Debattartikel publicerad i NT, Corren, MVT och SN.

Valåret 2022 står för dörren. Frånsett hanteringen av pandemin finns ett antal centrala frågor för näringslivet som vi kommer att driva och utkräva svar på:

1. Energiförsörjningen. Elpriserna slår nya rekord och påverkar företagens förmåga till planering och investeringar. Ska Sverige vara konkurrenskraftigt och klara den nödvändiga omställningen krävs långsiktiga lösningar. Det svenska elbehovet kommer öka med upp till 150 procent fram till 2045, så såväl ökad produktion och överföringskapacitet som kortade tillståndsprocesser krävs. Företagen vill och kan gå före – politiken måste möjliggöra framstegen. 

2. Tryggheten. Ökad brottslighet och osäkerhet är förödande för samhällsgemenskapen, attraktiviteten och tillväxten. Näringslivet bidrar genom att säkra sin egen motståndskraft och förhindra inflöde av pengar till kriminella genom att säkra alla leverantörsled, tydliggöra sin roll i civilsamhället och fortsätta anmäla brott. Polisen behöver mer resurser och politikerna behöver lyssna på myndigheten om vilka insatser som verkligen behövs. 

3. Näringslivsklimat. Kommunernas hantering av tillstånd, marktillgång, bygglov och offentlig upphandling är avgörande för företagen. Här måste processerna effektiviseras. Mjölbymodellen är ett föredöme och fler kommuner bör påbörja en liknande resa där service och förtroende kommer först.

4. Regional infrastruktur. Rörligheten till, från och inom regionen är central för vår konkurrenskraft. Trafikverkets besked om ett påskyndat färdigställande av Ostlänken är välkommet. Av lika stor vikt är vägnätet så människor tar sig till arbetet och företagen fraktar sitt gods på ett säkert och hållbart sätt. Händelöleden till Norrköpings hamn och E22/Förbifart Söderköping är exempel på regionala livsnerver. Därtill måste de regionala flygplatserna bevaras och utvecklas för framtidens färdsätt. 

5. Utbildning. Företagens stora behov av kompetens rimmar inte med den relativt höga arbetslösheten. Matchningen och relationen mellan näringsliv och utbildningsutbudet måste förbättras. 9 av 10 av yrkeshögskolans elever går direkt ut i arbete, anslagen och antalet YH-utbildningar som godkänns behöver öka. 

6. Gränslösa samarbeten. Myndighetssverige jobbar alltför mycket i stuprör. Bättre samordning och parallella processer behövs för att vi ska komma till rätta med samtliga ovanstående punkter. 

I en rad avgörande frågor står vi inför vägval med långtgående konsekvenser. Med några månader kvar till valet kräver vi att politiska företrädare på valbar plats ställer siktet längre bort än september 2022. Kortsiktighet och undanflykter duger inte när svensk konkurrenskraft och omställning står på spel.

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Simon Helmér, vd

Spaning på Kammaren är en after work på Kammaren där vi sätter skarpsinnet i fokus. Det bjuds på godsaker för både gom och tanke. Under 2022 kommer ”spaningen” äga rum en gång i månaden med varannan gång Norrköping och Linköping. Glöm inte att säkra dina biljetter. Håll koll på vår event-sida för datum.

De fysiska mötena och arrangemangen har fått göra efterlängtat återtåg i våra liv – bara för att snabbt orsaka ängslighet igen. Den här pandemin har varit mycket, nyckfull är ett av många passande ord. Jag hoppas att ingen ska behöva göra alltför stora avkall på våra planer inför högtiderna, även om hälsan självklart går först. Efter en intensiv höst ser vi nog alla fram emot lite julledighet. 

På Handelskammaren har vi under december begärt vaccinationspass på våra större sammankomster. Vi önskar förstås att smittotalen minskar och att situationen tillåter att vi 2022 kan ses fysiskt på våra mötesplatser i Linköping och Norrköping, samt ute hos er medlemmar och partners runt om i regionen. Ett valår utan samtal där vi kan se varandra i ögonen vore inget vidare.  

För vi ser fram emot att verka som det regionala näringslivets röst under valrörelsen. Just nu har vi en enkät utskickad till samtliga medlemsföretag – svara gärna på den så är du med och påverkar bilden Handelskammaren förmedlar till beslutsfattare och media om läget i företagen samt vilka politiska frågor som bör ha högst prioritet. Läs gärna vd Simon Helmérs krönika för en hint om vilka dessa kommer vara. Håll även utkik på debattplatser nära dig och vad som händer på Kammarforum samt LINK Business Center under våren – det blir en spännande vår. 

Var rädd om dig, kollegerna, nära och kära. Vi ses på andra sidan årsskiftet!  

Maria Björk Hummelgren, Näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren

Hjärtligt välkomna till vår nya mötesplats för inspiration, möten och konferens!

Våra kommande event finner du här: https://ostsvenskahandelskammaren.se/event/

Östsvenska Handelskammaren lottar ut en heldagskonferens i sina centrala möteslokaler i Linköping eller Norrköping. Här har du konferens i en trevlig miljö, självfallet med frukost, fika och lunch.
Skänk valfri slant till bössan. Tillsammans bidrar vi till musikhjälpens insamling – för en värld utan barnarbete.
Vi ser extra mycket fram emot just er konferens hos oss!

Kom ihåg att fylla i ditt företags namn och att kryssa i att visa ditt bidrag så att ni kan vara med i utlottningen.

Ta mig till bössan

De närmaste 6 månaderna kommer först förberedelser och utbildning att ta vid, både för den vietnamesiska tullen samt Vietnams nya NGO (National Guaranteeing Organization), för att från och med den 1 maj 2022 kunna utfärda och hantera carneter fullt ut över sina gränser.

ATA-carnet fungerar som ett varupass vid temporär införsel av varor i ett land. Den gör det möjligt att tull- och momsfritt medföra utställningsmaterial, varuprover och yrkesutrustning till ett 70-tal länder världen över. I carneten finns en in- och utförselkupong för varje land som ska besökas. Kupongen lämnas vid ankomst och avresa till och från respektive land och inga andra tulldokument behöver upprättas.

HÄR ansöker du om en ATA-carnet.

Hej Jenny! Vad är det egentligen för priser ni vunnit och med vilka produktioner?

– Hej! Jo det är egentligen två priser för två olika produktioner, men under lite samma tak kan man säga. Och för samma kund, nämligen Visit Östergötland som vi jobbat med i flera år. 

Vi har tidigare gjort två kampanjer tillsammans med dem under konceptet ”Måste upplevas” som bygger på insikten att det är näst intill omöjligt att återge ett resmål i ord och bild. Vissa platser måste upplevas för att förstås, och Östergötland är en sådan plats tycker vi! Som en del under det konceptet gjorde vi bland annat en serie reklamfilmer som synt på Tv4 och sociala medier. De filmerna vann precis silver i London International Awards, en av världens ledande tävlingar för kreativitet inom reklam och kommunikation. I samma kategori tävlade bland annat General Motors och Amazon Alexa och i tävlingen totalt var vi fyra svenska bidrag som belönades med pris. En extra kul grej är att det här är första gången på 13 år som en svensk byrå utanför Stockholm eller Göteborg tar hem pris. Så väldigt stort för oss som byrå från Linköping! 

Vi hann knappt smälta den vinsten innan vi fick veta att vi även tagit hem första pris i en tävling som anordnas av Ocean Outdoor, den ledande aktören inom DOOH (Digital Out of Home). I den tävlingen tävlade vi inte med en färdig produktion utan vi skickade in en idé som anspelade på vårt tidigare koncept för Visit Östergötland men i en ny tappning anpassat för digitala utomhustavlor. Tävlingens tema fokuserade på kreativitet samt utveckling av Digital out of home. Och där vann vi alltså första pris, vilket var hela 2 miljoner kronor i media fördelat på valfria av Ocean Outdoors digitala skärmar runt om i Sverige. Otroligt häftigt!

Vad betyder sådana här utmärkelser för er?

– För oss som byrå så tror vi stenhårt på effekten av kreativitet, därav vårt ledord ”Boring is bad for business.” Så att få vinna pris i stora tävlingar som prisar just kreativitet, både inom Sverige och över hela världen, blir ju ett kvitto på att det man har gjort faktiskt ger effekt och att det uppskattas av andra. Att det är just för Visit Östergötland, i båda vinsterna, känns extra kul både för att det är en väldigt rolig och uppskattad kund från vår sida samt att det ger oss en chans att sprida ordet om vår region både nationellt och internationellt. 

I fallet med Ocean Outdoor så är vinstsumman på 2 miljoner givetvis en enorm fördel som gör att vi kan satsa på idén fullt ut. Det gör det här till en stor och viktig vinst både för vår kund och för oss som byrå. Nu är vi jättetaggade på att få sätta i gång med produktionen och se den idén komma till liv!

Hur ska ni fira detta?

– Med knappt tre veckor kvar till jul så finns det inte jättemycket tid över för pompa och ståt, man kan säga att vi har fullt upp vilket såklart är himla kul i sig! Men vi lyckades klämma in ett mindre firande allihop på byrån förra veckan. Sedan får vi helt enkelt sola oss i glansen av våra två nya glänsande statyetter medan vi fortsätter blicka framåt. Full fart! 

Häromveckan modererade jag ett seminarium under East Sweden Innovation Week. Temat för eftermiddagen var hållbara investeringar och vi som deltog fick lyssna till bland annat hur Industrifonden resonerar, vad LEAD lägger vikt vid gällande tillväxtpotential och hur Epishines häpnadsväckande ljuscellsprodukter fungerar. Därtill deltog en handfull erfarna investerare som samtalade kring hur de tänker när de ska satsa i företag. Kontentan i budskapet: om det inte är hållbart är det inget att investera i.

Så klart. Den ekonomiska aspekten är förstås fortsatt central, det måste finnas bäring och det måste finnas goda utsikter för såväl tillväxt som vinst. Men det räcker inte. Företaget ska också uppvisa social hållbarhet – viktigt med ”sunda värderingar och personer, ett bra gäng” bakom. Samt förstås miljömässig hållbarhet, och inte sällan är ju det grunden bakom hela affären. Flera gånger under seminariets gång yttrades också självklarheten i hållbarhetsaspekten: att det är ”sunt förnuft” och en ”hygienfaktor” som bara ska finnas där. Gör den inte det, så faller idén.

Under en längre tid har vi på Handelskammaren gått i samma tankar gällande vårt erbjudande till er medlemmar. Hela vår verksamhet, inklusive aktiviteter och event, ska vara hållbara – ur ekonomisk-, social- och miljösynpunkt. Annars är det inte ett erbjudande för oss. Ett tydligt prov på att det är dessa premisser som styr oss framåt tillsammans är att vårt tidigare nätverk för hållbarhetsfrågor – CSR East Sweden – från och med årsskiftet kommer att avslutas. Det känns helt enkelt inte rätt (eller hållbart) att begränsa frågorna om hållbarhet till ett enskilt nätverk, när de konstaterat berör och genomsyrar alla frågor som vi engagerar oss i – om det så är infrastruktur, kompetensförsörjning, näringslivsklimat eller något annat.

På Handelskammaren är vi inte bara teknikoptimister, vi är företagsoptimister. Övertygade om att näringslivet spelar en central roll på resan mot ett hållbarare samhälle. Och vi blir alltmer påminda om att den resan måste gå snabbt! Få institutioner är så skickliga på anpassning och lönsamhet som företag. Som medlemsorganisation och röst för det regionala näringslivet är det viktigt att gå i bräschen för utvecklingen och arbeta för att ni, våra medlemmar, får erkännandet och utrymmet som krävs för att leda vägen för resten. 

Det gör vi på flera sätt, i möten och dialog med lokala beslutsfattare på offentliga positioner, i debatter på regional och nationell nivå och även internationellt inom exempelvis ICC – International Chamber of Commerce, näringslivets största globala organisation och röst.

För arbetet för hållbarhet måste ske både i det lilla och i det stora. Tack för att du är medlem – och påverkar.

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Vad är en ATA-carnet och när kan jag ha användning av den?

Om ni ska på mässa, transportera varuprover eller yrkesutrustning är Handelskammarens ATA-carnet ett lättanvänt dokument för dig.

ATA-carnét är en ett internationellt tullpass för varor som används vid tillfällig export utanför EU vilket nu även innefattar Storbritannien samt sedan tidigare vårt grannland Norge.

Den förenklar tullförfarandet och gör er resa tryggare, snabbare och enklare. Den gör det möjligt att tull- och momsfritt medföra utställningsmaterial, varuprover och yrkesutrustning till närmare 100 länder världen över.

I carneten finns en in- och utförselkupong för varje land som ska besökas. Kupongen lämnas vid ankomst och avresa till och från respektive land och inga andra tulldokument behöver upprättas.

Vad kostar en ATA-carnet?

Kostnaden för ATA-carneten varierar och beror på hur många länder som ska besökas, varuvärdet, hur snabbt ATA-carneten behövs, det sökande företagets kreditvärdighet samt om man är medlem i Handelskammaren eller inte.

Kostnaden blir i de flesta fall betydligt lägre jämfört med alternativet att behöva fylla i utländska tullblanketter vid varje gräns – ofta med hjälp av utländska tullombud/speditörer som vill ha betalt för detta – och att behöva deponera kontanter hos den utländska tullen. ATA-carnetinnehavare får därutöver en snabbare gränspassage.

Hur fungerar Carnetsystemet?

ATA-carnetsystemet är ett bra exempel på hur samarbetet mellan näringsliv och tullmyndigheter underlättar internationell handel. Anledningen till att det här enkla och smidiga systemet fungerar är att Handelskammaren står som garant gentemot tullmyndigheten för att varorna förs tillbaka igen.

En ATA-carnet är ett alternativ till att deponera tull och moms till utländska tullar. Fördelarna är många när du reser med en ATA-carnet. Du sparar tid och pengar då ATA-carneten gör att tullförfarandet blir enklare och snabbare. Du slipper deponera tull och moms till utländska tullar och du behöver endast ha ett dokument med dig på resan.

Hur länge är en ATA-carnet giltig?

Carnetens giltighetstid är ett år. Tidsfristen för tillfällig tullfrihet varierar i olika länder och kan dock vara kortare än carnetens giltighetstid.

Hur gör man vid ankomsten till destinationslandet?

Vid ankomsten besöker man det lokala tullkontoret för att få carneten instämplad i landet. Detta gäller även på returresan.

Måste vi ha en ATA-carnet?

En ATA-carnet är ett alternativ till att deponera tull och moms. Att resa med en ATA-carnét ger ett förenklat förfarande vid temporär export från Sverige.

Vad händer om du för ut varor utan den här typen av dokument?

Då får du deponera införselavgiften mot den utländska Tullmyndigheten, sedan får du ansöka om att få tillbaka den erlagda avgiften, det kan ta fem veckor och uppåt.

Skulle du till exempel föra in något i Norge så har de 25 procents moms. Har du varor med dig på 1 miljon kronor blir du genast skyldig att erlägga Tullmyndigheten 250 000 kronor, så det kan handla om stora summor.

Johan Lundgren är advokat och han träffar en del företagare som vill skydda sina immateriella rättigheter. Men han träffar desto fler som inte har gjort det – och som stött på problem och behöver hjälp att reda ut situationen. Han hade hellre sett att han fick träffa dessa klienter i ett tidigare skede för att hjälpa till att identifiera och på olika sätt säkra de osynliga tillgångarna.

– Detta är alltid ett aktuellt ämne. Immateriella rättigheter är viktiga i alla företag på olika sätt och i vissa bolag är det extremt viktigt. De kan ju ha ett väldigt högt värde, även om man inte kan ta på dem, säger Johan Lundgren på Advokatfirman Delphi.

Vad räknas då som immateriella rättigheter? Jo, den juridiska termen immateriella rättigheter är bolagens ”kännetecken” och andra tillgångar som inte är fysiska föremål.  Exempelvis varumärke, företagsnamn, logga, mönster och annat som kännetecknar företaget.

Johan Lundgren tycker att man ska ha en strategi för hur man skyddar sina rättigheter om de blir angripna och om olyckan är framme ska man agera snabbt.

– Många mindre företag missar dessa bitar. Alla vet nog om att det är viktigt men lägger inte tid och resurser på det och det riskerar helt enkelt att bli väldigt dyrt. Kanske har man under en längre tid utvecklat en produkt som man inte längre kan använda, säger Johan Lundgren.

Blir många osams?

– Ja, och då kommer man till mig. Då pratar jag med företagaren, sen kommunicerar vi på ett eller annat sätt med motparten. Ibland på möten, men oftast genom skriftväxling. Det slutar nästan alltid med en uppgörelse. Men det tar tid och kostar pengar, framförallt om det blir en process i domstol. Därför vill jag uppmana fler företag att tänka på dessa saker i tidigt skede.

Här kommer Johan Lundgrens fyra råd för att komma igång:

Råd 1

Identifiera vad företaget har för immateriella rättigheter. Vad ni faktiskt kan skydda. Många kan skyddas på ett enkelt sätt genom registrering på olika sätt. Det kan exempelvis handla om att registrera sitt varumärke hos Patent- och registreringsverket. Mönster- och designskydd kan också uppnås genom registrering, medan upphovsrätter (till exempel rätten till ett litterärt verk eller en målning) inte behöver registreras för att det ska finnas ett skydd.

Råd 2

Gör en omvärldsanalys! Kolla runt och se vad konkurrenterna använder för varumärken, logotyper och så vidare och se så att du själv inte gör något intrång i andras rättigheter. Det kan bli dyrt!

Hur dyrt?

– Det beror helt på men bolag som gör intrång i andra större bolags rättigheter kan få stora krav på sig. Men även mindre bolag kan bli oense om ett varumärke eller liknande. Då kostar det att söka hjälp för att reda ut tvisten. Då är det mycket bättre och billigare att göra ett grundligt förarbete.

Råd 3

Avtala! Detta behövs när det inte räcker till att bara registrera. När till exempel flera bolag kommer på en teknisk lösning tillsammans måste man tidigt reglera frågor som vem som ska ha rätt att använda vad, på vilket sätt användning ska få ske och om det ska utgå någon ersättning för nyttjandet. Använd sekretessklausuler. Även ha tydliga avtal som reglerar sådana frågor med sina anställda. Är det företaget eller den anställda som har rättigheten till innovationerna och hur är det med konsulter?

Råd 4

Teckna försäkring mot att ditt företag råkar göra intrång i andra företags immateriella rättigheter. Men ni kan också försäkra er mot intrång i ert företag, och då får man hjälp när det uppstår en tvist. Detta har blivit lite vanligare på senare år och mindre kostsamt och är nu inte längre bara tillgängligt för de största bolagen.