Seminariet inleddes av Charlotta Elliot, som gav en bakgrund till Handelskammarens och näringslivets engagemang för infrastruktur och Ostlänken, och beskrev händelserna kring Trafikverkets förslag till ny Nationell plan för transportinfrastruktur 2026-2037, som myndigheten nyligen lämnat över till regeringen. 

Ostlänken ligger fast, med uppdaterad kostnadsram och tilläggsanslag för uppställningsspår i Norrköping och Linköping. Så långt är vi och näringslivet nöjda. Men förslaget innebär även att Ostlänkens södra delar inte kommer stå klara till 2035 som man först planerat; något som Handelskammaren reagerat starkt på. I och med detta var Trafikverkets Magnus Sjöberg, programchef för Ostlänken, en högst relevant gäst. Seminariet blev en högaktuell dialog mellan Handelskammaren, deltagarna och programchefen.

Olika utmaningar

Magnus inledde sin dragning med att berätta om produktions- och planeringsarbetet i länkens norra respektive södra delar.  

– Det som är sträckan Norrköping-Linköping har inte kommit lika långt. I Norrköping pratar vi mer om markåtkomst och delfinansiering. I Linköping pratar vi om var spåren ska gå. Utmaningen i de norra delarna är inte att det är ett komplext område. Det är att det är stora områden, förklarade Magnus och fortsatte: 

– I Norrköping och Linköping är det mer komplicerat och många saker att ta hänsyn till. Planerna måste vara klara innan man börjar bygga, och i dag ser planerna ut att bli klara till 2029. Det är ganska kort om tid för genomförandet. Då förstår ni att det blir tight till 2035. Jag ser också att det finns en risk för överhettning när man ska lägga så mycket resurser på ett område på så kort tid. 

Programchefen poängterade dock att arbetstempot inte kommer att avta trots att sex miljarder kronor ur budgeten planeras att flyttas fram till nästa nationella plan.  

– För oss inom programmet Ostlänken spelar detta inte så stor roll. Vi vet vad vi ska göra de kommande fem, sex åren. Det viktiga är att ni företag är inspelade, förklarade Magnus. 

Förslag på remiss kan lämnas till regeringen till och med den 30 december 2025. Östsvenska Handelskammaren är en av många, som kommer svarar på den. Trafikverket kan besluta om en eventuellt reviderad tidplan för Ostlänken-projektet först i vår, när regeringen fattat beslut om nationell plan. 

”Vi ska komma överens och hitta lösningar!”

Under dialogen med deltagarna förklarade Magnus Sjöberg att Trafikverket arbetar för göra Sverige till en så attraktiv marknad som möjligt för globala entreprenörer, som i sin tur behöver regionala underleverantörer. Han sade även att de har en del självrannsakan att göra, när flera svenska företag inte velat ta uppdrag för Trafikverket. 

Till sist lyfte Magnus en framtida workshop tillsammans med ESIC, om elektrifierade entreprenadmaskiner. Du som vill delta, ta kontakt med Charlotta initialt, så återkommer vi i frågan. Magnus avslutningsord var: Det är så här vi ska jobba. Vi ska komma överens och hitta lösningar! 

Förra veckan ägde utbildningen Effektiv tullhantering rum på Handelskammaren. Deltagarna fick grundlig utbildning i allt från tullprocessens principer till övningar och goda exempel på kostnadsbesparande tullhantering. Kursledare var tullexperten Kristian Sördell-Halse som driver företaget Simplicus.

Att tullar seglat upp bland dagens mest aktuella ämnen inom såväl näringslivet som världspolitiken kan knappast ha undgått någon. De så kallade Trump-tullarna var omsusade redan en god tid innan mötet mellan den amerikanske presidenten och Urusal von der Leyen i somras. Utbildaren Kristian Sördell-Halse har verkligen märkt av förändringarna och följer nyfiket utvecklingen. I våras uppmärksammades han för sitt stora engagemang, då han vann ECUS pris för årets tullprestation, och i onsdags höll han en heldagskurs för Handelskammarens medlemmar.

– Intresset för tullfrågor har ökat enormt. Det är ju bra för mig! säger Kristian med ett skratt.

Att intresset är stort även i den östsvenska regionen märks också tydligt; onsdagens utbildning engagerade deltagare från flera håll i regionen – från Vagnhärad i norr till Rimforsa i söder. Bland de representerade företagen var hälften baserade i Sörmland och hälften i Östergötland. Utbildningen fokuserade på grunderna i hur man på lägger upp sin tullhantering. Enligt kursledare Kristian är tullhantering något som inte går att göra perfekt. Däremot kan man vinna mycket på att vara väl förberedd.

Prisbelönte tullexperten Kristan Sördell-Halse besökte Handelskammaren

Som kanske väntat har tullexperten på sistone fått många frågor om just Trumps protektionistiska tullar. Han menar dock att det sällan finns raka svar på dessa frågor eftersom tullsatserna varierar kraftigt. Taxan beror inte bara på typen av vara utan även var den kan sägas komma ifrån. Idag är det desto viktigare, förklarar Kristian, att känna till ursprungsland på de varor man vill exportera över Atlanten.

– Man måste undersöka vad som gäller innan man gör affärer. En vanlig fråga just nu är vad som gör en vara till svensk. Det är en del att sätta sig in i men det är väl att ha en grundläggande kunskap för att undvika att gå ner i de värsta fallgroparna, säger tullexperten.

Expertens tre tips till dig som arbetar med tullfrågor: 

  1. Undersök vad som gäller innan affär.
  2. Ta hjälp av duktiga kollegor – eller hör av dig till en Handelskammaren
  3. Låt dig inte avskräckas. Var inte rädd för att göra affärer!

    För dig som är intresserad av andra utbildningar inom internationell handel kan Handelskammaren rekommendera Orgalim och NL – standardavtal för leveranser inom industri, som äger rum den 25 november. Du kan även följa denna länk för att se våra samtliga 

    Långsiktiga politiska spelregler står högt på företagens önskelista. De efterfrågar stabil energiförsörjning, fungerande infrastruktur och rätt kompetens för framtidens arbetsmarknad.

    – Det är precis den sortens krav och förväntningar som företagen har all rätt att ställa. Det skapar de bästa förutsättningarna för Sverige, sa Kristersson.

    Ytterst är det väljarna som avgör

    Han betonade vikten av breda politiska uppgörelser som håller över tid. Inom försvars- och säkerhetspolitiken menade han att regeringen lyckats samla brett stöd, och även i kärnkraftsfrågan ser han en växande samsyn.

    – I den ekonomiska politiken är det mycket svårare. Partierna tycker väldigt olika. Vi gör vad vi kan för att hitta breda majoriteter, men ytterst är det väljarna som avgör, konstaterade statsministern.

    Kristersson lyfte den svenska techsektorn som ett exempel på framgång – men betonade att fler branscher måste växa.

    – Techsektorn går starkt, och den ska vi värna. Men vi behöver hög tillväxt på fler områden.

    Avslutningsvis underströk han att Sverige ska sikta högre än EU-snittet:

    – Hela Europa ligger efter just nu. Vi ska sticka ut som ett av de bästa länderna i Europa när det gäller tillväxt.

    Se hela intervjun i videon nedan.

    Benjamin Dousa (M), av vd Simon Helmér dubbad ”vår minister”, har på kort tid blivit en av landets mest namnkunniga politiker. Detta inte minst i ljuset av de så kallade Trump-tullarna som givetvis också var ett av de ämnen som ministern behandlade i sin dragning. Under mötet fick det besökarna i det fullsatta Kammarforum också möjlighet att ställa frågor till Benjamin.

    – Först och främst göra vår egen hemläxa, proklamerade Dousa, och pekade på att EU:s ekonomi stagnerat redan långt innan Donald Trump kom till makten. Tysk och italiensk ekonomi har inte sett tillväxt på fem respektive tjugo år. Samtidigt har USA:s och flera asiatiska ekonomier växt betydligt sedan finanskrisen 2008.

    I klippet nedan ger Benjamin Dousa sina två tydligaste budskap till östsvenska företag.

    Vill få i gång de ekonomiska hjulen

    Medan Trump-tullarna på flera sätt skapar problem för europeiska företag är det upp till EU att öppna nya handelsmarknader – något som Benjamin själv arbetar aktivt med.

    I nuläget upplever han ett ”sense of urgency” på EU-nivå kring frågan. Det pågår ett ständigt arbete med att antingen förbättra eller teckna nya frihandelsavtal med länder världen över. Det rör sig om Kanada, Australien, länder i Sydostasien, ett antal gulfländer och länderna i den sydamerikanska tullunionen Mercosur:

    – Brasilien är en mycket stor potentiell marknad för europeiska företag, menar Benjamin Dousa.

    Ministern avrundade sin dragning med att berätta om den budget som regeringen presenterade den 22 september med syfte att ”få i gång de ekonomiska hjulen”. Med budgeten, förklarar Dousa, vill man motverka den osäkerhet som råder bland svenska företag eftersom detta har drabbat den svenska ekonomin ännu hårdare än höga amerikanska tullar.

    Regeringen har presenterat sin sista höstbudget förhandlad inom ramen för Tidöavtalet. Att det är en expansiv budget, ger en signal om att valet närmar sig. Finansministern säger sig vilja ge en ”injektion av optimism och tillväxt som stärker svensk konkurrenskraft”. De största reformerna handlar dock om plånboksfrågor (som sänkt matmoms) för att öka köpkraften för familjers fredagsmys. Tacos är trevligt, men det finns starkare mediciner för en mer kraftfull injektion. Breda och långsiktiga investeringar som rustar Sverige för framtiden, till exempel.  

    Det är beklagligt att en energiöverenskommelse mellan regeringspartierna och Socialdemokraterna inte gick i lås. En långsiktig plan för svensk elförsörjning är välkommen och helst före valet. Näringslivet har inget intresse av debatt om huruvida det är kärnkraften eller vindkraften som ska lösa framtidens energibehov. Den har vi hört förut och förhalar bara de nödvändiga investeringar som behöver göras – i båda kraftslagen.  

    När Trafikverket i måndags presenterade ny Nationell Plan för Transportinfrastruktur 2026 – 2037 var myndigheten tydlig med att lagt kort inte ligger, och att projekt kan förändras och lyftas in och ut. Det är motsatsen till näringslivets önskemål om framförhållning! Extra oroande att Ostlänken är ett av de projekt som drabbas, tidsplanen för färdigställande i Norrköping och Linköping har flyttats fram. Fler synpunkter från Handelskammaren om Trafikverkets besked finns längre ner i nyhetsbrevet. 

    Alla medlemsbolag har fått möjlighet att besvara Handelskammarens konjunkturenkät. Svaren är inte fullt sammanställda, men redan nu har vi sett ett skifte i företagens oro. Sakernas tillstånd i världen och den geopolitiska osäkerheten påverkar starkt, den gör oss försiktiga och avvaktande. Företagen är också bekymrade för minskade barnkullar. Brist på framtidstro kan vara orsak till färre födda barn, vilket i sin tur kan ge ökade problem med framtida kompetensförsörjning. Vem ska ta jobben? Arbetslösheten växer, men mismatchen mellan utbud och efterfrågan gör att många arbetsgivare ändå har stora utmaningar. 

    Valrörelsen ger tillfälle att träffa, samtala och påverka politiken. Det tillfället har Handelskammaren all ambition att ta vara på. Bland annat ser vi fram emot att välkomna beslutsfattare på alla nivåer, styrande ochopposition till oss under hösten. Vi börjar med ett medlemsmöte med bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) fredag den 10 oktober kl. 9.00 i Norrköping. Det finns några platser kvar – anmäl dig gärna. Valrörelsen är igång!

    Trafikverkets förslag till ny nationell plan för åren 2026 till 2037 kom lastat med stora besked i både positiv och negativ bemärkelse. Positivt är att det fortsatt satsas på att återta eftersatt infrastruktur: väg ska som planerat återtas till år 2037 och nu finns även målbilden att göra detsamma för järnväg till år 2050. Vidare är det positivt på att det blir mer pengar till länsplaner och den så kallade näringslivspotten.

    – Det är välkommet att Trafikverket tänker i funktionella stråk avseende transportleder och även menar att den nationella planen ska bidra till att klimatmålen nås 2045. Viktigt också att Förbifart Söderköping på E22 ligger fast, säger Charlotta Elliot, talesperson för infrastrukturfrågor.

    Under devisen ”lagt kort ligger inte” menar Trafikverket att olönsamma projekt måste bort och att långt gångna investeringsplaner ska omprövas. Ostlänken framhålls som ett viktigt och riktigt projekt, och ska finnas kvar. Men inte helt och fullt finansierat inom myndighetens förslag till denna nationella infrastrukturplan, vilket får till konsekvens att sträckorna runt Norrköping och Linköping senareläggs.  Ostlänken skulledärmed inte stå klar i sin helhet år 2035, som det först var sagt.  

    – Det är ett tungt besked för näringslivet i den östsvenska regionen. Tillsammans med kommunerna längs tillväxtstråket har vi arbetat enträget och sammanhållet för att Ostlänken ska bli av och bli av i tid. 

    Mer information om tidsplanen för Ostlänken kommer om cirka två veckor. Magnus Sjöberg, programchef för Ostlänken, talar på Handelskammaren den 21 oktober. Under tisdagens presentation menade Sjöbergatt en senareläggning kan minska risken för överhettning av marknaden, då en del av resursanvändningen skjuts upp.  

    – Vi har länge lobbat för att kompetensförsörjning och övriga resurser är en utmaning i färdigställandet av Ostlänken, så visst kan det finnas en poäng i att hela sträckan inte färdigställs samtidigt. Det har dock inte varit meningen och är heller inte skäl nog att skjuta upp det med flera år, menar Charlotta Elliot.  

    – Handelskammaren kommer fortsätta trycka på för att tidsplanen ska hålla. Spåren är fulla och Ostlänken behövs, investeringarna behöver göras och näringslivets tillväxtchans färdigställas! 

    För vidare läsning, se Trafikverkets förslag till ny nationell plan.

    Läs mer och anmäl dig till Fullt fokus på Ostlänken med Magnus Sjöberg, programchef för Ostlänken.

    Den 22 september presenterade regeringen sin höstbudget med reformer för nära 80 miljarder kronor. Budgeten är tänkt att stärka företagen, bryta lågkonjunkturen och öka framtidstron, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

    Östsvenska Handelskammaren välkomnar regeringens fokus på arbete och företagande. Svensk tillväxt är inte vad den borde göra och finansministern har en poäng när hon säger att vi behöver en injektion av framtidstro. Men för att svensk ekonomi ska ta sig ur lågkonjunkturen och företagen ska våga investera och anställa igen, krävs mer långsiktiga reformer och varaktiga lösningar på energiområdet, för infrastrukturen och kompetensförsörjningen.

    Därtill påverkar omvärldsläget och oron på den globala arenan svenska företag. Krig, handelshinder och protektionism skapar osäkerhet. Sveriges röst inom EU och andra internationella forum bör stärkas för ökad frihandel, fred och minskad klimatpåverkan.

    Östsvenska Handelskammaren om regeringens budget:

    Maria Björk Hummelgren
    Vice vd & näringspolitisk chef

    Läs mer: Budgeten för 2026 på fem minuter (extern länk till regeringen.se)

    I intervjun med Maria Björk Hummelgren förklarar Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium, att EU:s viktigaste ekonomiska frågor i dagsläget inte är de omtalade Trump-tullarna, utan snarare den så kallade Inre marknadsstrategi som man just nu förbereder.

    – Det finns en mängd olika förslag som handlar om att i slutänden skapa BankID för hela Europa. Det skulle kunna rendera Swish för Europa också, förklarar Per.

    Dessa är exempel på vad de 55 åtgärder som utgör strategin skulle kunna utmynna i, då målet är att göra den inre marknaden mer sammanhållen och effektiv. Detta ska möjliggöras genom att ta bort kvarvarande hinder, minska byråkratin, förbättra förutsättningarna för företag att växa och främja digitaliseringen. Strategin betonar också behovet att modernisera tjänstesektorn och stärka villkoren för små och medelstora företag, eftersom de står för en stor del av sysselsättningen och därmed är avgörande för EU:s ekonomi.

    Inre marknadsstrategin är ett svar på de utmaningar som uppmärksammades i fjol i den så kallade Draghi-rapporten, som analyserade unionens konkurrenskraft och lade fram förslag till reformer. I rapporten varnade Mario Draghi, tidigare ordförande för Europeiska centralbanken, för att EU riskerar att halka efter globalt om inte produktivitet, investeringar och regelverk stärks och samordnas bättre. Den nya strategin innehåller de reformer som EU vill genomföra för att möjliggöra just det.

    Samstämmighet, en utmaning

    Att sedan få igenom strategin kan även vara en utmaning i sig, menar Per Altenberg. Han förklarar att medan medlemsländerna kan anse att strategin är gynnsam i sin helhet, kan det vara svårt att nå total samstämmighet. Om de olika medlemsländerna skulle sätta upp hinder för enskilda förslag som inte ligger i deras intresse riskerar strategin att undermineras.

    Per är själv positiv till reformerna och poängterar att det europeiska näringslivets produktivitet är större idag än vad beräkningarna visade för 20 år sedan. Detta, förklarar han, är dock en sanning som sällan nämns i de politiska debatterna:

    – Om man lyssnar på den politiska retoriken så är det tvärt om. Men i verkligheten och forskningen så vet vi att det är stora vinster, avslutar Per Altenberg.

    För vidare läsning, se Utrikesdepartementets faktapromemoria angående Inre marknadsstrategin.

    Idag arbetar Gregory Shepard bland annat som investerare, föreläsare och författare. Vidare driver han också Startup Science, en webbplattform som han beskriver ett ekosystem där startups, acceleratorer, investerare och företagsmentorer möter varandra. Efter ett kort frukostmingel inleddes föreläsningen av Handelskammarens vd Simom Helmér och Martin Rantzer, prefekt och campusråd vid Linköpings universitet, som bjudit in Gregory. Dagens evenemang är ännu ett exempel på hur Handelskammaren och universitetet samarbetar.

    Gregory inledde med att förklara att misslyckandet är en stor del av att vara entreprenör, och beskriver entreprenörskap som att gå på lina utan säkerhetssele. Enligt Gregory misslyckas 90 procent av företag inom teknikbranschen inom de första fem åren. Det, menar han, beror ofta på misstag som görs redan under verksamhetens första arton månader. Att identifiera och hantera problem i ett tidigt skede är alltså ett måste, eftersom problem tenderar att växa i takt med företaget. 

    Gemensamt för de 10 procent av teknikföretag som lyckades var företagsledare som (till skillnad från sina investerare) fokuserade på anledningarna bakom sina resultat snarare än på själva resultaten. Något som Gregory förklarade med en allegori:

    – Att som företagsgrundare bara titta på resultaten i stället för att titta på vad som skapat resultaten är som att köra bil och ständigt titta bakåt.

    Att göra en exit (igen och igen)

    Gregory menar att en lyckad exit måste planeras tidigt. Redan vid företagets grundande måste man identifiera vilket företag som ska köpa ens verksamhet, lära sig förstå företagets kundkrets och sedan forma sin verksamhet utifrån det.

    Gregory understryker att det är viktigt att det köpande företaget vet vad de kan förvänta att få ut av att förvärva din verksamhet. Startups, menar han, säljs inte på grund av sina vinster, utan på hur mycket det köpande företaget förväntar sig kunna tjäna på förvärvet. Samtidigt ska man akta sig för att göra mer än vad man behöver.

    – Inom tech ska man alltid presentera en något underutvecklad produkt. Då säger köparen vad de behöver. Om du i stället har överutvecklar produkten kommer de säga vad de vill ha. Då kommer ditt framtida arbete bara förstöra produkten.

    För en lyckad exit är det också viktigt att ens företag inte blir övervärderat, förklarar Gregory. Detta eftersom ett för högt marknadsvärde kan göra det svårare att sälja sitt företag, och det inte alltid är känt vilka summor köparföretaget förvärvat för tidigare. Ledaren för det mindre företaget har i uppgift att skapa rätt förutsättningar för ett förvärv, och att bevisa att det är en rimlig affär för båda parter. När affären slutligen är genomförd tackar du för dig – exit. Vad som sedan händer med ditt gamla bolag är upp till deras nya ägare.

    Tre tips från Gregory Shepard

    Efter föreläsningen ombeds Gregory att sammanfatta sin metod i tre punkter, något han tycker är svårt då de olika aspekter är inbakade i varandra. Trots det gjorde han ett försök:

    • Ha alltid slutet i åtanke – planera din exit så tidigt som möjligt.
    • Lär känna företaget du vill sälja ditt företag till och lär känna deras kundkrets.
    • Fokusera på vad som genererar resultaten – inte på själva resultaten

    Martin Rantzer var nöjd med föreläsningen och berättade att Linköpings universitet har haft samarbetat med Startup Science under en tid.

    – Det var spännande att lyssna på Greg. Det som var ögonöppnande för mig är vilken exit man ska göra och hur man matchar sitt företag mot ett köparföretag. Den här typen av föreläsningar är intressant för oss på grund av LiU:s omfattande avknoppningsverksamhet där många startups blir till.