Att kompetensförsörjningen är en stor utmaning, att regionen måste bli mer attraktiv och att vi måste bli mer ”doers”. Det var alla överens om när den andra politiska debatten inför valet 2018 ägde rum i Norrköping.

Under måndagen genomförde Handelskammaren en politisk debatt med fokus på näringslivs- och företagsfrågor. Ämnen som diskuterades var attraktivitet, kompetensförsörjning, näringslivsklimat, besöksnäring, hållbarhet och infrastruktur och på plats för att debattera vad Betty Malmberg (M), Johan Andersson (S), Anita Jernberger (L), Bengt Cete (MP) och Lars Vikinge (C). 

Från vänster: Johan Andersson, S, Betty Malmberg (M), Bengt Cete (MP), Lars Vikinge (C), Anita Jernberger (L) och moderator Anna Lövheim, Östsvenska Handelskammaren.

Att regionen måste bli mer attraktiv var man överens om, men vad gör en region attraktiv? Där går åsikterna isär.

– En attraktiv region handlar om att ett bra kulturutbud, rekreation och fina boendemöjligheter. Förr flyttade man dit jobben finns, idag uppstår jobben där människor finns. Så att få de som är 18 till 35 år, för det är då man är villig att röra på sig, att flytta till regionen och stanna är väldigt viktigt, sa Bengt Cete.

Anita Jernberger fyllde i med vikten av att man ska få de studenter som flyttar till regionen att stanna.

– Idag är 70 % av de som studerar på Linköpings universitet från någon annanstans och har alltså flyttat till regionen just för att studera. Att få de att stanna är otroligt viktigt – och för att de ska stanna gäller det att vi har något exklusivt att erbjuda.

Lars Vikinge la fram betydelsen av jobb och företagande.

– Ibland kan jag tycka att attraktivitet är ett så uttjatat ord. Visst är det viktigt men fortfarande är jobben det viktigaste – det måste finnas arbetstillfällen för att man ska välja att bo och leva här. Och ett sätt att göra det är skapa ett enklare regelverk för företagare.

Samarbete över gränserna och funktionella stråk var en fråga som diskuterades och Betty Malmberg lyfte upp vikten av att tänka större än och utanför Östergötland.

– Vi måste förstå att vi lever mer gränslöst. Utgå från E4:an och använd den som en reklampelare för East Sweden där vi kan visa upp allt fantastiskt vi har.

Anita Jernberger höll med och belyste samarbetet.

– Efter att regionindelningen föll kan vi jobba mer efter funktionella stråk. Vi är idag duktiga på att samarbeta, men vad händer sen? Vi måste göra mer, sa Anita.

Johan Andersson belyste att samverkan är bra – men svårt.

– Vi har mycket att jobba med gällande samverkan, såväl besöksnäringen, infrastruktur som kompetensförsörjning.  Samverkan är bra, men det är inte enkelt när det är många olika aktörer inblandade.

Avslutningsvis diskuterades Ostlänken och höghastighetsbanan.

– Det finns idag ingen politisk majoritet och stöd för att förlänga höghastighetsbanan till Malmö och Göteborg. Ostlänken till Linköping är klar men inte fortsättningen efter, sa Johan.

Bengt Cete och Lars Vikinge tycker höghastighetsbanan ska byggas och att man ska lånefinansiera till den.

– Gör som man gjorde med Öresundsbron. Låna till den och sen när den är byggd börjar intäkterna ticka in, sa Bengt.

Näringslivet fick möjlighet att ställa sina frågor till politikerna.

Med kunder som Försvarsmakten, Armasuisse, OKG, Business Sweden, SSAB, Trafikverket och Oxelösunds Hamn kan man lugnt påstå att Nyköpingsföretaget LearningWell inte har vilka kunder som helst. Nu är det dags för nästa steg: att missionera det agila arbetssättet och att ha riktigt roligt. Vi har träffat Peter Karlsson, grundare och ägare av företaget, för att få höra deras historia, hur man får kunder som Försvarsmakten, hur framtiden ser ut och få de bästa tipsen på hur man lyckas med stora IT-projekt.

För att ta reda på hur ett förhållandevis litet och anonymt företag i centrala Nyköping kan arbeta med några av Sveriges största företag och myndigheter måste vi ta det från början. Och det började med en ”krasch” och ett stort engagemang och hjärta.

Året är 1996 och Peter Karlsson flyttar till Nyköping. Han har blivit rekryterad av IT-konsultbolaget Mandator med uppgift att bygga upp verksamheten i Sörmland.

– Jag hade jobbat inom IT-världen i princip hela mitt liv. När jag blev rekryterad till Mandator var det min första chefstjänst och det kändes som ett naturligt steg för mig, säger Peter.

Att IT var den stora businessen på 1990-talet vet de flesta och för Mandator gick det bra.

– Vi var framgångsrika och ett ledande IT-konsultbolag under stora delar av 90-talet.

 Branschen fortsatte att utvecklas och fler såg möjligheterna med den utveckling som skedde inom branschen. I början på 2000-talet i samband .com-eran fusionerades Mandator och ett annat IT-konsultbolag, Cell Network, och man kom att bli ett av Sveriges större IT-konsultbolag – men det blev inte långvarigt.

– Det var ett luftslott. Vi köpte upp företag efter företag och det var bara värdet på börsen som räknades. Vi fick snabbt tusentals anställda världen över men ingen lönsamhet. Så jag tröttnade på det och ville starta om i egen regi.

Peter tydliggjorde för Cell Networks ledning att han inte ville vara kvar i företaget längre och  började att utforma planer för sitt nästa projekt.

– Tillsammans med Claes Erik, som rekryterade mig till Mandator samt en person till så pratade vi om att vi tillsammans ville starta ett IT-företag. Det var det enda vi visste. Och att vi ville göra det seriöst. 

För att komma igång snabbt tillfrågades den dåvarande Sverigechefen för Cell Network om man kunde få köpa loss Peters kontor i Nyköping.

– Det var inte så mycket kvar av Nyköpingsverksamheten då, men vi kom överens om en inkråmaffär och tog över nio anställda. Det var vi som började bygga upp det som idag är LearningWell.

2003 grundas Learning Well
1 april 2003 registrerades så företaget och sedan dess har det vuxit och har idag 50 anställda med kontor i Nyköping, Karlstad och Helsingborg.

– Vi har vuxit långsamt. Och vi vill fortfarande inte bli ett stort företag eftersom vi sett så mycket negativt med sådant. Istället vill vi fortsätta vara nära kunden för att förstå och kunna stötta deras processer.

Till en början var företaget ett renodlat IT-konsultbolag men 2008 hände något som ändrade och avgjorde företagets framtida inriktning.

– Vi vann ett kontrakt i match mot de stora drakarna som bland andra IBM och Logica.  Det handlade om att ta fram ett nytt IT-system till Försvarsmakten. Vi vann för att vi attackerade saker på ett annat sätt än vad de andra gjorde, säger Peter.

Kravspecifikationen som Försvaret hade tagit fram var flera hundra sidor och väldigt detaljerad. Två–tre leverantörer valdes ut att tävla om kontraktet genom att leverera en PoC (Proof of Concept). De utvalda leverantörerna (som kvalificerat sig), fick en summa pengar för att kunna arbeta fram och visa en potentiell lösning för Försvaret.

– Vi tänkte att vi skulle göra det vi är bäst på. De andra har hundratals marknadsförare som kan göra snygga presentationer och analyser. Det kan vi aldrig konkurrera med. Vad är vi bra på? Vi kan bygga och integrera system, så vi byggde ett system.

Efter en del googlande hittade LearningWell de främsta leverantörerna i Europa inom respektive delområde som skulle behövas för att kunna bygga den typ av system som efterfrågades.

– Därefter besökte vi dem. Med option på att de skulle kunna få bli leverantör till oss om vi vann upphandlingen så fick vi tillgång till deras produkter och tjänster och kunde slutföra demotjänsten till Försvaret. 

Och så kom dagen då förslaget skulle presenteras.

– ”Ni har ju redan byggt det vi vill ha” sa de när vi presenterade prototyplösningen. ”Nja inte riktigt”, svarade vi.

Försvarsmakten sa att vi fick uppdraget och att de om 11 månader ville ha slutleverans.

– Vi svarade nja igen och förklarade att det inte fungerar så. Jag förklarade att det händer så mycket under ett så långt projekt och jag ville hålla dem uppdaterade under hela projektet. Vi ville leverera och demonstrera varje månad för att visa och diskutera vad vi tagit fram så långt, vilka problem, möjligheter och lösningar vi hade hittat. På det sättet skulle vi få kontroll på projektet. Alla skulle veta vad som händer, vilka problem som fanns och vilka prioriteringar vi skulle behöva göra.

Men det var inte självklart att metoden de presenterade skulle accepteras eftersom den år 2008 knappast var allmänt vedertagen och accepterat i branschen.

– Först sa de att de inte hade tid med det arbetssättet. Men efter lite diskussion och argumentation fick vi till slut en liten grupp att demonstrera för. Och det blev succé. Vid slutleveransen sa de till oss att det här var första IT-projektet som blev klart i tid, på budget och som gjorde vad det skulle. Det var här vi förstod att vi gjorde rätt – det var nu vår agila resa började. Idag är vi enormt snabba och ruskigt effektiva.       

Försvarsmakten var starten
Affären med Försvarsmakten blev starten på den framgångssaga som LearningWell nu har blivit. Idag har de stora kunder i såväl Sverige som utomlands och deras nisch är att göra skräddarsydda system där det inte finns standardsystem som motsvarar behoven, och givetvis att arbeta agilt med kunden.

– Försvarsmakten blev en mycket bra referenskund för oss. Kunde vi hjälpa Försvaret förstod många att vi kunde hjälpa dem också. Merparten av våra kunder idag är stora privata företag eller myndigheter. Här kan nämnas kunder som SSAB, Oxelösunds Hamn, Business Sweden, KSU, Oskarshamn, Nordic Medtest, Trafikverket och Armasuisse.

Det går bra för LearningWell. Väldigt bra. Men som för de flesta företag finns det utmaningar.

– Vi har svårt att hitta kompetens. Det finns både för- och nackdelar att vi sitter i Nyköping. Nackdelen är att det inte är en studentstad och att det kan vara svårt att få personer att flytta hit. Fördelen är låg personalomsättning och närhet till många stora kunder längs med E4:an. För oss finns det inget egenvärde att växa snabbt. Framförallt vill vi göra ett bra jobb för våra kunder och kunna vara stolta.

När vi är inne på utmaningar så frågar jag om vad nästa steg är i företaget. Och svaret blir lite överraskande.

– Ha kul. Vi ska ha roligt och våra kunder ska uppleva glädje när de arbetar tillsammans med oss. Jag är för gammal för att inte njuta. Vi har inga nyckeltal vi ska uppfylla. Vi vill fortsätta göra skillnad. Nära hälften av alla IT system som tas fram används inte, det vill vi ändra på. Därför vill vi hjälpa företag och myndigheter att tänka annorlunda när de gör sina upphandlingar och projekt, så att resultatet blir vad man vill.

[osh-header title=”Peters bästa tips för lyckade IT-projekt”]


[osh-header title=”Fakta Peter Karlsson”]
Bor: Villa i Oxelösund.
Familj: Fru och två utflugna barn.
Intressen: Golf, skidåkning, båtliv och resor.

Elförsörjning, kompetensförsörjning, infrastruktur och hållbarhet var i fokus under måndagens politikerdebatt med regionala politiker i Nyköping. Och när flygskatten kom upp till diskussion hettade det till.

Detta var den första debatten, i en rad av fler, som Handelskammaren arrangerar under valåret 2018. Handelskammarens VD Johanna Palmér som modererade debatten frågade ut politikerna inom olika områden som regional attraktivitet, besöksnäring, kompetensförsörjning, infrastruktur och hållbarhet.

– Vi måste lyfta det regionala över det lokala och se funktionellt framför det administrativa, sa Sofia Remnert (L) under den inledande frågan om regionens utveckling och framtid.

Och Anna af Sillén (M) instämde.

– Administrativa gränser får inte vara ett hinder – det ska vara lätt att vara och agera i Sörmland, sa Anna.

På frågan om vilket område som kommer dominera i debatten i valrörelsen var alla rörande överens om att det kommer bli utmaningen med kompetensförsörjningen, integrationen och infrastrukturen.

– De nyanlända som kommer till Sverige måste snabbt kunna få instegsjobb och kunna lära sig svenska. Det är en av de största utmaningarna vi har men lyckas vi med det kommer vi kunna lösa en hel del av den kompetensbrist som idag råder också, sa Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD).

Ett av företagen som var på plats var SSAB och de har fler utmaningar än just kompetensfrågan. SSAB är idag världsledande på ståltillverkning men för att kunna fortsätta utvecklas och dessutom tillverka stålet hållbart i framtiden är deras största behov el.

– Vi måste fixa detta åt SSAB. Och åt alla andra företag. I och med Amazons etablering i regionen så ”tog” de den sista elen – så detta är en jätteutmaning i Sörmland, sa Viking Jonsson, (S).

Och Anna af Sillén (M) fyllde i betydelsen av att lyssna på näringslivet.

– Det är näringslivet som driver utvecklingen och politiken ska hjälpa till så att företagen kan växa, det får vi aldrig glömma, sa Anna.

Miljö och hållbarhet var också en av debattens stora samtalsämnen.

– Vi måste ha en hållbarhetstanke i allt vi gör – det är viktigt, sa Anna Wåhlström, (MP) och fortsatte med att exempelvis spelar det ingen roll hur många nya vägar och förutsättningar för företag vi skapar om det sen ser ut som skit här med övergödda sjöar och hav.

Och det var inom miljöfrågan och när diskussionen om flygskatt kom upp som debatten hettade till.

– Alla ni oppositionspartier pratar så mycket om att miljön är viktig, men när man väl gör något – då blir det nej, sa Viking Jonsson och syftade på det omdiskuterade flygskatteförslaget.

Men Mattias Claesson, (C), gav snabb replik innan moderator Johanna tonade ner samtalet.

– Man kan ha piskor eller morötter. Och vi på centerpartiet gillar morötter.

Johanna avslutade debatten med att fråga om publiken hade fått en tydligare bild av vad partierna står i olika frågor inför valet. Svaret blev nja. Men då får vi komma ihåg att det än så länge bara är början på valåret.

Deltog under debatten gjorde:
Viking Jonsson, S, ordförande regionstyrelsen
Anna af Sillén, M, oppositionsråd
Lotta Back, V, landstings- och regionstyrelsen
Anna Wåhlström, MP, landstingsråd
Mattias Claesson, C, vice ordförande landstingsstyrelsen
Sofia Remnert, L, gruppledare kommunfullmäktige
Marie-Louise Forslund Mustaniemi, KD, landstingsstyrelsen

Nästa politiska debatt kommer vara med nationella politiker i Nyköping i april. Håll utkik efter inbjudan.

 

I vår region skriker byggföretagen efter kompetenta medarbetare. Nyligen fick East Sweden Business School ok att starta alla sina tre sökta YH- utbildningar inom bygg i höst. I Norrköping kan man från augusti utbilda sig till byggledare, entreprenadingenjör och geodetisk mätningstekniker.

 

Hej Åsa Skoglund på East Sweden Business School! Grattis till nya utbildningarna! Vad betyder det här för er?

Tack, det innebär att vi får ett större utbud av YH-utbildningar och att vi förstärker skolans nisch inom samhällsbyggnad. Vi växer ordentligt och får på sikt dubbelt så många studerande. Vi gratulerar även branschen som nu får en ännu större möjlighet till rekrytering av personer som redan finns i vår region.

 

Berätta lite om utbildningarna – vad innebär de?

-Byggledarutbildningen som startar i augusti 18 blir den femte byggledarutbildningen som vi startar och här har de studerande efter examen fått jobb som bland annat som bygg- och projektledare och arbetsledare. Utbildningen innehåller kurser i ledarskap, projektekonomi, entreprenadjuridik, excel, och upphandling förutom de självklara kurserna som byggproduktion, installationssamordning, arbetsmiljö.

Entreprenadingenjören som även den är en tvåårig utbildning ser vi framför oss är för personer som gillar att planera, samordna och tycker om sociala relationer. Utbildningen har skapats tillsammans med oss på ESBS och representanter från Peab och NCC. Här ingår kurser i bland annat i kalkylering, inköp, hållbart byggande, yrkesrelaterade och It-verktyg förutom kurser i byggproduktion, logistik, byggteknik och  konstruktion.

Geodetisk Mätningstekniker har tidigare funnit i Motala och utgångspunkten har varit att köra med princip samma upplägg. Här ser jag framför mig personer som inte bara vill sitta inne på kontoret utan även få en mix av arbetsuppgifter både utomhus och inomhus. Här ingår kurser som bland annat handlar om geodesi, mark och anläggningsteknik, samhällsplanering och  maskinstyrning förutom givna kurser i ritningsteknik, arbetsmiljö och entreprenadjuridik. Företagen som stod bakom ansökan beskriver att deras behov av nya kollegor är enormt stort, vilket gör det extra roligt för oss på skolan då vi vet att utbildningen kommer att leda till jobb.

 

Therese Tolff fick 2017 guldhammaren som bästa elev i sin klass.

 

Hur har ni märkt av att dessa utbildningar saknats?

Vi har löpande dialoger med olika branschföreträdare och de har under lång tid berättat om att deras enorma brist på rätt kompetens som hindrar dem i deras utveckling.

 

Hur många nya elever kan examineras per år nu?

-Vi planerar att anta på en årlig basis 30 personer på Byggledarutbildningen, 27 personer på Entreprenadingenjörsutbildningen samt 20 personer på utbildningen till  Geodetisk Mätningstekniker. Vi har dessutom en driftteknikerutbildning som beviljades förra året och som vi planerar att starta i augusti 2018.

 

Vilka personer tror du kommer söka utbildningarna

-Vi ser flera olika kategorier exempelvis så kallade karriärväxlare – de som vill byta inriktning och bransch och är runt 30 år.

Personer som arbetat länge inom bygg och anläggning men som av olika skäl inte längre kan jobba som yrkesarbetare och gärna vill vara kvar i branschen.

Ungdomar som precis slutat gymnasiet och vill utbilda sig till något som direkt leder till jobb.

Nysvenskar som har massa kunskap med sig i bagaget men som behöver mer kompetens inom bygg- och anläggningsområdet för att få ett jobb.

Jag hoppas att vi får ett spann på personer mellan 20-50 år med många olika erfarenheter och drömmen för mig vore att få en jämnare könsfördelning, branschen behöver fler tjejer.

Diplomutdelning till nya byggledare.

23 av regionens största och mest inflytelserika företag har redan gjort det. Nu ansluter sig även en av Europas största sportkedjor, Stadium, till Vision East Sweden – en satsning för att East Sweden ska bli Sveriges mest spännande tillväxtregion.

Vi har pratat med Karl Eklöf, VD på Stadium, för att höra varför de väljer att engagera sig i den regionala utvecklingen.

Varför väljer Stadium att vara med i Vision East Sweden?
Vi har vårt hjärta och våra rötter i regionen och vill givetvis kraftsamla tillsammans med andra stora företag och arbetsgivare här för framtiden.

Karl Eklöf, VD Stadium


Vilka utmaningar finns för en stor arbetsgivare som Stadium i vår region de kommande åren?
Förutom de generella som digitalisering och ökad konkurrens råder det givetvis en dragkamp om kompetens och möjligheterna att ständigt utmana oss själva för att fortsätta vår verksamhet i minst 30 år till.   

Vad tycker du gör East Sweden till en spännande tillväxtregion? Något särskilt område som kan utvecklas som du vill nämna?
Dels är regionen den fjärde största i landet idag med hundratusentals arbetstillfällen och en lång rad företag men den har också en årlig tillväxt, utbildningar och fantastiska miljöer. Ett viktigt område för oss är infrastrukturen och förbättrade kommunikationer till regionen, dels från andra svenska städer men även europeiska som till exempel Köpenhamn, Helsingfors och Hamburg.

[osh-header title=”Om Stadium”]
Stadium är Sveriges största sportkedja och med koncepten Stadium, Stadium Outlet och Stadium Pulse har företaget cirka 170 butiker i Sverige, Finland och Tyskland. I koncernen ingår dessutom Stadium Sports Camp (svb) som är Sveriges största sportläger. Koncernen har cirka 3 800 anställda och omsättningen 2015/2016 var cirka 6,8 miljarder kronor inklusive moms. Företaget ägs av bröderna Ulf och Bo Eklöf med familjer samt Ikano S/A. Stadium vill inspirera till ett aktivt liv för alla. www.stadium.se.

[osh-header title=”Om Vision East Sweden”]
Vision East Sweden är en tillväxtinriktad framtidssatsning där regionens tyngsta och mest engagerade företag gått samman. Gruppen vill kraftsamla för att bli en positiv med och motpart till det offentliga i frågor om regionens framtid, hur vi ska marknadsföra oss och hur vi ska bli än mer attraktiva för företag, investerare, besökare och inflyttare.

Läs mer om Vision East Sweden här

Cia Heldtander Färnlöf är VD på Visbyark och hos dem har jämställdhetsarbetet alltid varit en självklarhet. Hon tycker att man ska använda sig av organisationer som arbetar med företagsrådgivning både för att sprida kunskapen om värdet av jämställda styrelser vidare, men också för att få hjälp med att hitta relevanta kandidater. Visbyark kom själva i kontakt med 100-listan genom Almi.

Vad ser ni för fördelar med en mer jämställd styrelse?
Vi vet att man vinner mycket på att ha representanter med olika kunskaper och kön. Erfarenhetsspridningen och skillnader i ålder är också lika viktigt. Vår verksamhet tillhör arkitektbranschen och vi har ledamöter som dessutom representerar olika yrkeskategorier, både arkitekter och ingenjörer finns representerade.

Hur jämställd är er styrelse idag?
Helt jämställd och så har det alltid sett ut, det har ständigt varit en viktig fråga för oss. I dagsläget består styrelsen av två kvinnor och två män.

Hur kom ni i kontakt med 100-listan?
Vi kom i kontakt med 100-listan via Almi på Gotland, vi har alltid haft god kontakt med Almi och när de tipsade om 100-listan så kände vi direkt att det kunde vara intressant för oss.

Hur har 100-listan hjälpt er att få fram kompetenta kandidater till
er styrelse?
Vi står faktiskt precis i begrepp att hitta en extern styrelseordförande till vår styrelse och två av kandidaterna har vi hittat i listan. Vi har inte haft någon extern styrelseordförande tidigare och tyckte att det var svårt att veta var vi skulle börja leta efter lämpliga kandidater, men eftersom det visade sig vara så enkelt att söka efter olika kompetenser i 100-listan så gick det snabbt att hitta personer med relevant kompetens för oss. Vi botaniserade i listan för att se spridningen när det gäller bakgrund och erfarenhet. Jag känner inte till någon annan lösning där man sammanställt personer med styrelsekompetens, så det är ju absolut en lista som även andra företag borde intressera sig för, istället för att bara utgå ifrån egna nätverk.

Hur arbetar ni på Visbyark aktivt för att få mer jämställda styrelser?
Jämställdhetsfrågan sitter i ryggraden på företaget och vi har en jämställdhetsplan och policy som vi arbetar utifrån. Den omfattar alla dimensioner av jämställdhet, så som kön, ålder, sexuell läggning, funktionsvariation och utbildningsgrad. Vi har alltid haft en jämn fördelning mellan män och kvinnor, vilket vi såklart tycker känns helt naturligt. Vi är verksamma inom arkitektbranschen och vår branschutveckling visar att fler kvinnor än män söker sig till arkitektyrket, en utveckling som vi är säkra på kommer märkas av inom branschen, både vad gäller könsfördelningen på ledande positioner och i styrelserummen. Hos oss på Visbyark är exempelvis majoriteten av delägarna kvinnor.

 

Östsvenska Handelskammaren erbjuder ett flertal olika kurser inom internationell handel. En av de som precis deltagit i kursen om Incoterms, det vill säga leveransvillkor, är Yvonne Nilsson.

Hon är exportadministratör på företaget Carbex som tillverkar kolborstar. En stor mängd av dessa hamnar i generatorer i vindkraftverk eller t ex i datortomografer (röntgen).

Carbex exporterar över hela världen men har mest affärer i USA, Europa och Kina.

 

Utbildare Peter Hellman.

 

 

Varför valde du den här utbildningen ?

–          Vi ville höja kunskapsnivån på företaget och tanken är att jag ska sprida det jag lärt mig vidare på jobbet till mina kollegor. Tanken är att kollegorna kan vända sig till mig när de behöver hjälp med någon exportfråga. Jag tycker att alla som jobbar med försäljning skulle behöva gå en sån här kurs.

Jag har gått kurser tidigare så det blir delvis repetition för mig, men villkor i handel förändras, så det känns det viktigt att vara uppdaterad.

 

Vad är bra med utbildningen?

–          Den är grundlig. Man får en bra bakgrund till hur Incoterms kommit till och används idag. Det blir också praktiska exempel och mer konkret.

 

Vad ger den dig?

–          Eftersom jag jobbar med exportadministration så hamnar mycket i mitt knä som ska lösas. Så självklart är det viktigt att jag är kunnig. Och vi vill ta oss an nya marknader fram över och utöka vår export.

 

Yvonne ska även delta i vår utbildning i dokumenthanteringvid import och export. Den finner du HÄR!

De återkommande problemen med tågtrafiken i Sverige har en enkel förklaring: Sverige har i flera decennier underinvesterat i infrastrukturen och dess underhåll. Samtidigt har Sveriges befolkning och ekonomi vuxit vilket ökar belastningen på infrastrukturen ytterligare. Lösningen är inte att fortsätta i samma gamla hjulspår, utan nya vägar måste prövas.

Vi uppmanar Sveriges regering och riksdag till blocköverskridande samtal för att skapa lösningarna för framtidens infrastruktur.

Vi står bakom uppropet, läs mer här.

Igår samlades ett femtiotal intresserade på Södertälje Science Park, för att delta i seminariet Så bygger vi framtidens infrastruktur med smarta och säkra lösningar! 

ESIC – East Sweden Infra Cluster stod som arrangör genom initiativtagarna Östsvenska Handelskammaren och Södertälje kommun samt medlemsföretaget Stanley Security.

Publiken fick lära sig om den mångfald av risker som finns kring olika byggprojekt och också vilket långtgående säkerhetsansvar som ligger på byggherren.  Inbjudna att tala var Mikael Källman från Trafikverket och Bengt Hansson från Peab. Tillsammans med Tom Wetterlein från Stanley Security berättade de om vilka stora möjligheter som finns att öka säkerheten i projekt Ostlänken, genom bland annat noggranna riskanalyser,  samarbete och samverkan mellan alla inblandade aktörer och genom att använda digitalisering som en resurs.

På Viaduct, där Ann Nyström är VD och styrelseledamot arbetar man inte aktivt utifrån någon jämställdhetsplan, men hon menar att om man letar efter den bästa kompetensen till sin styrelse så borde det resultera i en jämställd fördelning.

Vad ser ni för fördelar med en mer jämställd styrelse?
I grund och botten så handlar det inte om ifall man är man eller kvinna, utan vilken typ av person man är och vad man kan bidra med i just den styrelse man ska in i. Med det sagt så vill jag också säga att jag är övertygad om att man behöver en blandning vad gäller kön, ålder och även andra aspekter, för att få en så bra styrelse som möjligt.

Hur jämställd är er styrelse idag?
Den är jämställd och består idag av fyra personer; två kvinnor och två män. När vi har rekryterat till styrelsen så har vi varit på jakt efter duktiga människor och det har gett oss en bra mix.

Hur kom ni i kontakt med 100-listan?
Jag minns inte var jag hörde om listan först, men jag blev i alla fall inbjuden till ett seminarium där Anna Axelsson berättade vad 100-listan är och hur de driver frågan kring jämställda styrelser. Vinkeln under det seminariet var att uppmana oss som deltog att ansöka till listan snarare än att uppmana företag att använda den, men informationen om hur man kan använda sig av listan fick man ju på köpet.

Hur har 100-listan hjälpt er att få fram kompetenta kandidater till
er styrelse?
Vi har inte använt oss av listan hittills, men kännedomen gör att vi kan ta hjälp av den nästa gång vi står i begrepp att rekrytera till styrelsen, istället för att bara utgå ifrån egna nätverk. Jag har själv funderat på att ansöka till 100-listan, men känner just nu att tiden inte räcker till för fler styrelseuppdrag än de två jag har för tillfället. I framtiden ser det förhoppningsvis annorlunda ut!

Hur arbetar ni på Viaduct aktivt för att få mer jämställda styrelser?
Vi har inga uppsatta regler kring jämställd rekrytering på Viaduct, men med tanke på att vi tillhör en mansdominerad bransch så är kompetenta kvinnor alltid intressanta, då vi såklart strävar mot att få till en bra blandning och också vill vara med och förändra situationen inom vår egen bransch. Det viktigaste är dock att ta in den person som är bäst lämpad för uppdraget.