Sponsring står idag för 10% av ekonomin inom reklambranschen , motsvarande 7,2 miljarder, där idrott står för 70% – men bara 20% av dem går till kvinnor. Så hur jämställd är idrotten egentligen?

I samband med LFC:s Champions League-match mot Manchester City arrangerade Handelskammaren tillsammans med Sponsrings & Eventsverige i Sverige en frukost med fokus på ”Fotboll & värderingar”. Beslutsfattare från regionen hade samlats för att diskutera hur jämställd idrotten egentligen är?

– Sponsring är stort och en självklarhet för många företag. Idag står sponsringen för 10% av ekonomin inom reklambranschen och av dem går 70% till idrotten. Det motsvarar 7,2 miljarder kronor, sa Ulrika Molin, VD på Sponsrings- och Eventföreningen.

Men pengarna fördelas ojämnt mellan män och kvinnor.

– Män och kvinnor ska få idrotta på lika villkor. Människor ska få göra karriär inom vilken idrott de helst vill. Idag går ungefär 80% av den totala sponsringen till män medan 20% går till kvinnor. Det är inte rätt, sa Isabelle Widmark, ordförande för stiftelsen Fair Pay som arbetar för att alla människor ska få idrotta på lika villkor.

På plats fanns även företag som gav sin syn på hur de arbetar med jämställd sponsring.

– Vi väljer vilka vi ska sponsra med omsorg. Det ska vara föreningar vars värderingar stämmer överens med våra, sa Sophia Nygren från Länsförsäkringar Östgöta.

Isabelle Widmark har tidigare gett sina bästa tips till företag som vill sponsra jämställt. Dessa är:

• Ställ krav på klubben ni samarbetar med men framförallt hitta en samsyn kring värderingar och vad man vill uppnå i samhället. Det kan vara ett gemensamt mål – till exempel hur ni vill få fler tjejer att idrotta eller att få fler tjejer att hålla på längre med idrott.
• Bryt traditionella strukturer kring hur ert företag jobbar med sponsring. Exempelvis kanske en ny person, gärna en kvinna, ska börja ta ansvaret för med sponsringen hos  företaget och komma med nytt perspektiv.
• Ta ett kliv utanför och titta objektivt på det ni gör. Är det dags att börja sponsra någon ny idrott som ni inte arbetat med förut och som passar era mål?

Raden av svenska, framgångsrika familjeföretag är lång. 15 av världens 500 största företag är nordiska familjeföretag och de står idag för 20% av Sveriges BNP. Flera av dem är från East Sweden och drivs i dag av tredje eller fjärde generationen.

Under förra veckan arrangerade Handelskammaren ett event tillsammans med några av regionens familjeföretag.

Intresset var stort och det var lapp på luckan när eventet ”Familjeföretagen som byggde regionen” ägde rum den 27 mars i Linköping.

Family Business Network tillsammans med några av regionens familjeföretag delade med sig av hur det är att driva familjeföretag idag. En av talarna var Gustaf Adelswärd som driver skogsförvaltningsföretaget Baroniet Adelswärd AB i Åtvidaberg i 10:e generationen.

– Att driva familjeföretag är egentligen som att driva vilket företag som helst. Det svåra är att få nästa generation att vilja ta över – och att det blir rättvist mellan barnen, sa Gustaf.

En stor skillnad som många vittnade om var långsiktigheten, alltså vilken tidshorisont man driver företaget på.

– Familjeföretagen pratar G1, G2, G3 och G4 medan börs-VD:ar och politiker pratar Q1, Q2, Q3 och Q4, sa Annelie Karlsson, VD på Family Business Network, och menade att familjeföretagen pratar om tidshorisonter på generationer medan börs VD:ar pratar kvartal.

Andra frågor som diskuterades var utmaningen med generationsväxlingar.

– Vill nästa generation ta över och är första generationen redo att släppa taget? Det är inte alltid självklart, fortsatte Annelie.

Något som Adam Cocozza, VD på BoTrygg höll med om.

– Det får inte bli så att vi som operativt arbetar i företaget pekar ut en riktning, men så måste jag springa och fråga pappa först, då fungerar det inte, sa Adam, som tagit över BoTrygg efter sin far Mikael.

Företagen som talade var:
Linnéa Stark och Rebecca Stark, Väderstad AB
Adam Cocozza, BoTrygg AB
Gustaf Adelswärd, Baroniet Adelswärd AB
Jeanette Tretten, Econova AB
Carl-Fredrik Grönhagen, Mannersons Fastighets AB
Annelie Karlsson, VD FBN

Att de politiska partierna tar fram partiprogram med de viktigaste frågorna inför kommande val är en självklarhet. Att näringslivet går samman och gör desamma är dock inte lika självklart. Men nu har det gjorts. Under Östsvenska Handelskammarens flagg presenterar nu näringslivet ”Visionsprogrammet 2018” där de viktigaste näringspolitiska frågorna lyfts fram.

Östsvenska Handelskammaren med sina 950 företag samlar regionens näringsliv och driver deras viktigaste näringspolitiska frågor. Vilka är de viktigaste frågorna då? Det paketeras i visionsprogrammet ”Tillsammans för internationell lyskraft”.

– Vi tror att framtidsregionen East Sweden, med Östergötland i centrum, har möjlighet och förutsättning att bli en av Sveriges mest intressanta tillväxtregioner. Men för att vi ska lyckas behöver vi samarbeta och vi vill föra fram näringslivets viktigaste åsikter i de näringspolitiska frågorna, säger Johanna Palmér, VD på Östsvenska Handelskammaren.

Framtidsregionen East Sweden sträcker sig från Stockholm i norr till södra Östergötland med ytterligare potential söderut.

– Vi ser det som ett tillväxtstråk, en funktionell arbetsmarknadsregion med ett pärlband av växande kommuner som ligger strategiskt placerade på en axel mellan Sveriges två största städer. Dessutom har regionen en unik tilltillväxtmöjlighet när Ostlänken, Sveriges största infrastrukturprojekt, ska byggas, säger Johanna.

Visionsprogrammet som Handelskammarens tagit fram omfattar fem områden; öka regionens attraktivitet, öka samarbetet över kommungränserna, få fler som kan och vill jobba i vår region, bättre infrastruktur och ett förbättrat företagsklimat.

– Varje område i sig innehåller konkreta åtgärder och förslag som regionen behöver arbeta med, avslutar Johanna.

Handelskammarens förslag finns på visioneastsweden.se samt kommer att synas och höras på olika sätt under våren.

Mobile World Congress i Barcelona är världens största samlingsplats för mobiltelefonindustrin och i år var temat ”creating a better world”. Framtidsbilderna lockar. Teknikens möjligheter flirtar med 50-talets tjänstefolkssamhälle, din hushållsrobot kan göra handlingen, bilen körs fram efter dina önskemål, kläderna rengör sig själva och rätt information finns tillgänglig på sekunden.

Samtidigt duggar varningarna allt tätare. Det digitala samhället, eller framförallt vårt intensiva förhållande med vår mobil, förenklar vårt liv men riskerar också att förändra det till det sämre. Forskning visar att stort användande av mobiltelefoner gör att hjärnan krymper, kanske för att vi inte behöver använda långtidsminnet i samma utsträckning. Vi vet också att flitigt användande av smarta mobiler och sociala medier skapar stress och ökar risken för psykisk ohälsa. Kampanjen ”The truth about tech” får ett upplägg som liknar anti-rökkampanjer genom att fokusera på ungas sårbarhet och benägenhet att kopiera sina föräldrars beteende.

En grupp tidigare Facebook- och Google-anknutna personer är tydligt oroade och har därför skapat ”Center for humane technology”. De menar att den moderna tekniken kidnappar våra hjärnor och i förlängningen hela vårt samhälle. Att erhålla likes i sociala medier ger oss kickar och får oss att vilja ha fler likes och stör våra mentala processer. Det är angeläget att få en djupare förståelse både för hur smarta telefoner och plattor påverkar våra barns outvecklade hjärnor och våra vuxnas hjärnor! Apple-chefen Tim Cook lär ha rådgivit sin brorson att inte alls använda sociala medier.

Detta ställer viktiga frågor. Vi är många som hyllar den snabba tekniska utvecklingen, men det är dags att reflektera över vad den har för baksidor.

Tänk tillbaka till 50-talet igen, den tid då förmögna familjer fortfarande hade tjänstefolk. Tänk på en uppsluppen familj som äter matsäck vid en pittoresk sjö. När maten är uppäten lämnar de helt sonika plastförpackningar och matrester på marken och i vattnet. Så praktiskt och modernt! Nu slipper vi släpa hem det igen! Och tänk på vad de förmodligen hade i sin matsäck; sockerbullar, vita limpor och saft i plastglas. I sin omedvetenhet förstod man inte att socker är dåligt för kroppen och att plast är dåligt för naturen.

Nu verkar det som de senaste 15 årens otroliga beteendeförändring vad gäller teknik och mobiltelefoner också är under en välbehövlig lupp. Motreaktioner är i rörelse när allt fler väljer bort mobilen eller raderar Facebook och Instagram för att vara mer närvarande i sina fysiska liv. Det sker en tillnyktring, för att anspela på ytterligare ett område som vi människor har svårt att hantera om det finns helt fri tillgång.

Den svenska paradvärderingen lagom är bäst, strikes again.

Johanna Palmér,
vd Östsvenska Handelskammaren

100-listan fortsätter att växa med fler kvinnor med kompetens att ta styrelseplatser.

Listan har under tre år arbetat för mer jämställd företagskultur och varje år hjälper nätverket styrelser att hitta lämpliga kandidater.

Nya på listan för 2018 är Anna Winzell, Eva Rosén, Karin Svärdh, Irene Warmer, Maria Bolin, Maria Wallin, Pernilla Hörwing och Susanne Aman.

– Jag har precis bytt jobb och arbetar nu nära styrelsen, säger Susanne Aman som är ekonomichef på Scenkonstbolaget. Jag har märkt vilket stort kontaktnät jag har och att min långa erfarenhet passar för styrelsearbete. Jag vill bidra i styrelserummet. Samtidigt ser jag det som kompetensutveckling för mig själv med styrelsearbete.

Susanne bidrar till styrelser med sitt stora kontaktnät , kunskap om det ekonomiska men också med styrning och organisation.

Pernilla Hörnwing som också hon är ny på listan har ett långt förflutet inom näringslivet som verksamhetschef och på senare tid är hon gymnasielärare i de ekonomiska ämnena.

– Jag kan till en styrelse tillföra kreativitet men samtidigt ekonomisk helhetssyn och problemlösning. Jag har lätt för att sätta mig in i nya saker, säger hon.

Under 2018 fortsätter 100-listan sitt arbete med att koppla samman bolagsstyrelser med passande kandidater, samt att anordna event för att synliggöra kvinnorna på listan.

Vilka fler finns på 100-listan? Det ser du här.

Detta är 100-listan:

Vad är en bra ledare? Hur blir man en bra ledare? Och hur skapar man sig förutsättningar för att bli en bra ledare? Det är frågor som diskuteras i nätverket ”Unga Ledare”. Nätverket består av 10 ledare från det gotländska näringslivet vilka under ett år träffas 8 gånger. Fokus på träffarna är olika aspekter av ledarskap och dialog kring detsamma genom att ledare från olika organisationer, företag och funktioner gäster nätverket och ger sin syn, erfarenhet och tips kring hur de ser på ledarskap. Denna gång gästades nätverket av Marie Loob, vice VD på Svenska Spel.

Nätverkets andra träff ägde rum den 12 mars hos ZooMarket i Visby. Företaget har 25 anställda och driver djuraffär, restaurang och veterinärklinik och är marknadsledande på ön. Annie Hansson är med i ”Unga ledare” och beskriver anledningen till sitt deltagande i termer av att hon vill utveckla sitt eget ledarskap då företaget står inför ett kommande generationsskifte.

– Unga Ledare är ett utmärkt sätt till reflektion och utveckling om sitt eget ledarskap och utmaningar och dessutom ett utmärkt sätt att bygga nätverk med andra yngre ledare på ön som har liknande utmaningar, sa Annie.

Träffen på Zoomarket inleddes med en rundvandring på företaget och möjlighet till frågor om och kring deras verksamhet.

– Det viktigaste med nätverket är bredden, dialogen och inspelen på olika delar och aspekter av ledarskap – så att man kan reflektera själv och tillsammans med andra, sa Magnus Larsson på Almi Företagspartner, Gotland.

Marie Loob, vice VD på Svenska Spel var kvällens externa gäst och delade med sig av och reflekterade kring det viktigaste för att bli en bra ledare: 

• Helhetsperspektivet. Hur skall vi bygga detta?
• Tydliga mål. Mål, leverans och förtroende. Transparens, dialog och tydlighet.
• Laget är större än jaget. Svenskt ledarskap är heterogent.
• Sluta aldrig utvecklas.
• Tala klarspråk – göra varandra bra. Ärlighet på ett respektfullt sätt, ingen tjänar på att inte få reda på sanningen. Ärlighet på ett respektfullt sätt.
• Gläds åt andras framgångar.
• Var dig själv – känn dig själv. Du är modigare än du vet, starkare än du tror och klokare än du förstår.
• Lös inte någon annans uppgift – låt människor bli stolta. Låt det gå fel och ta ansvar – det är nyttigt att kämpa lite.
• Coacha för att få dina medarbetare att växa.
• Jobba utifrån företagets värderingar.

Efter Maries tips blev det middag samt övningar och case vilka löses i smågrupper och sedan talas om i större grupp.

Sedan vaktombytet i Vita Huset för ett drygt år sedan är utvecklingen av USA:s handelspolitik något som i alla fall jag håller extra uppsikt på i tider med en protektionistisk president. Nu står vi här veckan efter att Trumps beslut om att tullar på import av stål och aluminium skall börja gälla inom ett par veckor.

Vad dessa tullar och eventuella dominoeffekter kommer att få för konsekvenser är det idag ingen som vet samt hur dessa i så fall skulle påverka handelsströmmar med USA och med andra delar av världen.

Det enda vi kan säga är att tullar inte är bra och att vi alla riskerar att i slutändan bli förlorare – konjunktur, producenter, konsumenter och anställda.

Det är ingen raketvetenskap att detta är särskilt oroväckande för små, öppna och exportberoende ekonomier som den svenska. Vår välfärd, tillväxt, investeringar, sysselsättning och konsumtion bygger till stor del på en friktionsfri export och import där effektiva företag globalt kan konkurrera på lika villkor.

I vår region finns världsledande, stora och viktiga producenter, arbetsgivare och exportörer av både specialiserat stål och aluminium. USA är för dessa företag en mycket viktig marknad både direkt och indirekt och de har även egen tillverkning i landet.

För vår tillverkande industri i regionen som t ex fordon-, verkstad- och underleverantörer så kan konsekvenser av tullar och dominoeffekter t ex bli dyrare insatsvaror vilket kan tära både på t ex konkurrenskraft, marginaler och i slutändan efterfrågan. I teorin skulle det även kunna innebära att bl a kinesiskt stål dumpas i Europa och sänker priserna på insatsvaror, men det är föga troligt att EU kommer att acceptera det.

Bakgrunden till allt detta är en överkapacitet och överproduktion i världen, ett faktum som påverkar priser och lönsamhet och som gör det svårt för icke effektiva och icke specialicerade verk att konkurrera.

Vidare kan man ju även fundera på utmaningarna att inte konkurrera på lika villkor med t ex spelare från ett land som Kina som i stor och större utsträckning använder export och investeringar, ofta via statligt kontrollerade företag, som ett långsiktigt poltitiskt verktyg för inflytande och påverkan runtom i världen kanske då med subventionerat kapital, skatter, lönsamhetskrav och skyddad hemmamarknad – men detta gäller ju inte bara inom stål.

Men som sagt, vi skall inte måla någon på väggen ännu. Ett oberäkneligt Vita Hus kan säkerligen ändra sig både en och två gånger innan tullarna är verklighet. Som sagt, vi vet i dagsläget inget om konsekvenserna, men det är oroväckande och något som potentiellt kan komma att få långtgående skadliga effekter på bred front för oss alla.

För vidare kvalitativ läsning i ämnet så rekommenderar jag: https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelspolitik/USA-staltullar/

Almi Företagspartner AB släppte i veckan en rapport där de kartlagt styrelsers sammansättning och fördelning av vd-poster i hela riket men även nedbrutet per region. Statistiken är framtagen i februari 2018 och jämförelser finns både med 2017 och 2013.

Intressant läsning där det framgår att 19 % av styrelseledamöterna är kvinnor (ynka ökning på 2 % sedan 2013) men att alltfler av de nytillkomna platserna tillsätts av kvinnor. Högst upp och därmed bäst i klassen hamnar Gotland oavsett om det gäller antal kvinnor i styrelserna (23 %), antal kvinnliga VD:ar (17 %) eller andel bolag som har minst en kvinna i styrelsen (50 %). Motsvarande siffror för Sörmland är 20 %, 12 %, 43 % och för Östergötland 17 %, 10 %, 36 %.

Den naturliga slutsatsen att dra efter att ha tagit del av rapporten är återigen att det går åt rätt håll men i mycket blygsam takt.
Hela rapporten läser du här: https://www.almi.se/Om-Almi/Undersokningar/

”Vi har fysiska muskler och vi har mentala. Tränar vi våra fysiska muskler växer de. Tränar vi våra mentala muskler växer de. Ändå är det så många som tror att vi inte behöver träna våra mentala muskler för att bli starkare – varför?”. Orden kommer från Sveriges främsta mentala rådgivare, Johannes Hansen. Han gästade nätverket Bright East och föreläste om sitt budskap att man måste våga utmana sig själv för att växa som människa.

Han jobbar dagligen med Sveriges största stjärnor inom sport, musik och näringsliv. Han är författare till böckerna Fuck your fears och Tough Love och har föreläst för över 150 000 personer. Nu har han även gästat Bright East.  ”Modiga människor lever inte för alltid – men fega människor lever inte alls” inledde Johannes med för att sätta nivån på kvällen.

– Jag får inte ihop mitt liv, vad ska jag göra? Det är den absolut vanligaste frågan jag får och svaret är enkelt; Ditt liv går inte ihop, det är bara att acceptera – du har för hög ambitionsnivå i för många områden. Om det ska gå ihop måste du först sänka din ambitionsnivå på några områden, sa Johannes.

Under en inspirerande och utvecklande kväll utmanade Johannes publiken med frågor och liverådgivning.

– Alla har så fullt upp idag, men fullt upp av vad? Vi tävlar om vem som har mest att göra och vem som är mest stressad. Det är dumt. Om vi ska tävla ska vi väl göra det i vem som har bäst liv?

Att utmana sig själv och faktiskt få någonting gjort är Johannes mantra och det som gjort att han själv är där han är idag.

– En enkel plan genomförd är bättre än en perfekt plan som aldrig lämnar ditt huvud. Våga utmana dig och väx som människa – där din trygghetszon slutar börjar livet. 

Många var på plats för att ta del av Johannes inspiration, kunskap och råd. Men till er som missade tillfället har vi samlat Johannes bästa tips för att uppnå dina mål här nedan:

[osh-header title=”Fyra  råd från Johannes Hansen för att uppnå dina mål”]

1. Bli specifik. Gå från tanken om att vilja göra någonting till att bli konkret och specifik. Om vi inte vet vad vad vi strävar mot hur ska vi då kunna uppnå det? Skriv upp ditt nästa steg – skriv in det i kalendern!

2. Sök och hitta inspiration. Hitta en person som redan lyckats med det du själv vill uppnå eller något liknande och låt dig inspireras. Träffa personen och få tips!

3. Utmana dina rädslor och få det gjort. Även om det känns jobbigt, läskigt, att du vill skjuta upp det på framtiden så måste du få det gjort. Om du tränar växer du och blir modigare. Vi har fysiska muskler och vi har mentala. Tränar vi våra fysiska muskler växer de. Vi måste träna de mentala också om vi vill att de ska växa. ”Livet börjar där din trygghetszon slutar”.

4. Var stolt och tacksam Var stolt och tacksam över det du åstadkommit. Fira!

Tuc Yrkeshögskola startar nu en ny utbildning för blivande Tullspecialister i Linköping. Under 1,5 år ska de 35 studerande lära sig allt om tull, import- och exportprocessen.

Sedan ny tullagstiftning trädde i kraft under 2016 så har behovet av kompetent tullpersonal ökat i Sverige.

– Vi har fått flera signaler från näringslivet i regionen och i andra delar av Sverige att det finns en stor brist på personer med tullkompetens. De som en gång i tiden gick Tullverkets kammarskrivarutbildning går i pension och kompetensen fylls inte på, säger Maria Sandmark utbildningsledare på Tuc.

Vilka tror du kommer att söka?

– Jag tror att personer som redan är verksamma inom området kommer att söka utbildningen, men även andra som tycker att området är spännande, säger Maria Sandmark.

Vilka personlighetsdrag tror du är viktiga för att bli en bra tullexpert?

– Jag tror att en tullspecialist behöver vara noggrann, bra på att förstå avtal och så behöver personen tycka om att ha kontakt med kunder och agera i en rådgivande roll.

Efter examen kan tullspecialisterna arbeta som tullspecialister,  tullkoordinator, custom operations specialist, tullspeditör eller trade compliance officer/manager.