I slutet på augusti hade jag förmånen att privat spendera några dagar i San Francisco – en stad, ett koncept, och ett ekosystem som jag länge varit intresserad och fascinerad av.

Jag såg fram emot att känna stämningen, få en inblick i hur det fungerar och vad grogrunden och nyckeln är till detta formidabla växthus för vision, innovation, tillväxt, samarbete, utveckling och framåtanda. En kultur som bidragit till att skapa så många av de 10 senaste årens mest kända varumärken som Facebook, Google, LinkedIn och många fler. Svårt att inte vara nyfiken på hur detta har hänt.

Under och efter mina möten med olika människor och organisationer som jobbar i San Francisco och Silicon Valley blev jag mist sagt fascinerad och imponerad av inställningen till företagande – en inställning som är en riktig energikick och som jag så gärna skulle vilja att fler får ta del av, uppleva och låta sig inspireras av – inte minst i vår region, men mer om det i slutet av denna krönika.

Låt mig nu istället redogöra för mina intryck från besöket.

Galet ställe

När man sedan landar in i San Francisco och talar med personer som jobbar där så beskriver de detta som ett galet ställe med extremt hög aktivitetsnivå. En plats med enormt mycket resurser och spetskompetens. Ett ställe där framtiden skapas, där ALLA är och vill vara – från tech-sektorn nykomlingar till de stora traditionella bolagens ”framtidsavdelningar”!

Så varför San Francisco?

Detta är ju min självklara fråga i de samtal som jag hade där. Självklart svarar olika människor på olika sätt men det finns en del gemensamma nämnare. Dessa är bl a tillgång till kapital (50% av allt VC kapital i USA finns lokalt), ta del av det extremt kvalitativa och välfungerande ekosystemet med bl a kompetens, nyckelkunder, möjligheter till partnerskap och att komma åt acceleratorer som erbjuder företag mentorer, spetskompetens och företagskontakter. Vidare är man där för att vara nära och kunna ge sina kunder bra service, få tillgång till den amerikanska marknaden samt att detta också är en hub för företagens vidare expansion globalt.

Utöver detta så nämns även drivet, drömmarna, att det är tillåtet att testa och att misslyckas och att det är en mycket inspirerande och kreativ miljö med människor, idéer och visioner från hela världen.

Sedan har vi ju självklara saker som trevliga människor, god mat, bra klimat och vacker natur.

Framgångsfaktorer för att lyckas i San Francisco

Det jag uppfattar som exempel på framgångsfaktorer för att lyckas i San Francisco är att tänka stort, vara öppen för olika partnerskap, vara nära kund och partners, hålla en mycket hög servicenivå, att lära sig använda VC-kapital som hävstång, lära sig nyttja nätverkandet till sin egen fördel samt att dra nytta av stödsystemet med inkubatorer, acceleratorer och organisationer.

Några aktörer som jag träffade i ekosystemet var förutom ett par företag även bl a Business Sweden, Swedish American Chamber of Commerce, Nordic House och Silicon Vikings. Utöver dessa finns även intressanta aktörer som Nordic Innovation House, och många andra.

Ungefär som överallt

Det finns uppskattningsvis 150 svenska företag på plats. Som på vilken annan marknad är det viktigt att göra sin hemläxa, ha en plan och strategi, hitta rätt partners, vara på det klara med att allt tar ganska lång tid och kostar mer i resurser än man kanske räknat med. Att vara närvarande och att ha en utarbetad marknadsstrategi hjälper till att minimera riskerna. Men samtidigt kan det vara viktigt att behålla sin utveckling i Sverige då det är både extremt dyrt och svårt att hålla kvar talang i Silicon Valley.

Anda, tänk och driv

Sammanfattningsvis, en fascinerande plats med en anda och ett tänk som också är unikt. Jag tror som sagt att vi kan både lära och inspireras från detta. Därför kommer vi på Östsvenska Handelskammaren att tillsammans med Svensk Amerikanska Handelskammaren erbjuda en inspirations- och kontaktresa till San Francisco och Silicon Valley vill våren 2018 i syfte att fler skall få ta del av den unika affärskulturen i Silicon Valley, få inspiration, kontakter och energi som man sedan kan applicera på sin verksamhet både internationellt och i Sverige. Vi återkommer inom kort med ett förslag hur en dylik resa skulle kunna se ut.

Ser fram emot ett spännande gemensamt besök med företag från hela vår region!

Och var kommer hippien in i bilden då? Jo, det var ju i San Francisco som hippiekulturen nådde sin höjdpunkt 1967 med ”Summer of Love”. Inte för att man ser några direkta spår av detta idag men en tanke kan ju vara att San Francisco har påverkats positivt av denna period i termer av bl a den öppenhet som karaktäriserar samhället idag och som säkerligen är en viktig byggsten i techundret.

Magnus Lindahl

Ansvarig Sörmland, Gotland och Internationell handel

Östsvenska Handelskammaren

LÄs även gärna Magnus Lindahls tidigare krönikor:

Det finns ingen mjuk Brexit!

Det blir inte alltid som man tänkt

KRÖNIKA Nyligen kommunicerade Trafikverket sitt förslag till nationell plan för transportsystemet, för åren 2018-2029. Många satte kaffet i halsen när förslaget stod att läsa att första etappen av höghastighetsjärnvägen – Ostlänken –  byggs för hastigheter upp till 250 km/tim. Upp till 250? Det är väl ingen höghastighetsjärnväg!

Bakgrunden är att regeringen gett Trafikverket i uppdrag att för höghastighetsjärnvägen ta fram en etappvis utbyggnad inom ramen för infrastrukturbudgeten. Med föreslagen takt betyder det att hela höghastighetsjärnvägen står klar att invigas om tre generationer, framåt nästa århundrade, år 2095 enligt Sverigeförhandlingen?! Nog för att vi ska förvalta planeten åt våra barn, men 78 år är en oöverskådligt lång tid!

Vi åker mer tåg än någonsin och utvecklingen förväntas fortsätta. Trängseln på spåren har skapat störningar och stora punktlighetsproblem. Förutom att lappa och laga i de befintliga stambanorna behövs alltså ny kapacitet. Näringsliv och medborgare behöver snabba, effektiva och punktliga resor och transporter för att fortsätta växa och leverera in nytt skatteunderlag.

Så varför föreslå att den nya kapaciteten byggs med redan gammal teknik? I resten av världen stiger hastigheterna just nu snarare från 320 km/tim snarare än någonting annat. High Speed 2 i Storbritannien byggs exempelvis för 400 km/tim. Få länder bygger för lägre hastigheter än 300 km/tim. Det är också viktigt att hela systemet håller samma hastighet. Det måste finnas operatörer som vågar investera i höghastighetståg och den viljan minskar naturligtvis om tågen inte kan köras, eller måste bromsas, på vissa delar av sträckan.

Med en snabb utbyggnad av höghastighetsjärnvägen kan Sveriges tre storstadsregioner kopplas ihop i modern tid, kapaciteten i järnvägssystemet ökar, operatörer vågar investera i tåg och de befintliga stambanorna avlastas. En långsam utbyggnad däremot innebär stor osäkerhet och olägenhet för stadsutvecklingen och markanvändningen i de kommuner som berörs av utbyggnaden. Utöver att vi skjuter tillväxteffekter på framtiden.

Trafikverket konstaterar att en högre hastighet skulle kunna vara motiverad om utbyggnaden skedde snabbare genom en kraftigt ökad finansiering, till exempel genom lån. Om hela höghastighetssystemet är klart år 2035-2040 och körs i 320 km/tim, då ger det stora samhällsnyttor och tillväxtpotential, precis som det var tänkt från början.

Röster höjs nu på många ställen i landet och från olika håll – se till att realisera tillväxtpotentialen genom att binda samman Sveriges tre storstadsregioner, och gör det fort. Extraordinär infrastruktur kräver extraordinär finansiering! För näringslivet är bra och moderna kommunikationer helt avgörande och jag blir inte förvånad om höghastighetstågen blir en viktig valfråga nästa år.

Johanna Palmér,

Vd Östsvenska Handelskammaren

På Feelgood jobbar man med en helhet gällande företagshälsovård, men har märkt att deras tjänster inom psykosocial ohälsa efterfrågas allt mer.

Feelgood är nya medlemmar i Östsvenska Handelskammaren. Ett nationellt bolag med ett 15-tal anställda i Norrköping.

– Jag tänker att Handelskammaren är ett bra affärsnätverk för att träffa befintliga kunder och nya kunder. Vi ser också möjligheter i att ha frukostseminarium hos handelskammaren och att gå på föreläsningar, säger Annika Stenbäck, regional kundansvarig.

Feelgood får nu för tiden fler förfrågningar från företag som vill förebygga ohälsa hos sina anställda. Ulrika Brickman är legitimerad psykolog hos Feelgood och hon träffar företagen.

– Det kan handla om olika föreläsningar kring stress och att vi berättar om den nya arbetsmiljöföreskriften. Arbetsgivarens ansvar har nämligen skruvats åt i den nya lagen vad gäller arbetsbelastning och så vidare, säger Ulrika Brickman.

En stor del kunder är självfallet de personer som fått problem i arbetslivet på olika sätt och behöver hjälp. Uppskattningsvis 9 av 10 personer som Ulrika Brickman träffar upplever problem med stress i varierande utsträckning. En del sover dåligt och andra har fått sjukskriva sig.

Vad kan man göra för en stressad person?

– Första steget är att personen själv flaggar för det och att både individen och arbetsgivaren tar tag i det. Hos oss får man träffa en sjuksköterska och läkare och sedan en beteendevetare eller psykolog. Vi hittar verktyg för att hantera stressen, säger Ulrika Brickman.

Vad kan det vara för verktyg?

– Det handlar ofta om KBT och vi pratar om sättet man hanterar tankar. Men det kan även handla om att sätta gränser och vad som ingår i ens roll på arbetsplatsen. Att hitta en struktur för hur man lägger upp sin tid. Jag pratar också mycket om gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv. Men det kan vara rent praktiska saker som struktur i mailinkorgen, säger Ulrika Brickman.

När man har fått problem på gruppnivå på en arbetsplats kan det ha gått så långt som till mobbning och särbehandling.

Feelgood har fått anlita fler beteendevetare och psykologer eftersom området psykosocial hälsa växt.

Dels är det så att allt fler känner sig stressade idag, det visar undersökningar Feelgood tar del av. Samtidigt så är företagen idag mer benägna att ta ansvar för dessa frågor. Feelgood jobbar med insatser både på individ-, grupp- och organisationsnivå.

Tjänster som rör det rent fysiska i arbetsmiljön efterfrågas alltid men Annika Stenbäck tror att ergonomiska lösningar kommer att efterfrågas allt mer efter att ha kommit i skymundan ett tag.

– Det är viktigt att man tillsammans med kunden sätter en gemensam planering på samarbetet. Då får den bästa effekten när det gäller hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering, säger Annika Stenbäck.

Ett växande området tror hon blir det digitala.

– Fram över ser vi mer digitala förebyggande utbildningar. Även läkarkontakter och KBT via videosamtal. Vissa ärenden kan man jobba smartare med på det sättet berättar Annika Stenbäck.

Annika Stenbäck och Ulrika Backman

Text: Ulrika Andåker

kommunikatör Östsvenska Handelskammaren

Det var ett glädjande stort intresse både från 100-listans kvinnor och från media i regionen när vi släppte våra rapporter i under en hel vecka i september.

I Norrköping var vi ett 70-tal gäster som fick se Länsförsäkringar Östgötas fina nya lokaler, lyssna till deras jämställhets- och hållbarhetsarbete och därefter ta del av rapport och bli inspirerade av vår gästföreläsare Ulrika Sedell. Läs mer om eventet här

I Eskilstuna samlades vi för en lunch där drygt 40 personer deltog för att höra mer om 100-listan och ta del av rapporten. Där gästades vi av Dan Lainio och Yvonne Berglund som är vd respektive styrelseordförande i bolaget Hiya. Vi fick bra diskussioner kring borden där vi tillsammans med flera samarbetspartners fångade upp rapporten och fick tips på hur vi ska arbeta framåt.

Veckan avslutades i Visby där samtliga 100-listan kvinnor på Gotland tillsammans med ytterligare ett 20-tal intresserade deltog på en lunch med liknande upplägg som i Eskilstuna. Inspirerade av VD Beatrice Ottfalk på Heart of Sweden diskuterade vi vikten av kompetenta styrelser.

Debattartiklar på temat fick vi publicerade både i Corren, NT och Hela Gotland. Här kan du läsa den.

Radio fanns på plats i Eskilstuna och på Gotland och i P4 Sörmland lät det såhär.

Ett antal artiklar blev det också både i Eskilstuna och på Gotland.

De nedslående siffrorna i vår rapport ger oss kraft att arbeta än mer intensivt med att synliggöra listans kvinnor men också att förmå företagen i hela regionen att förstå vikten av att arbeta professionellt med sitt styrelsearbete. Och vi hoppas förstås att media kommer att fortsätta rapportera och gräva vidare om varför det ser ut som det gör men också visa upp vilka företag som har valt att jobba på ett annorlunda sätt.

Anna Axelsson, projektledare 100-listan

Kommentar med anledning av regeringens budgetproposition för 2018 

Regeringens förslag till budget, såhär ett år före allmänna val, innehåller stora satsningar som sammantaget kräver hela 40 miljarder kronor i utrymme av statens finanser. Ytterligare 40 miljarder kronor avsätts för finansiellt sparande.

Sveriges ekonomi går stark med en förväntad tillväxt om 3,1 procent för 2017. Samtidigt brottas landet med påtagliga utmaningar när det gäller en stor grupp av framförallt utrikes födda som inte når in på arbetsmarknaden och med segregerade miljöer i allt fler städer.

I regeringens budget är det positivt att se satsningar som handlar om fler vägar för att kunna ta jobb, såsom utbyggd vuxenutbildning och yrkesutbildning. Det är också positivt att skolorna tillskjuts medel, som framförallt ska gå till skolor i områden med sociala utmaningar. Ungdomar som slutför sina utbildningar och vuxna som vidareutbildar sig är en framtida tillgång för samhället och dess arbetsgivare.

Samtidigt är det problematiskt att en så stor andel av satsningarna i budgetförslaget ligger på höjda bidrag – barnbidrag, bostadstillägg, höjt tak i sjukförsäkringen bland andra. Den grupp som idag står utanför arbetsmarknaden hade istället behövt reformer som gjorde det lättare och billigare att komma in på den, t.ex. sänkt skatt på arbete och sänkta arbetsgivaravgifter. Det föreslås sänkt inkomstskatt, men då för den grupp som inte arbetar, för pensionärerna. Lägg därtill att det saknas tydliga reformer för att stimulera eget företagande men istället föreslås ökade kostnader såsom flygskatt och sänkta reseavdrag. Det försvårar företagande, den sektor som borgar för tillväxt och framväxt av fler jobb. Detta är problematiskt.

Sammantaget skapar budgetförslaget en mängd löften som innebär utgifter för staten, men skapar trots det inte förutsättningar att komma tillrätta med våra stora strukturella utmaningar – att få fler i arbete och färre i utanförskap. Istället lär notan hamna på dem som driver företag och dem som redan arbetar. En valårsbudget utgör inget undantag härvidlag!

Anna Lövheim

Näringspolitisk chef

Östsvenska Handelskammaren

– Närmiljön blir allt viktigaste för oss alla i framtiden. Därför kallar vi Inre Hamnen en livsmiljö – en plats där man både kommer att arbeta och bo. I Inre Hamnen ska det också finnas tillgång till kultur och rekreation, säger Åke Rolf, Gaia.

Han hälsade deltagarna välkomna till seminarier och workshop kring framtida Inre Hamnen på galleri NP 33. Temat för dagen var hur alla kan bidra till att göra Inre Hamnen till en ”smartare stad” och då med betoning på hur digitalisering kan påverka hur vi bygger, bor och lever riktigt smart och hållbart för miljön.

På scen var det flera av talarna som siade i hur vi kommer att vilja leva våra liv i framtiden och hur vi kommer att samleva i ett område som Inre Hamnen.

– Vi vill ha en sådan här dag så att vi kan ligga i framkant och få till riktigt bra bostäder i ett samhällsområde som Inre Hamnen, sa Anna Lövheim från Östsvenska Handelskammaren.  Tänk vilket läge – man ska pånyttföda en hel stadsdel!

Fredrik Wallin från Norrköpings kommun uppskattade att så många företagare samlats.

– En gemensam referensram behövs för att kunna gå vidare, vi behöver all hjälp vi kan få och näringslivets initiativ är välkomna, sa han.

Zoran Pucar och Paul Martin från HiQ visade upp ett spännande exempel på en smart stadsdel – Smart Energy City. 2030 ska Norra Djurgårdsstaden vara helt fossilfritt och klimatpossitivt. Via aktiva hus med till exempel styrning av energianvändning i realtid, visualisering av användning, nya typer av elavtal och demand- och responslösningar.

Deltog under dagen gjorde bland andra Lena Miranda från Science Park Mjärdevi, Måns Norlin från WSP, Claus Popp Larsen från Rise, Fredrik Wallin Norrköpings kommun samt Zoran Pucar, HiQ och Svante Erwing & Cicci Sandqvist, Gaia Places.

Foto: Ulrika Andåker

kommunikatör Östsvenska Handelskammaren

Storbolagsgruppen Vision East Sweden växer med tre nya företag, Oxelösundsbaserade stålverket SSAB med drygt 2000 anställda, Väderstad som är världsledande inom högpresterande jordbruksmaskiner med över 800 anställda och Gränges i Finspång, en global ledare inom aluminiumprodukter för värmeväxlare med 1600 anställda.

Tillväxtstråket från Stockholm till Östergötland är en av Sveriges mest spännande tillväxtregioner. Ett 20-tal storbolag arbetar tillsammans med Handelskammaren och andra aktörer för att forma en enad vision om framtiden för vår region. För de stora arbetsgivarna i synnerhet och näringslivet i allmänhet är infrastruktur, näringslivsklimat och kompetensförsörjning avgörande frågor. Vision East Sweden utgör stöd till Handelskammarens näringspolitiska arbete.

– Det finns ett starkt engagemang i regionen kring hur vår region kan utvecklas de närmsta åren. Det är viktigt att näringslivet kan ena sig i sina tankar om framtiden, så att vi kan vara en stark och pålitlig diskussionspart till det offentliga i frågor som gäller regional attraktivitet och tillväxt, säger Johanna Palmér Vd Östsvenska Handelskammaren.

Läs mer om Vision East Sweden här: https://ostsvenskahandelskammaren.se/vision-east-sweden/

Vi är glada att välkomna vår nya medarbetare Rebecca. Henne kommer våra medlemmar främst att träffa på i Linköping där hon arbetar med konferens och event men även i Norrköping.

Några snabba frågor till Rebecca är på sin plats!

Välkommen som ny medarbetare ! Vad kommer du att jobba med?

– Tack så mycket! Jag kommer jobba i receptionen på Kammarforum i Linköping och ta hand om alla härliga konferensgäster.

Vad är roligast med nya jobbet?

– Att dagligen få träffa alla våra spännande medlemsföretag och bli inspirerad av vad de gör. Det är häftigt att vara del av en organisation som driver näringslivet framåt i vår region.

Innan du kom till Östsvenska Handelskammaren, vad gjorde du då?

– Jag har läst 2 år på Internationella Civilekonomprogrammet på Linköpings Universitet som jag just nu har studieuppehåll från. Innan det har jag bland annat  jobbat som serveringsansvarig på restaurang, arbetat med teknisk support för företagskunder på Telia och som värd på Visualiseringscenter C.

Vad tycker du är viktigast när det kommer till service?

– Att inte behöva fråga efter saker, det ska finnas eller hända automatiskt. Lyhördhet är otroligt viktigt.

När du inte jobbar – vad gör du då?

– Jag gillar att vara ute i skärgården med familj och vänner. Där trivs jag som bäst. Jag har även intresse för mat och dryck och tycker om att testa olika restauranger.

Välkommen till oss Rebecca!

/ Ulrika Andåker kommunikatör

– Jag minns att jag hade ett prov den dagen så först tänkte jag att jag inte kunde hinna med både det och frukosten men det kändes som en så bra möjlighet jag inte ville missa. Jag ville se hur en sån här frukost fungerar, säger Jinlan Gao.

Ett samtal på Gränslös Frukost i Handelskammarens lokaler ledde sen till jobb. Idag är Jinlan mjukvaruutvecklare på företaget Wrap international i Linköping som bland annat skapar mjukvara för att planera, optimera och driva radiobaserade nätverk.

Jinlan kommer från Kina. Hennes hemstad ligger vid västra änden av Kinesiska muren, Jiayuguan. Hon och hennes man kom först till Sverige för att studera.

Var det ett svårt beslut att flytta till Sverige från China?

– Egentligen inte. Jag hade chans att få en doktorsexamen i Sverige. Det var faktiskt första gången jag reste utanför Kina. Jag var förvånad över den vackra naturen. Jag anlände på kvällen och vi tog taxi till universitetet och jag såg havet på ena sidan vägen och skogen på andra. Det är så annorlunda natur mot min hemstad i Kina.

De flyttade en del inom Sverige och till Linköping efter examen för att hennes man skulle arbeta där. Paret gillade Sverige och valde att stanna. Idag har de en son i familjen också.

– Jag gillar Linköping. Det är inte för kallt och inte för varmt, säger Jinlan Gao glatt.

Precis innan jobbet på Wrap var hon föräldraledighet och studerade samtidigt svenska.

Hon har upplevt det som väldigt positivt att svenskar är så bra på engelska men konstaterar också att det är väldigt mycket enklare att få jobb om man lär sig svenska.

Idag på arbetat pratar hon både svenska och engelska. På fikarasten blir det svenska.

Jag frågar om hennes bästa tips för att hitta jobb som nysvensk.

– Självklart skulle jag råda andra att lära sig svenska bättre men också söka olika sätt som man kan hitta jobb. Det finns ju många företag och organisationer som hjälper personer att hitta jobb och det är ju väldigt bra om man kan få praktik först. Den här frukosten var väldigt bra! Jag var så glatt överraskad att så många vill hjälpa andra att få jobb.

Göran Olsson är vd på Warp och har sitt kontor en bit bort i korridoren från Jinlan Gao. Han konstaterar att det finns outnyttjade resurser i samhället.

– Det är jättetråkigt med högutbildade som inte får jobb. Vilket slöseri för företagen och Sverige, säger han.

Idag är Jinlan Gao projektanställd på två år.

– Om alla är nöjda med mig och jag är nöjd så kanske jag fortsätter här. Även om jag inte kan fortsätta här så har jag större chanser nu att få nya jobb, säger Jinlan Gao.

Magnus Lindahls krönika

Jag har fortfarande svårt att förstå hur man med öppna ögon genom Brexit försöker att vrida tiden tillbaka; lämna EU som är den mest framgångsrika frihandelszonen i världen; lämna den inre marknaden, tullområdet och tullunionen; att bli ett 3:e land med vad det innebär i termer av handelskostnader som tid, administration och papper.

När man som jag tror att en så fri och rättvis rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor är bra både för tillväxt, demokrati och utveckling så är det ju lätt att misströsta i tider där populistiska krafter mot odds, logik och sunt förnuft lyckades vinna en majoritet för att ta EU:s kärnländer ut ur samarbetet.

I denna min andra krönika om Brexit resonerar jag mer kring politiken i och runt utträdesprocessen, frihandel och framtid.

Som sagt… det finns ingen mjuk Brexit!

Det jag slås av är hur illa Storbritanniens politiker verkar sköta processen runt utträdet. Det är anmärkningsvärt hur små framsteg har gjorts på ett år gällande vilken väg som man vill att Brexit skall ta. Inget har egentligen kommit ut ur förhandlingarna så här långt. Huvudet i sanden och förnekelse gällande utträdets utmaningar, kompromisser som måste göras och vad dessa kommer att innebära är en riskfylld väg. Utmaningarna kommer inte att försvinna bara för att man inte tar tag i/pratar om/kommunicerar dem till medborgarna och tar fram en plan för vad man vill med förhandlingarna. Allt sammantaget riskerar att bidra till att den oundvikliga krocken med verkligheten kan bli både värre och hårdare än vad som är nödvändigt. Tiden går… snabbt…

Svår och polariserad politisk situation

Den politiska situationen i Storbritannien är ju heller inte lysande med bl a en försvagad premiärminister efter ett förlorat val, maktstrider i regeringspartiet om ledarskap och typ av Brexit. Detta är exempel på en infekterade miljö som tar energi och fokus från utträdesförhandlingarna.

Hos oppositionen är situationen inte mycket bättre. Inom Labour finns en radikal vänsterkantsledare vid rodret vilken söker nyval och kanske har chans att bli premiärminister… Man kan fråga sig var de mer moderata politiska krafterna är i det brittiska landskapet?

Frihandel 2.0

Brexit är ett uttryck för någon form av generell trend av motreaktioner av effekter från pågående samhällsförändringar. Frihandel, globalisering, konkurrens, automatisering, migration med flera får alla skulden att vara bovar i dramat. Frustration och rädsla är stark och på en del ställen välgrundad. När människor får det sämre så letar man efter enkla svar som populister är snabba att ge och vilket ofta resulterar i nationalism och protektionism. För länder och för EU är det både viktigt att dra lärdom från detta och bidra till att samhällena kan bygga tillväxt, välstånd och utveckling för så många som möjligt. Både EU och nationalstaterna måste på ett bättre sätt förklara värdet för alla av den inre marknaden, en fri handel och en fri rörlighet av både människor, kapital och varor och varför alternativet med murar, tullar och olika hinder faktiskt är så mycket sämre för alla. Detta samtidigt som man samtidigt talar om hur och varför man utvecklar de nya moderna handelsavtal som är på gång. Kanada och Japan är två bra exempel.

It’s all about communication

Jag hoppas även att de brittiska politikerna börjar kommunicera vad som verkligen står på spel och gör pragmatiska kompromisser i utträdesprocessen. Om inte riskeras en ”no-deal” vilket skulle leda oss ännu längre bort i detta outforskade territorium och närmare en seriös kris. Kanske lite mer ärlighet kring situationen, kostnaderna och implikationerna skulle kunna bidra till en mindre dålig Brexit som efter en övergångsfas på 3-4 år skulle kunna träda i kraft.

Gjort är gjort?

Att få till stånd en ny folkomröstning tror jag är svårt då parlamentet har beslutat om Brexit och utträdet är igångsatt. Men vem vet, ett nyval och ett nytt parlament som beslutar om en folkomröstning kring villkoren för en Brexit är ett scenario. Dock verkar den sannolikheten både liten och avlägsen just nu. Låt oss istället hoppas på en bra, konstruktiv förhandlingsperiod med en bra övergångslösning så att skadan av Brexit minimeras för Storbritannien, EU och inte minst för Sveriges ekonomiska relationer.

Vi kan tala om olika modeller och lösningar men någonstans finns en gräns som vi måste respektera. Det är binärt dvs antingen är man innanför eller så är man utanför EU:s tullområde – så enkelt är det och så komplicerat blir det!

Jag lär nog få både en och annan anledning att återkomma i ämnet även framöver. Till dess kom ihåg: Det finns ingen mjuk Brexit!

Magnus har tidigare skrivit denna krönika som beskriver bakgrunden till Brexit.