–   Den vanligaste frågan jag får är ”hur blir det?” Det är frågan som dyker upp i alla sammanhang. Det är en väldigt öppen fråga och det går inte riktigt att svara på den faktiskt. Jag svarar helt enkelt med vad vi vet nu. Att Storbritannien har lämnat in sin ansökan om utträde och att datumet är satt till 31 oktober. I dagsläget finns inget utträdesavtal EU och Storbritannien är överens om. Det ser alltså ut att bli ett  avtalslöst utträde och tredje landsregler kommer då att börja gälla. Driver man ett svenskt företag som har gods i rörelse som kommer till EU:s yttre gräns klockan 00.00 den 1 november så gäller helt plötsligt andra regler. Det är vad vi vet just precis nu.

Är företagen förberedda som du träffar?

–   Betydligt fler är medvetna nu än när jag började föreläsa för 2,5 år sedan men det är väldigt varierande om man förberett sig.

Riskerar nån särskild bransch att drabbas hårdare av Brexit?

–   Normalt sett drabbas branscher med mycket komplicerade regler exempelvis industriprodukter som regleras på EU-nivå. Stora multinationella bolag har oftare bra koll och resurser medans små företag i samma bransch kan drabbas hårdare. Så det egentligen inte branschen som avgör utan kraften hos bolaget att hantera förändringarna.

Anneli Wengelins tips. Tre saker att hålla koll på inför Brexit: 

–   För det första ska man analysera sin exponering mot Storbritannien och tänka brett. Inte bara på tullhanteringen utan även andra aspekter. Till exempel, för man över data mellan företagen? Har man personal som reser till eller från Storbritannien?

–   Ta reda på så mycket som möjligt vad som gäller med handel för länder utanför EU och se över era existerande avtal. Avtalen skrevs när båda länderna var EU-medlemmar, efter brexit kommer förutsättningarna att se helt annorlunda ut.

–   Man behöver förbereda sig på störning och stopp i trafiken av varorna. Kan vara timmar eller dagar, hur mycket vet vi inte, men man behöver tänka igenom hur man ska hantera eventuella störningar.

Anneli Wengelin är Brexitexpert på Kommerskollegium. Här finner du mer information kring Brexit på deras sajt.

Här finner du Östsvenska Handelskammarens samlade information och råd inför Brexit.

För femte året i rad har Östsvenska Handelskammaren och 100-listan genomfört en undersökning om hur det ser ut med kompetens och jämställdhet i styrelserna i regionen. Resultatet av undersökningen, visar att det fortfarande är en snedfördelning i styrelserummen men att nu nästan var fjärde är kvinna.

Undersökningen, som är gjord maj – augusti 2019, av de 350 största företagens bolagsstyrelser i Östergötland, Sörmland och Gotland visar att 2019 är 23 procent kvinnor. Det kan jämföras mot 2018 års siffra på 18 procent. Av de tre länen Östergötland, Sörmland och Gotland som ingår i undersökningen är Östergötland sämst på 22 procent. Ändå är det en klar förbättring från föregående års siffra på 16 procent.

– Vi har jobbat i många år med denna viktiga fråga för att få en mer jämn fördelning i styrelserummen. Det känns skönt att arbetet äntligen ger resultat, säger Jonna Hedlund, projektledare för 100-listan. 

Tidigare studier har visat att de större företagen har en mer jämställd styrelse än de mindre. 2019 är inget undantag, 27procent är kvinnor i de största bolagen medan det är 20 procent i de mindre.

– Detta styrker de tidigare årens resultat, att de större företagen är bättre på jämställdhet än de mindre, säger Eva Jaldeland, ambassadör för 100-listan.

Man har även undersökt hur många av dessa bolag som har en kvinna som vd.
2018 var siffran 11 procent, vilket den också är 2019.

– En intressant insikt är att i bolagen där en kvinna är vd är det generellt sett mer jämställt i styrelsen, 38 procent kvinnor. I bolagen med en man som vd är siffran bara 20 procent, säger Jonna Hedlund. 

Om Linköping vill förbättra sitt företagsklimat handlar det om attityd – från kommunstyrelsesalen till tjänstemannakontoret. 

Ett gynnsamt företagsklimat gör det lättare att starta och driva framgångsrika företag. Framgångsrika företag erbjuder människor arbete och kommuner skatteintäkter. Så kommuner har allt att vinna på ett behagligt och fördelaktigt klimat för företag.

Idag släpper Svenskt Näringsliv sin ranking över svenska kommuners företagsklimat. Det finns fler undersökningar av den här typen och de visar lite olika utfall. Svenskt Näringslivs är ändå den som får störst uppmärksamhet och kommuner gör klokt i att här försöka förbättra sina resultat. Placeringarna på 2019 års ranking är i skrivande stund inte tillgängliga, men baserat på de redan släppta omdömena står det klart att placeringen dalat för de två största kommunerna.

Företagens sammanfattande omdöme om Linköpings kommun har sjunkit från 3,37 (2018) till 3,25 (2019). Skalan är 1-6 där betyget 4 räknas som bra. För Norrköping är tappet än större från 3,31 (2018) till 2,86 (2019). Det kan jämföras med den ständiga ettan i sammanhanget, Solna, som får 4,09. Eller bäst i östgötaklassen, Ydre (plats 11), med stigande 4,44.

Tittar man närmare på Östergötlands två tillväxtmotorer så utkristalliserar sig problem/möjligheter (beroende på hur man väljer att se det) i kommunernas attityd, service och dialog gentemot företagen. Det handlar alltså inte om någon raketforskning, utan helt enkelt om hur – how – kommunerna (i de flesta fall tjänstemännen) kommunicerar med företagarna.

Politikerna och direktörerna kan kråma sig blå om vikten av det regionala näringslivet. Om förståelsen inte sipprar ner i den kommunala organisationen har det ingen effekt. Samtliga medarbetare måste ha insikt om varför – why – kommunen finns och var skattepengarna som finansierar verksamheten kommer från. Det hela mynnar ut i en ledarskapsfråga.

Det börjar med synen på sig själv, för kommunen likväl som den enskilde tjänstemannen. Finns jag för min egen eller andras skull? Är jag en möjliggörare eller en grindvakt? Även om svaret ibland måste vara det senare, kan den rollen antas på olika sätt. När jag behöver säga nej och inser att företagaren förmodligen kommer att bli besviken, kan jag välja på vilket sätt jag levererar beskedet. Som chef bör jag påpeka att valet ska falla på det vänligare och mest tillmötesgående alternativet.

Rocket science? Inte särskilt. Mer om enträget arbete och ständig påminnelse om – hur och varför.

[skribent medarbetare=”Maria Björk Hummelgren”]

Doften av trä slår emot en när man kliver in på Kolmårdens Snickeri. Som fjärde generationens snickare driver nu Mikael Andersson och kollegan Fredrik Erneberg företaget vidare.

Mitt i Krokek, bland villor och radhus, ligger snickeriet som Thomas Andersson startade för 42 år sedan. I dessa lokaler har man funnits sedan 1992 och sedan 2018 driver sonen Mikael, tillsammans Fredrik Erneberg, företaget. Men Thomas fortfarande är kvar i verksamheten.

– Han betyder en hel del för vårt företag, även om han idag mer fungerar som rådgivare och bollplank. Men han hjälper oss också med vår utbyggnad, säger Mikael och pekar bort mot den del av lokalen som ska byggas ut för att de helt enkelt blivit för trångbodda.

[quote]Jag får ju jobba med min hobby. Det är en stor lyx[/quote]

Att bli snickare var en självklarhet för Mikael. Så även för Thomas. För Thomas pappa och farfar var även de snickare. Så Mikael är idag fjärde generationen snickare.

– Jag får ju jobba med min hobby. Det är en stor lyx, säger Mikael.

Kollegan och delägaren Fredrik började på firman 1996 och klev in som delägare 2004. Idag har företaget sju anställda och deras huvudsakliga områden handlar om att bygga kök, möbler, trappor och snickerier i offentlig miljö. De har återkommande kunder inom fastighets- och byggbranschen.

Företaget har genom åren vuxit sakta men säkert och målet framåt är att få fler företagskunder.

– Vi är tillräckligt stora för att man ska ”våga” anlita oss, men samtidigt tillräckligt små för att ha kontroll och närheten, säger Fredrik.

Marknadsföring genom bra jobb
Kolmårdens snickeri har egentligen aldrig marknadsfört sig. Det är det goda jobbet och de fina resultaten som fått stå för marknadsföringen. Och väggen inne i fikarummet bekräftar det – tidningsurklipp och foton på framgångsrika projekt hänger om vartannat. Jag fastnar för ett tidningsurklipp som är från tv-programmet Bygglov.

– Vi byggde om och renoverade en gammal kvarn. Det var ett roligt projekt, framförallt att se allt bakom hur det ”verkligen” går till. Men någon direkt marknadsföring av oss blev det direkt inte, säger Mikael.

Andra roliga projekt är de som du ser när du besöker regionens största besöksmål – Kolmårdens Djurpark.

– Det är en återkommande kund och det är alltid väldigt roligt. De vill alltid förmedla en känsla och upplevelse. Så vi får ofta en rolig grovskiss – ”såhär ska det se ut” – sen är det helt upp till oss att förverkliga de, säger Fredrik.

Annorlunda uppdrag
Även om Kolmårdens Snickeri ofta är underleverantör åt större byggentreprenörer har man genom åren tillverkat en del egna möbler som man blivit ”känd” för. Mikael visar de stora ”solsofforna” som nu finns lite överallt i Sverige. Även något som kallas ”barnens altarskåp” som finns i kyrkor lite runt om i landet.

Dessutom, för något år sedan, fick de frågan från Visualiseringscenter i Norrköping att göra en dekor till en utställning.

– Det kan tyckas lite märkligt och konstigt att ett Visualiseringscetner vill ha något så ”gammalt” och analogt som trä, men det handlade om att de till sin utställning Code de Code ville vislualisera både digitalt och analogt. Det var ett roligt och lekfullt projekt med starka färger och former, säger Mikael.

Fokus just nu
De större projekten just nu handlar om att bygga en lek- och barnhörna på Norrköpings Stadsbibliotek. Sen har de också fått in en del beställningar på kök, trappor och uppdrag åt större byggentreprenörer.

På frågan hur framtiden ser ut svarar Fredrik.

– Vi vill växa med fler, och större, företagskunder för att ha en långsiktig trygghet och stabilitet. Men en blandning av korta, ”roliga” uppdrag och privata kunder skapar en lekfullhet och kreativitet i företaget, vilket är viktigt, säger Fredrik.

Vi avslutar intervjun med en rundvandring bland dofterna av trä. Man kan helt klart se att det här gänget vet hur trä ska hanteras, precis som det varit generationen före Mikael. Och generationen före den och före den …

[skribent medarbetare=”Robin Almqvist”]

Hej Louise, vem är du?
En positiv, strukturerad och ambitiös sörmlänning som efter en tid i Skåne hittat tillbaka till mitt kära Sörmland. Nu bor och lever jag tillsammans med min man i Katrineholm.

Och till vardags är du vd på KFV Marknadsföring?
Ja, precis. Sedan 2015 driver jag tillsammans med mina fyra kolleger KFV Marknadsföring som har som huvuduppgift att marknadsföra Katrineholm och regionen och bidra till att det blir en attraktiv plats för boende, besökande och företagande.

Så du är marknadsförare i grunden?
Haha, nej det är jag inte. Jag är utbildad förskollärare. Jag visste tidigt i livet att jag ville bli det, men sen jobbade jag bara som det i tre år. Men jag har haft stor nytta av pedagogiken, metodiken och psykologin i alla mina uppdrag. När jag var föräldraledig studerade jag dock marknadsföring och företagsekonomi på distans.

Vad hände mellan förskollärare och vd på KFV Marknadsföring då?
Allt möjligt. Efter förskolekarriären jobbade jag som sekreterare på Optiroc Prefab. Sen fick vi två fantastiska barn och flyttade då hem till Sörmland. Här började jag på Bilprovningen – först som beställningskontorist och avslutade på huvudkontoret som utbildare. Efter det bytte jag bransch igen. Jag blev butikschef för klädkedjan Axelssons i Katrineholm, Stockholm och Eskilstuna och där var jag i tio år. Efter det blev det jobb på PR-byrå i Stockholm för att innan jag kom till KFV vara administrativ chef på Östgöta Correspondenten.

Oj, det var en rejäl bredd!
Haha, ja. Jag brukar beskriva mig som åsnan i Shrek. Som studsar upp och ner i iver och säger ja till allt. Det i kombination med muminmamman, som ju är lugn och trygg och har en stor väska med ”bra att ha saker”.

Och nu ska du engagera dig i styrelsefrågor …
Ja, jag har i en del av mina uppdrag rapporterat till styrelser och fått en djup insyn i vilken betydelse en styrelse har. Det är magiskt att se vilka fantastiska saker som kan ske när samarbetet mellan vd och styrelse fungerar. När jag dessutom gick styrelseutbildningen ökade mitt intresse och engagemang ännu mer.

och du är 100-listans nya ambassadör i Sörmland – hur känns det?
Fantastiskt. Både företag och styrelser har svårt att hitta rätt kompetens och där kan verkligen 100-listan bidra. 100-listan är verkligen inget feministiskt initiativ för det är styrelser som behöver kvinnor mer än kvinnor behöver styrelseplatser – det är min åsikt.

Har din karriär påverkats något av att du är kvinna?
Ja, men bara positivt. Jag har alltid haft fördel av det.

Vilka är dina råd till andra kvinnor som vill göra karriär?
Var inte rädd – våga tro på dig själv och den kunskap som du faktiskt har. Jag upplever att många tjejer är försiktiga och inte vågar hoppa på nya uppdrag eller ta andra vägar. Man måste våga att misslyckas för att kunna ta chansen att lyckas.   

Tiden är en knapp resurs, men den är rättvis. Vi har alla 24 timmar per dygn och på den tiden vill vi göra så mycket som möjligt. Men ibland kan det kännas som en omöjlighet att få tiden att räcka till allt vi vill göra. Det kan leda till stress och att vi inte uppnår våra mål. Eller ännu värre: utmattning med sjukdomar som följd. 

Vi är många som vill hitta den berömda balansen i livet, prioritera vår tid rätt och nå våra mål. Jan Jaldeland, entreprenör med mångårig erfarenhet som ledare och konsult hos företag som vill ha stöd i utveckling och förändring, ger här sina bästa råd för att hjälpa oss på vägen. 

1. Förstå tiden

Dygnet har 24 timmar. Så är det för alla. Och för de flesta är den uppdelad i åtta timmars arbete, åtta timmars fritid (fri tid) och åtta timmars sömn. Det är en hel del som ska hinnas med under dessa perioder. På jobbet ska deadlines hållas, möten avverkas och rapporter skrivas. På fritiden ska barnen lämnas på förskolan, det ska tränas inför något alldeles för långt löparlopp och den snyggaste trädgården ska fixas. Det ska också lagas mat, diskas och tvättas. Att-göra-listan tar aldrig slut. Känslan av att allt handlar om att leverera kan infinna sig. 

För att kunna prioritera din tid och bli mer effektiv och produktiv, måste du börja med att förstå tiden. Hur den  fungerar. Och hur du fungerar. Du måste se tiden som den värdefulla resurs den är. Du måste vara rädd om din tid och förstå att om du ”lånar” tid från något område blir det mindre tid i ett annat. Om du exempelvis jobbar en timma mer inkräktar det direkt på de andra områdena. Alltså får du antingen kortare fritid eller mindre sömn. Absolut, ibland kan du behöva låna tid, men gör det aldrig under längre perioder. För det kommer inte hålla. 

2. Sätt mål

Börja med att skriva ner alla dina mål. Vare sig de gäller för livet, semestern eller arbetsdagen. Vad vill du uppnå? Låt målen var tydliga – det skapar engagemang och ger energi. När du arbetar aktivt med och mot mål kan du skapa kontroll över ditt liv och prioritera var du behöver lägga din tid. Är mer tid med barnen och familjen det viktigaste målet? Då ska du inte jobba över. Är det att springa maran på under tre timmar? Då ska du lägga din tid på träning.

Tänk också på att inte sätta för höga mål inom för många områden. Det kan leda till att du inte orkar och mäktar med att uppnå något av dem. Även här handlar det om att prioritera. 

3. Prioritera din tid

Känslan av att ”jag får inte tiden att gå ihop – jag skulle behöva mer tid” är vi, som redan nämnt, många som har upplevt. Men tiden är som bekant rättvis – vi alla har lika mycket av den. Och sanningen är att om vi skulle få mer tid skulle vi antagligen bara göra mer saker för att fylla den. Det som det handlar om är att du måste prioritera din tid.

Utgå från de mål som du har satt, både i arbetslivet och privat. Prioritera tiden utifrån dem. Använd en kalender. Dedikerat. Boka in allt. Lär dig också att inse och förstå vad som är bråttom och viktigt. Alltså det som måste prioriteras. Och vad som kan upplevas vara bråttom, men som faktiskt är mindre viktigt. Det ger dig nya perspektiv när du planerar din tid i kalendern. 

När du startar din dag (arbete och fritid) ska du skapa en bild över vad det är du vill åstadkomma under dagen. Det hjälper dig att fokusera och se till att det du vill få gjort faktiskt blir gjort. Se till att det som du gör under dagen leder mot dina mål. 

Bocka av när något är klart. När du får saker gjorda kommer du känna en tillfredsställelse över det resultat du åstadkommit. Om du har planerat för mycket och inte lyckas bocka av det du tänkt göra, kommer du känna dig besviken på dig själv. Gör inte så. Gör inte dig själv besviken. 

4. Planera med luft och var närvarande 

Var fokuserad på det du ska göra när du följer din kalender och optimerar din tid. Gör en sak i taget. Ska du skriva en rapport? Stäng in dig i ett rum (eller där du gör det bäst) och skriv. Ska du svara på mejl? Svara bara på mejl och gör det bra. Ska du leka med din dotter i sandlådan? Lek med din dotter i sandlådan. Var fysiskt och mentalt närvarande. Fokusera på en sak i taget och undvik störningsmoment.

Och när du planerar i din kalender: gör det med lite marginal. Låt det vara en halvtimme mellan möten för att du ska kunna sammanfatta det du har varit på och förbereda dig inför nästa. Ha lite luft varje dag i din kalender för oförutsedda saker. Det händer alltid oförutsedda saker och har du förberett för det kommer du kunna hantera det på ett bättre sätt. 

Tidigare råd finns här.

Ordning och reda, pengar på fredag! Säg hej till vår nya praktikant Mimmi Håkansson som pluggar affärsutveckling vid Yrkesakademin!

Vad lockade dig till Handelskammaren?

– Jag fick tips av en bekant att spana in Handelskammaren och tyckte att det verkade vara en spännande praktikplats och ansökte. Här kan jag lära mig mycket och affärsliv och företagsamhet.

Vad har du för förväntningar på din praktik?

– Att få lära mig mer om företagsvärlden och olika branscher och träffa mycket människor från dessa branscher.  För att kunna bli en bra affärsutvecklare behöver jag få insikt i olika typer av företag i olika storlek.

Vad ska du göra under din praktik?

– Jag kommer att gå mycket bredvid Anna Axelsson som är verksamhetsanavsarig på Handelskammaren – få en hel del insikter av henne. Också hjälpa till med diverse saker i Handelskammarens olika projekt som exempelvis 100-listan, CSR med mera.

Drömjobb i framtiden?

– Jag vill driva eget företag och helst inom ridsport. Det är min största dröm. Det kan handla om en produkt eller logistik.

Vad gör du på fritiden?

– Jag är i stallet ett par dagar i veckan – när jag skaffar ny häst i höst så kommer det att vara varje dag. Jag är också mycket i skärgården, både i Fyrudden och på Södra Finnö. Jag har stor släkt och det är där vi umgås hela somrarna.

Jag tränar mycket, gym och pass på Friskis och Svettis.

Det här visste vi inte om Mimmi?

– Jag är praktiskt tagen uppvuxen i en baskethall för att mamma spelade i Flamingos hela min uppväxt. Vad mer…jo.. jag gillar att städa! Det måste vara ordning och reda annars blir det stress och kaos i mitt huvud.  Jag städar mycket!

Vad är mycket?

– Går och plockar gör jag konstant, städar och dammar gör jag två eller tre dagar i veckan.

Jag tycker att jag känner igen dig från någonstans Mimmi!

– Ja, jag har jobbat på H&M så du har säkert handlat av mig.

Bor:  Norsholm, Norrköping
Intressen:  Hästar, träning, städning
Aktuell: 10 veckors praktik på Östsvenska Handelskammaren

Sverige har fått nya namn på de tunga posterna utrikes-, arbetsmarknads- och handelsminister och dessutom en ny EU-kommissionär. Från regionalt perspektiv ser vi flera viktiga frågor för dem att ta tag i.  

Sedan Ylva Johansson (S) tillträtt som ny EU-kommissionär efter Cecilia Malmström (L), har Sverige fått tre nya ministrar. Ann Linde (S) är visserligen inte ny i regeringen, men hon byter portfölj från handels- till utrikesministerns. Anna Hallberg (S) ersätter Linde som ny handelsminister och Eva Nordmark (S), i sin tur, Johansson som arbetsmarknadsminister.  

Som regional näringslivsorganisation uppskattade vi Malmströms (L) driv i frågor om frihandel mellan EU och övriga världen. Vi hoppas att de svenska representanterna i Europaparlamentet fortsätter på den linjen, nu när den nya svenska EU-kommissionären fått hand om migrations-och inrikesfrågor. Också tunga uppgifter som säger något om Sveriges anseende och kapacitet på området.  

Politiskt tyngd och rykte utomlands har betydelse för svenskt näringsliv på exportsidan och i affärer utomlands. Sveriges rykte som trovärdig och pålitlig nation är ovärderligt i dessa sammanhang. Men här finns förstås utmaningar. Relationerna till Kina är en lika viktig som delikat fråga, och regeringens Kinastrategi som väntas komma snart kommer att ge viktiga signaler om hur den relationen kommer att vara framåt.  

Kina är särskilt fokuserat på teknik- och innovationsutveckling, vilket gör Sverige – inte minst vår region – extra intressant. Kinas framsteg inom internationell handel vore huvudlöst att ignorera, och mer kunskap kan aldrig vara av ondo. Mer kunskap ger bättre förutsättningar för kloka beslut och eventuella affärer. 

Även västerut väntar stora utmaningar, koncentrerat till president Trumps protektionism och handelskrig med ovan nämnda land och även andra som motsätter sig presidentens agenda. Och så brexit. Svängningarna i brittisk politik och osäkerheten kring Storbritanniens utträde ur EU, smittar av sig på marknaden och ger ett ogynnsamt handelsklimat. Frågor som såväl Johansson, Linde och Hallberg kommer att behöva ägna mycket tid och energi åt. 

Svensk arbetsmarknad står inför en del problem. Näringslivets största hinder för tillväxt är bristen på kompetens. För få utbildar sig till och väljer att arbeta i bristyrken inom besöksnäring, industri, teknik och logistik, men också vården och skolan står för inför tuffare tider gällande rekrytering. Samtidigt ska Arbetsförmedlingen reformeras i grunden.  

Statsminister Stefan Löfven har tillsatt en före detta fackförbundsordförande som arbetsmarknadsminister som ska se till att genomföra las-förändringar och sänkta arbetsgivaravgifter för vissa grupper på arbetsmarknaden, i enlighet med Januariöverenskommelsen. En förhoppning är att Nordmark kan uppbringa mer engagemang inom fackföreningsrörelsen för kompetensförsörjningsfrågan och de matchningsproblem som arbetsmarknaden tampas med? Här behövs mer samarbete mellan parterna. 

Så från regionalt näringslivshåll ser vi flera strategiskt viktiga frågor att agera kring från regeringens håll. Samtidigt som politiken kan lita på vår aktiva närvaro och vilja till samverkan.  

[skribent medarbetare=”Maria Björk Hummelgren”]

Det här är en replik på Andreas  Hatzigeorgiou och debattartikeln “Högkostnadståg löser inte bostadsproblemen” publicerad 25 augusti.

Istället för nya stambanor säger sig Stockholms Handelskammare vilja prioritera regional pendling. Sanningen är att nya stambanor är nödvändigt för den regionala pendlingen i Götaland. Det behövs nya spår då de gamla stambanorna slagit i kapacitetstaket och knappt klarar de regional-, fjärr- och godståg som ska samsas där i dag. Dessutom skulle nya stambanor länka ihop städer som idag saknar spårförbindelse mellan sig, såsom Borås, Jönköping och Linköping. Tre växande kommuner som tillsammans har mer än 400 000 invånare.

De nya stambanorna är dessutom mycket mer än resor mellan Sveriges största städer. Ungefär 25 procent av resenärerna på de nya stambanorna beräknas resa mellan ändpunkterna. 75 procent kommer således kliva på eller av i någon av de mellanliggande städerna. Kort sagt, pendla inom regionen. När restiden till nästa stad längs järnvägen blir 25 minuter knyts Göteborg, Borås, Jönköping, Linköping och Norrköping ihop, precis som städerna i Mälardalen. Regionen blir mer attraktiv och bostadsbyggandet ökar.

Förenar södra Sverige 

På sikt innebär förbättrade pendlingsmöjligheterna att södra Sverige blir en gemensam arbetsmarknad med högre tillväxt och lägre arbetslöshet som följd. När Stockholms Handelskammare säger att regional pendling ska prioriteras, så tycks det nästan som om de menar att regional pendling inom Mälardalen ska prioriteras eftersom de samtidigt säger att de är mot lösningarna som krävs för pendling i Götaland.

Nya stambanor innebär att restiden mellan Göteborg och Stockholm kortas med mer än en timme och med närmare två timmar mellan Stockholm och Malmö.  Fler resenärer kommer då att välja tåget för inrikes resor. Störst blir tidsvinsten mellan Göteborg och Linköping, från dagens 3,5 timmar till drygt en timme. Inte mycket till tidsvinst hävdar Stockholms Handelskammare och föreslår bland annat en lokal trafiklösning mellan Nacka och Lidingö för runt 20 miljarder vars tidsbesparing i bästa fall kan räknas i minuter.

Stockholms Handelskammare har naturligtvis ingen skyldighet att ta hänsyn till något annat än vad som kortsiktigt gynnar Stockholm. Politiker på riksplanet har dock en sådan skyldighet och måste säkerställa att huvudstaden är tillgänglig även för de som bor i Götaland.

Sverige är centraliserat

Sverige är ett starkt centraliserat land där riksdag, regering, nästan samtliga myndigheter och statliga institutioner förläggs till Stockholm, och är en helt central del i Stockholmsregionens tillväxt. Men dessa institutioner behöver vara tillgängliga också för medborgare och företag i Götaland. Nya snabba stambanor möjliggör detta samtidigt som det skapar effektiv regional pendling i Sveriges mest tätbefolkade regioner.

Bostadsbristen i Stockholm är ett problem som hotar tillväxten i regionen. Men även Göteborg och Malmö har samma problem och vi delar frustrationen. Utan nationella satsningar finns risk att vi skapar en tillväxthämmande barriär mellan städerna i södra Sverige och huvudstaden. En huvudstad som bygger sin styrka på att hålla tillbaka andra delar av landet är en svag huvudstad.

Stephan Müchler, vd Sydsvenska Handelskammaren

Johanna Palmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

Helena Zar Vallin, Handelskammaren Jönköpings län

Handelskammaren och Norrköpings kommun har tillsammans genomfört sin första Kompetensfrukost.

Ett 80-tal representanter för företag och organisationer samlades på Kammarforum för att höra vilka utbildningar och möjligheter som finns i Östergötland.

– En möjlighet för att lyckas med en ökad matchning av kompetens och efterfrågan, är att öka samarbetet mellan de som ska anställa framtidens talanger och de som utbildar dem. Här vill Östsvenska Handelskammaren och Norrköpings kommun tillsammans skapa en mötesplats för dialog och utveckling, säger Jessica Stille Törnqvist näringslivsstrateg på Norrköpings kommun.

Lotti Bjuvander på Östsvenska Handelskammaren är projektledare för just kompetensförsörjning och integration:

– Under mina tre år på handelskammaren har jag träffat många företag och företagare, och det största problemet företagarna säger att de har är att hitta nya medarbetare. Därför är jag så glad över det fantastiska gensvar vi fick på det här initiativet. Vilket intresse och vilken stämning i rummet!

På plats fanns representanter för Arbetsförmedlingen, Skill, Vuxenutbildningen, Universitetet, Bråvallagymnasiet och Östsvenska yrkeshögskolan. Organisationerna fick fem minuter på sig att berätta hur de arbetar. Många representanter för olika yrkesutbildningar uppskattade möjligheten till kontakt med företagare som kan ta emot praktikanter, studiebesök med mera.

– Jag fick flera bra kontakter med företag under frukosten, säger Lejla Gros projektledare för Bråvallagymnasiet. För att attrahera ungdomar till dessa program och för att vi ska ha en utbildning som motsvarar arbetslivets behov är det avgörande med företagens engagemang.

Detta var den första träffen av flera under hösten där vi belyser vägar för samarbete mellan utbildningssamordnare och näringsliv. Nästa träff är den 1 oktober och då på temat besöksnäring.

– Kompetensförsörjning är verkligen nummer 1, 2 och 3 på näringslivets lista över hinder för tillväxt. Handelskammaren ska driva våra medlemmars frågor, därför står kompetensförsörjning också överst på vår prioriteringslista, säger Mara Björk Hummelgren ansvarig för tillväxt och analys på Handelskammaren.