Ordning och reda, pengar på fredag! Säg hej till vår nya praktikant Mimmi Håkansson som pluggar affärsutveckling vid Yrkesakademin!

Vad lockade dig till Handelskammaren?

– Jag fick tips av en bekant att spana in Handelskammaren och tyckte att det verkade vara en spännande praktikplats och ansökte. Här kan jag lära mig mycket och affärsliv och företagsamhet.

Vad har du för förväntningar på din praktik?

– Att få lära mig mer om företagsvärlden och olika branscher och träffa mycket människor från dessa branscher.  För att kunna bli en bra affärsutvecklare behöver jag få insikt i olika typer av företag i olika storlek.

Vad ska du göra under din praktik?

– Jag kommer att gå mycket bredvid Anna Axelsson som är verksamhetsanavsarig på Handelskammaren – få en hel del insikter av henne. Också hjälpa till med diverse saker i Handelskammarens olika projekt som exempelvis 100-listan, CSR med mera.

Drömjobb i framtiden?

– Jag vill driva eget företag och helst inom ridsport. Det är min största dröm. Det kan handla om en produkt eller logistik.

Vad gör du på fritiden?

– Jag är i stallet ett par dagar i veckan – när jag skaffar ny häst i höst så kommer det att vara varje dag. Jag är också mycket i skärgården, både i Fyrudden och på Södra Finnö. Jag har stor släkt och det är där vi umgås hela somrarna.

Jag tränar mycket, gym och pass på Friskis och Svettis.

Det här visste vi inte om Mimmi?

– Jag är praktiskt tagen uppvuxen i en baskethall för att mamma spelade i Flamingos hela min uppväxt. Vad mer…jo.. jag gillar att städa! Det måste vara ordning och reda annars blir det stress och kaos i mitt huvud.  Jag städar mycket!

Vad är mycket?

– Går och plockar gör jag konstant, städar och dammar gör jag två eller tre dagar i veckan.

Jag tycker att jag känner igen dig från någonstans Mimmi!

– Ja, jag har jobbat på H&M så du har säkert handlat av mig.

Bor:  Norsholm, Norrköping
Intressen:  Hästar, träning, städning
Aktuell: 10 veckors praktik på Östsvenska Handelskammaren

Sverige har fått nya namn på de tunga posterna utrikes-, arbetsmarknads- och handelsminister och dessutom en ny EU-kommissionär. Från regionalt perspektiv ser vi flera viktiga frågor för dem att ta tag i.  

Sedan Ylva Johansson (S) tillträtt som ny EU-kommissionär efter Cecilia Malmström (L), har Sverige fått tre nya ministrar. Ann Linde (S) är visserligen inte ny i regeringen, men hon byter portfölj från handels- till utrikesministerns. Anna Hallberg (S) ersätter Linde som ny handelsminister och Eva Nordmark (S), i sin tur, Johansson som arbetsmarknadsminister.  

Som regional näringslivsorganisation uppskattade vi Malmströms (L) driv i frågor om frihandel mellan EU och övriga världen. Vi hoppas att de svenska representanterna i Europaparlamentet fortsätter på den linjen, nu när den nya svenska EU-kommissionären fått hand om migrations-och inrikesfrågor. Också tunga uppgifter som säger något om Sveriges anseende och kapacitet på området.  

Politiskt tyngd och rykte utomlands har betydelse för svenskt näringsliv på exportsidan och i affärer utomlands. Sveriges rykte som trovärdig och pålitlig nation är ovärderligt i dessa sammanhang. Men här finns förstås utmaningar. Relationerna till Kina är en lika viktig som delikat fråga, och regeringens Kinastrategi som väntas komma snart kommer att ge viktiga signaler om hur den relationen kommer att vara framåt.  

Kina är särskilt fokuserat på teknik- och innovationsutveckling, vilket gör Sverige – inte minst vår region – extra intressant. Kinas framsteg inom internationell handel vore huvudlöst att ignorera, och mer kunskap kan aldrig vara av ondo. Mer kunskap ger bättre förutsättningar för kloka beslut och eventuella affärer. 

Även västerut väntar stora utmaningar, koncentrerat till president Trumps protektionism och handelskrig med ovan nämnda land och även andra som motsätter sig presidentens agenda. Och så brexit. Svängningarna i brittisk politik och osäkerheten kring Storbritanniens utträde ur EU, smittar av sig på marknaden och ger ett ogynnsamt handelsklimat. Frågor som såväl Johansson, Linde och Hallberg kommer att behöva ägna mycket tid och energi åt. 

Svensk arbetsmarknad står inför en del problem. Näringslivets största hinder för tillväxt är bristen på kompetens. För få utbildar sig till och väljer att arbeta i bristyrken inom besöksnäring, industri, teknik och logistik, men också vården och skolan står för inför tuffare tider gällande rekrytering. Samtidigt ska Arbetsförmedlingen reformeras i grunden.  

Statsminister Stefan Löfven har tillsatt en före detta fackförbundsordförande som arbetsmarknadsminister som ska se till att genomföra las-förändringar och sänkta arbetsgivaravgifter för vissa grupper på arbetsmarknaden, i enlighet med Januariöverenskommelsen. En förhoppning är att Nordmark kan uppbringa mer engagemang inom fackföreningsrörelsen för kompetensförsörjningsfrågan och de matchningsproblem som arbetsmarknaden tampas med? Här behövs mer samarbete mellan parterna. 

Så från regionalt näringslivshåll ser vi flera strategiskt viktiga frågor att agera kring från regeringens håll. Samtidigt som politiken kan lita på vår aktiva närvaro och vilja till samverkan.  

[skribent medarbetare=”Maria Björk Hummelgren”]

Det här är en replik på Andreas  Hatzigeorgiou och debattartikeln “Högkostnadståg löser inte bostadsproblemen” publicerad 25 augusti.

Istället för nya stambanor säger sig Stockholms Handelskammare vilja prioritera regional pendling. Sanningen är att nya stambanor är nödvändigt för den regionala pendlingen i Götaland. Det behövs nya spår då de gamla stambanorna slagit i kapacitetstaket och knappt klarar de regional-, fjärr- och godståg som ska samsas där i dag. Dessutom skulle nya stambanor länka ihop städer som idag saknar spårförbindelse mellan sig, såsom Borås, Jönköping och Linköping. Tre växande kommuner som tillsammans har mer än 400 000 invånare.

De nya stambanorna är dessutom mycket mer än resor mellan Sveriges största städer. Ungefär 25 procent av resenärerna på de nya stambanorna beräknas resa mellan ändpunkterna. 75 procent kommer således kliva på eller av i någon av de mellanliggande städerna. Kort sagt, pendla inom regionen. När restiden till nästa stad längs järnvägen blir 25 minuter knyts Göteborg, Borås, Jönköping, Linköping och Norrköping ihop, precis som städerna i Mälardalen. Regionen blir mer attraktiv och bostadsbyggandet ökar.

Förenar södra Sverige 

På sikt innebär förbättrade pendlingsmöjligheterna att södra Sverige blir en gemensam arbetsmarknad med högre tillväxt och lägre arbetslöshet som följd. När Stockholms Handelskammare säger att regional pendling ska prioriteras, så tycks det nästan som om de menar att regional pendling inom Mälardalen ska prioriteras eftersom de samtidigt säger att de är mot lösningarna som krävs för pendling i Götaland.

Nya stambanor innebär att restiden mellan Göteborg och Stockholm kortas med mer än en timme och med närmare två timmar mellan Stockholm och Malmö.  Fler resenärer kommer då att välja tåget för inrikes resor. Störst blir tidsvinsten mellan Göteborg och Linköping, från dagens 3,5 timmar till drygt en timme. Inte mycket till tidsvinst hävdar Stockholms Handelskammare och föreslår bland annat en lokal trafiklösning mellan Nacka och Lidingö för runt 20 miljarder vars tidsbesparing i bästa fall kan räknas i minuter.

Stockholms Handelskammare har naturligtvis ingen skyldighet att ta hänsyn till något annat än vad som kortsiktigt gynnar Stockholm. Politiker på riksplanet har dock en sådan skyldighet och måste säkerställa att huvudstaden är tillgänglig även för de som bor i Götaland.

Sverige är centraliserat

Sverige är ett starkt centraliserat land där riksdag, regering, nästan samtliga myndigheter och statliga institutioner förläggs till Stockholm, och är en helt central del i Stockholmsregionens tillväxt. Men dessa institutioner behöver vara tillgängliga också för medborgare och företag i Götaland. Nya snabba stambanor möjliggör detta samtidigt som det skapar effektiv regional pendling i Sveriges mest tätbefolkade regioner.

Bostadsbristen i Stockholm är ett problem som hotar tillväxten i regionen. Men även Göteborg och Malmö har samma problem och vi delar frustrationen. Utan nationella satsningar finns risk att vi skapar en tillväxthämmande barriär mellan städerna i södra Sverige och huvudstaden. En huvudstad som bygger sin styrka på att hålla tillbaka andra delar av landet är en svag huvudstad.

Stephan Müchler, vd Sydsvenska Handelskammaren

Johanna Palmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

Helena Zar Vallin, Handelskammaren Jönköpings län

Handelskammaren och Norrköpings kommun har tillsammans genomfört sin första Kompetensfrukost.

Ett 80-tal representanter för företag och organisationer samlades på Kammarforum för att höra vilka utbildningar och möjligheter som finns i Östergötland.

– En möjlighet för att lyckas med en ökad matchning av kompetens och efterfrågan, är att öka samarbetet mellan de som ska anställa framtidens talanger och de som utbildar dem. Här vill Östsvenska Handelskammaren och Norrköpings kommun tillsammans skapa en mötesplats för dialog och utveckling, säger Jessica Stille Törnqvist näringslivsstrateg på Norrköpings kommun.

Lotti Bjuvander på Östsvenska Handelskammaren är projektledare för just kompetensförsörjning och integration:

– Under mina tre år på handelskammaren har jag träffat många företag och företagare, och det största problemet företagarna säger att de har är att hitta nya medarbetare. Därför är jag så glad över det fantastiska gensvar vi fick på det här initiativet. Vilket intresse och vilken stämning i rummet!

På plats fanns representanter för Arbetsförmedlingen, Skill, Vuxenutbildningen, Universitetet, Bråvallagymnasiet och Östsvenska yrkeshögskolan. Organisationerna fick fem minuter på sig att berätta hur de arbetar. Många representanter för olika yrkesutbildningar uppskattade möjligheten till kontakt med företagare som kan ta emot praktikanter, studiebesök med mera.

– Jag fick flera bra kontakter med företag under frukosten, säger Lejla Gros projektledare för Bråvallagymnasiet. För att attrahera ungdomar till dessa program och för att vi ska ha en utbildning som motsvarar arbetslivets behov är det avgörande med företagens engagemang.

Detta var den första träffen av flera under hösten där vi belyser vägar för samarbete mellan utbildningssamordnare och näringsliv. Nästa träff är den 1 oktober och då på temat besöksnäring.

– Kompetensförsörjning är verkligen nummer 1, 2 och 3 på näringslivets lista över hinder för tillväxt. Handelskammaren ska driva våra medlemmars frågor, därför står kompetensförsörjning också överst på vår prioriteringslista, säger Mara Björk Hummelgren ansvarig för tillväxt och analys på Handelskammaren.

Medarbetarnas kompetens och kunskap är viktig för organisationens effektivitet och för att nå resultat. Men något som är ännu viktigare är dina medarbetares engagemang. Harriet Nilsson har i över 30 år arbetat med ledarskap och här ger hon sina bästa råd för hur du som ledare kan engagera dina medarbetare och därmed också nå era mål.

1. Allt börjar hos dig själv
Att vara ledare handlar om att leda andra människor. Det handlar om självförtroende, beslutsamhet och trygghet. Det handlar om att ta vara på dina medarbetares potential, samtidigt som företagets mål ska uppfyllas. Som ledare har du ett ansvar. Ett ansvar för dina medarbetare och deras utveckling och välmående.

Innan du kan leda andra och få dina medarbetare att göra som du vill måste du börja med dig själv. Reflektera och lär känna dig själv på djupet. Vilka är mina värderingar? Varför gör jag så här? Varför reagerar jag så här?

2. Sätt en plan och definiera målet
Vi vill bidra. Som människor vill vi vara en del av en grupp och bidra till gruppens utveckling och mål. Det är du som ledare, VD, chef eller projektledare som först måste definiera målet. Målet för det som ni tillsammans ska genomföra. Är det en förändring? Ett nytt projekt? Eller verksamhetsåret? Oavsett vilket: sätt upp en plan med tydliga mål om var ni ska och hur ni ska ta er dit. Det är viktigt dels för att du ska veta åt vilket håll du ska styra, dels för att sedan veta om du har kommit dit du tänkte dig. Men framför allt för att dina medarbetare ska veta åt vilket håll ni ska arbeta.

Genom att göra en tydlig plan där du involverar och engagerar medarbetarna och styr gemensamt mot planens mål, går det också lättare och snabbare att korrigera om ni är på väg åt fel håll.

Att ha en tydlig plan och ett definierat mål har ännu fler fördelar. Det skapar nämligen en trygghet i organisationen. Om alla vet sin roll, vad som förväntas av en och vilka mål som ni gemensamt strävar mot, så kommer det gå snabbare att nå målen. Du kommer dessutom få medarbetare som känner sig engagerade och trygga. Att skapa tillit i gruppen är en av de viktigaste egenskaper en ledare kan ha.

3. Jobba med förstärkta nyckelbeteenden hos dina medarbetare
Du har säkert som ledare många gånger undrat varför dina medarbetare inte gör som du säger. Nyckeln för att lyckas är att få människorna, dina medarbetare, att vilja göra det. Inte känna att de måste.

När vi har gått igenom steg 1 (lärt känna dig själv), steg 2 (definierat målet) och innan du kommer till steg 4 (skapar genomförandekraft på företaget) ska du hitta och jobba med att förstärka nyckelbeteenden hos dina medarbetare. Nyckelbeteenden är sådana som stärker er organisation och som gör att ni kommer närmare målet.

Exempel på nyckelbeteenden kan för en säljare vara att bli grym på research. För en marknadschef att bli expert på uppföljning. För en receptionist att bli bäst på bemötande.

Fundera på vilka nyckelbeteenden du behöver ha i organisationen för att ni ska få genomförandekraft som gör att ni tillsammans kan uppnå era mål. Förstärk de beteenden som du vill att dina medarbetare ska göra mer av.

4. Genomförandekraft
Rapporter. Möten. Undersökningar. Det finns stora möjligheter att planera ihjäl sig och undersöka sönder saker. Men inga medarbetare tycker att en ledare som inte fattar beslut eller har kraft att genomföra saker är en bra ledare. Och tvärtom: ledare tycker inte om medarbetare som inte får saker gjorda.

Som ledare ska du arbeta för att skapa genomförandekraft i din organisation. Det handlar dels om att du ska få saker gjorda, dels att få dina medarbetare att göra saker. Att skapa en kultur på företaget som säger: här gör vi. Budskapet kan ni få fram genom att sätta upp en lapp, informera alla i personalen eller helt enkelt se till att beslut fattas. Genomförandekraften är den viktigaste förmågan för att uppnå det du vill. Har du inte den kommer du inte komma framåt.

Ett sätt att lyckas med din genomförandekraft och få fler saker gjorda på kortare tid, är att delegera. Det finns många fördelar med att delegera. Framför allt minskar du din arbetsbelastning, samtidigt som du låter andra medarbetare ta plats och ansvar. Det handlar om att du som ledare måste våga släppa taget och vara uthållig. Har du delegerat en arbetsuppgift måste du låta din medarbetare få en ärlig chans att slutföra den. Ta inte över uppgiften, även om du upplever att det går för långsamt. Var uthållig. Följ sedan upp för att se hur det gick. Och ge feedback.

Harriet Nilsson har i över 30 år drivit företag och arbetat i olika ledande befattningar. Idag driver hon det egna konsultföretaget Carota Consulting AB med fokus på utveckling av personal och organisationer för lönsammare verksamheter.

”Sitter du i någon i styrelse?” ”Nej, jag arbetar i en styrelse.” Du är inte invald i en styrelse för att sitta av några möten per år. Du är invald för att göra ett jobb. Ett jobb med fokus på strategi och framtid för det företag eller den organisation du är invald i. Sitter du i en styrelse idag, men funderar på vad du gör där? Är det kanske dags att börja arbeta i den istället? Har du tidigare haft ledande befattningar och nu börjat intressera dig för att engagera dig i styrelsefrågor? Eller vill du bara veta mer om styrelsearbete? Här är de bästa råden för att bli en bättre styrelseledamot från Margareta Neld.

1. Omvärldsbevaka 
Följ vad som händer i omvärlden. Det gäller att intressera sig för såväl företagets bransch och de marknader som du verkar på, som att vara allmänt intresserad av sin omvärld. Omvärldsbevaka på nätet, följ intressanta personer på Twitter, läs tidningar, se på nyheter, med mera. Ju mer du vet och ju bättre koll du har på din omvärld, desto mer kan du bidra till styrelsen och företaget.

2. Skaffa dig erfarenhet och lär känna dig själv 
Du ska inte sitta – eller arbeta – i en styrelse för att lära dig. Du är där för att du kan bidra till det här företaget och dess utveckling. Du har blivit invald för just din kompetens.

Om du inte har de strategiska egenskaper som krävs eller efterfrågas: försök skaffa dem på annat sätt.

Du måste också ha god självkännedom. Kunna avgöra om du är rätt person för det här uppdraget eller ej. Våga säga JA eller NEJ. Du ska inte tacka ja till samtliga förfrågningar för att du känner dig smickrad eller för att du ser någon prestige i att sitta i så många styrelser som möjligt. Du ska känna för företaget och leva och arbeta för bolagets bästa.

3. Var påläst och förberedd 
Du ska vara påläst, kunna juridiken och vara medveten om ansvaret som kommer med att sitta i en styrelse. Du ska veta inom vilka ramar du får agera inom styrelsen. Det handlar också om att vara påläst inom de viktigaste frågorna inför varje möte. Återigen: du är inte invald i en styrelse för att sitta av några möten per år. Du är invald för att göra ett jobb. Inför varje styrelsemöte bör du gå igenom allt material
som finns att tillgå angående de aktuella frågor som ska diskuteras under mötet, så att du kommer till mötet och vet var du står i frågan som ni ska ta beslut om.

4. Gå en styrelseutbildning
Engagera dig inte i en styrelse innan du gått en styrelseutbildning. Oavsett styrelse. Under utbildningen kommer du få lära dig vad som är rätt och fel: vad du kan, bör och får göra inom ramen för styrelsearbetet. Du får insikter i juridik, tips och råd – och du bygger upp ett nätverk. Det finns en rad aktörer som genomför styrelseutbildningar, bland andra Handelskammaren och Styrelseakademin.

Margareta Neld har mångårig styrelseerfarenhet som delägare och VD från såväl svenska som internationella företag inom ledar- och organisationsutveckling. hon har dessutom undervisat i styrelsefrågor i över tio år.

CRS East Sweden bjöd in sina medlemmar på en studieresa till världens första återbruksgalleria, Retuna i Eskilstuna. Här är allt som säljs i de olika butikerna återbruk, återanvänt, ekologiskt eller hållbart producerat.

Anna Bergström som är centrumledare för Retuna möter oss direkt när vi ankommer och ger oss en guidad tur i gallerian.

– Textil och modeindustrin är en av de största miljöbovarna idag och vi svenskar använder i snitt våra nyinköpta produkter i cirka sex månader innan vi tröttnar, säger Anna Bergström.

Hon menar på att det bästa vi kan göra för miljön är återbruk av produkter, genom små förändringar eller ändrade användningsområden kan man förlänga livslängden på en produkt med många år. Anna tar med oss bakom kulisserna där vi får se hur hela processen går till här, allt från när varorna lämnas in till ”upcycling”, processen där varorna förfinas för att sedan säljas igen och få ett nytt och längre liv.

Iden och att starta gallerian väcktes hos Eskilstunas kommun som jobbat hårt för att ligga i framkant gällande miljöarbetet. 2015 slogs portarna upp för första gången för att kunna erbjuda shopping på ett hållbart vis. År 2018 såldes återbrukade produkter här för 11,7 miljoner kronor. I samband med att man byggde gallerian byggde man även en ny återvinningscentral i anslutning till Retuna vilket gör det smidigt och enkelt för eskilstunaborna att lämna in sina gamla kläder, leksaker, möbler och liknande.

Alla butiker i gallerian drivs av egen maskin och Annas mål är att dubbla omsättningen i gallerian för att det ska bli möjligt för butikerna att anställa mer personal och att denna idé och utveckling fortsätter och etableras på fler platser.

Anna Bergström själv vann 2019 ”Årets samhällsförändrare” av Veckans affärer och under 2017 utsågs hon till ”Årets marknadsförare” under EN18. Hon har bevisat att det går att tänka miljövänligt  och samtidigt tjäna pengar.

Retuna erbjuder inte bara shopping utan här finns även möjlighet att boka konferens med fokus hållbarhet. Dessutom finns också Recycle designutbildning i byggnaden där eleverna lär sig vara kreativa och skapa med olika typer av avfall. Det går under rundvandringen inte att ta miste på att detta är något som Anna absolut brinner för och hennes energi och driv blir en stor inspiration för oss besökare från CSR East Sweden.

Efter rundvandringen fick vi tid att på egen hand se oss omkring i de olika butikerna, gallerian är uppbyggd som vilken galleria som helst egentligen fast såklart i en helt ny tappning. Här finns allt från sport och barnbutiker till en blomsterhandel och café alla med en sak gemensamt – att erbjuda klimatsmart shopping.

CSR East Sweden är ett nätverk inom Östsvenska Handelskammaren, läs mer om nätverket här.

/ Mimmi Håkansson

Med risk att skriva någon på näsan så vill jag ändå genom några rader fundera kring den pågående handelskonflikten Kina/USA och vad det betyder för oss som inte är direkt inblandade.

Bara för att sätta saker i perspektiv – Kina och USA står tillsammans för ca 40 procent av världens BNP. Så när någon eller båda dessa ekonomier börjar handla midre med omvärlden så får det globala konsekvenser.

Det är detta vi ser hända nu. Regioner och länder drabbas. Färre inköp från Kina på grund av minskad export till USA till följd av högre amerikanska tullar betyder lägre ekonomisk aktivitet i Tyskland och i andra stora exportländer som till exempel Italien, Storbritannien, Frankrike, Kanada och Japan. Ett Kina som växer långsammare innebär färre ordrar för tyska företag och i sin tur drabbar svenska underleverantörer. Det är ingen raketvetenskap att räkna ut vad konsekvenserna kan bli i termer av växande osäkerhet, lägre tillväxt, ökande arbetslöshet, senarelagda investeringar, lägre konsumtion och vikande skatteintäkter. Alla förlorar i alla länder!

Man kan även fundera kring om det inte är så att en konflikt mellan giganterna Kina och USA egentligen drabbar mindre exportberoende länder som Sverige extra hårt. Detta då vi inte har någon stor hemmamarknad att falla tillbaka på. Men som sagt, ingen kommer undan, inte ens stora Tyskland.

Lite bakgrund om varför vi är där vi är kanske går att spåra från det att Kina 2001 kom med i Världshandelsorganisationen – WTO. För Kina innebar detta att landet fick tillgång till handel med låga tullsatser. WTO:s krav på motprestation från Kina var att öppna upp sin ekonomi. Allt sedan detta har landet kritiserats för att inte leva upp till sina åtanganden utan istället fortsatt att bland annat subventionera och skydda marknad, kapital och företag både hemma och internationellt.

Kina är en komplex fråga för alla, så också för Sverige och EU. Vi ser gärna en öppnare kinesisk ekonomi. Dock kanske den enklaste vägen dit går genom den brutala metod som USA valt. Personligen tror jag att det att göra så på ett ordnat sätt genom WTO och det regelbaserade system som finns för världshandeln. Det som sker nu är att man inte bara sätter systemet ur spel utan även skadar internationellt samarbete. Djungelns lag inom handeln känns definitivt inte som en långsiktig vinnare, särskilt inte för små exportberoende länder… Det är bara att hoppas att skadorna på systemet och förtroendet mellan länder inte blir för svåra att reparera. Jag kan även inte låta bli att fundera på om det egentligen inte är en titanernas kamp om världsherrarälde för ekonomisk-, teknologisk- och politiskt dominans där tullar bara är en del eller ursäkt…

Det känns som om vi åskådare håller andan och hoppas att detta skall blåsa över utan att det blir alltför allvarliga konsekvenser så att frågorna kan tas tillbaka till det regelbaserade systemet och internationellt samarbete. Frågan är bara hur stor skadan kommer att bli innan vi är där.

Ingen vet var detta är på väg, vad som kommer hända, varför och när. Återigen kan vi bara konstatera att det drabbar alla och som alltid så kan saker gå snabbare än man tror.

Man skall inte måla någon på väggen men som om detta inte vore nog så lurar även en avtalslös Brexit i vassen tillsammans med en annan icke-utagerad fråga – hot om amerikanska tullar på europeiska bilar. Sammantaget kan detta få mycket allvarliga följder för världen, EU och oss.

Jag brukar alltid försöka vara en realistisk optimist och hoppas att de som styr händelseförloppen tar sitt förnuft till fånga i tid – man vinner inga val på att göra männniskor arbetslösa, fattiga och pessimistiska och i länder utan val så är ekonomisk stagnation och missnöje alltid en risk. Men vad vet jag…

Lika illa som vi på Handelskammaren tycker om protektionism och handelshinder lika viktigt anser vi att det är att hela tiden driva på, sträva efter och tala om värdet av hållbar frihandel där effektiva företag konkurrerar på lika villkor. Det är alltid viktigt att lyfta fram att internationell handel är en mycket viktig komponent i vår välfärd, tillväxt, investeringar, innovation, sysselsättning och konsumtion – både nationellt och regionalt.

Istället för att öka den ekonomiska omfördelningen mellan kommuner borde politikerna våga öppna för en mer långsiktig och omfattande reform – kommunsammanslagningar.

”Det kallas för solidaritet”, fastslog statsministern vid sitt sommartal i Björneborg i Värmland förra söndagen. Vad Stefan Löfven (S) syftar på är en ökad kostnadsutjämning mellan Sveriges kommuner och landsting. De rikare ska ge mer till de fattigare. Med S förslag skulle den utjämnande summan öka från 9,7 till 11,5 miljarder kronor.

Som väntat välkomnas förslaget från glesbygdskommuner – och sågas av storstadsområdena. Båda sidor har sina poänger. Å ena sidan finns argumentet att alla svenskar har rätt till samma kvalitet i skola, omsorg, socialtjänst och vård. Och visst häpnar man ofta över de skillnader i välfärdstjänster som ryms i vårt lilla land, gällande allt från erbjuden demensvård till blöjor inom förskolan. Å andra sidan blir det bakvänt att kommuner som sköter sin ekonomi, attraherar företag och skapar tillväxt ”straffas” genom att tvingas betala mer till mindre bemedlade grannar.

Det handlar inte bara om storlek, men den har ofta betydelse. Det kommunala utjämningssystemet är inte nog för att radera skillnaderna. Så länge urbaniseringen fortgår kommer tiderna bli ännu tuffare för glesbygdskommunerna. Om vi inte ska tumma på kvaliteten, säger det sig självt hur mycket dyrare välfärdskraven är för en kommun i Vadstenas storlek och skatteunderlag jämfört med en som Linköpings. Samtidigt kan politikerna inte dränera regionernas tillväxtmotorer – det gynnar inte någon!

Att barnen har lite längre väg till skolan, eller att närmaste vårdcentral ligger en timme bort, är nog ett pris glesbygdsbor räknar med och gärna betalar för att kunna bo där de vill. Brist på närhet eller mängder av valmöjligheter, är en sak. Bristande kvalitet, när eleven eller patienten väl är på plats, en annan.

Flera kommuner samarbetar redan om exempelvis gymnasieskola, sophantering och andra tjänster. Gott så! Men det räcker inte. Administrativa gränser kan ha fördelar, annars är de mest till för att överskridas och ibland helt raderas. I Östergötland, med två av landets tio största kommuner, några mycket små kommuner och några mittemellan, finns goda exempel på samarbeten. De borde bli betydligt fler.

Man vinner inga val på att ”lägga ner” kommuner, så det krävs politiskt mod. Samtidigt, bär i minnet att bara för att kommuner slås samman försvinner inte samhället. Jag bor själv på en liten ort som var egen kommun före reformen på 1970-talet. Sedan dess har orten vare sig tappat sin identitet eller invånare. Istället bor här närapå dubbelt så många som för 40 år sedan.

Genom att slå samman kommuner skulle skillnader utjämnas på ett mer hållbart sätt. Det kan vara smärtsamt precis när det sker, men långsiktigt vore det smartare – och mer solidariskt – att spara värdefulla resurser och på vis bevara hela landet levande.

[skribent medarbetare=”Maria Björk Hummelgren”]

Det började år 1720. Att dricka brunn i Söderköping. Det som tidigare hade blivit populärt i Europa hade nu kommit till Sverige. Snart 300 år senare gör man det fortfarande. Även om det idag inte dricks lika mycket brunn (fast du kan fortfarande göra det) så är Söderköpings Brunn ett välkänt och välbesökt kurhotell. Vi har besökt den anrika anläggningen, som sen årsskiftet ägs av ED-gruppen och drivs av vd Johan Lindgren.

Det är en regnig sensommardag och kvicksilvret visar inte många grader när jag parkerar bilen i centrala Söderköping. Efter en härlig långpromenad med rundvandring som visar både en brunnssalong, en båt och en kyrka slår vi oss ner i restaurangen för en kopp kaffe. Det är ett härligt sorl från gäster som precis håller på att avsluta sin lunch.

Söderköpings Brunn ligger alldeles intill den lilla ån som rinner genom Söderköping och bara ett stenkast från Göta Kanal. Brunnen, som det kallas i folkmun, har anor från 1700- och 1800-talet men är idag är ett högklassigt hotell med 102 rum och 188 sängplatser, spaanläggning, konferensanläggning och en välbesökt restaurang.

[quote]Vi planerar att bygga upp ett nytt badhus. Vi vill bevara det genuina och äkta och har hittat ritningar från 1911 på hur man tänkte bygga ut redan då. Så det här kommer bli riktigt häftigt.[/quote]

Hit kommer man för att ta det lugnt, njuta, äta gott eller konferera. Även om åren gått och renoveringar genomförts har man lyckats bevara den gamla charmen. Något man vill fortsätta med.

– Vi ska fortsätta driva brunnen i samma anda som familjen Ekblad gjorde och så ska vi utveckla och fokusera på att vara ett konferens- och kurhotell i toppklass och satsa extra energi på det.

På vilket sätt kommer det märkas?

– Vi planerar att bygga upp ett nytt badhus. Vi vill bevara det genuina och äkta och har hittat ritningar från 1911 på hur man tänkte bygga ut redan då. Så det här kommer bli riktigt häftigt.

Under de senaste åren har man sett att allt fler kurorter gått från att vara just det till att bli lyxiga spaanläggningar. En trend som håller på att vända menar Johan som ser att intresset för historiska kurorter ökar.

– Man vill ha den genuina och äkta känslan, säger Johan.

Kanalkryssaren M/S Lindön.

Idag jobbar 25 personer på Söderköpings brunn som förutom hotell-, spa-, konferens-, och restaurangverksamhet även innefattar en brunnssalong och kanalkryssbåten M/S Lindön.

– Det är många som gifter sig hos oss. Först viger de sig i vår fina kyrka för att sen ha middag och fest i brunnssalongen. I brunnssalongen hålls även många studentbaler och vi håller konserter ”musik på Brunnen”.

Idag är det en blandning av privatpersoner och företag som besöker brunnen. Något man vill att det även ska vara i fortsättningen.

– För oss är miljön, historien och det personliga välkomnandet viktigast. Alla ska känna sig välkomna hit oavsett om man är här för en lunch, en konferens, en spaweekend eller ett bröllop.

Johan Lindgren har ett långsiktigt uppdrag från ägaren att driva, förvalta och varsamt restaurera och utveckla brunnen.

– Eddy Demir (ED-gruppens ägare red anm.) har inte köpt brunnen för att tjäna pengar. Han har länge bott och verkat i Söderköping och har ett alldeles särskilt hjärta för staden och för brunnen.

Innan jag lämnar Brunnen visar Johan mig några av rummen. Bröllopssviten. Wow. Synd att jag redan är gift säger jag skämtsamt till Johan och tackar för mig och för det fina besöket och välkomnandet.