 10 bolag, uppger att de inte alls är oroliga.
Man oroas över hur man ska kunna täcka elkostnaderna. Priserna till kund går inte att höja så mycket, för då riskerar man tappa dem. Flera företag anger att deras elräkningar ökat med 400-500 procent eller ännu mer. En del är mindre oroliga för egen del men oroas generellt för läget, eller hos sina kunder som kan minska sina inköp på grund av prisökningarna.
Det skiljer sig en del mellan branscher, förstås. Inom industri och tillverkning är oron utbredd, här svarar 84 procent att man funderar över eltillgången och 90 procent är oroliga över prisutvecklingen. 58 procent av tillverkningsindustriföretagen som svarat på enkäten har också påverkats av priserna, samtidigt som över 60 procent ser att deras behov av el kommer att öka framåt.
Hos knappt hälften av de svarande har verksamheten påverkats av elpriserna. Medel som skulle gått till investeringar, eller annan utveckling av verksamheten nu istället behöver gå till elräkningar. Några anger att deras verksamhet, till exempel inom bygg, kan bli olönsamma under kalla vinterhalvåret och några varnar till och med för att verksamheten kan behöva läggas ner.
Flera har energieffektiviserat och dragit ner på olika kostnader. Andra har helt stoppat sin produktion och/eller sagt upp personal. Många har förstås höjt sina priser gentemot kund.
Vad ser företagen framåt?
Hur ser företagens behov av el ut i framtiden? Ungefär hälften uppger att de kommer behöva mer el. Med tanke på digitalisering och automatisering är det inte förvånande. Elektrifiering har även pekats ut som en nyckel till klimatomställningen, men när priserna på el är så höga är det lätt att bli pessimistisk om utvecklingen.
LÄS MER: Rekordhöga energipriser – så minskar du dina elkostnader
På frågan om vilka åtgärder som företagen ser behöver prioriteras på nationell nivå, anser 84 procent av de svarande att infrastrukturen för el och elöverföring behöver ses över och säkras. Två tredjedelar anser att det behöver satsas mer på såväl kärnkraft som sol- och vindkraft. Och cirka hälften tycker att processerna för tillstånd och effektbeställning behöver kortas ner. Att energieffektivisera är också en åtgärd som många anger.
Hållbarhet är fortsatt mycket viktig för merparten av de svarande företagen. Blott 10 procent tycker inte att den aspekten är så viktig när det kommer till det egna bolagets elförsörjning.
Missnöje med myndigheterna
Hur anser då företagen att politik och myndigheter hittills hanterar frågan om elförsörjningen? En tredjedel anser att skötseln har varit mycket dålig och 41 procent ganska dålig. Bara 4 procent tycker att det offentliga skött sig ganska bra.
Företagen som svarat på vår enkät
Cirka 200 företag i Östergötland, Sörmland och Gotland
Branschtillhörighet bland de svarande medlemsföretagen:
Antal anställda:
