Vi har långt kvar tills vi har jämställda styrelser i Sverige.
Michael Sterne, Handelsbankens kontorschef i Linköping, tror att det beror på att många företag fortfarande inte har förstått den affärsnytta som jämställdhet innebär.
Hans och hans kollegor tog ett aktivt beslut om att få en bättre sammansatt styrelse och anlitade Gunilla Åberg, Anna Hjertstedt och Victoria Jakobsson, som alla finns på 100-listan.

Vad ser ni för fördelar med en mer jämställd styrelse?
– Precis som när vi anställer inom organisationen så resonerar vi att en mix av olika typer av personer resulterar i en ökad mängd kompetenser. Olika perspektiv bidrar till bättre underbyggda diskussioner och beslut. I slutändan handlar det ju om att kunna göra bättre affärer och tjäna mer pengar och det är ju något som alla företag borde vara intresserade av.

Hur jämställd är er styrelse idag?
– På Handelsbanken har vi en styrelse till varje lokalkontor och hos oss i Linköping så har vi en jämställd styrelse, det känns bra. För oss är det ett professionellt beslut för att vi ska lyckas bli lönsammare.

Hur kom ni i kontakt med 100-listan? 
– Vi läste om 100-listan på sociala medier under en period då vi stod i begrepp att välja in nya styrelseledamöter. Vi hade gjort en inventering av våra lokala styrelser i Östergötland och konstaterade att de till stor del bestod av samma typ av människor, män i åldern 45+, vilket inte speglade hur vår kundstock såg ut. Vi hade därför diskuterat hur vi kunde uppnå större mångfald generellt.

Hur har 100-listan hjälpt er att få fram kompetenta kandidater till er styrelse?
– Kandidatdatabasen har varit ett superbra verktyg för att kunna hitta relevanta kandidater. Vi har också fått hjälp från 100-listans representanter med att ta fram förslag, vilket har varit till stor hjälp.  Vi rekryterade en ledamot som fanns med på listan innan vi kände till initiativet, efter att vi tagit hjälp från 100-listan har vi fått in ytterligare två kandidater därifrån.

Hur arbetar ni på Handelsbanken aktivt för att få mer jämställda styrelser? 
– Vi startade ett projekt i Östergötland där varje lokalstyrelse identifierade vilka kompetenser vi behövde komplettera med, sen tog vi hjälp av 100-listans kandidatdatabas för att matcha kompetenserna och hitta relevanta kandidater som kan möta behoven. Vårt fokus har varit att få till en dynamisk kombination av olika kompetenser och då blir resultatet automatiskt en mer jämställd styrelse, med större mångfald generellt.

På fotona Anna Hjertstedt och Viktoria Jacobsson. Gunilla Åberg har också fått uppdrag av Handelsbanken.

Detta är 100-listan:

/ Alexandra Rolf

Miltronic i Nyköping har i mer än 50 år importerat kablar och installationstillbehör och distribuerat dem vidare. Idag finns företaget på många olika marknader och ser stora affärsmöjligheter med de infrastruktuprojekt som komma skall i regionen.

– I den nya strategi som vi påbörjade för två år sedan så breddar vi oss mot nya marknader – inom infrastrukturprojekt som vägbyggen, järnvägar och hamnar, säger vd Krister Karlsson.

vd Krister Karlsson

Ja, Miltronic har den fördelen att deras produkter används inom ett stort antal branscher. Deras kablar, kontaktdon, förskruvningar med mera behövs i större projekt och i mindre. Bolaget har också specifika produkter för exempelvis tåg, vilket de tror kan bli en bra affär för dem när Ostlänken börjar byggas.

– När det väl kommer till upphandlingar av signal- och kraftsystem för banan och för byggnader och vägar runt omkring då blir det reella affärsmöjligheter för oss. Det är ju så att elinstallatörer får uppdragen och de i sin tur blir vår kund, säger Krister Karlsson.

Miltronic har 85 anställda och ägs av Lapp Group. Man säljer till största delen egentillverkade produkter men man är även distributör. År 2016 omsatte företaget 272 miljoner koronor – i år kommer man att sluta på drygt 300 miljoner konor.

– Det är projektförsäljningen som står för ökningen. På senare tid har vi fått leverera till många större projekt inom exempelvis pappersindustrin eller till flygplatser runt om i Sverige. Även till pågående stora vägbyggen i Stockholm och Göteborg, säger Krister Karlsson.

Eftersom företaget är underleverantör så känner man tydligt av de ekonomiska svängningar som sker i basindustrin – i slutändan innebär det bättre eller sämre affärer för Miltronic.

Krister Karlsson har under 2017 sett att många storbolag inom industrin vågat satsa igen, efter att industrimarknaden legat på en låg men stabil nivå sedan finanskrisen.

Miltronic har i ett år haft webbshop som ökar stadigt i användande.

– Det funkar bra men vår traditionella kundbas är inte riktigt mogna för att handla på nätet så det är fortfarande en liten del av vårt affärsområde. Cirka fyra miljoner i år men vi räknar med att dubbla den summan nästa år. Det är viktigt för oss att kunna erbjuda kunderna att handla dygnet runt i webbshop men vill man ha personlig service ska man få det också.

Krister Karlsson sammanfattar företagets framtidstankar så här:

– Vi har en tydlig strategi som bygger på tillväxt. Det finns marknad för oss via infrastrukturprojekten men vi har också i vår strategi att ta större marknadsandelar där vi redan är etablerade. Vi kommer också jobba mycket med att förädla produkter och erbjuda det ihop med montering. Vi är offensiva.

Medarbetare Anna-Karin Karlsson

Miltronic är medlemmar i Östsvenska Handelskammaren och i East Sweden Infra Cluster.

/ Ulrika Andåker

kommunikatör Östsvenska Handelskammaren

Under ett antal år bodde- och arbetade jag utomlands i både icke-demokratier, västerländska demokratier och i emerging markets. De sistnämnda i Öst- och Centraleuropa vilka ofta var/är relativt unga demokratier med utmaningar som t ex lågt förtroende för staten, rättsväsende, korruption, byråkrati och överreglering.

I samtliga system har jag haft förmånen att jobba med affärsutveckling vilket givit första parkett att uppleva kostnaden av ineffektiva system. Min första lärdom är att dessa hämmar både tillväxt och utveckling och är både kostsamt och skadligt för hela samhällen. En annan lärdom som jag alltid bär med mig är hur svårt det är och hur lång tid det tar att bygga väl fungerande system och demokrati. Vidare så konstaterar jag att svaga system fungerar bättre i perioder av kraftig ekonomisk tillväxt än i stagnation då svagheter mer tydligt kommer fram, och sist men inte minst att politiker mycket sällan gör nödvändiga reformer i goda tider. Istället fokuseras på kortsiktighet och att vinna nästa val.

Genom dessa erfarenheter har jag byggt upp en övertygelse om vikten av demokratiska, transparenta system med väl fungerande, effektiva institutioner och myndigheter som framgångsfaktorer för såväl medborgare som företag.
När man bor i Sverige är det lätt att ta systemet för givet. Det är därför viktigt att ibland påminna sig själv om att dessa institutioner ständigt måste utvecklas och vårdas för att bestå långsiktigt och vara grunden till en positiv utveckling i samhället.

Värdet av fungerande institutioner 
Anledningen till att jag tar upp dessa självklarheter är att jag nyligen läste boken ”Why nations fail” av Acemoglu och Robinson. Boken sätter fingret på att det just är institutioner som bestämmer en nations öde och utveckling och konstaterar att institutioner måste vara ”inkluderande, mångfaldiga och skapa förutsättningar för alla att investera i framtiden”.

Nationer misslyckas, enligt författarna, när institutioner inte är detta utan arbetar för/skyddar den ekonomiska och politiska makten hos en liten grupp. Denna grupp har ofta satt sina egna regler och jobbar inte för det stora flertalet. Vidare konstateras att de styrande i länder med denna typ av utmaningar ofta ”inte gör fel av misstag eller ignorans utan helt och hållet avsiktligt”.
Generellt stämmer detta ganska väl med vad jag själv upplevt och jag tycker mig se det hända på vissa håll tom inom EU idag.

Jag skulle vilja påstå att den växande populismen i framförallt östra Europa förutom att vara ett reellt hot mot EU:s grundläggande värderingar även är ett ekonomiskt hot. Förenklat är ursprunget till populismens framgångar där är bl a det förväntansgap som existerar bland väljare som är missnöjda med att levnadsstandarden fortfarande inte är ikapp Västeuropas – trots år av EU-medlemskap och/eller kandidatlandsstatus.  Detta och annat har öppnat upp för populistiska- och nationalistiska ledare i t ex Ungern och Polen vilka börjar ”nalla” på vissa delar av institutionerna för att stärka makten. Ett agerande som inte främjar medborgare och företag utan endast partiet/en mindre grupp och sålunda i förlängningen borde innebära längre ekonomisk aktivitet och försämringar för den stora massan.

Detta är alltså stick i stäv med författarnas framgångsrecept!

Det vi vill bevara måste vi utveckla

Så, boken är en bra källa till reflektion om man tror på demokratiska, transparenta och väl fungerande samhällen. Det är även en påminnelse om att inte ta saker och ting för givna utan att vi måste underhålla, vårda och utveckla det som vi vill behålla.

Jag är väl medveten om att mitt resonemang är förenklat och att problemställningen har många fler bottnar som historia, utbildningsnivå, demokratisk mognad, fri press, etc. Men till syvend og sist handlar det om värdegrund, ansvar och vilket samhälle vi vill ha idag och lämna över i framtiden – därför är det viktigt att lyfta upp och reflektera kring detta, tycker jag. Sund och ständig utveckling och förbättring är nyckeln till en långsiktigt, hållbar, konkurrenskraftig, innovativ, attraktiv och framgångsrik ekonomi, och nation – det är i alla fall det som jag tror på och försöker att bidra till varje dag!

HÄR läser du fler av Magnus krönikor!

Magnus Lindahl

Ansvarig Sörmland, Gotland och Internationell handel

Östsvenska Handelskammaren

Det klassiska spadtaget blev istället en passande cermoni med rälsläggning under byggstarten av Kardonbanan på måndagen. Infrastrukturminister Tomas Eneroth, kommunstyrelsens ordförande i Norrköping Lars Stjernkvist och trafikverkets generaldirektör Lena Erixon drog rälsbiten på plats. Med viss hjälp av en stark maskin.

– Kom ihåg nu, vi har inte byggt så här mycket järnväg på hundra år i Sverige, så ha förståelse för om vi är lite fumliga, sa Lars Stjernkvist skämtsamt när man höll i tåtarna som drog rälsen på plats.

Och visst var det en tidvis uppsluppen stämning under denna heldag kring Kardonbanan som ägde rum på Louis De Geer och på plats ute i hamnen. Men många var också lite tagna av det historiska ögonblicket. Kardonbanan, är början på många stora moderniserande förändringar i infrastrukturen de kommande årtiondena i vår region.

– Efter 15 år av arbete för väldigt många människor känns det väldigt bra att vi kan sätta igång med det här viktiga projektet, sa generaldirektör Lena Erixon på Trafikverket.

–  Jag har under åren fått övertyga så många om att detta verkligen blir av. Efter idag har jag bildbevis, sa Lars Stjernkvist.

Kardonbanan, godsspåret som är absolut nödvändigt för att senare kunna påbörja Ostlänken kommer att löpa mellan Åby och Händelö i Norrköping och beräknas vara färdig om tre till fyra år. Det spanska bolaget Rover Alcisa deltog i byggstarten – företaget har vunnit upphandlingen av Kardonbanan och kommer nu att inleda arbetet på Malmölandet.

På eftermiddagen höll Östsvenska Handelskammaren i ett event tillsammans med Norrköpings kommun med ämnen som hamnens utveckling, presentation av planen för Kardonbanan samt presentation av utförarna Rover Alcisa.

Eftermiddagen inleddes med ett annat historiskt ögonblick. Då samlades kommuner och regioner för att underteckna det utarbetade avtalet med Sverigeförhandlingen. I korta drag innebär avtalet att parterna lovar att bidra med en halv miljard kronor till byggandet av Ostlänken, samt att parterna kommer att bygga 55 000 nya bostäder.

Arbetet med Kardonbanan är inlett, Ostlänken kommer näst. En lång tid av byggnationer i Norrköping och i hela regionen.

-Nu är det 15 år av stök som väntar sa Lars Stjernkvist. Vi kommer att ha ett gigantiskt byggprojekt på gång och vi måste vara bra på att kommunicera ut till invånarna varför vi gör detta och vad det kommer att ge för goda effekter, sa han.

Om kardonbanan:

Med den nya godsjärnvägen och flytten av den gamla godsbangården från centrala Norrköping till Malmölandet, frigörs utrymme för både Ostlänkens spår genom Norrköping och för stadsutveckling med nya bostäder och verksamheter. Samtidigt ökar kapaciteten på järnvägen för frakt av gods. Projektet drivs av Trafikverket tillsammans med Norrköpings Kommun och i samband med byggandet av Kardonbanan behöver kommunen bygga om det kommunala vägsystemet på Malmölandet. Utöver Kardonbanan och flytten av godsbangården kommer sex stycken korsningar att byggas där bil-, gång- och cykelvägar samt järnvägsspår korsar varandra i skilda plan. En ny järnvägsbro kommer därtill att byggas vid passagen över Motala Ström samt en gång- och cykelbro över Strömmen. 

SyntheticMRs mjukvara gör det möjligt för läkare att få en stor mängd information om vävnader i hjärnan. Information som hjälper vården att ge bättre behandling av patienter med demens och MS.

2007 tyckte Marcel Warntjes, då fysiker på Universitetssjukhuset i Linköping, att det fattades en viktig komponent när man undersökte patienter med magnetkamera. Warntjes fick idén om en mjukvara som kunde avläsa en större mängd information om vävnader i människors hjärnor- och – han lyckades hitta investerare.

Men därifrån till dagens framgångsrika företag var det många år av kämpande för de anställda på SyntheticMR. 2016 blev en viktig milstolpe. Då blev de lönsamma för första gången efter att tidigare ha levt på riskkapital.

– Det beror på att vi som ett av få bolag lyckats teckna avtal med tre av de största bolagen i branschen som tillverkar magnetröntgenkameror, General Electric, Philips och Siemens, berättar vd Stefan Tell. Nu när vi visat att vi klarar av att vara lönsamma så har intresset växt stort för vårt bolag.

Nu går det snabbt framåt för företaget. SyntheticMR har nyligen fått sitt första godkännande av FDA, vilket innebär att de kan sälja på den amerikanska marknaden. USA står för 50 procent av världsmarknaden.

– I den medicinsktekniska branschen är det så att det krävs omfattande godkännanden innan produkten får användas kliniskt. Det har blivit många resor till USA. Det regulatoriska systemet i USA är hårt, efter ett godkännande där är det enklare i att få godkänt i andra delar av världen, säger Stefan Tell.

När han kom till företaget fanns det två heltidsanställda, idag är de 15 personer som arbetar heltid. 

Har ni kunnat rekrytera från regionen?

– Vi har säljare utomlands och en i Stockholm men utvecklarna är rekryterade härifrån. Flera har gått datavetenskap och/eller medicinteknik på Linköpings Universitet. Det finns rätt många medicinteknikbolag i den här regionen. Det är självfallet konkurrens, men personerna finns.

SyntheticMRs ambition är att växa i Linköping.

De är medlemmar i Östsvenska Handelskammaren för att nätverka.

– Nu vill vi att bolaget ska synas mer lokalt. För att bygga nätverk och för att få upp bolaget på radarn. Vi är förhållandevis okända lokalt. Vi måste bli mer på radarn för potentiellt framtida anställda.

Ett lokalt exempel på hur företagets produkt används är i Linköping, där har man mjukvaran vid undersökning av MS-patienter för att följa upp atrofi av hjärnvävnad över tid.

– Eftersom världens befolkning blir allt äldre kommer man att i större utsträckning behandla bland annat åldersrelaterade sjukdomar i vården. Detta leder till att vården måste bli effekivare, säger Stefan Tell.

Ett annat exempel, från USA, är att den används på Cincinnati Childrens hospital. Där hjälper mjukvaran till att göra MR-undersökningar effektivare och snabbare, vilket är extra viktigt när man har barn som patienter som helst inte vill ligga still en lång stund. Och viktigast av allt, man kan då undvika att behöva söva barnen.

Stefan Tell tror att efterfrågan på produkter som deras som effektiviserar vården bara kommer att växa.

Än så längre riktar företaget in sig på hjärnan.

– Vår produkt är plattformsoberoende avseende de kvantitativa värden vi levererar, oavsett tillverkare av magnetkamera. Idag finns ingen motsvarande produkt på marknaden. Senare kommer vi att utveckla tekniken vidare mot andra anatomier i kroppen.

Trosa kommun har bäst företagsklimat i Sörmland enligt Svenskt näringslivs senaste undersökning. Trosa hamnar också på plats nio av Sveriges alla kommuner. En toppplacering. Men nöjda är man inte.

Jonas Ivervall, näringslivschef Trosa kommun, hur glädjande var detta?

-Mycket glädjande! Inte minst för att vi har haft en långsamt nedåtgående trend sedan vår andraplats 2012. Detta innebär en uppbromsning och om man ser på betyget för det sammanfattande omdömet så har det nu vänt uppåt igen.

Men börjar det bli en vana att hamna i topp?

-Det är nionde året i rad som vi ligger på topp 10 och det är förstås mycket bra men det är också utmanande då vi hela tiden måste vässa oss för att dels möta de högre förväntningarna bland företagen, dels hålla andra duktiga kommuner bakom oss.

Vad gör Trosa som är så bra för företagarna?

-Dialogen lyfter vi alltid fram som den viktigaste faktorn. Många möten i olika former med så många som möjligt ger oss en god bild av både avvad företagarna tycker att vi ska göra bättre men också vad som fungerar bra. Sen tror vi innerligt på tanken att om vi är bra på att vara kommun, alltså vara bra på huvuduppdragen skola, vård och omsorg, så ger det en bra grund för företagsklimatet också. I en företagstät kommun som vår så är många företagare även medborgare. De är föräldrar med barn som vi tar hand om på olika sätt.

Vill du lyfta fram något särskilt?

-Tillgängligheten. Det är mycket lätt att nå både myndighetspersoner och oss på kommunkontoret. Dessutom är vi duktiga på att leverera det vi har lovat. Dessa två saker är något som företagen uppskattar.

Firade du på något vis med kollegorna?

– Nja, denna gång blev det ingen tårta då vi ödmjukt ser att vi har några frågor som vi behöver jobba mer med innan tårtan kommer fram igen. Onöjdhet är en god drivkraft! Kanske nästa år?

Ja, Vilken placering satsar ni på till nästa år?

-Vi har ett mål satt i vårt kommunfullmäktige redan 2006 och det är att vara bland topp 20 i Sverige. Det är förstås det övergripande målet men nu när vi har dämpat nedgången så vill vi förstås uppåt igen.

Trosa kommun är medlemmar i East Sweden Infra Cluster, Esic.

Krönika

Informationsmängden på temat digitalisering ökar lavinartat, både i vår region och över jordklotet. Med rätta, teknikens framfart är exponentiell. Begreppet artificiell intelligens (AI) samlar många av de otroliga förändringar som spås påverka världen framåt. Men vart är vi på väg? Mot himmel eller helvete?

Nyligen rök två av världens tech-giganter samman på just detta tema. Elon Musk, vd Tesla, varnar för att okontrollerad artificiell intelligens förvandlar oss människor till andra klassens invånare i en framtida värld helt dominerad av krafter utanför den mänskliga, i stil med filmen Terminator. Han argumenterar för att snabbt skapa lagar och regler som begränsar användningen av AI och tycker att den regulatoriska utvecklingen är farligt långsam. Vi skapar intelligens som är tusenfalt kraftfullare än vår egna, och den intelligensen kommer att innehålla komponenter med potential att förstöra oss människor. Han menar att vi måste vakna nu, inte när robotar vandrar ned längs gatorna och dödar oss!

Mark Zuckerberg, vd Facebook, har också en mycket stark åsikt om AI, men i bjärt kontrast. Han menar att AI kommer hjälpa oss att kurera sjukdomar, rädda liv, göra oss människor superintelligenta och transformera världen in i Protopia –  en värld med ständiga förbättringar på vägen mot perfektion. Zuckerberg tror att AI är mänsklighetens räddning och anser att Elon Musks skrämselpropaganda är oansvarig.

Det finns många andra tänkare på området. En är Ray Kurtzweil, som redan för 10 år sedan skrev boken ”Singularity is near”. ”Singularity” är ett framtida tillstånd då människa och maskin blir till ett. Tänk Matrix. Du kan bli karatemästare på en minut genom att ladda ned ett program till din egen hjärna. Den mänskliga kroppen blir en cyborg, en kombination av biologiska och artificiella vävnader där allt är utbytbart om det felar. Sjukdomar och krämpor botas direkt av nano-botar som injicerats in i det biologiska systemet. Riskfyllda organdonationer är ett minne blott, nya organ skapar vi själva med vårt eget material. Författare Kurtzweil menar att de av oss människor som fortfarande lever år 2045, har en god chans att bli odödliga. Om det inte är så att den artificiella intelligensen faktiskt sliter sig ur mänsklighetens kontroll och förgör oss.

Kända tech-giganter och författare med helt olika inställning till vad den största teknologiska förändringen genom tiderna betyder för oss människor, vad ska man då själv tro om framtiden?

Artificiell intelligens löser en lång rad av världsliga problem, som orättvisor, sjukdomar, svält och fattigdom. Den ritar om kartan för hur hela världen, kroppen, hjärnan och tekniken fungerar och interagerar. Men samtidigt som de goda krafterna i världen får superintelligens och superkrafter, så får naturligtvis de onda desamma. Artificiell intelligens blir därmed både fantastiskt och skrämmande på samma gång, vilket så väl symboliseras av bråket mellan två av världens tech-billionärer. Troligtvis är det väl så att de båda har rätt, även om man kan hoppas att Mark Zuckerberg får mer rätt än Elon Musk.

Johanna Palmér,

vd Östsvenska Handelskammaren

Magnus Lindahls krönika

Det fortsätter hända intressanta saker värda att notera på handelsområdet. Särskilt kul då man som jag tror på värdet av öppenhet, samarbete och en fri handel. Vår internationella handel är ju en både stor och viktig pusselbit för vår välfärd, sysselsättning och tillväxt. Jag tycker även det är viktigt att uppmärksamma EU:s strävan efter moderna handelsavtal som tar hänsyn till både företag, människa och miljö. Att ett sådant avtal vinner terräng är extra viktigt i populistiska tider av argument för protektionism – något som konstant måste argumenteras emot.

Det avtal som jag vill lytta är EU:s nya principöverenskommelse med Japan för det är just ett sådant modernt handelsavtal.

Förhandlingar, förslag och godkännande

2013 beslutade EU:s 28 medlemsländer att starta förhandlingar med Japan. På sensommaren i år nåddes en överenskommelse som förhoppningsvis skall träda i kraft från 2019 och kommer att omfatta mer eller mindre all handel mellan EU och Japan. Just nu knådas tekniska frågor och inom några månader skall ett avtal finnas på plats att ta ställning till för regeringar, parlament, EU-parlament och kanske vissa regionala parlament. I Japan måste det godkännas av under- och överhuset.

Japan då?

Japan är med sina 127 miljoner invånare världens 4 största ekonomi (ca 30% större än Tysklands) och världens 3:e största konsumentmarknad – en stor potential för svenska och europeiska företag.

Det är EU:s 7:e största handelspartner och EU är Japans 3:e största. Över 500.000 människor i EU är anställda i japanska företag. För Sverige är Japan den näst största handelspartnern i Asien efter Kina. Allt detta är en bra bas att bygga vidare på med hjälp av förenklingar för handel och investeringar.

En kuriosa är att varje miljard Euro som exporteras från EU sysselsätter ca 14.000 personer – en tung ursäkt att fortsätta främja export och internationellt utbyte.

Partners

Japan och EU har liknande ståndpunkter inom t ex livsmedel, arbetsrätt, miljöfrågor, hållbar utveckling, Parisavtalet, etc. Områden som parterna kommer att jobba tillsammans inom och även driva internationellt.

Hinder, utmaningar och lösningar

Export till Japan omgärdas idag av både tullar och icke-tariffera hinder. Utmaningarna är även höga kostnader för regleringar som skiljer sig från internationella standarder samt svårigheter att vara med i offentliga upphandlingar.

Det som jag tycker är så spännande med just detta avtal är att det fokuserar på tullar och förenklade procedurer. På att stärka handelsregler som speglar gemensamma värderingar bl a demokrati, hälsa, miljö och säkerhet och även en tydlig signal att fri- och öppen handel verkligen fungerar.

Kittlande potential

Avtalet kommer initialt att tullbefria 91% av exporten till Japan, senare stiger siffran till 99% – dvs det blir lättare och billigare att exportera till och importera från Japan för i stort sett alla företag.

Jag har sett siffror en positiv påverkan på EU:s BNP med upp till 0,8%. London School of Economics peker på att exporten till Japan skulle kunna stiga med 30%. De sektorer som har mest att vinna på avtalet förväntas bli bl a: läkemedel, medicinsk teknik, livsmedel, fordon, transportutrustning.

För Sveriges del så kan jag bara konstatera att världens tredje största ekonomi inte finns med bland de 10 största exportmarknaderna. Slutsats: En kittlande potential.

Öppen och transparent förhandlingsprocess

I tider där delar av samhället även är starkt kritiskt till EU-projektet tycker jag att det är viktigt att påtala att denna handelsförhandling, liksom alla andra, är det en mycket öppen och transparent process. Den består av intressentmöten med hela spektrumet av organisationer, expertmöten och rapporter. Alla organisationer som är intresserade av förhandlingarna har kunnat träffa EU-representanter och lägga fram sina synpunkter. Regelbundna avrapporteringar till medlemsstater och EU-parlamentet har också förekommit.

Ett avtal som gynnar både stora och små

Avtalet är, som alla avtal om enklare och friare handel, bra för alla företag och även de mindre. De små är mer påverkade av olika handelshinder då de ofta inte har resurser att hantera dessa.

Alternativet är så mycket sämre

Summa summarum är att det kommer leda till fler jobb samt att den viktiga importen från Japan blir både billigare och enklare. Här skulle jag vilja framhäva EU-Sydkoreaavtalet som ett bra exempel på att EU:s handelsavtal gör skillnad och fungerar. Under de första 5 åren ökade EU:s export med 55%. Det finns ingen anledning till att det inte skulle bli ett liknande scenario i fallet Japan. Jag är övertygad om att alla vinner på en enklare och billigare internationell handel på moderna villkor – lika övertygad som jag är att alternativet gör oss alla till förlorare.

Magnus Lindahl

Ansvarig Sörmland, Gotland och Internationell handel

Östsvenska Handelskammaren

Eskilstunaföretagen och medlemmarna i Östsvenska Handelskammaren Profeel och Elite Stadshotellet Eskilstuna är nöjda med sitt välgörenhetsevent och kommer att donera 233 211 kronor till Barncancerfonden.

– För oss var det självklart att bli medarrangör till en så bra sak i våra lokaler, säger Annica Åkerblad, hotelldirektör Elite Stadhshotellet Eskilstuna om eventet som ägde rum i augusti.

Ett event som skapade en trevlig mötesplats för affärer, inspiration och välgörenhet. Bakgrunden var Profeels tidigare event Feel for Fashion och Feel for Christmas som dragit fulla hus i 4 år med fokus på egna produkter. Det var nu dags för en förändring och man valde per i år att dra nytta av vad tidigare event skapat och samtidigt bidra till en god sak. Mest pengar fick man in via en auktion som skedde under kvällen. Bland annat auktionerade man ut en klocka från Sjöö Sandström, ett spabad från Erikstedt Folkpool, en KIA Picanto från Biltjänsten Serrander Bil och en signerad tavla från fotbollslegendaren Tomas Brolin.

– Vi vill skapa ett återkommande välgörenhetsevent så vi kan nätverka, umgås och samtidigt bidra till en god sak, säger Michael Serrander, VD och delägare Profeel AB. Det blev en härlig, lyckad och uppskattad sensommarkväll som även inbringade totalt 233.211 sek till Barncancerfonden.

80 byggare jobbar just nu för fullt på blivande Box Hotel –  Linköpings nya hotell som ska locka affärsresande som spa-sugna.

– Det blir många inriktningar på det här hotellet. Dels bygger vi 600 kvadratmeter upplevelsespa med utomhuspool med champagnebubblor. Där kan gästerna sitta under stjärnhimlen. Sedan kan man exempelvis basta och få krossad is över sig efteråt. Eller duscha i djungelregn eller spöregn, det kallar vi upplevelsedusch. Spat blir helt unikt i Linköping, säger marknadschef Markus Höglund.

I april ska det stora bygget vara färdigt i Linköping och redan nu är det många som bokar rum, berättar Markus Höglund.

– Det här är ägarnas bidrag till utvecklingen av Linköping. Många andra städer har ett hotell som sticker ut och det tror vi att detta blir. Det hör till samhällsutvecklingen att ha ett riktigt bra hotell. Vi hoppas att Linköpings flygplats kommer växa framöver och att arbetet kring Ostlänken tar fart ordentligt. Det ökar Linköpings attraktionskraft. Vi ser jätteljust på framtiden för Linköping och regionen, säger Markus Höglund.

Box Hotel ska vara färdigt till 1 april 2018.

Han tycker att det är kul att vara med från start när ett nytt hotell byggs och framhåller de fördelar som finns för personalen med nya lokaler. När man arbetar på äldre hotell kan det vara ett sjå att få plats för de många funktionaliteter som behövs i ett hotell idag.

– Hjärtat i hotellet är ett entréområde med 8 meters takhöjd och social areas med soffor och barhäng, berättar han.

Förutom spa blir det självfallet ett gym, restaurang med sydamerikansk mat och rummen blir 176 till antalet. I gemensamma lokaler ska det bli inbjudande för ensamresenärer att sitta och arbeta.

-Men vi vill också ha hit de gäster som bor i länet och inte vill åka så långt men ändå vill ha övernattning, restaurang och bar. Vi ska vara ett hotell för Linköpingsborna också.

När Östsvenska Handelskammaren besöker Box Hotel är det stor aktivitet på bygget. Grunden till pooler och gym syns, och skalet till lobbyn med högt i tak. I rummen har hantverkare påbörjat grunden till interiören. Att hitta fram till rätt interiör och inredning var för övrigt en process i flera steg när man valde mellan att köra på en mer avskalad inredningsstil som håller längre eller satsa djärvare och få till en större reaktion hos gästen som kliver in i rummet. Efter flera test har man landat i ett rum med lite mer umpf.

Ett exempelrum som visar interiören finns på byggplatsen.

– Vi har gjort ett antal versioner innan man landade i det här, säger Markus Höglund och visar det färdiga exempelrummet. Det kändes viktigt att mäta ut i verkligheten hur rummet faktiskt blir. Tanken över lag är att vi vill överraska och sticka ut. Man ska vilja åka till hotellet för att uppleva det.

Markus Höglund ger Östsvenska Handelskammaren en rundtur och visar var utomhuspool, gym och spa ska ligga.

Ulrika Andåker

Kommunikatör Östsvenska Handelskammaren

ulrika.andaker@east.cci.se