Debattartikel publicerad 28 september i NT, Corren och Folkbladet.

En annan livsviktig funktion för näringslivet är en trygg och hållbar energiförsörjning. Det saknar södra Sverige idag. Lägg därtill oron för den utbredda organiserade brottsligheten som varje dag lockar barn och unga, som borde vara i skolan och förberedas för ett gott liv i samhällsgemenskapen.

Dessa utmaningar måste politiken adressera och hantera. Vi välkomnar i regeringens budget för 2025 prioriteringen på det eftersatta underhållet av vägar och järnvägar. Samtidigt måste spadar sättas i backen för redan planerade projekt som Ostlänken, Förbifart Söderköping och andra leder mellan tongivande arbetsplatser och centrala noder i transportsystemet. Detta är viktigt också för att Sverige ska leva upp till våra försvarsåtaganden som medlemsland i Nato.

I budgeten aviserar regeringen en dryg 1 miljard kronor nästa år på energisatsningar och den gröna omställningen, som bland annat ska gå till ökade ekonomiska incitament för vindkraft och finansieringsmodell för ny kärnkraft. Gott så – om än alldeles för lite. Näringslivet efterfrågar alltid långsiktighet och energiområdet är inget undantag. Men östsvenska bolag behöver mer pålitlig, fossilfri el här och nu för att klara sin produktion och för att Sverige ska klara sina klimatmål.

Att regeringen nu lägger en mer offensiv budget med fokus på ökad köpkraft för hushållen är välkommet. Emellertid har många kommuner det tufft ekonomiskt, vilket slår mot den kommunala verksamheten där skolan står för den största utgiftsposten. Det i ett läge då skolresultaten behöver förbättras och dialogen mellan utbildningssektorn och arbetsmarknaden fördjupas. Arbetslösheten i Östergötland är högre än i övriga landet, trots det upplever många företag svårigheter vid rekrytering.

Regeringen aviserar krafttag mot organiserad brottslighet, bland annat genom ökade anslag till myndigheter för samverkan mot cyberbrott och bedrägerier. Det är en viktig satsning. Förebyggande insatser inom socialtjänst och skola är dock minst lika viktiga för att källan av nyrekryteringar till gängen ska sina.

Inom avgörande områden som infrastruktur, energiförsörjning, utbildning och säkerhet behöver skyndsam utveckling ske. Vi uppmanar politiken att se överbrygga sektorer och se helheten. Östgötska företag har framtidstro och vill växa, men då krävs strategiska offentliga investerare som skapar rätt förutsättningar – nu.

Maria Björk Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef
Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Näringslivet, fem kommuner och tre regioner är alla vinnare när Ostlänken äntligen börjar byggas. Östsvenska Handelskammaren och ESIC har varit, och är, en del i samarbetet mellan det offentliga och företagen i detta. Samverkan och en enad front tror vi är en bidragande orsak till att Ostlänken nu blir verklighet.

Den regionala nyttan är i fokus. Förstärkt kapacitet innebär arbetsmarknadsförstoring och förbättrad kompetensförsörjning, oavsett vilket håll som du pendlar åt. Dessutom frigörs kapacitet på befintliga banor så att mer gods kan flyttas över på järnväg. Bra för företagen och bra för miljön. Infrastruktur är en av näringslivets viktigaste frågor. Alla transportslag behövs, och med Ostlänken får vår region en förstärkning som gynnar fortsatt intermodalitet och hållbara transporter. Det kommer tillföra både regional och nationell nytta och förbättrar näringslivets konkurrenskraft. Inte undra på att vi ser fram mot spadtaget.

Se inslaget i SVT Nyheter här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/byggstart-for-ostlanken-narmar-sig-handelskammaren-kanns-fantastiskt

Lyssna på intervjun med Charlotta i P4 här: https://sverigesradio.se/avsnitt/2455331#9899

Charlotta Elliot, talesperson Infrastruktur och projektledare för East Sweden Infra Cluster

Det var en stor skara som besökte på Kammarforum under fredagsmorgonen, då Coffee by med UCS ägde rum. Efter en frukost i morgonsolen, där AI också tycktes vara ett hett samtalsämne, var det slutligen dags för föredrag. Fyra representanter från UCS-gruppens olika dotterbolag var på plats för att berätta om hur företagsorganisationer kan införa, och sedan använda, artificiell intelligens.

Förändring kräver engagemang från individ- till företagsnivå

Direkt slog Maria Hedvall, vd för UCS One Business, fast att det finns flera frågor att besvara innan man implementerar AI i sina arbetsmetoder. Exempel på dessa var ”Vad behöver vi AI:n till?” och ”Hur påverkar det vårt arbetssätt?” men också ”Hur ser vi till att ett nytt affärssystem blir korrekt implementerat från början?”. Det var den sista frågan som Magnus Johansson, vd för UCS Management, belyste när han fick ordet:

– När det kommer till AI är det många som är oroliga. Hur bemöter vi det? För att en organisation ska gå kunna genomföra stora förändringar måste man titta på individ-, grupp- och företagsnivå. Genom att informera medarbetare och föra en god dialog, kan ledare se till att skapa engagemang i förändringen och landa i en lyckad implementering.

Arezo Ghannadan, affärsutvecklare på UCS One Business, närmade sig i sin tur frågan ur ett affärsmässigt perspektiv. Faktorer som budget, tidsram och vilka som kommer använda systemet måste övervägas redan tidigt i ett förändringsprojekt. Att vara ödmjuk inför processen är därför viktigt, konstaterade Arezo. Projektet tar egentligen inte heller slut när implementeringen är genomförd. När systemet väl är på plats inleds i stället en inlärningsfas för alla de som ska arbeta i det nya systemet.

AI-botarna arbetar tillsammans

Slutligen var det dags för Marcus Alsér, vd på UCS Mindbite, att demonstrera hur UCS själva använder AI; detta genom ett par filmer som visade hur AI hjälpte till att hitta, sortera, sammanfatta och filtrera data. AI:n, berättade han, har gjort mycket för att underlätta i arbetsuppgifter.

Genom att träna flera AI-botar, som i sin tur kommunicerar med varandra, visade Marcus, har man möjlighet att hitta svar på frågor i ens data som annars hade varit komplicerad att få ut. Denna lösning har väckt intresse hos UCS Mindbites kunder.

Så även på Kammarforum: när Marcus visat hur UCS använder AI kom ett flertal frågor från åhörarna. En av de frågor som kom upp var AI-systemens pålitlighet och kapacitet att ge korrekta svar. På detta svarade Marcus:

– AI Idag kan vara lite oberäkneliga. Därför bör man bara träna dem på sina egna dataset. Det handlar också om att kunna bygga funktioner som gör att AI:n blir mer träffsäker. Tydliga instruktioner krävs!

Om ditt företag skulle vilja arrangera ett evenemang hos oss, är du varmt välkommen att kontakta Annika Bornström.

Nedan följer bilder tagna under morgonen.

Härom veckan fick Handelskammaren besök av advokaterna Matilda Claussén-Karlsson och Josefine Wir, från Advokatfirman Delphi, som höll i halvdagsutbildningen Internationella avtal.

Kursdeltagarna fick inblick i olika avtalstyper och standardavtal samt kunskaper om vad säljande respektive köpande part bör tänka på i relation till olika avtalsklausuler; inte minst för att undvika fallgropar. Vidare berättade Matilda och Josefine bland annat om hur affärsjuridiken präglas av det rådande säkerhetspolitiska läget och vad som i dagsläget gäller kring exportkontroll och sanktioner. Advokaterna sammanfattade dagen så här:

– Vi har pratat om avtal i en internationell kontext. Att ha genomtänkta och tydliga avtal som är anpassade för den särskilda affären är otroligt viktigt, inte minst eftersom det minskar risken att hamna i tvist med motparten. I en internationell kontext är det också särskilt viktigt att tänka på att reglera just var och hur en tvist ska lösas – om man mot förmodan skulle hamna i en sådan trots att man har ”gjort jobbet” ordentligt redan vid avtalsskrivningen.

En eftertraktad utbildning

Handelskammarens Emma Meijer, projektledare Internationell handel, konstaterade att Internationella avtal är en efterfrågad utbildning inom internationell handel:

– Juridiken är ett ämne som berör alla, oavsett bransch. Mycket kan gå fel, och därför är det viktigt att kunna arbeta förebyggande. Det är precis det den här utbildningen är till för.

Kommande utbildningar i internationell handel finns att se här. Vill du veta mer om dem eller våra företagsanpassade utbildningar är du välkommen att kontakta Emma Meijer.

En jämställd styrelse definieras av en procentuell fördelning mellan kvinnor och män inom intervallet 40/60. Siffrorna kommer från stiftelsen AllBright som kartlägger jämställdhetsfrågor inom det svenska näringslivet. Rapporten gör 2024 till ett historiskt år då svenska storbolag uppnådde jämställda styrelser utan lagstadgad kvotering. AllBright började mäta andelen kvinnor i styrelserummen år 2012, då andelen kvinnor i storbolagens styrelser låg på 25 procent. 

– Jämställda börsnoterade storbolag får ses som ett delmål i det stora arbetet, där målet är att alla former av bolagsstyrelser ska uppnå jämställdhet. Med det sagt är resultatet ett bevis på att det är möjligt att nå jämställda styrelser genom kompetens och utbildning, i stället för genom lagstiftande kvotering. Det är en viktig markör som bevisar att det går att förena en fri äganderätt för bolagen, där ägarna väljer sin styrelse fritt, samtidigt som de tar ansvar och väljer in kvinnor som rekryteras med anledning av sin kompetens, säger Lihvia Söderdahl, projektledare för 100-listan.

Bolagens snitt dras ner av de minsta bolagen

Börsbolagens sammantagna procentuella andel kvinnor i styrelserna hamnar på 37 procent. Motsvarande siffra för de en procents största bolagen i Östsverige ligger på 25 procent . Börsbolagens snitt dras ner av de minsta bolagen som faktiskt backar i andelen kvinnor från föregående mätning på 31 procent år 2023, till 30 procent år 2024. De medelstora företagen är nära att räknas som jämställda med sina 37 procent kvinnor i styrelserna. Medelstora bolag startade även de på 25 procent kvinnor i styrelserna år 2012 men har inte ökat i riktigt samma takt som de större bolagen. 

Lihvia förklarar att det är svårt att säga varför förändringen skett långsammare i mindre bolag, men att större bolag har en företagskultur av ett mer aktivt styrelsearbete kan vara en förklaring.

– Ytterligare orsak kan ligga i EU- direktivet om könskvotering i börsnoterade storbolagsstyrelser, något som dock inte kommer att omfatta Sverige. Det nya EU-direktivet kommer dock med villkor om Sveriges undantagande: att vi ständigt jobbar med frågan om jämställda bolagsstyrelser. Direktivet kan på så sätt inspirera de större bolagen att tänka om i frågan och jobba aktivt med sin styrelse, säger hon.

Rapporten visar även att 76 procent av ledamöterna med erfarenhet inom hållbarhet är kvinnor, ett intressant resultat med hänsyn till den omställning bolagen står inför. Med EU:s nya krav på ökad hållbarhetsrapportering kommer sannolikt erfarenhet inom just hållbarhet att vara en viktig kompetens som efterfrågas i styrelserna. Det bådar gott för fortsatt positiv utveckling av kvinnliga ledamöter, skriver AllBrights vd Amanda Lundeteg.

Gotland gott exempel

AllBright mäter även andelen kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper, en siffra som uppgår till trettio procent. Däremot är endast sjutton procent av linjepositionerna tillsatta av kvinnor. 

– Med bakgrund av AllBrights uppgifter att det i högre grad är kvinnor i ledande positioner som jobbar med klimat och sociala hållbarhetsområden, så finns det ett värde i att tillsätta fler kvinnor i just linjepositionerna för att öka chanserna att nå och fortsätta jobba mot såväl företagens som mot samhällets hållbarhetsmål, säger Lihvia och fortsätter:

– Det som är positivt för vår region är att Gotland hamnar på en andraplats bland alla Sveriges län när det kommer till andelen kvinnor på chefsposition med 34 procent. Det är extra kul då Gotland är ett undantag i den annars så storstadstunga toppen på listan. 

Förra året hade de östsvenska bolagen och AllBrights mätning av de börsnoterade bolagen samma andel kvinnor på vd-posten, nämligen tolv procent. 2024 sjunker andelen kvinnor som vd i börsnoterade bolag från tolv procent år 2023 till elva procent år 2024. 

– I vår undersökning ser vi att styrelsens jämställdhetsnivå verkar hänga ihop med hur jämställda de olika delarna är i organisationen. Har bolaget en kvinnlig vd så ser vi att det är större chans att bolaget har en jämställd styrelse. Det är därmed av vikt att andelen kvinnliga vd-poster i företagen följer en positiv utveckling framåt, berättar Lihvia.

Resultatet av AllBrights undersökning visar trots allt att de börsnoterade storbolagen är jämställda, och att det går att uppnå utan lagstiftad könskvotering. Nu hoppas vi att samtliga bolag tar efter de goda exempel som ryms bakom siffrorna. 

AllBrights rapport går att läsa här (extern länk). 

Markus Torgeby är en van föreläsare och eftertraktad av företag landet över. Detta på grund av hans unika erfarenheter och perspektiv, samt starka övertygelse om att självutmaning är nödvändigt för välmående och sinnesro. När Markus besökte Östsvenska Handelskammaren var det dock inte för att föreläsa, utan för ett djupare samtal om sina tankar och idéer. Samtalet leddes av Handelskammarens kommunikationschef Rickard Widgren.

Tidigt i samtalet etablerar Markus att varje människa redan har sina styrkor men att man ibland måste söka sig till utmaningar för att uppnå sin sanna potential och psykiskt välmående:

– Man kan bygga ett hus med bara en yxa. Det finns en frihet i den tanken. Allt du behöver finns i din egen kropp. Kroppen mår bra av att vara belastad. Det finns så mycket njutning i att uppfylla basbehoven och att skapa minnen som inte bara sitter i huvudet, utan i hela kroppen.

”En bra ledare vågar att bli ifrågasatt”

Att utmana sig själv kan hjälpa varje människa att hitta komma åt sina tankar och att finna sinnesro, menar Markus Torgeby. För hans egen del innebär det att vistas i naturen – oavsett årstid och tid på dygnet. Att göra saker svårare för sig själv är också ett sätt att skaffa nya perspektiv. Som exempel nämnde Markus den seglingsresa till Irland han planerat att utföra alldeles själv:

– Ofta vill man underlätta för sig själv men ibland kan man göra saker svårare, för att lära sig något. Det handlar om att identifiera hinder, ta bort dem, eller ta sig runt dem. Du kanske behöver tänka lite annorlunda: Stora båtar, stora problem – små båtar, små problem.

En bra ledare vågar bli ifrågasatt

När han fick frågan om sin syn på ledarskap svarade Markus med en anekdot:

– När jag var yngre hade jag en löptränare som inte såg efter hur jag mådde, och som gav mig instruktionen att springa lite fortare varje träningspass. Det gjorde att jag grämde mig inför varje träning – utan vila mellan passen skulle jag aldrig kunna springa snabbare. Jag springer ju inte med benen utan med huvudet.

Han fortsätter:

– En bra ledare pekar inte med hela handen utan kan ta ett steg tillbaka, kan ställa frågor och vågar att bli ifrågasatt. Det är viktigt att träna men ibland måste man ställa sig frågan ”Varför gör vi det här?”. Så skapar man en bredare motivation vilket är jätteviktig för framgång i det långa loppet.

Ett bevis på detta, menade Markus, är den etiopiska långdistanslöparen Haile Gebrselassie, som mellan 1993 och 2003 bland annat vann två OS-guld och fyra VM-guld, buren av sin kärlek till att löpa.

Efter samtalet fick de nöjda lyssnarna möjlighet att prata direkt med Markus, som sålde böcker och ställde upp på en och annan selfie. När han fick frågan om vad han har på gång framöver svarade han följande:

– Jag ska få göra en serie på SVT. Det blir typ en blandning mellan Jills veranda och Den stora älgvandringen.

I början av veckan träffades Handelskammarens skeppningsnätverk för fjärde gången i år. På agendan var ett studiebesök hos en av regionens logistiska kärnor – Norrköpings hamn. Dagen inleddes med en dragning av Magnus Grimhed, hamnens marknads- och försäljningschef. I sin presentation berättade Magnus om hamnens roll som knytpunkt för import och export, och att man ser positivt på kommande infrastruktursatsningar i närområdet och regionen.

Efter presentationen följde en bussresa in på hamnområdet, där terminalchef Mikael Malzoff agerade reseledare. Första sevärdhet var det väldiga containerfartyget MSC Maria Pia, vars gods lossades för fullt. Här fick sällskapet kliva av bussen för att ta bilder och ställa frågor till Mikael, som bland annat förklarade att en av Norrköpings hamns främsta styrkor är dess flexibilitet.

Susanne Mannerstam, marknadsansvarig på Norrköpings Hamn, och medlem i Skeppningsnätverket beskriver hamnens funktion:

– Det är ju inte bara Norrköpings hamn, utan hela regionens hamn. Vi är en stor nod för regionens export och import. Hamnen är en viktig samhällsfunktion och över 90 procent av de varor som kommer till Sverige kommer via våra hamnar. Alla som jobbar här känner ett stort ansvar.

Likt Magnus Grimhed ser Susanne mycket positivt på de infrastrukturella förändringarna som gör att hamnen flyttar längre bort från Norrköping stad.

– Att hamnen flyttar längre bort är inte en utmaning utan en fördel. Det har inneburit stora satsningar på infrastrukturen som ger oss möjlighet till ökad kapacitet och effektivare logistik för våra kunder. Stadsborna slipper dessutom störas av hamnens verksamhet. Alla vinner på det! säger hon.

”Ett lysande exempel på regionens starka logistiska förutsättningar”

Senare under bussresan fick sällskapet se lossning av ved, noggrann hantering av papper samt virke redo att skeppas till USA och Egypten. Dagens sista stopp gjordes vid en av hamnens nya expansionsytor – något som var extra intressant för nätverksdeltagaren Johan Carlgren, Senior Trade & Transport Manager på Billerud:

– Som kund till hamnen vill vi växa tillsammans med dem, så det var riktigt spännande att se de nya ytorna. Att komma hit ger alltid nya idéer och insikter.

Även Carl Bäckström var nöjd med besöket, och framhäver Norrköpings hamn som ett lysande exempel på regionens starka logistiska förutsättningar. Hamnen har stor kapacitet som måste utnyttjas av regionens företag, menar han.

När besöket skulle summeras sa Emma Meijer, en av tre representanter från Handelskammaren, att hamnen är en häftig verksamhet att få uppleva på plats:

– Det är kul att vara där det händer på riktigt! Spännande att det är så stora volymer som går in och ut. Det tänker man inte på varje dag. Det var också intressant att höra om utmaningar och möjligheter för regionens hamn.

Studiebesök som detta är en av anledningarna till att Skeppningsnätverket är attraktivt att delta i, förklarar Emma: 

– Förutom studiebesök träffas nätverket ett par gånger per år för att diskutera aktuella frågor. Nätverket är till för alla som arbetar med internationell handel och varje möte är ett perfekt tillfälle för att dela erfarenheter med andra deltagare.

Om du vill gå med Skeppningsnätverket, eller helt enkelt veta mer, kan du hitta mer info här på hemsidan eller kontakta Emma Meijer eller Anneli Forsman.

Om Norrköpings hamn

Norrköpings Hamn AB är helägt av Norrköpings kommun genom moderbolaget Norrköping Rådhus AB. På företaget är cirka 160 personer årsanställda. Med ett arrendeområde på 1 030 000 kvm, och en hamnplan på 50 hektar, tar hamnen emot cirka 1000 fartyg och fyra miljoner ton gods per år. Hamnens geografiska läge gör den populär för aktörer som vill nå länder inom Östersjöområdet. Då anslutningar finns till E4, E22, flera riksvägar samt Södra stambanan använder också många inhemska företag Norrköpings hamn för export ut i världen. Fler anslutningslösningar är dessutom under utveckling.

Källa: Norrköpings hamn

Regeringen kan börja fokusera på hushållens köpkraft och ökad investeringstakt, framför allt i bostäder. Storbankerna delar regeringens syn på läget i svensk ekonomi och att ljusare tider tycks vänta. Riksbanken sänkte nyligen styrräntan med förväntningar på fler kommande sänkningar. Kronan är alltjämt ganska svag inte minst gentemot euron, vilket påverkar svensk köpkraft utomlands men kan samtidigt ge exportföretagen fortsatt skjuts. Gällande exportföretagens utsikter släppte Handelskammaren nyligen en rapport på hur våra medlemmar på den internationella marknaden ser på den närmaste framtiden. En intressant aspekt här är att över hälften av företagen är positiva till införandet av euron i Sverige och bara 16 procent är negativa.  

Hur ser då de östsvenska företagen på tillvaron den närmaste tiden? Strax före semestern genomförde Handelskammaren en mindre konjunkturundersökning där drygt 120 medlemsbolag från en bredd av branscher medverkade. 40 procent av dessa såg fram emot en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster under sommarmånaderna. Under det kommande året ser hela 65 procent att efterfrågan skulle öka. Bara en dryg tiondel av bolagen förutspådde minskad efterfrågan kommande året. Bland dessa fanns framför andra bygg/anläggning/arkitektur, PR/kommunikations- samt transport- och logistikföretag representerade. 

Utvecklingen på arbetsmarknaden är dämpad. Arbetslösheten har stigit under det senaste året, men även här spår finansdepartementet en ljusning i inledningen på 2025. Trots detta har kompetensförsörjning länge varit ett tillväxthinder för svenska företag. Det handlar om att hitta människor med rätt kompetens och utbildning, vilket fortsatt inte är lätt. Hela ett av fyra rekryteringsförsök misslyckas! De nationella siffrorna rimmar med våra regionala. Nära hälften av företagen som deltog i Handelskammarens konjunkturmätning uppger att de behöver anställa under kommande tolv månader, medan färre än tio uppger att de behöver säga upp personal, vilket är färre än vid samma tidpunkt förra året. Företagen håller hårt i sina medarbetare – och söker efter nya.  

Knappt hälften av de tillfrågade företagen i vår region tror på en god konjunkturutveckling kommande år, och hela 93 procent ser positivt på framtiden för sitt eget företag. Även tron på den östsvenska regionen är fortsatt stark. Satsningar på infrastruktur – Ostlänken i synnerhet – lyfts fram som hoppingivande. Negativa aspekter är kompetensbrist och reducerade insatser för näringslivet från kommunalt håll. Den allmänna oron i världen och Rysslands krig mot Ukraina, påverkar också regionalt.  

Höst betyder också budgettider. Den 19 september överlämnas regeringens höstbudget till riksdagen, redan nu och fram till dess kommer nyheter ur den att läckas ut. Handelskammaren är på tårna för att ta del och analysera betydelsen för våra medlemsföretag. Trots att höstmörkret kryper närmare, pekar mycket på att vi går mot ljusare tider – i alla fall ekonomiskt. Vårt engagemang för östsvenskt näringsliv är långsiktigt, i såväl bättre som sämre tider verkar vi mer av det förra och goda förutsättningar för företag att växa här. 

Maria Björk Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

Innan sommaren genomförde Östsvenska Handelskammaren en omfattande konjunkturenkät där medlemsföretagen fick ge sin syn på den rådande ekonomiska situationen och dess påverkan på deras verksamheter. Särskilt fokus lades på exportföretagen i regionen, med frågor om framtidsutsikter, valutasituation och den politiska utvecklingen i Europa. Enkäten ger en bild av en exportmarknad som står och väger, där företag just nu visar en avvaktande inställning till framtiden.

Försiktighet hos bolagen

35 procent av de svarande medlemsföretagen exporterar varor eller tjänster till utländska marknader, där majoriteten har sina viktigaste affärer inom EU. Hälften av de svarande företagen planerar att bibehålla sin nuvarande exportförsäljning under det kommande halvåret. Den andra hälften avser att expandera inom sina befintliga marknader. Att det är en försvinnande liten andel av bolagen som vill utöka sin försäljning kan tyda på en försiktighet hos bolagen.

En annan faktor som påverkar företagens framtidsplaner är det osäkra omvärldsläget, där exempelvis kriget i Ukraina lyfts fram som en dubbelverkande faktor – negativ på grund av den politiska osäkerheten och ökade råvarupriser, men som kan skapa möjligheter vid återuppbyggnaden av Ukraina. Många av de svarande företagen anser också att Sveriges inträde i Nato kan bidra positivt till affärerna.

Även höga energipriser i Europa och västvärldens politiska utveckling förväntas påverka bolagens kommande affärer. Ett av de svarande bolagen lyfter också den förändrade Sverigebilden med mycket uppmärksamhet kring koranbränningar och desinformation om Sverige som en negativ påverkan på dess affärer. Det är tydligt att osäkerhetsfaktorn är betydande i bolagens exporterande verksamhet.

EU-valet kan påverka

En klar majoritet av de svarande bolagen (86 procent) bedömer inte att EU-valets utgång har betydelse för verksamheten. Av de svarande bolag som anser att utgången trots allt har betydelse för sin verksamhet anges snarare en oro för att Sverige ska följa den högerextrema trenden som finns i EU-politiken, en politik som bolaget menar gör marknaden osäker på grund av dess instabilitet. Frågan om utländsk arbetskraft är ett påverkansområde för bolagen, vilket kan komma att påverkas av utgången av EU-valet och dess efterföljande politik. Europeisk konkurrenskraft och hur den förhåller sig till marknader som Kina, Indien och USA påverkas av EU:s politiska inriktning, anger ett bolag i enkäten.

Positiv inställning till euron

Frågan om ett införande av euron som valuta i Sverige mottogs över lag positivt bland de svarande företagen. Många ser det som en möjlighet att minska valutarisken och öka stabiliteten i handel inom EU, vilket skulle kunna vara en fördel för svenska exportörer.