I förordet till sina memoarer, ”Min historia”, skriver Michelle Obama att hon som barn ofta fick frågan ”vad ska du bli när du blir stor?”. Ja, vem har inte fått den och kanske själv ställer den nu som vuxen? Enligt Obama är det en av de mest meningslösa frågor man kan ställa: ”Som om det vore någonting slutgiltigt att växa upp. Som om man vid någon tidpunkt blir någonting och så är det klart”, skriver hon. Hittills i livet har hon varit jurist, kommunikationschef, arbetarklasstudent, kvinna, afroamerikan, brud, mamma, dotter och fram till ett par år sedan – USA:s First Lady.

Frånsett den där sista uppdraget, kan nog många känna igen sig i Obamas beskrivning. Vi är så mycket mer än en titel. Få människor i dag bestämmer sig för ett yrke, för att sedan ägna och identifiera sig med det resten av livet.

Vårt arbete är inte vår identitet på samma sätt som förr. Det är också en av poängerna som tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt lyfter i sin, av flera hårt kritiserade, rapport ”Arbeta till 75 – en bra början”. Mycket av kritiken handlar dock om Reinfeldt som person – som om hans inkomst och karriärval vore relevanta argument mot den verklighet som rapporten försöker beskriva: Att vi är allt friskare, lever allt längre och föder färre barn. Det skapar en demografi som kräver ett arbetsliv som inte slutar vid 65 års ålder.

I dagsläget försörjer 57 procent av befolkningen (20-64 år) övriga 43 procent (barn och äldre). Nu för tiden börjar vi dessutom ofta inte arbeta förrän vi närmar oss 30-årsstrecket, samtidigt som vi går i pension omkring 65. Med en aktuell medellivslängd på cirka 83 år, innebär det att 35 års arbetsliv ska försörja nära 20 års pension. Det säger sig självt; omständigheterna kräver att vi börjar diskutera pensionen – och vår syn på arbete.

Många av oss kommer att byta karriär två, tre eller fler gånger under vårt arbetsliv. Det innebär att vi kommer att behöva utbilda oss vid olika tidpunkter i livet, inte bara i början. Den utvecklingen tillåter ett längre arbetsliv, eftersom möjligheten och behovet att byta jobb ökar. Digitalisering och automatisering gör dessutom många yrken ”lättare” och inte lika fysiskt slitsamma. Vår syn på återhämtning och lediga stunder, är också under behövlig utveckling.

För att nå framgång måste Sverige också göra upp med den åldersfixering (och diskriminering) som råder på arbetsmarknaden. Samtidigt som det mesta tyder på att vi behöver jobba längre, vittnar 50-åringar om att de har svårt att få nytt jobb – på grund av sin höga (!) ålder. Kunskap och erfarenhet, många arbetsföra år framför sig, småbarnstiden bakom sig och ofta god fysisk hälsa, borde göra den här åldersgruppen till arbetsmarknadens mest attraktiva! Istället bedöms 50-plussare ofta som uttjänta. Den attityden duger inte i ett Sverige där kompetens är en bristvara.

Ett mer flexibelt och föränderligt arbetsliv kräver ett pensionssystem som rimmar med det. Fler kommer att kunna och arbeta längre. För att Sverige ska klara sina välfärdsåtaganden krävs det – med fler valmöjligheter mellan yrke och utbildning möjliggörs det.

Så nästa gång du träffar bekantas barn och dristar dig till att fråga vad de ska bli när de blir stora, förbered dig på ett väldigt långt svar tillbaka. Eller kanske en annan fråga?

Robert Wallin
Biträdande regionchef Företagarna Småland och Östergötland

Maria Björk Hummelgren
Ansvarig Analys och Tillväxt, Östsvenska Handelskammaren

 

Debattartikel publicerad i NT och Corren sommaren 2019.

Öppenheten gör Almedalsveckan unik. Ändå kritiseras arrangemanget – inte minst av dem som säger sig värna demokrati och jämlikhet.

Även i år valde statsminister Stefan Löfven (S) att bojkotta Almedalsveckan i Visby för att, som han uttryckte det, istället träffa ”vanligt folk”. Det har blivit för mycket lobbyister och näringslivsintressen och för lite folkrörelse och enskilda medborgare, menar statsministern (Aftonbladet 13/4).

Det svenska näringslivet består av drygt 1,2 miljoner företag. Knappt en halv miljon svenskar är företagare och nära 3,5 miljoner är sysselsatta inom privat sektor (motsvarande siffra i offentlig sektor är knappt 1,5 miljon). 60 procent av Sveriges totala skatteintäkter kommer från inkomstskatt och arbetsgivaravgifter, i huvudsak alltså från människor som arbetar inom näringslivet. Eller ”vanligt folk”, om man så vill.

Visst samlar Almedalen eliten, om man med den menar företagsledare, medietoppar och opinionsbildare. Men när annars får ”vanligt folk” möjlighet att, kostnadsfritt, glida in på första parkett och lyssna på och ställa frågor till den där eliten? Komma öga mot öga med generaldirektörer, vd:ar och professorer i frågor om allt från energi, klimat och ekonomi till skola, forskning och AI? Inget ämne är för stort eller litet för att diskuteras i ett tält i Visby!

Alla mår bra av opposition, Almedalsveckan bör på intet sätt undkomma kritik. Vi kan exempelvis diskutera priserna på resor och boende på Gotland under vecka 27, som innebär att många får betala hutlöst mycket för en övernattning eller två – eller strunta i att komma alls. Den sortens uteslutning gynnar inte det demokratiska samtalet, som annars är fritt för vem som helst att ta del av och i.

Men Socialdemokraterna söker större politiska poänger av Almedalskritiken. Löfven försvarar ”sin linje” med att ”den regering jag leder arbetar målmedvetet för att hela landet inte bara ska leva utan faktiskt också växa. Därför har jag valt att inte åka till Almedalen i år och istället kommer jag använda tiden åt att resa runt i vårt land”.

Vän av ordning undrar när Gotland slutade vara en del av vårt land? Hur ofta besöker ”eliten” (och jag föreställer mig att ganska många även räknar ministrar till den gruppen) den delen av svensk landsbygd?

Partisekreterare Lena Rådström Baastad förtydligar: ökade kostnader för deltagande under Almedalsveckan har medfört ”en explosion av privata företag och media som kanske har råd att betala mer”, samtidigt som partierna fått dra ner på sina engagemang. ”Då behöver vi nog fundera på om de demokratiska värdena ska väga mindre än de kommersiella värdena som det kanske i någon mån har blivit?” (Altinget.se 13/6)

Under Almedalsveckan (som för övrigt krympte något i år) samtalar representanter för media, företag och akademi med politiker, opinionsbildare och ”vanligt folk”. Om man betraktar näringslivet och media som ett kommersiellt intresse, och att det bara är politiken som står för demokratiska värden, har man kanske svårt att uppskatta värdet av Almedalen. Det är mer en plats för oss som tror att alla dessa intressen behövs i samhällsbygget – och att det händer något när människor möts.

 

[skribent medarbetare=”Maria Björk Hummelgren”]

REPLIK I DAGENS INDUSTRI . I en ny rapport säger Stockholms Handelskammare nej till nya stambanor och motiverar det delvis med att investeringen skulle gynna södra Sverige. För oss är det obegripligt hur något som gynnar södra Sverige kan upplevas negativt av huvudstaden.

Tre fjärdedelar av landets befolkning bor i det aktuella området. Om något är bra för södra Sverige så är det bra för hela Sverige. Stockholms Handelskammare bekräftar bilden av ett Stockholm som främst agerar som centralort för Mälardalen istället för huvudstad för Sverige.

Förslaget om nya stambanor för höghastighetståg lanserades av alliansregeringen 2014. Sverigeförhandlingen presenterade 2017 förslag på sträckning och finansiering. Avtal tecknades med städer och regioner. Vi vill påstå att få infrastrukturprojekt är lika väl utredda och förankrade som de nya stambanorna.

Fler väljer att resa med tåg samtidigt som befolkningen växer. Därtill har Sverige höga klimatmål som endast kan nås om mer gods och fler människor väljer tåg. Sverige behöver mer järnvägskapacitet. För oss blir det märkligt när kritiker till nya stambanor säger att den regionala pendlingen ska prioriteras i stället. Nya stambanor möjliggör regional pendling. Och samtidigt är det en satsning på höghastighetståg mellan ändpunkterna och ger bättre förutsättningar för godstrafik.

Kostnaden för nya stambanor uppskattas till 230 miljarder kronor, men räknar man bort kostnaden för de delsträckor som redan är beslutade så är den återstående kostnaden cirka 120 miljarder. Stockholms Handelskammare vill behålla de beslutade delsträckorna, men inte räkna av dess kostnader. Rapporten utgår först från investeringar på 110 miljarder i delsträckor av nya stambanor, och låtsas sedan att det fortfarande finns 230 miljarder att spara och föreslår åtta alternativa investeringar. Listan över alternativa investeringar måste kortas betänkligt om pengarna ska tas från nya stambanor.

Sverigeförhandlingen föreslog att de nya stambanorna ska lånefinansieras. Stockholms Handelskammare menar att det är för dyrt att låna, att det inkräktar på andra behov av underhåll och investeringar. Samtidigt föreslår de alltså alternativa investeringar på 230 miljarder. Frågan är hur Stockholms Handelskammare vill få fram dessa 230 miljarder. Vi har sett ett finansieringsförslag för Stockholm – Oslo, men gällande övriga satsningar är tanken att anslagsfinansiera och är det då Östlig förbindelse som ska vänta till år 2075?

Johan Trouvé, VD Västsvenska Handelskammaren
Johanna Palmér, VD Östsvenska Handelskammaren
Helena Zar Wallin, VD Handelskammaren i Jönköpings län

4 av 5 företag i vår region vill anställa men hittar inte rätt kompetens. Problemet är inte specifikt för den östsvenska regionen eller näringslivet, utan delas av företag, myndigheter och organisationer över hela landet. Östsvenska Handelskammaren har under 2019 prioriterat och trappat upp arbetet med kompetensförsörjning på flera sätt. Bland annat genom Kompetensmatchen.  

Vintern 2019 beviljade Skolverket medel till Östsvenska Handelskammaren för att stärka befintliga initiativ för att stärka tillgången på kompetens. Pengarna ska användas till regional samverkan mellan näringsliv och skola med fokus på ökad kvalitet och attraktion inom gymnasieskolan, inriktat mot utpekade bristyrken.

Samarbeten mellan företag och skola är avgörande för att få ungdomar intresserade av tekniska och praktiska yrken – och på så vis få företagen att växa och utvecklas.

De planerade insatserna innefattar bland annat

 

Arbetet under hösten inleds med ett event den 29 augusti inför Östergötlands Industridag. Ett frukostmöte i Norrköping och ett lunchmöte i Linköping. Första tisdagen i varje månad kommer det även att på Kammarforum i Norrköping hållas Kompetensfrukost, med olika teman som exempel på mötesplatser mellan skola och näringsliv. Första tillfället är den 3 september klockan 7.30.

Från och med 1 augusti tar Lotti Bjuvander över stafettpinnen som projektledare för Kompetensmatchen. Lotti har tidigare arbetat mestadels med affärsnyttan för våra medlemsföretag, men kommer under hösten att arbeta mer inriktat mot kompetensförsörjning inklusive fortsatt satsning på succékonceptet Gränslös frukost.

Årets politiker- och demokrativecka pågår för fullt. Tusentals politiker, beslutsfattare, opinionsbildare, branschföreträdare och medieprofiler möts på Visbys gator och torg för att diskutera, analysera och debattera. Måndagen den 1 juli var East Sweden Arena en av platserna för ändamålet.

Över 3 700 seminarier arrangeras under veckan. Östsvenska Handelskammaren tillsammans med Region Östergötland, Norrköpings och Linköpings kommuner arrangerade åtta av dem under måndagen.

– I Almedalen finns möjlighet att bygga den positiva bilden av vår attraktiva region och platsmarknadsföra oss långsiktigt, säger Erik Nellmark, marknadsföringsansvarig för East Sweden. Många beslutsfattare från både offentlig och privat sektor finns på plats och genom East Sweden Arena skapas ett regionalt forum för att möta och bearbeta dessa målgrupper, i för oss viktiga frågor.

Dagen startade med talman Andreas Norlén som pratade om ämbetet och om sin resa med den långdragna regeringsbildningen. En process som tog 134 dagar. Det hör inte till vanligheterna i Sverige.

– Vi är vana vid ett stabilt politiskt system, nu är det mer dynamiskt. Det behöver vi förhålla oss till, sa Andreas Norlén, som även genom moderator Karin Klingenstiernas förtjänst fick möjlighet att visa upp sina numera välkända kunskaper inom svensk poesi.

– Gällande regeringsbildningen hade dock Karin Boye fel. Det var inte resan, utan faktiskt målet – att få en regering och statsminister på plats – som var mödan värd, konkluderade talmannen.

Internet 30 år
Något som uppmärksammades på arenan var att internet fyller 30 – en trettioåring som inte alltid är så pigg.

– Internet är fantastiskt, men har också sina utmaningar. Den webb vi ser idag är livfull, men infrastrukturen är ägd av ganska få, sa Marcin de Kaminski, nätaktivist och forskare.

En bild Anne-Marie Eklund Löwinder från internetstiftelsen bekräftade.

– Den fysiska infrastrukturen är byggd för det som vi använder internet till idag. Men på det sätt som internet utvecklas och kan användas till i framtiden, exempelvis block chain, kommer det bli en stor utmaning att bygga ut infrastrukturen, sa Anne-Marie Eklund-Löwinder.

Årets program fokuserade på innovation och samhällsutmaningar där ämnen som visualisering, cirkulär ekonomi, AI i sjukvården, digitalisering i skolan och robotar i matproduktionen stod på agendan. I det sistnämnda seminariet stod Per Frankelius, docent vid Linköpings universitet och processledare för Agtech 2030, för en spektakulär inflygning från jordbrukets första steg mot industrialisering till dagens gps- och robotteknik och framtidens möjligheter för en mer hållbar och generös livsmedelsförsörjning för jordens växande befolkning. Företrädare för Saab, Energifabriken, Vreta kluster samt riksdagen, intygade verkligheten bakom siffrorna och hur framstående Sverige och Östergötland är på området.

[quote]Just nu pågår 18 000 byggprojekt i Sverige. Transporter och logistik är inte bara tillfälliga störningar utan en del av våra städer[/quote]

 

Ett annat område där regionen ligger i framkant är forskningen kring en störningsfri stad. Biträdande professor Anna Fredriksson, LiU, presenterade sina studier kring hur växande städer såsom Norrköping och Linköping liksom Stockholm och Göteborg, har mycket att vinna på att samordna och planera sina transporter till och från pågående byggnationer.

– Just nu pågår 18 000 byggprojekt i Sverige. Transporter och logistik är inte bara tillfälliga störningar utan en del av våra städer, sa Anna Fredriksson.

– Vi hade ett högintressant program och det blev så bra som vi hoppats på, säger Erik Nellmark, som konstaterar att det var högt tryck i arenan under nästa alla seminarier.

Programmet avslutades framåt kvällen med det traditionella östgötaminglet – dit alla är välkomna. 180 personer hittade till East Swedens nya arena och kunde njuta av varandras sällskap, snittar och cider till toner av jazzmusik med anledning att Norrköping valts till årets jazzkommun av Riksförbundet Svensk Jazz.

Almedalsveckan är långt från slut. Men för den gemensamma East Sweden-satsningen är förpliktelserna över. Missade du något seminarium eller inte hade möjlighet att vara med, kan du se alla seminarierna här.

Jag vet att det smarta är att vara emot. Det pragmatiska och förnuftiga är inställningen nej. Nederlag är inte coolt, därför är det säkrare att vara negativ från början. Avslappnat anti, liksom. Och sedan, när det inget blev, kan man nicka långsamt, och betrygga den naiva omgivningen att det ändå var bäst som det skedde.

Det finns gott om folk med den inställningen, särskilt nu kort efter beskedet att Stockholm Åre inte får arrangera vinter-OS 2026. Det är den kloka skaran, den verklighetsförankrade med fötterna på jorden. Som inte svävar iväg och begär det orimliga. Som kan klä på sig ”vad var det jag sa”-minen och strosa nedför självgodhetens esplanad i visshet om att de åtminstone inte förlorat något. Vare sig pengar eller drömmar. Jag vet. Jag tillhör också den där skaran ibland.

Men kan jag nu få vara den där naiva, drömmande fånen ett tag? Den som förstår alla praktiska och ekonomiska fördelar med att hoppet är ute, men som ändå ville få leva en stund på det och några glädjekalkyler? Kan jag bara få lov att vara lite besviken?

Inte bara på det faktum att det hade varit häftigt att få se Sverige stå värd för det enorma idrottsevenemanget – för det hade det. Men drömmen om Stockholm Åre-OS stod för något mer: en banbrytande och moralisk seger över hybrisen och slöseriet kopplat till så många andra svulstiga tillställningar med budgetar som spräckts både tre och fyra gånger. Sverige kunde ha levererat ett mer hållbart OS, ur alla perspektiv, och där skidåkarna, hockeyspelarna och bobåkarna fått stå i centrum istället för extravagansen, flashiga arenor och fyrverkerier synliga från månen.

Stockholm Åre hade varit stad och land i förening. Lilla Åre som klättrat upp som ett kulturellt och kulinariskt Mekka lika mycket som en högborg för business. Ett villkor för spelen har varit näringslivets engagemang, likaväl som det politiska. Tyvärr föll det väl en del på det folkliga. För som sagt, det är smart att vara emot sådana här spektakel. Sett ur en stjärnögd troskyldigs synvinkel, hade Sverige kunnat göra OS en tjänst. Och kanske tänt ett hopp hos andra städer och länder, som inte haft modet sticka av från förnuftets stig och satsa. Är det inte förresten det som tävlingsidrott handlar om? Att våga vinna?

Det var en fin dröm, nu har vi vaknat. En del av oss har redan glömt, andra lever med minnet av något vi trodde på och torkar våra tårar. All lycka åt Milano Cortina. Jag hoppas att förändringen till ett mer ekonomiskt nedtonat och socialt och ekologiskt intelligent OS kan förverkligas ändå. Idrott ska förena, inte polarisera och framför allt inte förstöra, utan bygga upp och stärka.

Kalla mig blåögd, men jag väljer den inställningen.

[skribent medarbetare=”Maria Björk Hummelgren”]

Från augusti har vi en ny stjärna på plats på Handelskammaren i Jonna Hedlund. Jonna har varit tjänstledig för studier i tre år och är nu tillbaka i en ny projektledarroll som bland annat kommer innebära mycket arbete med 100-listan. Här tre korta till Jonna:

Vem är du?
En glad tjej som för ca 4,5 år lämnade familj och vänner i Stockholm för att flytta till Linköping för kärleken. På min fritid blir jag lätt rastlös och vill nästan alltid göra något. Då tycker jag om att träna, umgås med min sambo eller hälsa på familj och vänner i Stockholm. Jag tycker även om att resa, upptäcka nya miljöer och testar gärna nya saker att göra, allt ifrån en ny träningsform till att brygga egen öl.

Vad ser du mest fram emot när det gäller 100-listans fortsatta arbete?
Jag ser både fram emot att få lära mig mer om styrelsearbete och fram för allt jämställda styrelser men även vad jag, tillsammans med den nya styrgruppen, kan bidra med för framtida arbete inom 100-listan. Sen ser jag såklart fram emot toppeventet i Stockholm den 16 oktober. Hoppas vi ses!

Vad ska du göra i sommar?
I sommar blir det mycket tid med familj och vänner. Som alltid åker vi till Gotland för att hälsa på mina släktingar där. Sedan en tur till västkusten med vänner för att därefter ta mig cirka 100 mil därifrån, närmare bestämt till Umeå. Avslutningsvis blir det några slappa dagar i svärmors sommarstuga!

jonna

Välkommen på ett kraftfullt event i Stockholm city den 16 oktober kl 13-19! Inbjudan vänder sig till dig som är kvinna och har erfarenhet, kompetens och vilja att åta dig styrelseuppdrag, samt till dig som söker efter ny kompetens till din styrelse.

 

Program

Styrelsekraft
– historia och nuläge, vad behövs framöver?
Anna Lundmark Lundbergh VD Almi Värmland
Karin Steen, styrelsekraft Alumni

Anna Lundmark-Lundbergh, Vd Almi Värmland samt ansvarig för Almis styrelsekartläggning och Karin Steen, Styrelsekraft Alumni,arbetar aktivt med att öka jämställdheten i näringslivet för att det bidrar till ökad tillväxt och attraktionskraft.

 

Jämställd rekrytering?!
Behöver man tänka annorlunda? 
Fredrik Hillelson VD Novare

Fredrik Hillelson, är grundare och VD i Novare Human Captial AB. Han arbetar sedan 2001 med huvudfokus på rekryteringar till styrelser och VD-roller samt ledningsgruppsnivå och har genomfört mer än 1000 rekryteringsuppdrag.

 

Rekrytering till de statliga bolagen
– så arbetar vi för jämställda styrelser
Åsa Mitsell, Näringsdepartementets avdelning för ägarstyrning

Åsa Mitsell är ansvarig för styrelserekrytering för bolag med statlig ägande på Näringsdepartementet. Hon har dessförinnan en bakgrund från ledande befattningar inom Executive Search bland annat som VD/konsult för K2 Search och som partner för Signium.

 

Alectas arbete för jämställda styrelser, utmaning, hinder och resultat
Ramsay Brufer chef för ägarstyrning Alecta

Ramsay Brufer är chef för ägarstyrning på Alecta och har drygt 20-års erfarenhet inom Corporate Governance. Han är ledamot i Aktiemarknadsnämnden, styrelseordförande i fastighetsbolagen Ancore och Swedish Airport Infrastructure AB samt styrelseledamot i Heimstaden Bostad AB.

 

Ledarskap när allting förändras
Anna Kinberg Batra

I sin föreläsning berättar Anna Kinberg Batra hur det kändes att vara så nära att bli Sveriges första kvinnliga statsminister, hur det känns att vara kvinna i en mansdominerad kultur och om varför hon aldrig har ångrat att hon tog chansen.
Med mångårig erfarenhet även från företagande och ledarroller i olika branscher ger hon även några råd till dig som fortfarande har toppjobbet framför dig.

 

Framtidsapaning
– vilka egenskaper krävs av framtidens styrelse
Petra Stenqvist

Petra Stenqvist är Chief Experience Officer på PwC Experience Center i Stockholm och kommer bland annat belysa några av de egenskaper hon anser att en styrelse, ett företag och en organisation måste ha för att vara fortsatt relevanta.

 

Paneldebatt med föreläsarna
Vad behövs framöver?

Moderator: Anna Linusson

 

Datum: 16 oktober
Tid: 13.00-19.00    

Plats: PwC, Bonnierhuset, Torsgatan 21, Stockholm
Anmälan: Här                           

 

AnnaKinbergBatra gra 2 scaled

Fotograf: Peter Knutson
Begränsat antal platser. Först till kvarn.
Kostnadsfritt men vi tar ut en no show-avgift på 500 kr.
Välkomna!

 

Arrangörer
styrelsekraft
Partners
almi pwc 2

Medarbetarnas kompetens och kunskap är viktig för organisationens effektivitet och för att nå resultat. Men något som är ännu viktigare är dina medarbetares engagemang. Harriet Nilsson har i över 30 år arbetat med ledarskap och här ger hon sina bästa råd för hur du som ledare kan engagera dina medarbetare och därmed också nå era mål.

1. Allt börjar hos dig själv
Att vara ledare handlar om att leda andra människor. Det handlar om självförtroende, beslutsamhet och trygghet. Det handlar om att ta vara på dina medarbetares potential, samtidigt som företagets mål ska uppfyllas. Som ledare har du ett ansvar. Ett ansvar för dina medarbetare och deras utveckling och välmående.

Innan du kan leda andra och få dina medarbetare att göra som du vill måste du börja med dig själv. Reflektera och lär känna dig själv på djupet. Vilka är mina värderingar? Varför gör jag så här? Varför reagerar jag så här?

2. Sätt en plan och definiera målet
Vi vill bidra. Som människor vill vi vara en del av en grupp och bidra till gruppens utveckling och mål. Det är du som ledare, VD, chef eller projektledare som först måste definiera målet. Målet för det som ni tillsammans ska genomföra. Är det en förändring? Ett nytt projekt? Eller verksamhetsåret? Oavsett vilket: sätt upp en plan med tydliga mål om var ni ska och hur ni ska ta er dit. Det är viktigt dels för att du ska veta åt vilket håll du ska styra, dels för att sedan veta om du har kommit dit du tänkte dig. Men framför allt för att dina medarbetare ska veta åt vilket håll ni ska arbeta.

Genom att göra en tydlig plan där du involverar och engagerar medarbetarna och styr gemensamt mot planens mål, går det också lättare och snabbare att korrigera om ni är på väg åt fel håll.

Att ha en tydlig plan och ett definierat mål har ännu fler fördelar. Det skapar nämligen en trygghet i organisationen. Om alla vet sin roll, vad som förväntas av en och vilka mål som ni gemensamt strävar mot, så kommer det gå snabbare att nå målen. Du kommer dessutom få medarbetare som känner sig engagerade och trygga. Att skapa tillit i gruppen är en av de viktigaste egenskaper en ledare kan ha.

3. Jobba med förstärkta nyckelbeteenden hos dina medarbetare
Du har säkert som ledare många gånger undrat varför dina medarbetare inte gör som du säger. Nyckeln för att lyckas är att få människorna, dina medarbetare, att vilja göra det. Inte känna att de måste.

När vi har gått igenom steg 1 (lärt känna dig själv), steg 2 (definierat målet) och innan du kommer till steg 4 (skapar genomförandekraft på företaget) ska du hitta och jobba med att förstärka nyckelbeteenden hos dina medarbetare. Nyckelbeteenden är sådana som stärker er organisation och som gör att ni kommer närmare målet.

Exempel på nyckelbeteenden kan för en säljare vara att bli grym på research. För en marknadschef att bli expert på uppföljning. För en receptionist att bli bäst på bemötande.

Fundera på vilka nyckelbeteenden du behöver ha i organisationen för att ni ska få genomförandekraft som gör att ni tillsammans kan uppnå era mål. Förstärk de beteenden som du vill att dina medarbetare ska göra mer av.

4. Genomförandekraft
Rapporter. Möten. Undersökningar. Det finns stora möjligheter att planera ihjäl sig och undersöka sönder saker. Men inga medarbetare tycker att en ledare som inte fattar beslut eller har kraft att genomföra saker är en bra ledare. Och tvärtom: ledare tycker inte om medarbetare som inte får saker gjorda.

Som ledare ska du arbeta för att skapa genomförandekraft i din organisation. Det handlar dels om att du ska få saker gjorda, dels att få dina medarbetare att göra saker. Att skapa en kultur på företaget som säger: här gör vi. Budskapet kan ni få fram genom att sätta upp en lapp, informera alla i personalen eller helt enkelt se till att beslut fattas. Genomförandekraften är den viktigaste förmågan för att uppnå det du vill. Har du inte den kommer du inte komma framåt.

Ett sätt att lyckas med din genomförandekraft och få fler saker gjorda på kortare tid, är att delegera. Det finns många fördelar med att delegera. Framför allt minskar du din arbetsbelastning, samtidigt som du låter andra medarbetare ta plats och ansvar. Det handlar om att du som ledare måste våga släppa taget och vara uthållig. Har du delegerat en arbetsuppgift måste du låta din medarbetare få en ärlig chans att slutföra den. Ta inte över uppgiften, även om du upplever att det går för långsamt. Var uthållig. Följ sedan upp för att se hur det gick. Och ge feedback.


Harriet Nilsson har i över 30 år drivit företag och arbetat i olika ledande befattningar. Idag driver hon det egna konsultföretaget Carota Consulting AB med fokus på utveckling av personal och organisationer för lönsammare verksamheter.


Tidigare råd finns här.

Nytt nummer av Global Utsikt finns nu att läsa digitalt.

Läs om hur nytt avtal med Singapore öppnar för mer handel med Asien och om vilka branscher som ökade mest under 2018.

 

Bläddra i tidningen HÄR.

 

190609 global