Likt många andra branscher brottas besöksnäringen med utmaningen att hitta rätt kompetens. Samtidigt är det en av de mest växande branscherna i Sverige. För närvarande är 202 000 personer sysselsatta inom hotell-, restaurang eller övrig branschverksamhet.

– Besöksnäringen omsatte 377 miljarder kronor förra året, en ökning med 6 procent från 2017. 134 miljarder kom från utländska turister. Vår bransch växer tre gånger så fort som övrigs arbetsmarknaden, sa Magnus Dahlin, general manager på Villa Fridhem och ledamot i Visitas regionstyrelse.

I samarbete med Norrköpings kommun erbjuder Östsvenska Handelskammaren under hösten kompetensfrukostar i syfte att sammanföra företrädare för näringen med utbildningsväsendet för att belysa behov, möjligheter och tillfällen för samverkan och dialog. Thomas Hallgren från Östgöta Kök var en av dem som deltog.

-Utmaningen med att hitta nya medarbetare är vårt största problem. En sak som vi måste göra är att bli bättre arbetsgivare och visa att vår bransch inte är vad den har varit. Vi har möjligheter att erbjuda praktikplatser och att utbilda internt, sa han.

En aktör som tagit saken i egna händer är Choice Hotels, som startat en lärlingsutbildning där de garanterar jobb till alla som går den.

-Vi hoppas förstås att de som går utbildningen vill stanna hos oss, eller i alla fall i branschen, sa Jacob Corlin, general manager Quality Hotel The Box som ingår i Choicekedjan. Kompetensbehovet inom vår bransch uppgår till 45 800 personer fram till år 2025. Men det är svårt att locka ungdomar till utbildningarna, så många lägger ner. Vi vill istället möta näringens behov och startar en utbildning.

Även Nyströmska skolan i Söderköping har en management- och besöksnäringstutbildning där de framtida arbetsgivarna är med och påverkar utbildningens innehåll. En annan möjlig väg till kompetens är via Arbetsförmedlingen. Företagsrådgivare Fia Blixt tipsade om näringens möjlighet att skräddarsy utbildningar, praktikplatser och rekryteringsträffar. Viktoria Ay från EURES berättade om möjliga vägar att hitta kompetensen utomlands.

Kolmården är en stor arbetsgivare i regionen och de berättade om sina vägar för att locka nya och återvändande medarbetare. Inom Park och Resort finns många olika yrkeskategorier – från kock och servicepersonal till skådespelare och djurskötare. Och karriärvägarna i denna framtidsbransch.

-Vi är en lojal näring. Vi kan inte flytta vår verksamhet, så vi behöver locka kompetensen hit – inte flytta dit den finns, sa Magnus Dahlin.

Med bubbel, snittar och DJ tackade vi igår av vår vd Johanna Palmér som efter åtta framgångsrika år nu lämnar Handelskammaren. Här är ett gäng med härliga bilder från kvällen!

Just nu samlas representanter från några av regionens största företag på Virå Bruk för att diskutera framtidens viktigaste regionala utvecklingsfrågor. Det handlar om att få fler som vill jobba i vår region, ett bättre företagsklimat och en utbyggd infrastruktur.

– Tillväxtstråket East Sweden, en funktionell arbetsmarknadsregion från Stockholm till södra Östergötland, är ett pärlband av växande kommuner strategiskt placerade mellan Sveriges två största städer. Inom 30 mil finns 80 procent av Sveriges BNP, 80 procent av företagen och 80 procent av Sveriges befolkning.  Det måste vi ta vara på, säger Johanna Palmér, vd på Östsvenska Handelskammaren.

Storbolagsgruppen, som består av 21 av regionens största företag, har gemensamt kraftsamlat för att ta ställning och arbeta aktivt för den regionala utvecklingen och attraktiviteten. Under förra året arbetade gruppen fram ett Visionsprogram, något som kan liknas med partiernas partiprogram, med de viktigaste frågorna att jobba med för att nå målet att bli Sveriges mest attraktiva region år 2025.

Visionsprogrammet är uppdelat i fyra områden; ”bjud in världen till East Sweden”, ”ett företagsklimat som toppar listorna”, ”fler som kan och vill jobba i vår region” och ”ökat samarbete över kommungränserna”.

– Visionsprogrammet ger en bakgrund till varför dessa frågor är viktiga och innehåller konkreta förslag med vad näringslivet vill och behöver, säger Johanna.

Att programmet, med sina åtgärdsförslag, behövs bekräftades av tisdagens presentation av näringslivsrankingen från Svenskt Näringsliv.

– I princip alla kommuner i vår region tappar placeringar på listan. Det mesta handlar om service och bemötande, en punkt som vi har med i programmet är att dialogen och samverkan mellan kommuner och näringslivet måste förbättras. Det jobbar nu flera kommuner i vår region med. Ju fler förbättringar som görs i enlighet med visionsprogrammet, desto bättre för vår regions näringslivsklimat, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitiskt ansvarig på Östsvenska Handelskammaren.

En annan viktig fråga, som inte bara diskuteras på FN:s toppmöte, utan även i Virå är såklart hållbarhet. Därför gästades också toppmötet av Charlotte Elander, vd och ägare av Energifabriken, som gav sin syn på hur företag kan ställa om till en mer hållbar verksamhet och skapa ännu bättre lönsamhet.

– Det handlar inte om lönsamhet eller hållbarhet. Det handlar om att hållbarhet skapar lönsamhet. Genom att arbeta hållbart kommer man vinna konkurrensfördelar och på så sätt bli ännu mer lönsam, sa Charlotte.

>> Läs visionsprogrammet här.

Företagen bakom Vision East Sweden:

Om några veckor avslutar jag ett betydelsefullt kapitel. I nästan tio år har jag arbetat för att förändra en viktig näringslivsplattform till något modernt och progressivt och Sveriges bästa plats till en än mer attraktiv region. Det har varit en fantastiskt rolig och lärorik resa tillsammans med medlemsföretag, medarbetare och styrelse som varit modiga, mänskliga.

Vår region har alla förutsättningar att skapa starkare internationell lyskraft. Jag är om möjligt ännu mer övertygad idag om sprängkraften i en region där kommunerna utåt sett håller varandra stenhårt i händerna mot omvärlden. Megatrender formar vår värld och framtiden handlar inte om varken kommuner eller nationer, den handlar som regioner. Vår region, tillväxtstråket East Sweden från Stockholm ned till Östergötland, ligger mitt emellan Sveriges två största städer och innehar samtliga ingredienser för att vara med i regionernas kamp om talanger, besökare, investerare och företag. Vi har ett framgångsrikt universitet, gott om infrastruktur, en tillräcklig folkmängd, en dynamisk näringslivsstruktur och historien i en industriell vagga som numera blivit hightech. Vi har dessutom århundradets tillväxtchans runt hörnet. Hörnet har faktiskt aldrig varit närmare.

Mitt engagemang för regionen kommer aldrig att sina! Men arbetsformerna blir andra framöver. Jag kliver in i ett något till formerna friare arbetsliv som styrelseproffs, fristående debattör, investerare, föreläsare och förhoppningsvis författare. Jag kommer fortsätta driva frågor som hållbarhet och jämställdhet.

Med denna sista krönika vill jag rikta det varmaste av tack för den uppmuntran jag fått genom åren! Näringslivet består av människor, smarta, drivna och engagerade sådana. Jag har uppskattat våra dialoger om samhällsfrågor knutna till näringslivet och regional utveckling, både de gånger vi tyckt lika och de då vi tyckt olika. Handelskammaren ägs och drivs av sina medlemsföretag, utan er vore vi inget och intet.

Jag älskar att diskutera samtiden och framtiden och hoppas att vi kan fortsätta dialogerna via någon digital plattform. Vi lever i en väldigt spännande tid! Eller så ses vi på något av Handelskammarens många events och mötesplatser. Jag har nämligen redan ansökt om medlemskap i regionens starkaste affärsnätverk, man vill ju vara med där det händer.

Slutligen önskar jag Christian Berger och alla fina medarbetare lycka till. Handelskammaren har gjort en strålande vd-rekrytering och jag ser fram emot att se arbetet fortsätta uppåt och framåt!

På återseende!

Välkommen till min avtackning
Anmäl dig här

[skribent medarbetare=”Johanna Palmér”]

–   Den vanligaste frågan jag får är ”hur blir det?” Det är frågan som dyker upp i alla sammanhang. Det är en väldigt öppen fråga och det går inte riktigt att svara på den faktiskt. Jag svarar helt enkelt med vad vi vet nu. Att Storbritannien har lämnat in sin ansökan om utträde och att datumet är satt till 31 oktober. I dagsläget finns inget utträdesavtal EU och Storbritannien är överens om. Det ser alltså ut att bli ett  avtalslöst utträde och tredje landsregler kommer då att börja gälla. Driver man ett svenskt företag som har gods i rörelse som kommer till EU:s yttre gräns klockan 00.00 den 1 november så gäller helt plötsligt andra regler. Det är vad vi vet just precis nu.

Är företagen förberedda som du träffar?

–   Betydligt fler är medvetna nu än när jag började föreläsa för 2,5 år sedan men det är väldigt varierande om man förberett sig.

Riskerar nån särskild bransch att drabbas hårdare av Brexit?

–   Normalt sett drabbas branscher med mycket komplicerade regler exempelvis industriprodukter som regleras på EU-nivå. Stora multinationella bolag har oftare bra koll och resurser medans små företag i samma bransch kan drabbas hårdare. Så det egentligen inte branschen som avgör utan kraften hos bolaget att hantera förändringarna.

Anneli Wengelins tips. Tre saker att hålla koll på inför Brexit: 

–   För det första ska man analysera sin exponering mot Storbritannien och tänka brett. Inte bara på tullhanteringen utan även andra aspekter. Till exempel, för man över data mellan företagen? Har man personal som reser till eller från Storbritannien?

–   Ta reda på så mycket som möjligt vad som gäller med handel för länder utanför EU och se över era existerande avtal. Avtalen skrevs när båda länderna var EU-medlemmar, efter brexit kommer förutsättningarna att se helt annorlunda ut.

–   Man behöver förbereda sig på störning och stopp i trafiken av varorna. Kan vara timmar eller dagar, hur mycket vet vi inte, men man behöver tänka igenom hur man ska hantera eventuella störningar.

Anneli Wengelin är Brexitexpert på Kommerskollegium. Här finner du mer information kring Brexit på deras sajt.

Här finner du Östsvenska Handelskammarens samlade information och råd inför Brexit.

För femte året i rad har Östsvenska Handelskammaren och 100-listan genomfört en undersökning om hur det ser ut med kompetens och jämställdhet i styrelserna i regionen. Resultatet av undersökningen, visar att det fortfarande är en snedfördelning i styrelserummen men att nu nästan var fjärde är kvinna.

Undersökningen, som är gjord maj – augusti 2019, av de 350 största företagens bolagsstyrelser i Östergötland, Sörmland och Gotland visar att 2019 är 23 procent kvinnor. Det kan jämföras mot 2018 års siffra på 18 procent. Av de tre länen Östergötland, Sörmland och Gotland som ingår i undersökningen är Östergötland sämst på 22 procent. Ändå är det en klar förbättring från föregående års siffra på 16 procent.

– Vi har jobbat i många år med denna viktiga fråga för att få en mer jämn fördelning i styrelserummen. Det känns skönt att arbetet äntligen ger resultat, säger Jonna Hedlund, projektledare för 100-listan. 

Tidigare studier har visat att de större företagen har en mer jämställd styrelse än de mindre. 2019 är inget undantag, 27procent är kvinnor i de största bolagen medan det är 20 procent i de mindre.

– Detta styrker de tidigare årens resultat, att de större företagen är bättre på jämställdhet än de mindre, säger Eva Jaldeland, ambassadör för 100-listan.

Man har även undersökt hur många av dessa bolag som har en kvinna som vd.
2018 var siffran 11 procent, vilket den också är 2019.

– En intressant insikt är att i bolagen där en kvinna är vd är det generellt sett mer jämställt i styrelsen, 38 procent kvinnor. I bolagen med en man som vd är siffran bara 20 procent, säger Jonna Hedlund. 

Om Linköping vill förbättra sitt företagsklimat handlar det om attityd – från kommunstyrelsesalen till tjänstemannakontoret. 

Ett gynnsamt företagsklimat gör det lättare att starta och driva framgångsrika företag. Framgångsrika företag erbjuder människor arbete och kommuner skatteintäkter. Så kommuner har allt att vinna på ett behagligt och fördelaktigt klimat för företag.

Idag släpper Svenskt Näringsliv sin ranking över svenska kommuners företagsklimat. Det finns fler undersökningar av den här typen och de visar lite olika utfall. Svenskt Näringslivs är ändå den som får störst uppmärksamhet och kommuner gör klokt i att här försöka förbättra sina resultat. Placeringarna på 2019 års ranking är i skrivande stund inte tillgängliga, men baserat på de redan släppta omdömena står det klart att placeringen dalat för de två största kommunerna.

Företagens sammanfattande omdöme om Linköpings kommun har sjunkit från 3,37 (2018) till 3,25 (2019). Skalan är 1-6 där betyget 4 räknas som bra. För Norrköping är tappet än större från 3,31 (2018) till 2,86 (2019). Det kan jämföras med den ständiga ettan i sammanhanget, Solna, som får 4,09. Eller bäst i östgötaklassen, Ydre (plats 11), med stigande 4,44.

Tittar man närmare på Östergötlands två tillväxtmotorer så utkristalliserar sig problem/möjligheter (beroende på hur man väljer att se det) i kommunernas attityd, service och dialog gentemot företagen. Det handlar alltså inte om någon raketforskning, utan helt enkelt om hur – how – kommunerna (i de flesta fall tjänstemännen) kommunicerar med företagarna.

Politikerna och direktörerna kan kråma sig blå om vikten av det regionala näringslivet. Om förståelsen inte sipprar ner i den kommunala organisationen har det ingen effekt. Samtliga medarbetare måste ha insikt om varför – why – kommunen finns och var skattepengarna som finansierar verksamheten kommer från. Det hela mynnar ut i en ledarskapsfråga.

Det börjar med synen på sig själv, för kommunen likväl som den enskilde tjänstemannen. Finns jag för min egen eller andras skull? Är jag en möjliggörare eller en grindvakt? Även om svaret ibland måste vara det senare, kan den rollen antas på olika sätt. När jag behöver säga nej och inser att företagaren förmodligen kommer att bli besviken, kan jag välja på vilket sätt jag levererar beskedet. Som chef bör jag påpeka att valet ska falla på det vänligare och mest tillmötesgående alternativet.

Rocket science? Inte särskilt. Mer om enträget arbete och ständig påminnelse om – hur och varför.

[skribent medarbetare=”Maria Björk Hummelgren”]

Doften av trä slår emot en när man kliver in på Kolmårdens Snickeri. Som fjärde generationens snickare driver nu Mikael Andersson och kollegan Fredrik Erneberg företaget vidare.

Mitt i Krokek, bland villor och radhus, ligger snickeriet som Thomas Andersson startade för 42 år sedan. I dessa lokaler har man funnits sedan 1992 och sedan 2018 driver sonen Mikael, tillsammans Fredrik Erneberg, företaget. Men Thomas fortfarande är kvar i verksamheten.

– Han betyder en hel del för vårt företag, även om han idag mer fungerar som rådgivare och bollplank. Men han hjälper oss också med vår utbyggnad, säger Mikael och pekar bort mot den del av lokalen som ska byggas ut för att de helt enkelt blivit för trångbodda.

[quote]Jag får ju jobba med min hobby. Det är en stor lyx[/quote]

Att bli snickare var en självklarhet för Mikael. Så även för Thomas. För Thomas pappa och farfar var även de snickare. Så Mikael är idag fjärde generationen snickare.

– Jag får ju jobba med min hobby. Det är en stor lyx, säger Mikael.

Kollegan och delägaren Fredrik började på firman 1996 och klev in som delägare 2004. Idag har företaget sju anställda och deras huvudsakliga områden handlar om att bygga kök, möbler, trappor och snickerier i offentlig miljö. De har återkommande kunder inom fastighets- och byggbranschen.

Företaget har genom åren vuxit sakta men säkert och målet framåt är att få fler företagskunder.

– Vi är tillräckligt stora för att man ska ”våga” anlita oss, men samtidigt tillräckligt små för att ha kontroll och närheten, säger Fredrik.

Marknadsföring genom bra jobb
Kolmårdens snickeri har egentligen aldrig marknadsfört sig. Det är det goda jobbet och de fina resultaten som fått stå för marknadsföringen. Och väggen inne i fikarummet bekräftar det – tidningsurklipp och foton på framgångsrika projekt hänger om vartannat. Jag fastnar för ett tidningsurklipp som är från tv-programmet Bygglov.

– Vi byggde om och renoverade en gammal kvarn. Det var ett roligt projekt, framförallt att se allt bakom hur det ”verkligen” går till. Men någon direkt marknadsföring av oss blev det direkt inte, säger Mikael.

Andra roliga projekt är de som du ser när du besöker regionens största besöksmål – Kolmårdens Djurpark.

– Det är en återkommande kund och det är alltid väldigt roligt. De vill alltid förmedla en känsla och upplevelse. Så vi får ofta en rolig grovskiss – ”såhär ska det se ut” – sen är det helt upp till oss att förverkliga de, säger Fredrik.

Annorlunda uppdrag
Även om Kolmårdens Snickeri ofta är underleverantör åt större byggentreprenörer har man genom åren tillverkat en del egna möbler som man blivit ”känd” för. Mikael visar de stora ”solsofforna” som nu finns lite överallt i Sverige. Även något som kallas ”barnens altarskåp” som finns i kyrkor lite runt om i landet.

Dessutom, för något år sedan, fick de frågan från Visualiseringscenter i Norrköping att göra en dekor till en utställning.

– Det kan tyckas lite märkligt och konstigt att ett Visualiseringscetner vill ha något så ”gammalt” och analogt som trä, men det handlade om att de till sin utställning Code de Code ville vislualisera både digitalt och analogt. Det var ett roligt och lekfullt projekt med starka färger och former, säger Mikael.

Fokus just nu
De större projekten just nu handlar om att bygga en lek- och barnhörna på Norrköpings Stadsbibliotek. Sen har de också fått in en del beställningar på kök, trappor och uppdrag åt större byggentreprenörer.

På frågan hur framtiden ser ut svarar Fredrik.

– Vi vill växa med fler, och större, företagskunder för att ha en långsiktig trygghet och stabilitet. Men en blandning av korta, ”roliga” uppdrag och privata kunder skapar en lekfullhet och kreativitet i företaget, vilket är viktigt, säger Fredrik.

Vi avslutar intervjun med en rundvandring bland dofterna av trä. Man kan helt klart se att det här gänget vet hur trä ska hanteras, precis som det varit generationen före Mikael. Och generationen före den och före den …

[skribent medarbetare=”Robin Almqvist”]

Hej Louise, vem är du?
En positiv, strukturerad och ambitiös sörmlänning som efter en tid i Skåne hittat tillbaka till mitt kära Sörmland. Nu bor och lever jag tillsammans med min man i Katrineholm.

Och till vardags är du vd på KFV Marknadsföring?
Ja, precis. Sedan 2015 driver jag tillsammans med mina fyra kolleger KFV Marknadsföring som har som huvuduppgift att marknadsföra Katrineholm och regionen och bidra till att det blir en attraktiv plats för boende, besökande och företagande.

Så du är marknadsförare i grunden?
Haha, nej det är jag inte. Jag är utbildad förskollärare. Jag visste tidigt i livet att jag ville bli det, men sen jobbade jag bara som det i tre år. Men jag har haft stor nytta av pedagogiken, metodiken och psykologin i alla mina uppdrag. När jag var föräldraledig studerade jag dock marknadsföring och företagsekonomi på distans.

Vad hände mellan förskollärare och vd på KFV Marknadsföring då?
Allt möjligt. Efter förskolekarriären jobbade jag som sekreterare på Optiroc Prefab. Sen fick vi två fantastiska barn och flyttade då hem till Sörmland. Här började jag på Bilprovningen – först som beställningskontorist och avslutade på huvudkontoret som utbildare. Efter det bytte jag bransch igen. Jag blev butikschef för klädkedjan Axelssons i Katrineholm, Stockholm och Eskilstuna och där var jag i tio år. Efter det blev det jobb på PR-byrå i Stockholm för att innan jag kom till KFV vara administrativ chef på Östgöta Correspondenten.

Oj, det var en rejäl bredd!
Haha, ja. Jag brukar beskriva mig som åsnan i Shrek. Som studsar upp och ner i iver och säger ja till allt. Det i kombination med muminmamman, som ju är lugn och trygg och har en stor väska med ”bra att ha saker”.

Och nu ska du engagera dig i styrelsefrågor …
Ja, jag har i en del av mina uppdrag rapporterat till styrelser och fått en djup insyn i vilken betydelse en styrelse har. Det är magiskt att se vilka fantastiska saker som kan ske när samarbetet mellan vd och styrelse fungerar. När jag dessutom gick styrelseutbildningen ökade mitt intresse och engagemang ännu mer.

och du är 100-listans nya ambassadör i Sörmland – hur känns det?
Fantastiskt. Både företag och styrelser har svårt att hitta rätt kompetens och där kan verkligen 100-listan bidra. 100-listan är verkligen inget feministiskt initiativ för det är styrelser som behöver kvinnor mer än kvinnor behöver styrelseplatser – det är min åsikt.

Har din karriär påverkats något av att du är kvinna?
Ja, men bara positivt. Jag har alltid haft fördel av det.

Vilka är dina råd till andra kvinnor som vill göra karriär?
Var inte rädd – våga tro på dig själv och den kunskap som du faktiskt har. Jag upplever att många tjejer är försiktiga och inte vågar hoppa på nya uppdrag eller ta andra vägar. Man måste våga att misslyckas för att kunna ta chansen att lyckas.   

Tiden är en knapp resurs, men den är rättvis. Vi har alla 24 timmar per dygn och på den tiden vill vi göra så mycket som möjligt. Men ibland kan det kännas som en omöjlighet att få tiden att räcka till allt vi vill göra. Det kan leda till stress och att vi inte uppnår våra mål. Eller ännu värre: utmattning med sjukdomar som följd. 

Vi är många som vill hitta den berömda balansen i livet, prioritera vår tid rätt och nå våra mål. Jan Jaldeland, entreprenör med mångårig erfarenhet som ledare och konsult hos företag som vill ha stöd i utveckling och förändring, ger här sina bästa råd för att hjälpa oss på vägen. 

1. Förstå tiden

Dygnet har 24 timmar. Så är det för alla. Och för de flesta är den uppdelad i åtta timmars arbete, åtta timmars fritid (fri tid) och åtta timmars sömn. Det är en hel del som ska hinnas med under dessa perioder. På jobbet ska deadlines hållas, möten avverkas och rapporter skrivas. På fritiden ska barnen lämnas på förskolan, det ska tränas inför något alldeles för långt löparlopp och den snyggaste trädgården ska fixas. Det ska också lagas mat, diskas och tvättas. Att-göra-listan tar aldrig slut. Känslan av att allt handlar om att leverera kan infinna sig. 

För att kunna prioritera din tid och bli mer effektiv och produktiv, måste du börja med att förstå tiden. Hur den  fungerar. Och hur du fungerar. Du måste se tiden som den värdefulla resurs den är. Du måste vara rädd om din tid och förstå att om du ”lånar” tid från något område blir det mindre tid i ett annat. Om du exempelvis jobbar en timma mer inkräktar det direkt på de andra områdena. Alltså får du antingen kortare fritid eller mindre sömn. Absolut, ibland kan du behöva låna tid, men gör det aldrig under längre perioder. För det kommer inte hålla. 

2. Sätt mål

Börja med att skriva ner alla dina mål. Vare sig de gäller för livet, semestern eller arbetsdagen. Vad vill du uppnå? Låt målen var tydliga – det skapar engagemang och ger energi. När du arbetar aktivt med och mot mål kan du skapa kontroll över ditt liv och prioritera var du behöver lägga din tid. Är mer tid med barnen och familjen det viktigaste målet? Då ska du inte jobba över. Är det att springa maran på under tre timmar? Då ska du lägga din tid på träning.

Tänk också på att inte sätta för höga mål inom för många områden. Det kan leda till att du inte orkar och mäktar med att uppnå något av dem. Även här handlar det om att prioritera. 

3. Prioritera din tid

Känslan av att ”jag får inte tiden att gå ihop – jag skulle behöva mer tid” är vi, som redan nämnt, många som har upplevt. Men tiden är som bekant rättvis – vi alla har lika mycket av den. Och sanningen är att om vi skulle få mer tid skulle vi antagligen bara göra mer saker för att fylla den. Det som det handlar om är att du måste prioritera din tid.

Utgå från de mål som du har satt, både i arbetslivet och privat. Prioritera tiden utifrån dem. Använd en kalender. Dedikerat. Boka in allt. Lär dig också att inse och förstå vad som är bråttom och viktigt. Alltså det som måste prioriteras. Och vad som kan upplevas vara bråttom, men som faktiskt är mindre viktigt. Det ger dig nya perspektiv när du planerar din tid i kalendern. 

När du startar din dag (arbete och fritid) ska du skapa en bild över vad det är du vill åstadkomma under dagen. Det hjälper dig att fokusera och se till att det du vill få gjort faktiskt blir gjort. Se till att det som du gör under dagen leder mot dina mål. 

Bocka av när något är klart. När du får saker gjorda kommer du känna en tillfredsställelse över det resultat du åstadkommit. Om du har planerat för mycket och inte lyckas bocka av det du tänkt göra, kommer du känna dig besviken på dig själv. Gör inte så. Gör inte dig själv besviken. 

4. Planera med luft och var närvarande 

Var fokuserad på det du ska göra när du följer din kalender och optimerar din tid. Gör en sak i taget. Ska du skriva en rapport? Stäng in dig i ett rum (eller där du gör det bäst) och skriv. Ska du svara på mejl? Svara bara på mejl och gör det bra. Ska du leka med din dotter i sandlådan? Lek med din dotter i sandlådan. Var fysiskt och mentalt närvarande. Fokusera på en sak i taget och undvik störningsmoment.

Och när du planerar i din kalender: gör det med lite marginal. Låt det vara en halvtimme mellan möten för att du ska kunna sammanfatta det du har varit på och förbereda dig inför nästa. Ha lite luft varje dag i din kalender för oförutsedda saker. Det händer alltid oförutsedda saker och har du förberett för det kommer du kunna hantera det på ett bättre sätt. 

Tidigare råd finns här.