Cia Heldtander Färnlöf är VD på Visbyark och hos dem har jämställdhetsarbetet alltid varit en självklarhet. Hon tycker att man ska använda sig av organisationer som arbetar med företagsrådgivning både för att sprida kunskapen om värdet av jämställda styrelser vidare, men också för att få hjälp med att hitta relevanta kandidater. Visbyark kom själva i kontakt med 100-listan genom Almi.

Vad ser ni för fördelar med en mer jämställd styrelse?
Vi vet att man vinner mycket på att ha representanter med olika kunskaper och kön. Erfarenhetsspridningen och skillnader i ålder är också lika viktigt. Vår verksamhet tillhör arkitektbranschen och vi har ledamöter som dessutom representerar olika yrkeskategorier, både arkitekter och ingenjörer finns representerade.

Hur jämställd är er styrelse idag?
Helt jämställd och så har det alltid sett ut, det har ständigt varit en viktig fråga för oss. I dagsläget består styrelsen av två kvinnor och två män.

Hur kom ni i kontakt med 100-listan?
Vi kom i kontakt med 100-listan via Almi på Gotland, vi har alltid haft god kontakt med Almi och när de tipsade om 100-listan så kände vi direkt att det kunde vara intressant för oss.

Hur har 100-listan hjälpt er att få fram kompetenta kandidater till
er styrelse?
Vi står faktiskt precis i begrepp att hitta en extern styrelseordförande till vår styrelse och två av kandidaterna har vi hittat i listan. Vi har inte haft någon extern styrelseordförande tidigare och tyckte att det var svårt att veta var vi skulle börja leta efter lämpliga kandidater, men eftersom det visade sig vara så enkelt att söka efter olika kompetenser i 100-listan så gick det snabbt att hitta personer med relevant kompetens för oss. Vi botaniserade i listan för att se spridningen när det gäller bakgrund och erfarenhet. Jag känner inte till någon annan lösning där man sammanställt personer med styrelsekompetens, så det är ju absolut en lista som även andra företag borde intressera sig för, istället för att bara utgå ifrån egna nätverk.

Hur arbetar ni på Visbyark aktivt för att få mer jämställda styrelser?
Jämställdhetsfrågan sitter i ryggraden på företaget och vi har en jämställdhetsplan och policy som vi arbetar utifrån. Den omfattar alla dimensioner av jämställdhet, så som kön, ålder, sexuell läggning, funktionsvariation och utbildningsgrad. Vi har alltid haft en jämn fördelning mellan män och kvinnor, vilket vi såklart tycker känns helt naturligt. Vi är verksamma inom arkitektbranschen och vår branschutveckling visar att fler kvinnor än män söker sig till arkitektyrket, en utveckling som vi är säkra på kommer märkas av inom branschen, både vad gäller könsfördelningen på ledande positioner och i styrelserummen. Hos oss på Visbyark är exempelvis majoriteten av delägarna kvinnor.

 

Östsvenska Handelskammaren erbjuder ett flertal olika kurser inom internationell handel. En av de som precis deltagit i kursen om Incoterms, det vill säga leveransvillkor, är Yvonne Nilsson.

Hon är exportadministratör på företaget Carbex som tillverkar kolborstar. En stor mängd av dessa hamnar i generatorer i vindkraftverk eller t ex i datortomografer (röntgen).

Carbex exporterar över hela världen men har mest affärer i USA, Europa och Kina.

 

Utbildare Peter Hellman.

 

 

Varför valde du den här utbildningen ?

–          Vi ville höja kunskapsnivån på företaget och tanken är att jag ska sprida det jag lärt mig vidare på jobbet till mina kollegor. Tanken är att kollegorna kan vända sig till mig när de behöver hjälp med någon exportfråga. Jag tycker att alla som jobbar med försäljning skulle behöva gå en sån här kurs.

Jag har gått kurser tidigare så det blir delvis repetition för mig, men villkor i handel förändras, så det känns det viktigt att vara uppdaterad.

 

Vad är bra med utbildningen?

–          Den är grundlig. Man får en bra bakgrund till hur Incoterms kommit till och används idag. Det blir också praktiska exempel och mer konkret.

 

Vad ger den dig?

–          Eftersom jag jobbar med exportadministration så hamnar mycket i mitt knä som ska lösas. Så självklart är det viktigt att jag är kunnig. Och vi vill ta oss an nya marknader fram över och utöka vår export.

 

Yvonne ska även delta i vår utbildning i dokumenthanteringvid import och export. Den finner du HÄR!

De återkommande problemen med tågtrafiken i Sverige har en enkel förklaring: Sverige har i flera decennier underinvesterat i infrastrukturen och dess underhåll. Samtidigt har Sveriges befolkning och ekonomi vuxit vilket ökar belastningen på infrastrukturen ytterligare. Lösningen är inte att fortsätta i samma gamla hjulspår, utan nya vägar måste prövas.

Vi uppmanar Sveriges regering och riksdag till blocköverskridande samtal för att skapa lösningarna för framtidens infrastruktur.

Vi står bakom uppropet, läs mer här.

Igår samlades ett femtiotal intresserade på Södertälje Science Park, för att delta i seminariet Så bygger vi framtidens infrastruktur med smarta och säkra lösningar! 

ESIC – East Sweden Infra Cluster stod som arrangör genom initiativtagarna Östsvenska Handelskammaren och Södertälje kommun samt medlemsföretaget Stanley Security.

Publiken fick lära sig om den mångfald av risker som finns kring olika byggprojekt och också vilket långtgående säkerhetsansvar som ligger på byggherren.  Inbjudna att tala var Mikael Källman från Trafikverket och Bengt Hansson från Peab. Tillsammans med Tom Wetterlein från Stanley Security berättade de om vilka stora möjligheter som finns att öka säkerheten i projekt Ostlänken, genom bland annat noggranna riskanalyser,  samarbete och samverkan mellan alla inblandade aktörer och genom att använda digitalisering som en resurs.

På Viaduct, där Ann Nyström är VD och styrelseledamot arbetar man inte aktivt utifrån någon jämställdhetsplan, men hon menar att om man letar efter den bästa kompetensen till sin styrelse så borde det resultera i en jämställd fördelning.

Vad ser ni för fördelar med en mer jämställd styrelse?
I grund och botten så handlar det inte om ifall man är man eller kvinna, utan vilken typ av person man är och vad man kan bidra med i just den styrelse man ska in i. Med det sagt så vill jag också säga att jag är övertygad om att man behöver en blandning vad gäller kön, ålder och även andra aspekter, för att få en så bra styrelse som möjligt.

Hur jämställd är er styrelse idag?
Den är jämställd och består idag av fyra personer; två kvinnor och två män. När vi har rekryterat till styrelsen så har vi varit på jakt efter duktiga människor och det har gett oss en bra mix.

Hur kom ni i kontakt med 100-listan?
Jag minns inte var jag hörde om listan först, men jag blev i alla fall inbjuden till ett seminarium där Anna Axelsson berättade vad 100-listan är och hur de driver frågan kring jämställda styrelser. Vinkeln under det seminariet var att uppmana oss som deltog att ansöka till listan snarare än att uppmana företag att använda den, men informationen om hur man kan använda sig av listan fick man ju på köpet.

Hur har 100-listan hjälpt er att få fram kompetenta kandidater till
er styrelse?
Vi har inte använt oss av listan hittills, men kännedomen gör att vi kan ta hjälp av den nästa gång vi står i begrepp att rekrytera till styrelsen, istället för att bara utgå ifrån egna nätverk. Jag har själv funderat på att ansöka till 100-listan, men känner just nu att tiden inte räcker till för fler styrelseuppdrag än de två jag har för tillfället. I framtiden ser det förhoppningsvis annorlunda ut!

Hur arbetar ni på Viaduct aktivt för att få mer jämställda styrelser?
Vi har inga uppsatta regler kring jämställd rekrytering på Viaduct, men med tanke på att vi tillhör en mansdominerad bransch så är kompetenta kvinnor alltid intressanta, då vi såklart strävar mot att få till en bra blandning och också vill vara med och förändra situationen inom vår egen bransch. Det viktigaste är dock att ta in den person som är bäst lämpad för uppdraget.

Idag har Trafikverket lämnat in kompletterande underlag för sin tillåtlighetsansökan för Ostlänken till regeringen. ESIC välkomnar att arbetet med hela projektet fortskrider. För våra initiativtagare och medlemmar är det centralt att ökad kapacitet och nya spår kommer på plats så snart som möjligt. Vi ser även att Skavsta har potential att växa till en storregional flygplats, vilket skulle gagna regionens tillväxt och utveckling. Därför är det viktigt att tillgängligheten till Skavsta blir den bästa möjliga i planeringen framåt.

I Trafikverkets kompletterande yttrande framgår att stationsläget Skavsta placeras på Nyköpings bibana, som blir en kortare variant än ursprungsförslaget. Skavsta kommer därmed endast trafikeras med regionala och storregionala tåg. Förslaget från Trafikverket går tvärs emot vad bland andra Länsstyrelsen i Södermanland och Nyköpings kommun förordat.
I Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 – 2029 förordades att Ostlänken dimensioneras för 250 km/tim med ballasterat spår.

Tillåtlighetsansökan fastslår att det inom den förordade korridoren är möjligt att bygga för såväl 250 som 320 km/tim som dimensionerande hastighet. Man understryker att om Ostlänken dimensioneras för 250 km/tim kommer det inte att vara möjligt att göra en framtida uppgradering till 320 km/tim. Bedömd kostnad för Ostlänken (inklusive centralpassagen genom Linköping) är i förslag till nationell plan 65 miljarder kr för den högre hastigheten och 54 miljarder kr för den lägre.
Ostlänken bedöms öppna för trafik under perioden år 2033 – 2035 oavsett om järnvägen dimensioneras för 250 eller 320 km/tim.

 

[ansvarig medarbetare=”Charlotta Elliot”]

”Om det så är toarullar, planscher, sällskapsspel, föreläsningar eller böcker. Vi vill erbjuda kunskap på nolltid och kommer använda de kanaler som vi tror är rätt för just det budskapet att nå ut”. Orden kommer från språkvetaren, bokförläggaren och grundaren av Eget Förlag, Helene Engström. Tillsammans med varumärkesstrategen, copywritern, författaren och sin äkta man Joakim Hedström driver hon idag förlaget som har blivit något mycket mer än bara just ett förlag. Vi har träffat dem på deras mysiga kontor på Bråddgatan i centrala Norrköping för att få höra deras historia, hur man kommer på idén att starta ett förlag och vad som händer i framtiden.

Vi börjar med att backa bandet till en vårdag 2009. Helene är mitt uppe i karriären som nätverksledare på Östsvenska Handelskammaren och har precis börjat fundera på hur hennes 40:e födelsedag som stundar till hösten ska firas.

– Där och då kom jag väl i någon form av en livskris. Jag hade under 15 års tid arbetat som informatör och nätverksledare på Handelskammaren och kände att om jag stannade där i några år till skulle jag bli kvar där hela livet, säger Helene.

Helene anmäler sig till en Starta-eget-kurs. Två år efter kursen säger hon upp sig från Handelskammaren och startar sitt företag, förlaget Eget Förlag Sverige AB. Men hur kommer man på idén att starta ett förlag mitt i digitaliseringens tidsålder och med giganter som Bonnier och Forum som konkurrenter?

– Det var bestämt från början. Skulle jag starta företag skulle det vara ett förlag. Jag har alltid läst mycket – jag älskar att läsa. När jag var elva år sa min pappa att jag borde bli lektör. Jag hade ingen aning om vad det var. Det tog ungefär 30 år, sen blev jag det, skrattar Helene.

29 januari 2011 landar så brevet från Bolagsverket i Helenes postlåda. Företaget Eget Förlag Sverige AB har nu fötts. Nu ska första boken ges ut.

– Jag hade en idé om att jag ville ge ut små böcker. Jag hade sett sådana i en bokhandel när jag studerade i Tyskland. Jag gillade formatet men vad de skulle innehålla hade jag ingen aning om. Jag ville inte skriva själv och jag kände ingen som ville ge ut en bok.

Så förutsättningarna var sådär kan man säga?

– Ja. Såhär i efterhand låter det lite konstigt, det kan jag hålla med om, men det löste sig.

Och du träffade din första författare genom just ett nätverk som du tidigare hade lett?

– Ja. Eller nästan. Det var på ett mingel på Handelskammaren. Där träffade jag Jenny Åkerblom. Två månader senare gav vi ut första boken ”Tala för publik”. Och sen rullade det på.

Det rullade inte bara. Det flög. Under de kommande åren kom flera nya titlar ut. Under intervjun kommer ytterligare en leverans med böcker.

– Det är vår 35:e titel. Det känns helt fantastiskt, säger Helene.


En sjökapten på tomma herrgårdar
Betydelsen av nätverk har Helene alltid vetat om efter sina år på Handelskammaren. Och efter första minglet som slutade med en bok så fortsätter Helene att mingla och nätverka frekvent.

År 2012 träffar en man med stora författardrömmar Helene på ett mingel i Norrköping.

– Det var min pojkdröm. Att bli författare. När jag träffade Helene såg jag för första gången min chans. Vi pratade nästan hela minglet och ett par dagar senare skickade jag in ett manus till en ungdomsbok om en galen sjökapten som huserade på tomma herrgårdar. Hon refuserade manuset direkt. Men hon refuserade inte mig, säger Joakim Hedström och ler. Ett år senare sa jag upp mig från reklambyrån och har sedan dess arbetat på förlaget. Vi är gifta, lever ihop och jag skriver just nu på min nionde bok. Tänk vad en dröm, ett mingel och refuserat manus kan göra.

Joakim, som i grunden är varumärkesexpert och copywriter, kommer in i företaget med nya ögon och har en idé om hur man kan konceptualisera böckerna som Helene givit ut. Nuföds ”kunskap på nolltid”.

– Det ska vara enkelt att ta till sig kunskap. Genom våra böcker ska man ha lärt sig det viktigaste inom ett specifikt område på max två timmar.

Kunskap på nolltid – handböcker för snabb kunskap. Foto: Rebecca Selin


Kunskap på nolltid – idag mycket mer än bara böcker
– När idén och begreppet kunskap på nolltid etablerades 2014 var fokus på att förlägga korta handböcker. Idag har konceptet växt och håller på att bli något mycket större. Böckerna är fortfarande grunden i företaget och så kommer det förbli. Men alla vi människor är olika. Några av oss vill läsa, andra lyssna. Några göra och en del känna. Men de som söker, och är intresserade av, sådan här litteratur och kunskap har en sak gemensamt – de vill utvecklas. Så man kan säga att vi förmedlar praktisk kunskap för personlig utveckling i arbetslivet. Och det på nolltid, säger Joakim.

Med utgångspunkt i att vi alla är olika och tar till oss kunskap på olika sätt har Eget Förlag nu startat en föreläsningsserie under namnet ”kunskap på nolltid-event”.

– Där får våra författare kort, max 10 minuter, presentera sina viktigaste kunskaper, säger Joakim. Det ska inte bara vara inspiration eller försäljning av sig själva. Det ska vara ren och skär kunskap.

Och det är bara början på utvidgningen av konceptet. Nästa steg är att starta en talarförmedling.

– Vi har genom åren byggt upp ett fantastiskt nätverk med otroligt kompetenta författare och specialister inom sina respektive områden. Att inte ta vara på deras kunskap ännu mer vore fel av oss. Så när vi presenterade idén om en talarförmedling för dem blev de eld och lågor. Vi tänkte vi skulle starta om ett par år, men de ville starta nu – så nu kör vi!

Och det slutar inte där. Helene fyller i.

– Om det så är toarullar, planscher, sällskapsspel, föreläsningar eller böcker. Kunskap på nolltid är vårt koncept och vi kommer använda de kanalerna som är rätt för just det aktuella budskapet för att nå ut med kunskap på nolltid till alla som vill utvecklas, säger Helene.

Timmarna flyger iväg och vi ska runda av intervjun. Jag ber Joakim och Helene ge sina bästa tips till den som vill bli författare eller bara börja skriva och så frågar jag Helene om hon vill lägga till något ytterligare.

– Jag vill rekommendera alla att starta företag – det är sjukt kul!

 

[osh-header title=”Böcker på gång på Eget Förlag”]

 

 

[osh-header title=”Joakims och Helenes tre bästa tips för dig som vill skriva och bli författare:”]


[osh-header title=”Snabba fakta”]

Helene Engström
Ålder: 48 år
Familj: Gift med Joakim och två barn sen tidigare förhållande.
Bor: Lägenhet i Norrköping
Intressen: Läsa (surprise!), resa och dricka vin

Joakim Hedström
Ålder: 41 år
Familj: Gift med Helene
Bor: I samma lägenhet
Intressen: Nyfiken på allt okänt, fortsätta göra roliga och udda saker

Text: Robin Almqvist
Foto: Omslagsbild Crelle Photography. Bild i text: Rebecca Selin

Förra veckan pratade jag med ett medlemsföretag vid kaffemaskinen, ett företag som till största delen gör sina affärer inom landet. Vi var i Linköping för dagen och jag undrade om han gjorde mest affärer norrut eller söderut? Norrut, svarade han, men började sedan fundera. Det finns egentligen ingen bra anledning till att de inte har kunder söderut. Det berodde nog mest på tradition och hur ägarnas egna nätverk såg ut. När han funderade vidare kom han fram till att det nog egentligen fanns många företag söderut som skulle passa deras företag som kunder eller som partners.

Nyligen bjöd vi tillsammans med Vision East Sweden och Länsstyrelserna i Jönköping och Östergötland samt Handelskammaren i Jönköping in till samtal om arbetsmarknadsregionen mellan Jönköping och Linköping. När höghastighetståg binder samman Sveriges två största städer och de medelstora städerna däremellan, kommer regionerna närmre varandra och det finns en anledning för näringslivet att redan nu börja knyta kontakter och öppna upp söderut, om man inte redan gjort det. Hela sträckan från Stockholm till Göteborg är ett pärlband av kommuner över 100 000 invånare och med utgångspunkt från dessa kommuner når du majoriteten av Sveriges BNP inom 3 timmar.

Administrativa gränser känns inte när man passerar dem med bil eller tåg. Men de finns i allra högsta grad mentalt. De påverkar vilken samhällsinformation varje individ nås av, vilka politiska budskap och reklamkampanjer man nås av och vilken offentlig service som erbjuds i första hand. Allt detta blir förstås bättre i digitaliseringens tidevarv, men även där fångas vi i våra egna universum tack vare filterbubblor och relaterade sökningar.

Så vad får dig att passera gränsen? Hur stort område relaterar du till i din affär? Tänk om din nästa affär finns där du inte tidigare letat? Hur framgångsrik man blir är som bekant en kombination av vad man kan åstadkomma och vilka man känner.

Just nu letar vi efter exempel på möten över gränserna! Gärna möten som lett till ett oväntat bra resultat. Har du en bra historia? Maila gärna mig eller vår content manager Ulrika Andåker.

I övrigt hoppas vi att du fått en fantastisk start på 2018!

 

Johanna Palmér,

Vd Östsvenska Handelskammaren

 

Nätverket East Sweden Infra Cluster går in i en ny fas. Inom klustret med 450 medlemsföretag kommer en del väl representerade branscher att få egna mindre kluster.

Vår region bubblar av stadsbyggnadsprojekt just nu och kommer så göra i många år framöver. Bland annat till följd av arbetet med järnvägsprojektet Ostlänken som i sin tur föder en kraftfull nybyggnation och stadsomvandling i vår region. Många medlemsföretag har uttryckt en önskan om nätverk inom nätverket och först ut blev städ, tvätt och saneringsklustret. Bland denna samling kvalitativa städbolag kan företagen enkelt hitta en lämplig städfirma som fyller behoven.

Inom ESIC pågår nu uppstart av kluster för utbildning inom säkerhet samt Entreprenad. Dessutom planeras det för grupper inom transport och digitalisering.
Är du intresserad av att delta? Hör av dig till Charlotta nedan snarast!

Fördelen med klustren är att företagen vid behov från kunderna tillsammans kan erbjuda ett paket av tjänster som kan erbjuda en större kapacitet till stora kunder.
Arbetet med branschkluster utvecklas löpande och vi har som mål att samla ett tiotal branscherbjudanden i närtid.

Du är välkommen att kontakta vår projektledare vid frågor:

[ansvarig medarbetare=”Charlotta Elliot”]

 

 

Kort om East Sweden Infra Cluster:

East Sweden Infra Cluster är ett professionaliserat nätverk och regional kraftsamling i näringslivet för att förverkliga Ostlänken.Initiativtagare och grundare av ESIC är: Trosa kommun, Nyköpings kommun, Norrköpings kommun, Linköpings kommun, Regionförbundet Sörmland och Region Östergötland. Genom att samarbeta lokalt och föra en aktiv dialog med huvudentreprenörer kan företagen bidra till att projektet genomförs i tid och enligt plan. ESIC kan fungera som ett verktyg för de regionala företagen att inhämta kunskap och information samt marknadsföra sig gentemot nationella och internationella aktörer.

 

 

Kandidatdatabasen hos 100-listan växer ständigt. Björn Sandlund, ägare och styrelseordförande i Datatons styrelse menar att förändringen inte kommer komma av sig själv, utan att företag måste se över sina rekryteringsprocesser och tänka jämställt redan från start. Han ser 100-listan som ett lysande verktyg för nya företag att få koll på relevant kompetens som kan hjälpa dem att utveckla verksamheten.

Vad ser ni för fördelar med en mer jämställd styrelse?
Jag har länge tänkt att de flesta är överens om fördelar som förbättrat arbetsklimat och nya och viktiga perspektiv som bidrar till bättre företagsutveckling och lönsamhet, men det verkar inte som att företagen i regionen har greppat det.

Hur jämställd är er styrelse idag?
När vi tillsatte vår styrelse var ambitionen att ha hälften kvinnor och hälften män, i dagsläget består styrelsen av mig samt två andra män och en kvinna så vi har fortfarande en bit kvar, men vi håller på att utvärderar den nuvarande uppsättningen så vi har inte gett upp vår ambition.

Hur kom ni i kontakt med 100-listan?
Jag fick en katalog med alla kandidater efter ett seminarium, att ta med sig den till kontoret visade sig vara ett effektivt sätt att få igång diskussionerna. Vi var precis i fasen då det var läge att tillsätta en styrelse, det hade inte varit aktuellt innan.

Hur har 100-listan hjälpt er att få fram kompetenta kandidater till uppdraget? 
100-listans representanter var duktiga på att ta reda på våra behov och matcha dem med olika kandidater som de hjälpte oss att plocka fram. De hade koll på kompetenserna hos kandidaterna och kunde komma med rekommendationer.

Hur arbetar ni aktivt för att få en mer jämställd styrelse? 
Jag har varit ivrig när det gäller jämställdhet inom hela organisationen, men det har varit en utmaning att hitta kvinnor till våra teknikorienterade roller. Att få en jämnare könsfördelning totalt sett har en positiv inverkan på både produktutveckling och arbetsklimat så det är något vi kommer fortsätta jobba för i våra kommande rekryteringsprocesser.