De senaste åren har Handelskammaren haft en fantastisk utveckling på många områden, såsom medlemsutveckling, synlighet och ett bredare utbud till er medlemmar. Vår medlemsundersökning, som genomfördes våren 2019, visar att ni överlag gillar det vi gör. Extra mycket tycker ni om våra events och oss som jobbar på Handelskammaren. Något som NPS:et, ett globalt erkänt verktyg för att mäta kundnöjdhet, bekräftar då det har flerdubblats sedan vi började mäta för sex år sedan och som vi så klart är enormt glada och stolta över. 

Men det finns massor vi kan göra ännu bättre. Vi har gjort flera fynd i den guldgruva av fritextsvar ni gav oss i medlemsundersökningen. Några av de idéerna har vi redan förverkligat, andra är kvar och några behöver vi er hjälp med ytterligare för att skapa den handelskammare som ger värde och affärsnytta för er medlemmar. Ni medlemsföretag är det viktigaste vi har. 

Vi vill nu hitta fokus och sätta riktning mot framtiden för att fortsatt vara relevanta, intressanta och aktuella för er medlemmar. Det här arbetet kommer pågå under våren 2020 och som medlem kommer ni märka av det på olika sätt.

De närmsta månaderna kommer ett urval av er höra från oss. Via telefon, mail och möten kommer handelskammarens medarbetare att ställa några frågor som är av högsta betydelse för vårt framtida arbete. Vi hoppas ni ser fram emot att vara en del av denna resa. 

Ni som redan nu är taggade på att bidra får gärna svara på tre korta frågor här. Även du som inte är medlem är välkommen att svara!

Tack!

Övergångsperioden blir ”business as usual” till 1/1-2021 när tullplikt inträder med krav på deklaration och underlag för import och export. Nivåerna beror på resultaten i kommande förhandlingar. Så, just nu är det inget man behöver förutom ett EORI-nummer som söks hos Tullverket.

Storbritannien är en viktig ekonomisk- och politisk partner för Sverige och EU. Landet har haft stort inflytande och aktivt format EU – t ex inre marknaden, frihandel, utvidgning samt strävan efter mer effektiv och transparent EU-byråkrati.

Nu öppnar sig ett nytt utmanande kapitel i sagan EU och Storbritannien – att komma överens om inte bara handel utan även sådant som fiske, data, säkerhet, etc.

Margaret Thatcher sade 1975, samma år som första folkomröstningen om EU i Storbritannien, ”… är en illusion att återta kontroll genom att lämna EU istället blir man påverkad utan att ha något att säga till om”.

Jag kommer återkomma i frågan även nu när utträdet är ett faktum. The never ending story is not over quite yet…

Krönikör Magnus Lindahl

Det är Sveriges största infrastrukturprojekt på hundra år. Planeringen har pågått länge och varit omfattande. Och så kom det efterlängtade beskedet att 2023 sätts spaden i backen – elva år efter att Alliansregeringen ändrade sig om Ostlänken och den skulle bli av.

Sedan fortskred planerna med stationslägen, stadsplanering, bostadsbyggande med mera. Minsta steg i rätt riktning har kommunicerats medialt med superlativ och bilder på leende kommunalråd från Södertälje i norr till Linköping i söder. Vid en presskonferens i Tornet i Linköping försommaren 2016 uttryckte Norrköpings Lars Stjernkvist (S) det som ”en orgie i kommunalrådslycka” (vilket senare också blev rubriken på ett Almedalsseminarium om just Ostlänken). Visst fanns frågetecken om exakt dragning av sträckor, tunnlar och broar och finansiering, men maskineriet tuffade på.

Men så hösten 2019 blev det lite tyst. Medialt debatterades fortsättningen på höghastighetsjärnvägen mot Borås och Hässleholm, en bitvis uppviglad diskussion som lätt blandades ihop med Ostlänken. Frågade man insatta personer på Trafikverket eller i riksdagen, såg de dock frågande ut och svarade att nej, den debatten hade inget med sträckan Järna-Linköping att göra. Ostlänken är redan beslutad om. (Att järnvägen bör fortsätta söder- och västerut är alltså en annan femma.)

Trafikverkets besked om byggstart på sträckan Järna-Norrköping 2023, för att sedan gå vidare med Norrköping-Linköping och stå klar enligt planen 2035, skingrar eventuella tvivel. Århundradets tillväxtchans är här. Ostlänkens betydelse för vår regions fortsatta tillväxt och utveckling framåt är svår att ens överblicka. Framför allt handlar det om kapaciteten på spåren. När den långväga trafiken lyfts till nya spår kan pendlingen och godstrafiken få välbehövligt utrymme på befintliga spår. Det utvidgar vår arbets- och bostadsmarknad både inom regionen och gör den samtidigt till en del av huvudstadens med en timmes resväg till Stockholm city.

Möjligheterna vidgar sig inte bara för orterna längs tillväxtstråket Nyköping-Norrköping-Linköping. Mindre kommuner som Åtvidaberg, Mjölby, Söderköping och Trosa kommer att kunna dra nytta av Ostlänkens dragning. Att spaden nu sätts i backen är ett glädjebesked, men också ett upprop. Nu är tid att förverkliga tillväxtchanserna, tid för samarbete och investeringar. Nu är tid att växla upp.

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren

Läs mer här.

Anders Taléus som är ekonomichef på Stjärnägg gick utbildningen under 2019 och vi har bett honom berätta vad han fick ut av den.

Hej Anders! Varför gick du certifieringskursen?

– Vi hade fått förfrågan om export av ekologiska ägg till Dubai. Vi hade tidigare export inom Europa och vi kände oss inte säkra på hur man går till väga med exporter till land utanför Europa. Vi kunde läsa oss till en del men behövde en fördjupning framförallt på riskområdet. 

Tycker du att man behöver fortbilda sig inom import och export?

– Ja det tycker jag, för oss var det väldigt tydligt att vi inte hade koll på alla regler och lagar så det var väldigt viktigt. 

Vad fick du ut av utbildningen?

– Det var faktiskt en allmän förståelse för begrepp. Det var väldigt många begrepp som var helt nya för mig och nu förstår jag vad transportörerna säger när vi pratar. Det har jag verkligen haft nytta av att lära mig. En generell förståelse egentligen – om jag stöter på något nytt vi behöver göra inom export vet jag nu var jag hittar information och vad jag ska leta efter.

Har utbildningen påverkat hur du jobbar idag?

– Vi har gjort om våra rutiner ganska rejält för att inte ta några risker framåt. 

Något mer du kan säga om certifierings-utbildningen?

– Jo att föreläsaren Peter Hellman är väldigt kunnig.

Men bland väljarna finns ett starkt stöd för nya stambanor ute i landet, där infrastruktur av god kvalitet är en helt avgörande förutsättning för näringsliv och samhälle i stort. Vi kan därför bara beklaga de låsningar som nu uppstått som resultat av positionering i det nya partipolitiska landskapet. I låsta situationer behöver man återvända till grunden och varför landet faktiskt är i behov av en omfattande järnvägsinvestering. 

En välfungerande järnväg har visat sig kunna skapa tillväxt i form av större arbetsmarknadsregioner. Människors möjlighet att söka jobb har förbättrats och arbetsgivare har lättare kunnat hitta rätt kompetens. En stor möjlighet längs med nya stambanan är att tätare knyta samman Sveriges tre största köpingar – Norrköping, Linköping och Jönköping. Med en utbyggnad skulle dessa städer kunna utgöra en kraftfull tillväxtmotor i form av en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Andra goda exempel på samma tanke finns längs med hela sträckningen och skulle därigenom kunna möjliggöra högre produktivitet.  

Ett ytterligare tungt argument för byggnationen är något som undgått de flesta utanför huvudstadsregionen. Mellan Malmö och Hamburg byggs nu järnväg genom Fehmarn Bält-tunneln. Denna satsning kortar restiden mellan Malmö och Hamburg med tåg till tre timmar. Och den är totalt sett ekonomiskt jämförbar med det svenska projektet. Det är inte svårt att se vilka möjligheter det innebär för klimatsmart svensk infrastruktur. Byggnationen av förbindelsen är dessutom redan påbörjad och klar inom tio år vilket innebär att det brådskar ifall potentialen skall maximeras. Det finns knappast någon i näringslivet eller resten av samhället som vill se en situation där snabba förbindelser till kontinenten för svensk del tar slut i Hässleholm. 

Höga kostnader är något som ofta anförs som ett tungt argument emot projektet. Det stämmer visserligen att nettonuvärdeskvoten, vilket är ett av många mått över investeringars lönsamhet, indikerar att investeringen inte skulle vara lönsam. Problemet med denna typ av invändning är tidshorisonten. Nya stambanor är en stor investering med väldigt lång brukstid. Det är inte rättvisande att ställa korta tidsvinster per resenär mot stora utgifter under en 20-årsperiod. Det behövs ett långt mycket längre perspektiv. Nästan samtliga järnvägsinvesteringar har dålig lönsamhet med detta mått, inklusive den pågående utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm. En ansvarsfull finansiering är givetvis helt central för att stora projekt som dessa ska falla väl ut och det är precis därför vi menar att så många politiska partier som möjligt i riksdagen bör delta i samtalen.  

Just därför är situationen i dagsläget så bekymmersam och tyvärr symptomatisk för hur politiken kommit att fungera i Sverige. Partipolitiska låsningar och meningslösa konfliktlinjer blir grus i maskineriet trots att behoven är uppenbara och bristerna påtagliga. Järnvägstrafiken har under många år vuxit, men i storstadsområdena och på vissa delar av stamnätet är nu kapaciteten så hårt ansträngd att ytterligare trafik inte är möjlig. Pendlare kommer för sent till jobbet och gods kommer inte fram i tid. Detta har sammantaget lett till att många räknar bort järnvägen som ett pålitligt transportalternativ. Mer underhåll kommer inte lösa problemet med för lite kapacitet.

När 2020-talet nu precis tagit sin början med både klimatomställning och urbanisering som stora utmaningar, skulle det vara beklagligt om ett perspektiv från huvudstadens lokala förutsättningar skulle få sätta stopp för en nödvändig och även efterlängtad investering ute i resten av landet. Vi uppmanar därför samtliga parter att se bortom kortsiktiga och billiga poäng, för att istället sätta sig ner och mejsla ut en hållbar och sund finansiering för projektet. Det menar vi skulle vara ett bra sätt att ta ansvar för Sverige under kommande årtionden.

Christian Berger, VD Östsvenska Handelskammaren 

Helena Zar Vallin, VD Handelskammaren Jönköpings län

Johan Trouvé, VD Västsvenska Handelskammaren 

Stephan Müchler, VD Sydsvenska Handelskammaren 

Donald Trump är mästaren av snabb kommunikation och ifrågasättande av sanningen. Ur hans presidentskap har tveksamma begrepp som ”alternativ fakta” och ”fake news” sprungit. Trump är en produkt av sin tid. Hans ideologi om ”någonannanism”, svartvita analyser och banala (bort)förklaringar har tilltalat en allmänhet som hungrar efter en förenklad världsbild.

Även i Sverige präglas debatten stundtals av ytliga argument och hastiga formuleringar. På nätet tillåts föreställningar utan verklighetsförankring frodas och vem som helst kan utses till expert. Ofta blir det svart eller vitt, antingen eller, och helst inget däremellan. Trots att de flesta av oss för det mesta är någonstans är just mitt emellan. Utvecklade resonemang finns sällan tid till, så att förklara händelser utan gråskala är enklast.

För vän av demokrati, vetenskap och eftertanke är det oroande. Gråskalan behövs, men också skarpsinne. Östsvenska Handelskammaren vill bidra till att nyanseringar och faktiska expertutlåtanden får utrymme i samhällsdebatten. Det gör vi i vårt påverkansarbete som bottnar i kunskap och visioner om och från näringslivet i vår region. Vi bjuder även in skickliga personer i olika sammanhang, för att de ska få dela med sig av sina insikter.

Ett nytt sådant grepp är Spaning på Kammarn, en after work med skärpa i fokus. Fredag den 17 januari kl. 15.30 gästar tre regionala profiler Kammarforum i Norrköping för att prata om trender och spaningar in i framtiden. Skärpan är inställd och analysen redo. Syftet är att ge dig som besökare en trevlig avrundning på veckan, och samtidigt några medskick att förhoppningsvis fundera vidare på. Läs mer och anmäl dig till Spaning på Kammarn. Varmt välkommen!

Maria Björk Hummelgren

Näringspolitisk chef

– För mig är meningen med livet att sträva efter goda relationer  – inåt, uppåt och utåt. Vi är alla i första hand människor och relationerna oss emellan är grunden till hela samhället, säger Zandra Erikshed.

Johanna hade bjudit in Zandra för att under en timma föreviga kvällen. En timme som snabbt blev tre. Timmar med skratt, tårar och kärlek. Vad var det som gjorde detta så speciellt? Vad gör en relationsfotograf? Och hur blir man det? Jag ville veta mer. Resultatet blev den här artikeln.

Och för att få svaret på det behöver vi backa bandet några år. Flytta oss från östkusten till västkusten. Från fotograferande till skrivande. För i Munkedal, några mil norr om Göteborg i Bohuslän, växte Zandra Erikshed upp. Hon utbildade sig till journalist och började efter studierna att arbeta på Borås Tidning. Efter en tid blev hon frilansare vilket skapade en större frihet och 2011 bestämde sig hon och hennes man att förverkliga en dröm. Att flytta till den lilla byn Bjärka-Säby utanför Linköping.

– Vi flyttade hit mest för den lilla byn, en fantastiskt liten idyll mitt i Östergötland. Vi längtade ut på landet, hade kopplingar till platsen och kände många människor här.

Väl i Östergötland fortsatte Zandra som frilansade journalist, men kände för varje dag att hon inte kom till sin fulla rätt, inte nyttjade sin fulla kapacitet och potential. Samtidigt som kärleken till fotograferingen blev allt starkare. Men det var först när hon drabbades av en utmattning som fröet till att bli relationsfotograf såddes.

”Jag såg den här tiden som en nystart, att jag hade fått en ny chans som jag måste jag förvalta.”

– Jag var trött på att skriva torra texter på beställning och kände mig frustrerad över att jag inte förvaltade min tid och mina gåvor bättre, utan bara körde på. Och när livsomvälvande saker sker, som en utmattning, så börjar man ju tänka: Vad brinner jag för? Vilka är mina passioner? Vad är mina styrkor?

Svaret blev: människor, relationer och fotografering. Och med frågan: ”hur kan jag kombinera dessa?” blev svaret relationsfotograf.

– Jag såg den här tiden som en nystart, att jag hade fått en ny chans som jag måste jag förvalta. 

Hon investerade tid och pengar, fotograferade mängder av människor och finslipade konceptet – och utifrån den feedback hon fick, insåg hon att hon hade funnit en unik nisch.

– Jag förstod att jag kunde erbjuda mer än vackra bilder, när kunder hörde av sig och berättade hur värmen höll i sig långt efter fotograferingen. Att bilderna på väggen dagligen gav dem kraft, när relationen kändes tung och vardagen slitsam. Några fick nytt hopp om sitt äktenskap och började gå i parterapi och en familj bestämde sig för att spela spel ihop en kväll i veckan.

Detta är relationsfotografering

Men vad är då det unika med relationsfotografering? Fotograf, ett yrke lika gammalt som kameran, vet de flesta vad det är. Och om man lägger till ordet relation framför blir svaret enligt Zandra det här:

– Vi fastnar lätt i mönster i våra relationer och låter det negativa överskugga det goda. Under en relationsfotografering lyfts vi ut ur vardagen och fokuserar på det goda. Fotograferingen skräddarsys till en rolig, vacker och relationsstärkande upplevelse, där människor får upp ögonen för varandra igen. De får se nya sidor hos varandra, återuppleva minnen och skapa nya. Ett tillfälle att reflektera över och förmedla vad de uppskattar hos varandra.

Även om bilderna i sammanhanget är underställda upplevelsen, är kraften i den visuella kommunikationen väldigt stark och ett medel för målet. Till exempel visar forskning att barn som växer upp i hem, omgivna av familjebilder, växer upp till tryggare och lyckligare individer. Dagligen matas man med det visuella budskapet att man hör till och är älskad.

Rent praktiskt, hur går en relationsfotografering till?

– Det jag egentligen gör är att skapa ett tryggt forum, en förutsättning för människor att mötas – sedan är det de som gör jobbet. Min process består av en förintervju för att lära känna dem jag ska fota. Beroende på svaren plockar jag ur min verktygslåda med övningar, efter vad som passar dem jag ska fota. En fotografering av en familj skiljer sig förstås från ett arbetslag, där det inte är givet att man känner varandra så väl. Att vara lyhörd, så att alla är bekväma är mitt viktigaste verktyg! Jag initierar lekar och övningar och är sedan beredd att fånga ögonblicken med kameran. Syftet är att det ska vara mer som en rolig och varm upplevelse än en fotografering.

Allt större intresse från företag

Än så länge har Zandras kunder mest varit par, föräldrar och familjer. Men på senare tid har intresset från företag ökat.

– Relationsfoto är ett sätt för företag att vårda sina anställda. Till exempel kan det vara en annorlunda aktivitet på en kickoff eller medarbetardagar. Istället för att bara se foto som något nödvändigt ont, ger detta mervärde. Det stärker verksamheten inifrån och ut och är ett sätt att få personalen att trivas och samarbeta bättre. Samtidigt ger det fina bilder som stärker varumärket utåt som kompetent, personligt, varmt och medmänskligt.

Avslutningsvis, är du den enda relationsfotografen i Sverige?

– Många fotografer använder sig av övningar för att få människor att slappna av, men såvitt jag vet är jag den enda som gjort det till min nisch att stärka relationer och utarbetat ett helhetskoncept i det syftet.

Några av de alla fantastiska bilder Zandra fångade på oss på Handelskammaren kan ni se här nedan.

Fakta Zandra Erikshed

Ålder: 34
Bor: Bjärka-Säby utanför Linköping
Familj: Man och två barn
Intressen: Dansa och träna, läsa och lyssna på poddar, familj och vänner, olika former av kreativitet.

Några bilder från Johannas avtackning

Inom några dagar summerar vi 2010-talet. Mer än någonsin tidigare är vårt land långt uppe i Norden en del av världen. Vi påverkar och påverkas av globaliseringens trender och utveckling. Vi är en export- och importberoende nation, internationell handel och relationer fortsätter att bygga vårt välstånd. Vår region är inget undantag.

Varje dag anländer och lämnar varor företag, människor reser över gränser, utbyten och möjligheter skapas. Det gör handeln till den otvetydigt starkaste drivkraften för såväl ekonomisk som mänsklig utveckling. Tillväxtstråket från Stockholm och söderut genom vår region utgör ett pärlband av växande och strategiskt placerade kommuner. Inom 30 mil når vi 80 procent av Sveriges BNP, befolkning och företag. Vi har alla till buds tillgängliga transportmedel med två hamnar, tre flygplatser, Europavägar och en järnväg på väg att förbättras.

Det ger förutsättningar för en positiv utveckling för vår region, en utveckling vi vill fortsätta att driva framåt. Vi menar att vår region har alla möjligheter att bli Sveriges mest attraktiva tillväxtregion – men det kommer att krävas långsiktiga, strategiska beslut och samarbete över gränserna. För vi står inte utan utmaningar, på såväl lokal, nationell och internationell nivå.

Klimathotet är det mest överhängande, där politiken och näringslivet måste samarbeta för att nå nödvändiga framgångar. Inkludering, utbildning och digitalisering är andra påtagliga utmaningar som, om de går åt fel håll, riskerar att dränera och polarisera människor och hela samhällen. Det är en utveckling vi inte har råd med. Med höjda kompetenskrav och föränderligt arbetsliv kommer vi behöva hushålla med alla resurser vi har – ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

Samtidigt finns fantastiska möjligheter för dem som inser allvaret. Efterfrågan på de smartaste lösningarna ökar, och de som inte anpassar sitt erbjudande kommer hamna på efterkälken.

Som vi ser det står vår region East Sweden inför tre scenarier:

1. Status quo: vår region tuffar på och flyter med som en kork i den allmänna utvecklingen. Vår relativa position förändras inte medan huvudstadsregionen fortsätter att växa. Var står vi då 2040?
2. Uppgivenhet: lite görs för att driva utvecklingen framåt och vår region hotas av stagnation. Satsningar på infrastruktur och andra investeringar minskar, medan Stockholm växer och drar till sig våra talanger och kompetens. Var står vi då 2040?
3. Vision: progressiva samarbeten över administrativa gränser skapar mervärde och goda tillväxtmöjligheter. Ostlänken håller tidplanen, snabbjärnväg knyter storstadsregionerna till varandra och Europa, talanger lockas hit och vårt varumärke East Sweden får internationell lyskraft. Var står vi då 2040?

Vi vet vilket scenario vi tänker arbeta för – visionen. Men vi kan inte göra det ensamma, vi måste göra det tillsammans med andra handlingskraftiga organisationer, företag och offentliga aktörer. Vårt löfte inför 2020 är att arbeta än mer aktivt för att öka vår regions attraktivitet. Och vi lyfter frågan; vilket scenario vill du jobba för?

Christian Berger, vd
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren

Idag bjuder regeringen till samtal för snabbjärnväg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. För näringslivet i hela Götaland är det av yttersta vikt att ny järnväg byggs.

– Vi fyra handelskammare utgår därför från att samtliga inbjudna partier tackar ja till samtalen, säger Västsvenska handelskammarens vd Johan Trouvé. 

 – Nu står vi upp tillsammans, alla handelskammare i Götaland, och säger att vi verkligen behöver ny järnväg. Det har redan dragit ut på tiden nu är det dags att sätta fart för utvecklingen av Götaland, för pendlingen och för godset, säger Johan Trouvé.

Även Jönköpings handelskammare framhåller vikten av att parterna träffas:

 – För företagen i Jönköping är ny järnväg till våra tre storstäder en total game changer, idag finns det inte ens järnväg till Göteborg från Jönköping, säger Jönköpings handelskammares vd Helena Zar Wallin.

Överbelastade järnvägar

–Trafikverket och Sveriges främsta järnvägsexperter på KTH har länge sagt att Götaland behöver ny spårkapacitet, vi har under lång tid sagt att nya stambanor måste finansieras utanför ordinarie plan, nu finns äntligen chansen så missa inte den, uppmanar Sydsvenska handelskammarens vVd, Per Tryding.

För Östsvenska handelskammaren är ökad järnvägskapacitet av stor betydelse.

 – Ny järnväg som binder ihop vår region och Stockholm med södra Sverige och i förlängningen Europa, innebär fantastiskt förbättrade möjligheter för jobb och tillväxt, säger Östsvenska handelskammarens vd Christian Berger.

Handelskamrarna i södra Sverige hoppas och tror att samtliga inbjudna partier inser allvaret och deltar i överläggningen i denna så viktiga fråga för Sveriges framtida tillväxt och utveckling.