Förra veckan pratade jag med ett medlemsföretag vid kaffemaskinen, ett företag som till största delen gör sina affärer inom landet. Vi var i Linköping för dagen och jag undrade om han gjorde mest affärer norrut eller söderut? Norrut, svarade han, men började sedan fundera. Det finns egentligen ingen bra anledning till att de inte har kunder söderut. Det berodde nog mest på tradition och hur ägarnas egna nätverk såg ut. När han funderade vidare kom han fram till att det nog egentligen fanns många företag söderut som skulle passa deras företag som kunder eller som partners.

Nyligen bjöd vi tillsammans med Vision East Sweden och Länsstyrelserna i Jönköping och Östergötland samt Handelskammaren i Jönköping in till samtal om arbetsmarknadsregionen mellan Jönköping och Linköping. När höghastighetståg binder samman Sveriges två största städer och de medelstora städerna däremellan, kommer regionerna närmre varandra och det finns en anledning för näringslivet att redan nu börja knyta kontakter och öppna upp söderut, om man inte redan gjort det. Hela sträckan från Stockholm till Göteborg är ett pärlband av kommuner över 100 000 invånare och med utgångspunkt från dessa kommuner når du majoriteten av Sveriges BNP inom 3 timmar.

Administrativa gränser känns inte när man passerar dem med bil eller tåg. Men de finns i allra högsta grad mentalt. De påverkar vilken samhällsinformation varje individ nås av, vilka politiska budskap och reklamkampanjer man nås av och vilken offentlig service som erbjuds i första hand. Allt detta blir förstås bättre i digitaliseringens tidevarv, men även där fångas vi i våra egna universum tack vare filterbubblor och relaterade sökningar.

Så vad får dig att passera gränsen? Hur stort område relaterar du till i din affär? Tänk om din nästa affär finns där du inte tidigare letat? Hur framgångsrik man blir är som bekant en kombination av vad man kan åstadkomma och vilka man känner.

Just nu letar vi efter exempel på möten över gränserna! Gärna möten som lett till ett oväntat bra resultat. Har du en bra historia? Maila gärna mig eller vår content manager Ulrika Andåker.

I övrigt hoppas vi att du fått en fantastisk start på 2018!

Johanna Palmér,

Vd Östsvenska Handelskammaren

Nätverket East Sweden Infra Cluster går in i en ny fas. Inom klustret med 450 medlemsföretag kommer en del väl representerade branscher att få egna mindre kluster.

Vår region bubblar av stadsbyggnadsprojekt just nu och kommer så göra i många år framöver. Bland annat till följd av arbetet med järnvägsprojektet Ostlänken som i sin tur föder en kraftfull nybyggnation och stadsomvandling i vår region. Många medlemsföretag har uttryckt en önskan om nätverk inom nätverket och först ut blev städ, tvätt och saneringsklustret. Bland denna samling kvalitativa städbolag kan företagen enkelt hitta en lämplig städfirma som fyller behoven.

Inom ESIC pågår nu uppstart av kluster för utbildning inom säkerhet samt Entreprenad. Dessutom planeras det för grupper inom transport och digitalisering.
Är du intresserad av att delta? Hör av dig till Charlotta nedan snarast!

Fördelen med klustren är att företagen vid behov från kunderna tillsammans kan erbjuda ett paket av tjänster som kan erbjuda en större kapacitet till stora kunder.
Arbetet med branschkluster utvecklas löpande och vi har som mål att samla ett tiotal branscherbjudanden i närtid.

Du är välkommen att kontakta vår projektledare vid frågor:

[ansvarig medarbetare=”Charlotta Elliot”]

Kort om East Sweden Infra Cluster:

East Sweden Infra Cluster är ett professionaliserat nätverk och regional kraftsamling i näringslivet för att förverkliga Ostlänken.Initiativtagare och grundare av ESIC är: Trosa kommun, Nyköpings kommun, Norrköpings kommun, Linköpings kommun, Regionförbundet Sörmland och Region Östergötland. Genom att samarbeta lokalt och föra en aktiv dialog med huvudentreprenörer kan företagen bidra till att projektet genomförs i tid och enligt plan. ESIC kan fungera som ett verktyg för de regionala företagen att inhämta kunskap och information samt marknadsföra sig gentemot nationella och internationella aktörer.

Kandidatdatabasen hos 100-listan växer ständigt. Björn Sandlund, ägare och styrelseordförande i Datatons styrelse menar att förändringen inte kommer komma av sig själv, utan att företag måste se över sina rekryteringsprocesser och tänka jämställt redan från start. Han ser 100-listan som ett lysande verktyg för nya företag att få koll på relevant kompetens som kan hjälpa dem att utveckla verksamheten.

Vad ser ni för fördelar med en mer jämställd styrelse?
Jag har länge tänkt att de flesta är överens om fördelar som förbättrat arbetsklimat och nya och viktiga perspektiv som bidrar till bättre företagsutveckling och lönsamhet, men det verkar inte som att företagen i regionen har greppat det.

Hur jämställd är er styrelse idag?
När vi tillsatte vår styrelse var ambitionen att ha hälften kvinnor och hälften män, i dagsläget består styrelsen av mig samt två andra män och en kvinna så vi har fortfarande en bit kvar, men vi håller på att utvärderar den nuvarande uppsättningen så vi har inte gett upp vår ambition.

Hur kom ni i kontakt med 100-listan?
Jag fick en katalog med alla kandidater efter ett seminarium, att ta med sig den till kontoret visade sig vara ett effektivt sätt att få igång diskussionerna. Vi var precis i fasen då det var läge att tillsätta en styrelse, det hade inte varit aktuellt innan.

Hur har 100-listan hjälpt er att få fram kompetenta kandidater till uppdraget? 
100-listans representanter var duktiga på att ta reda på våra behov och matcha dem med olika kandidater som de hjälpte oss att plocka fram. De hade koll på kompetenserna hos kandidaterna och kunde komma med rekommendationer.

Hur arbetar ni aktivt för att få en mer jämställd styrelse? 
Jag har varit ivrig när det gäller jämställdhet inom hela organisationen, men det har varit en utmaning att hitta kvinnor till våra teknikorienterade roller. Att få en jämnare könsfördelning totalt sett har en positiv inverkan på både produktutveckling och arbetsklimat så det är något vi kommer fortsätta jobba för i våra kommande rekryteringsprocesser.

Det stod snabbt klart vilka frågor som är viktigast för bolagen i stråket Linköping- Jönköping. Att hitta kompetent arbetskraft till företagen och att höghastighetsbanan byggs och binder ihop regionen.

När ett stort antal företrädare för det offentliga och näringslivet träffades på onsdagen på Linköpings slott för att diskutera arbetsmarknadsregionen Linköping-Jönköping fanns en tydlig vilja hos de närvarande företagsrepresentanterna att öka möjligheterna för att göra mer affärer i stråket. Många närvarande var företrädare för storbolagen inom Vision East Sweden.

Landshövdingen i Östergötland, Elisabeth Nilsson, inledde eftermiddagen och välkomnade även sin nya kollega Helena Jonsson, som enbart hunnit vara landshövding i Jönköpings län i tre dagar.

– Tillsammans med Östergötland är vi en mycket intressant region när det gäller tillväxt. Inom en radie på 35 mil runt Jönköping bor 80 procent av Sveriges befolkning, säger Helena Jonsson landshövding Jönköpings län.

Föredrag och samtal handlade om hur svårt det kan vara att finna arbetskraft till vissa yrken samt hur en ökad rörlighet städerna emellan kan hjälpa. Många företagsledare fastställde också att det blir enklare att locka arbetskraft om det planerade höghastighetsbanan mellan Linköping och Jönköping kommer på plats, och möjliggör en enkel och miljövänlig pendling.

Fler utbildningar kan vara lösning

– Det är en utmaning för oss att hitta personal. Nu idag har vi 30 vakanser och det är allt från svetsare till IT-folk och ingenjörer, säger Väderstads vd Jan Engfeldt.

Bolaget med säte i Väderstad och som tillverkar jordbruksmaskiner har växt stort de senaste åren, anställt 220 nya medarbetare sedan i augusti. På plats fanns även företrädare för Toyota Material Handling, som tillverkar truckar i Mjölby.

– Vi måste hålla i egna utbildningar för att säkerställa att vi får in kompetent personal, det har vi kommit fram, till säger Anna Graf, kommunikationschef.

Flera av de närvarande bolagen har mer eller mindre långtgående planer på att utveckla sina befintliga utbildningar samt att finna nya samarbetspartners för nya utbildningsformer.

Jan Germundsson på Saab Aeronautics räckte ut handen till potentiellt samarbete mellan de bolag som söker liknande kompetens att genomföra utbildningar ihop.

-Jag ser vissa ljuspunkter nu. Vi kan tänka oss att samarbeta med er andra som behöver svetsare och tekniker med mera, sa han.

Samtidigt var både Jönköping och Linköpings universitet närvarande .

– Nyckelfrågan är hur man får universitetsstudenterna att stanna. 70 procent av dem kommer utifrån för att studera hos oss och lika många, 70 procent, drar igen efter studierna. Man måste fånga studenterna medan de fortfarande är här, säger Peter Värbrandt, Linköpings universitet.

Han fortsatte:

-Ni här kan alla skapa mötesplatser för studenterna. Fånga in dem tidigt och visa upp de arbetstillfällen regionen kan erbjuda.

Samarbete för att locka

Johanna Palmér vd vid Östsvenska Handelskammaren poängterade att alla organisationer med enade budskap måste locka människor till East Sweden.

– Det är positivt att vi jobbar tillsammans för den regionala attraktiviteten. Men vi kan ännu mer! Urbaniseringens kraft är ostoppbar och vi behöver samla oss för att kunna hävda oss i konkurrensen om talanger. Det räcker inte att varje kommun marknadsför sig själv, det är vi för små för. De beslutsfattare som varit här idag kan tillsammans ändra vår regions position i framtiden. Jag vet att denna träff ger nya kontakter företag emellan som inte blivit av annars och jag är glad över att fler och fler orkar lyfta blicken från sin egna läns- eller kommungräns.

Text och foto:

Ulrika Andåker, kommunikatör Östsvenska Handelskammaren

Vreta Kluster använde sig av 100-listan för att få fram relevanta kandidater till styrelsen. Vice ordförande Sten Gunnar Johansson menar att det är särskilt viktigt med jämställdhetsarbete inom kommunala bolag.

De valde att anlita Lena Philipson med kompetens både inom företagsledning och lantbruk, något som passade för Vreta Klusters styrelse.

Sten Gunnar Johansson – Vad ser ni för fördelar med en mer jämställd styrelse?

– För att en styrelse ska kunna arbeta framgångsrikt så krävs ledamöter som tillsammans representerar en så bred kompetens som möjligt. I vårt fall så verkar vi inom de gröna näringarna, där marknaden består av både män och kvinnor, därför är det också viktigt att det reflekteras i styrelsen.  Sen handlar det förstås också om trovärdighet och vilka signaler man sänder ut till övriga samhället, särskilt när det gäller kommunala bolagsstyrelser. En styrelse enbart bestående av män känns inte trovärdig!

Hur jämställd är er styrelse idag?

– Vi arbetar på det. Vid bolagsbildningen vid årsskiftet tog vi den snabbaste vägen och utsåg den tidigare styrgruppen till bolagsstyrelse med ambitionen att bredda styrelsen så snart som möjligt. Den processen är vi inne i just nu. Under 2018 kommer vi att arbeta med ägarfrågan och då blir det återigen aktuellt att se över styrelsesammansättningen.

Hur kom ni i kontakt med 100-listan?  

– Jag har själv uppmärksammat initiativet i media och genom information som gått ut direkt från deras representanter. 100-listan är ett viktigt verktyg för regionens innovationssystem, det är så lätt att se till sitt eget nätverk när man ska tillsätta styrelseledamöter, så när det blev tid för oss att hitta relevanta kandidater så blev 100-listan ett bra sätt att ta sig utanför de egna cirklarna.

Hur har 100-listan hjälpt er att få fram kompetenta kandidater till uppdraget? 

– 100-listan erbjuder en väldigt bra match making-funktion. Vi tog kontakt och beskrev vårt behov och utifrån det så presenterades olika profiler, bland dessa hittade vi ganska snabbt en relevant kandidat. Det finns ju över 100 namn på listan så det var verkligen värdefullt att få hjälp med att analysera de kandidater som kunde vara lämpade och intresserade av att bli en del av vår styrelse.

Hur arbetar ni aktivt för att få en mer jämställd styrelse? Bland annat genom att ta hjälp av just 100-listan. 

– De kvinnor som finns med som kandidater har ju tydligt visat sitt intresse för den här typen av uppdrag och att dessutom få hjälp med att selektera ut kandidater gör det oförsvarbart att inte leta sig utanför de egna nätverken. Inom det regionala innovationssystemet är det tyvärr en trend att det är samma personer som sitter i flertalet styrelser och det tillför ju inte så mycket nytt till verksamheterna!

Lena Philpson

Om Vreta Kluster:

Företag, forskare, teknikutvecklare och innovatörer samlade i ett kluster med samma mål –att hitta nya, ännu smartare lösningar för att vi i framtiden ska ha god, nyttig och hållbar mat, bättre djurhållning, smartare energiförsörjning och en växande skog. Här frodas kunskap, innovation och kreativitet som får världens viktigaste branscher att växa.

Text: Alexandra Rolf

Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos från den 13 december 2017, blir det fortsatt stark jobbtillväxt i Östergötland under 2018 och ytterligare ökad sysselsättning. Som en naturlig följd av detta kommer också arbetslösheten att sjunka.  Landets kanske mest optimistiska arbetsgivare finns här i länet. Särskilt inom byggsektorn men även inom exempelvis handels- och restaurangbranschen ser man med stor tillförsikt fram emot 2018.

Kopplat till det finns en stor utmaning som de flesta företag känner igen – det är svårt att hitta och rekrytera rätt kompetens. Samtidigt står många utrikesfödda och nyanlända utanför arbetsmarknaden och det är centralt att även dessa grupper ges tillträde till arbetsmarknaden snabbast möjligt. Anna Lövheim, näringspolitisk chef på  Östsvenska Handelskammaren, gläds över jobbmöjligheterna. – Det är talande att listan över yrken med överskott på arbetskraft är nästintill obefintlig. Det visar att tillväxten i Sverige ger effekter i breda lager av samhället, vilket är mycket positivt.  Samtidigt ser Anna Lövheim att mycket behöver göras för att skapa bättre matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. – Vi arbetar därför aktivt för att sätta ljus på frågan och för att skapa en tydligare samordning av utbildningsinsatser, valideringssystem och konkreta initiativ för att matcha fler till jobb i vår region, avslutar hon.

Nyfiken på Handelskammarens arbete inom kompetensförsörjning? Klicka HÄR

Anna Lövheim

Näringspolitisk chef

Östsvenska Handelskammaren

011-285037

I fem år har föreningen Datasaabs Vänner med den äran delat ut stipendier till unga lovande elever med ett intresse och fallenhet för teknik och IT. Nu tar Östsvenska Handelskammaren över stipendieutdelningarna och kommer att kalla dessa Framtidsstipendierna.

– Ett passande namn. Förhoppningen är att stipendiet kan ge ungdomar en kick för en framtid inom teknik och IT-yrken. Utmärkelser spelar stor roll för unga människor på väg ut i livet. Våra ungdomars kunskap är allas vår framtid, säger Johanna Palmér vd Östsvenska Handelskammaren.

Pengagåvor ska fortsatt gå till elever som visar stort intresse och fallenhet inom teknik och IT samt personer, exempelvis lärare, som gör pedagogiskt berömvärda insatser för att öka intresset inom ovan nämnda områden.

Under senvåren 2018 delas de första framtidsstipendierna ut. Redan nu i vinter kommer elever att kunna börja ansöka – information finns på Handelskammarens hemsida.

– Det är så viktigt att industrin bryr sig om eleverna för vår framtida försörjning i regionen av tekniker och ingenjörer. Vi i föreningen DataSaabs vänner tror att det här blir en jättebra lösning på lång sikt som gör att stipendiet kan fortsätta att delas ut under många år fram över, säger Siwert Westlund, ordförande för Datasaabs Vänner.

Signering. Nu har Handelskammaren officiellt tagit över stipendieutdelningen. Här Siwert Westlund, ordförande för Datasaabs Vänner och Johanna Palmér, vd Östsvenska Handelskammaren.

Ansökningsblankett laddar du ned HÄR. Mer info om stipendierna finner du HÄR.

Om Datasaabs vänner: Datasaabs Vänner (DSV) är en ideell förening med syfte att främja undervisning, utbildning och vetenskaplig teknikhistorisk forskning inom datateknikens område från 1950-talet och framåt, speciellt med tonvikt på Linköpingsregionen och företaget Datasaab samt dess föregångare och efterföljare.  Föreningen Datasaabs Vänner upphör vid årsskiftet 2017/2018 och stipendieverksamheten som föreningen drivit samlas i en nybildad stiftelse som från och med 2018 administreras av Östsvenska Handelskammaren.

Om Östsvenska Handelskammaren: Östsvenska Handelskammaren bildades 1913 och ägs och drivs av drygt 900 företag med 50 000 medarbetare i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi är politiskt obundna, arbetar för ökad tillväxt och bidrar till våra medlemmars affärer – lokalt, regionalt och globalt.

Impecta fröhandel i Julita började som ett rent postorderföretag som sålde sina fröer via katalog. Katalogen finns fortfarande kvar för inspiration, men den största delen av försäljningen sker numera via digitala kanaler. Näthandeln står i dag för cirka 75 procent av omsättningen för företaget, som var tidigt ute med e-handel.

– Vi startade vår webbshop redan 1999. Nyligen mobilanpassade vi hemsidan och nu görs en tredjedel av alla köp från mobiltelefoner.

Resterande 25 procent av omsättningen är butiksförsäljning via våra återförsäljare, berättar Veronica Gårdestig, som driver Impecta tillsammans med sin bror Michael Karlsson.

Förutom att de digitala kanalerna har exploderat så har det skett flera andra förändringar på marknaden under senare år. Inte minst har kundernas köpbeteende ändrats. Länge var det frön till prydnadsväxter som sålde bäst. Nu är kunderna mer intresserade av grönsaker att odla själva, gärna sådana som är svåra att hitta i butik. Kundstocken har också föryngrats något.

– För femton år sedan var kundernas genomsnittsålder ganska hög. Vi riktade därför vår marknadsföring mot de yngre. Nu ligger snittåldern på ungefär fyrtio år. De yngre är ofta mer trendkänsliga och medvetna konsumenter, säger Veronica, som också berättar att försäljningssäsongen har jämnats ut över året.

– En gång i tiden hade vi stängt juni till augusti. Nu har vi försäljning året runt. Bland annat beror det på att många insett att det även går bra att så på hösten.

Impectas ekonomiska utveckling har gått spikrakt uppåt under flera år. Det har gått så bra att företaget under hösten utsågs till ett av 2017 års superföretag av tidningen Veckans affärer. Titeln går till företag som fyra år i rad visat god tillväxt, lönsamhet och avkastning på kapital. Mycket talar för att den positiva trenden kommer att hålla i sig, även om Veronica tycker att det gärna får lugna ner sig lite.

– Det behöver inte gå fullt lika fort framöver. Men vi tittar så klart på andra marknader och nya produktgrupper. Vi arbetar också med att ytterligare utveckla våra digitala kanaler. Inom kort kommer det till exempel gå att betala med Swish. Den här säsongen blir också den första som vi erbjuder hemleverans.

Det mesta som Impecta säljer stannar inom Sveriges gränser. Men Norge är också en stor marknad, som står för cirka tio procent av omsättningen. Framför allt är det perenner som går bra i vårt västra grannland. Genom e-handel går det givetvis att nå vilka marknader som helst, men i dagsläget görs ingen marknadsföring utanför Skandinavien. Men det kan mycket väl ändras framöver, enligt Veronica.

– Visst har vi ambition att utöka i Europa. EU är en stor marknad, men innebär också mycket större konkurrens. Dessutom vill vi se vad som händer med brexit. Vi köper mycket frön från Storbritannien, men det är också en potentiellt stor säljmarknad, avrundar hon.

Impecta är medlemmar i Östsvenska Handelskammaren.

’- Idag är vi här för att prata om Kardonbanan men det här blir också början på Ostlänken. Det är många som ser fram emot att sätta tänderna i det här projektet och många av er som sitter här, sa Rover Alcisas projektchef Rikard Espling.

Rover Alcisa, den spanska entreprenören som vunnit mark- och anläggningsentreprenaden för Kardonbanan söker aktivt underleverantörer. Tillsammans med East Sweden Infra Cluster höll företaget i en träff på Kammarforum i Norrköping under måndagen.

– Det är så roligt att så många kommit på denna träff för våra medlemmar i East Sweden Infra Cluster, sa projektledare Charlotta Elliot, som hälsade välkomna.

Företrädare för Rover Alcisa passade på att presentera sig för företagare i regionen för att få en tydligare bild av potentiella samarbetspartners. Det fanns tid för mingel och utbytande av uppgifter.

– Inom Rover Alcisa jobbar vi mycket med andra entreprenörer och gärna lokala. Vi har inte väldigt många anställda själva utan är beroende av underleverantörer, sa sverigechef Antonio Daban

Företaget söker leverantörer bland annat inom anläggning av broar och vägar. Projektchef Rikard Espling informerade om inköpstidplan för bygget.