”Vi har fysiska muskler och vi har mentala. Tränar vi våra fysiska muskler växer de. Tränar vi våra mentala muskler växer de. Ändå är det så många som tror att vi inte behöver träna våra mentala muskler för att bli starkare – varför?”. Orden kommer från Sveriges främsta mentala rådgivare, Johannes Hansen. Han gästade nätverket Bright East och föreläste om sitt budskap att man måste våga utmana sig själv för att växa som människa.

Han jobbar dagligen med Sveriges största stjärnor inom sport, musik och näringsliv. Han är författare till böckerna Fuck your fears och Tough Love och har föreläst för över 150 000 personer. Nu har han även gästat Bright East.  ”Modiga människor lever inte för alltid – men fega människor lever inte alls” inledde Johannes med för att sätta nivån på kvällen.

– Jag får inte ihop mitt liv, vad ska jag göra? Det är den absolut vanligaste frågan jag får och svaret är enkelt; Ditt liv går inte ihop, det är bara att acceptera – du har för hög ambitionsnivå i för många områden. Om det ska gå ihop måste du först sänka din ambitionsnivå på några områden, sa Johannes.

Under en inspirerande och utvecklande kväll utmanade Johannes publiken med frågor och liverådgivning.

– Alla har så fullt upp idag, men fullt upp av vad? Vi tävlar om vem som har mest att göra och vem som är mest stressad. Det är dumt. Om vi ska tävla ska vi väl göra det i vem som har bäst liv?

Att utmana sig själv och faktiskt få någonting gjort är Johannes mantra och det som gjort att han själv är där han är idag.

– En enkel plan genomförd är bättre än en perfekt plan som aldrig lämnar ditt huvud. Våga utmana dig och väx som människa – där din trygghetszon slutar börjar livet. 

Många var på plats för att ta del av Johannes inspiration, kunskap och råd. Men till er som missade tillfället har vi samlat Johannes bästa tips för att uppnå dina mål här nedan:

[osh-header title=”Fyra  råd från Johannes Hansen för att uppnå dina mål”]

1. Bli specifik. Gå från tanken om att vilja göra någonting till att bli konkret och specifik. Om vi inte vet vad vad vi strävar mot hur ska vi då kunna uppnå det? Skriv upp ditt nästa steg – skriv in det i kalendern!

2. Sök och hitta inspiration. Hitta en person som redan lyckats med det du själv vill uppnå eller något liknande och låt dig inspireras. Träffa personen och få tips!

3. Utmana dina rädslor och få det gjort. Även om det känns jobbigt, läskigt, att du vill skjuta upp det på framtiden så måste du få det gjort. Om du tränar växer du och blir modigare. Vi har fysiska muskler och vi har mentala. Tränar vi våra fysiska muskler växer de. Vi måste träna de mentala också om vi vill att de ska växa. ”Livet börjar där din trygghetszon slutar”.

4. Var stolt och tacksam Var stolt och tacksam över det du åstadkommit. Fira!

Tuc Yrkeshögskola startar nu en ny utbildning för blivande Tullspecialister i Linköping. Under 1,5 år ska de 35 studerande lära sig allt om tull, import- och exportprocessen.

Sedan ny tullagstiftning trädde i kraft under 2016 så har behovet av kompetent tullpersonal ökat i Sverige.

– Vi har fått flera signaler från näringslivet i regionen och i andra delar av Sverige att det finns en stor brist på personer med tullkompetens. De som en gång i tiden gick Tullverkets kammarskrivarutbildning går i pension och kompetensen fylls inte på, säger Maria Sandmark utbildningsledare på Tuc.

Vilka tror du kommer att söka?

– Jag tror att personer som redan är verksamma inom området kommer att söka utbildningen, men även andra som tycker att området är spännande, säger Maria Sandmark.

Vilka personlighetsdrag tror du är viktiga för att bli en bra tullexpert?

– Jag tror att en tullspecialist behöver vara noggrann, bra på att förstå avtal och så behöver personen tycka om att ha kontakt med kunder och agera i en rådgivande roll.

Efter examen kan tullspecialisterna arbeta som tullspecialister,  tullkoordinator, custom operations specialist, tullspeditör eller trade compliance officer/manager.

Grattis säger vi på Östsvenska Handelskammaren till våra medlemmar Väderstad AB som blev Årets Arbetsgivare 2017. Vi har frågat vd Jan Engfeldt hur företaget får personalen att trivas.

Kompetensbristen kommer på första, andra och tredje plats när våra medlemsföretag ska ranka tillväxthinder. Det är också den fråga som näringslivet anser vara den viktigaste valfrågan. Kompetensbristen är en långkörare och ett dyrt gissel och många företag har i flera år gett hals med samma budskap – det finns inte tillräckligt med kompetens! Vi saknar ingenjörer, IT-folk, titel och titel!

Det högljudda skrikande, alla miljarder investerade i arbetsgivarattraktivitet, utbildningssystem och förändringar verkar hittills inte ha gett effekt på makronivå. Antalet utannonserade jobb på Arbetsförmedlingen är idag 100 000 och summan växer för varje månad. Det räcker med att backa fem år så var antalet utannonserade jobb bara hälften.

Så: Vi har identifierat problemet sedan länge, problemet eskalerar och blir värre hela tiden och här står vi, många både kompetenta och med en otroligt stark vilja att räta till problemet, och kliar oss i huvudet utan någon bra lösning. Vad är problemet? Varför kan ingen få fatt i den hala tvålen?

Entreprenörskapsforums vd Johan Eklund menar att flera systemfel överlappar varandra och att det därför är så svårt att hitta rätt i lösningarna framåt. Han menar att arbetsmarknaden behöver århundradets reform. Kan det vara så att vi försöker pressa en kvadrat igenom en cylinder här?

Samhället förändras med hög hastighet, framtidsforskningen blomstrar eftersom megatrenderna inte bara anses förändra hur vi transporterar oss och vad vi ska äta, utan faktiskt anses skulptera om livet som människa på jorden, så som vi känner det idag. Arbetsmarknadens spelregler kommer också att behöva genomgå ett paradigmskift. Det har faktiskt redan börjat. Den som inte har grundläggande IT-kunskap är knappt anställningsbar. ”Gig economy” växer och gör det svårare att hålla ihop stora organisationer. Block chain kastar om spelreglerna helt genom att erbjuda nästintill noll transaktionskostnader.

En grundfråga är i vilken grad som det offentliga ska bestämma vilka jobb som medborgarna ”får” utbilda sig till. Johan Eklund menar att lärosätena har samma incitament att erbjuda kurser i statistik som i schackpedagogik. Studie- och yrkesvägledare har inte på sitt bord att rekommendera sina elever en utbildning som ger jobb, utan ska servera ett smörgåsbord utifrån från elevens egna intressen. Har vi råd med detta framåt?

Om marknadskrafter rådde i ”kompetensförsörjningsystemet” skulle utbud och efterfrågan och priset däremellan snabbt sortera ut sig. Om du får betalt för att utbilda dig till något av bristyrkena, så ökar attraktiviteten. Om du däremot gick tomhänt, eller fick betala, för att ställa dig i kön till nagelskulptrisutbildningen, skulle färre göra det. Så funkar marknadskrafterna.

Kan det vara så att ”kompetensförsörjningssystemet” lider brist på marknadskrafter? Med det vill jag inte göra ett inlägg i debatten om friskolor. Men jag undrar vad som skulle hända om det, efter genomgången grundskola, fanns ett transparent system som likt en börs förmedlade utbud och efterfrågan på olika kompetenser med tillhörande, marknadsmässigt uträknade ersättningar?  Och på så vis ge ett bättre beslutsunderlag för de utbildningshungrande?

Problem kan inte lösas med samma tankesätt som skapade dem. Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka. Det var Albert Einstein som sa så, och han hade ju rätt i mycket annat.

Johanna Palmér,
Vd Östsvenska Handelskammaren

Vi har tagit fram en handbok med de bästa tipsen och råden för att lyckas med Brexit. Läs mer och ladda ner på länken.

>> Ladda ner

De är världsledande på valsad aluminium och ett av regionens största och mest engagerade företag. Vi pratar om Gränges i Finspång som tillsammans med ett 20-tal av regionens största företag nu engagerar sig för att göra East Sweden till Sveriges mest spännande tillväxtregion. Det genom satsningen Vision East Sweden.

Vi har pratat med Kent Schölin, Senior Vice President Research & Innovation på Gränges i Finspång för att få veta mer om deras syn på satsningen.

Varför väljer Gränges att vara med i Vision East Sweden?
Gränges är ett av de större företagen i regionen och som sådant vill vi vara med och delta i och påverka utvecklingen av regionen. Vision East Sweden tror jag är ett sätt att göra det på.

Kent Schölin, Senior Vice President Research & Innovation, Gränges AB

Vilka utmaningar finns för en stor arbetsgivare som Gränges i vår region de kommande åren?
Gränges säljer inte produkter och tjänster regionalt men är förstås beroende av en väl fungerande region för att kunna växa och utvecklas. En viktig regional fråga är t ex utbildning på alla nivåer så att barn och ungdomar i regionen får en konkurrenskraftig utbildning och blir anställningsbara för företag som Gränges. En relaterad fråga är arbetsmarknaden och arbetskraftstillgången där regionen måste vara attraktiv för kompetens som behövs för att utveckla och växa företagen i regionen. Gränges har också en specifik utmaning i att bland andra mer kända regionala företag kunna locka nödvändig kompetens, och då behöver vi delta i viktiga regionala satsningar.

[osh-header title=”Om Gränges”]
Gränges är den största tillverkaren av valsat aluminium för värmeväxlare i aluminium. Gränges är en global ledare inom aluminiumteknik, –tillverkning och –innovation och slutkunderna finns inom fordonsindustrin, industrin för stationära värmeväxlare samt nischmarknader såsom transformatorer och livsmedelsförpackningar.

[osh-header title=”Om Vision East Sweden”]
Vision East Sweden är en tillväxtinriktad framtidssatsning där regionens tyngsta och mest engagerade företag gått samman. Gruppen vill kraftsamla för att bli en positiv med och motpart till det offentliga i frågor om regionens framtid, hur vi ska marknadsföra oss och hur vi ska bli än mer attraktiva för företag, investerare, besökare och inflyttare.

Läs mer om Vision East Sweden här.

Ett 20-tal av regionens största och mest engagerade företag har anslutit sig till den regionala satsningen Vision East Sweden för att göra East Sweden till Sveriges mest spännande tillväxtregion. Nu ansluter sig även Stadium, SSAB och Gränges.

Läs intervjuerna med respektive företag på länkarna:
>> Gränges vill utveckla regionen till Sveriges mest spännande

>> SSAB – en stark aktör i East Sweden som engagerar sig i den regionala utvecklingen

>> Stadium stöttar den regionala utvecklingen

Ett 20-tal av regionens största och mest engagerade företag har anslutit sig till den regionala satsningen Vision East Sweden för att göra East Sweden till Sveriges mest spännande tillväxtregion. Ett av dem är det globala och ledande stålföretaget SSAB i Oxelösund.

Vi har pratat med Jacob Sandberg, Platschef SSAB Oxelösund, för att höra varför de tycker denna satsning är viktig?

Varför väljer SSAB att vara med i Vision East Sweden?
SSAB associeras av många som ett ”norrländskt” företag. Utanför regionen är det inte så känt att  vi även har betydande verksamhet i östra Sverige i Sörmland. Vi vill styrka vår närvaro och synlighet lokalt och visa att vi är ett stort och betydande företag här i regionen.

Vilka utmaningar finns för en stor arbetsgivare som SSAB i vår region de kommande åren?
SSAB i Oxelösund står inför en stor miljöomställning de kommande åren. För att kunna genomföra denna behöver vi anpassningar av infrastrukturen, framförallt vad gäller vår försörjning av el. Goda dialoger med involverade myndigheter är mycket viktiga för oss framåt. 

Vad tycker du gör East Sweden till en spännande tillväxtregion? Något särskilt område som kan utvecklas som du vill nämna?Kompetens, tillväxt och logistik, samt att vi ligger mellan Stockholm och ”kontinenten”.

Jacob Sandberg, Head of Production & Product Development in SSAB Oxelösund, SSAB Special Steels

[osh-header title=”Om SSAB”]
SSAB är ett högspecialiserat globalt stålföretag. SSAB utvecklar höghållfasta stål och tillhandahåller tjänster för bättre prestanda och utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Företaget är en ledande producent på den globala marknaden för avancerade höghållfasta stål och seghärdade stål, tunnplåt och grovplåt, rörprodukter samt konstruktionslösningar inom byggsektorn.

[osh-header title=”Om Vision East Sweden”]
Vision East Sweden är en tillväxtinriktad framtidssatsning där regionens tyngsta och mest engagerade företag gått samman. Gruppen vill kraftsamla för att bli en positiv med och motpart till det offentliga i frågor om regionens framtid, hur vi ska marknadsföra oss och hur vi ska bli än mer attraktiva för företag, investerare, besökare och inflyttare.

Läs mer om Vision East Sweden

Kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter, minskat regelkrångel, en bättre infrastruktur och fler yrkesutbildningar för att klara kompetensförsörjningen. Det är de viktigaste näringspolitiska frågorna för Annie Lööf och Centerpartiet när de går till val i höst. Här berättar hon mer om Centerpartiets inställning till företagande, kompetensförsörjning, höghastighetsjärnvägen och besöksnäringen. Och om hon tror IFK Norrköping vinner Allsvenskan.

Hon har precis deltagit i en paneldiskussion på Kammarforum, arrangerat av Cleantech Östergötland, och diskuterat miljöfrågor och omställningen till förnybara drivmedel och energi. Vi passade på att ställa några frågor till Annie om Centerpartiets viktigaste näringspolitiska frågor inför valet.

– Företagande är grunden för allt jobbskapande. Det måste bli kraftigt sänkta kostnader att driva företag, minskat regelkrångel så man kan lägga mer tid på sin affärsidé, en bättre infrastruktur med godstransporter och järnvägspendling samt fler yrkesutbildningar designade efter näringslivets behov. Det är de viktigaste näringspolitiska frågorna för ett bättre företagande.

Behovet av kompetens hos Sveriges företag är idag rekordhögt, hur ska Sverige hitta lösningen på denna utmaning?

– Vi måste skapa fler lärlingsjobb, där man lär sig jobbet på jobbet med en lägre lön till en början för att sedan jobba sig uppåt. Vi har med hela alliansen i det här förslaget som vi kallar inträdesjobb. Vi tycker också att man ska ta bort arbetsgivaravgiften de första åren för de som är nya på arbetsmarknaden, tex för ungdomar eller nyanlända.

Ja till höghastighetsjärnvägen
Ostlänken, från Stockholm-Linköping, är beslutad och har börjat byggas genom byggandet av kardonbanan. Den vidare sträckningen av höghastighetsjärnvägen ner mot Malmö och Göteborg är en av East Sweden-regionens viktigaste frågor men är fortfarande inte politiskt beslutad.

– Jag har drivit den här frågan sen gymnasiet, då hette den Europakorridoren. Jag har lagt fram motion på motion om höghastighetsjärnvägen och det var under min tid som näringsminister som vi handlade fram medel för Ostlänken. Så jag tycker det är jätteviktigt att höghastighetsjärnvägen byggs vidare ner mot Hässleholm, Lund, Malmö och Europa och att vi har ett fungerande järnvägsnät från norr till söder. Det är både modernt, miljövänligt och så är det viktigt för vår konkurrenskraft att bygga ihop Sverige med övriga Europa.

Vi kom även in på ämnet om besöksnäringen som en ny växande bransch i regionen och i Sverige.

– Besöksnäringen är en ny tung basnäring i Sverige som växer. Jag tror det är viktigt att tänka utifrån ett destinationsperspektiv med en stor radie med olika besöksmål där turister kan äta, bo och uppleva under en lång period. I er region finns möjligheterna till det då flera destinationer som Kolmården och Astrid Lindgrens Värld redan utgör naturliga besöksmål.

Och till sist, vinner IFK Norrköping Allsvenskan?

– Ja. Vi är ju i Norrköping, så då svarar jag såklart ja. Jag får heja på många lag, i förrgår hejade jag tillexempel på Färjestad då jag var i Karlstad, skrattade Annie

100-listan genomför varje år en undersökning för att ta reda på hur det ser ut med kompetens och jämställdhet i regionens styrelser. I det senaste rapportsläppet så framgick det tydligt att nära 8 av 10 styrelseledamöter i sörmländska, östgötska och gotländska bolag är män. Men det finns företag i regionen som brinner för frågan och sätter jämställdhetsarbetet högt på agendan. ED Bygg är ett exempel på ett sådant företag.

Charlotte Axelsson är styrelseordförande i ED Byggs styrelse. Hon är själv Stockholmsbaserad och fick därför inte uppdraget genom 100-listan, men hon tycker att initiativet är en viktig insats för att förändra den rådande situationen.

– Det finns liknande initiativ i Stockholm och jag tror att de behövs och kan göra stor skillnad! Personligen så har jag haft turen att befinna mig på rätt plats då man sett ett behov av någon med min typ av kompetens, men den här typen av sammanställningar utgör ett viktigt underlag för företag som står i begrepp att rekrytera till sina styrelser. Det blir också ett nätverk där kvinnor kan stötta och lära av varandra.

Charlotte har haft en lång karriär kantad av prestigefyllda uppdrag och utmärkelser, hon har bland annat varit VD för både Svenska Bostäder och HSB, utnämnts till ”Årets kvinnliga förebild i fastighetsbranschen” och har just nu fem olika styrelseuppdrag, varav fyra är som ordförande. Det är enkelt att förstå att hennes väg fram i yrkeslivet har inneburit hårt jobb, men det hon själv lyfter är framförallt glädjen i arbetet:

– Jag har jobbat nästan uteslutande med fastigheter genom hela mitt yrkesliv och jag har tyckt att det har varit väldigt roligt! Att vara styrelseordförande ser jag som en lagledarroll, där det gäller att få ihop en grupp och se till att alla kommer till tals. Tack vare mina egna erfarenheter så kan jag ofta utmana VD:n, för att höja nivån på styrelsearbetet. Jag tycker att det är viktigt att hålla fokus på en strategisk nivå men också att också följa upp arbetet och verksamheten kontinuerligt.

Att vara kvinnlig ledare eller styrelseordförande inom en mansdominerad bransch kan innebära vissa utmaningar, men Charlotte påstår att hon inte märkt av det allt för mycket, det som hon däremot har reagerat på är omgivningens porträtterande av henne som karriärkvinna.

– Under åren har jag känt att folk har fått en bild av mig som jag inte alltid känt mig bekväm i. Särskilt under småbarnsåren då jag fick mitt första VD-uppdrag i allmännyttan, som VD för Familjebostäder. Uppdraget innebar också att jag blev Sveriges första kvinnliga VD i allmännyttan, vilket uppmärksammades, men jag var fortfarande en ”vanlig mamma” som hämtade mina barn från förskola och skola.

De verksamheter som Charlotte har varit yrkesverksam eller styrelseledamot inom har trots att de, som hon tidigare nämnt, nästan uteslutande tillhört samma bransch, skilt sig mycket åt. Det blir extra tydligt när jag frågar henne om hur de olika rekryteringsprocesserna sett ut och hur just jämställdhetsarbetet fungerar.

– Inom offentlig verksamhet och börsnoterade bolag så är det väldigt viktigt med transparens och tydlighet jämfört med om man jobbar för ett privat företag, där ägaren deltar i det löpande styrelsearbetet på ett helt annat sätt. När det gäller rekryteringen så finns det en tydlig skillnad, staten arbetar strategiskt utifrån en kompetensbank medans uppdragen inom privata företag ofta kommer genom egna nätverk. Så har det i alla fall sätt ut i de fall där jag blivit rekryterad.

– Ett av mina första styrelseuppdrag var inom en arbetsgivarorganisation i början av 90-talet, jag var ensam kvinna och minns att jag noga övervägde hur jag skulle presentera mina idéer för att de skulle bli hörda. Som tur är så är det mycket som har hänt sen dess. Idag är företag generellt sett mycket bättre på att utvärdera styrelserna och se över vilken kompetens som behövs för att utveckla och stärka gruppen, men det är fortfarande en bra bit kvar på resan.

Rollen som styrelseordförande i ED Byggs styrelse har gett Charlotte insyn i den östsvenska regionen och hon har imponerats av företagets aktiva arbete för att attrahera lokala studenter från Linköpings universitet.

– ED Bygg är ett ungt bolag som driver ett aktivt jämställdhetsarbete, både vad gäller könsfördelning och etnicitet. Det finns en medveten strategi att satsa på unga, lokala förmågor och se till att utveckla och lyfta dem i sina roller inom bolaget, en satsning för regionens framtid som känns helt rätt!