Impecta fröhandel i Julita började som ett rent postorderföretag som sålde sina fröer via katalog. Katalogen finns fortfarande kvar för inspiration, men den största delen av försäljningen sker numera via digitala kanaler. Näthandeln står i dag för cirka 75 procent av omsättningen för företaget, som var tidigt ute med e-handel.

– Vi startade vår webbshop redan 1999. Nyligen mobilanpassade vi hemsidan och nu görs en tredjedel av alla köp från mobiltelefoner.

Resterande 25 procent av omsättningen är butiksförsäljning via våra återförsäljare, berättar Veronica Gårdestig, som driver Impecta tillsammans med sin bror Michael Karlsson.

Förutom att de digitala kanalerna har exploderat så har det skett flera andra förändringar på marknaden under senare år. Inte minst har kundernas köpbeteende ändrats. Länge var det frön till prydnadsväxter som sålde bäst. Nu är kunderna mer intresserade av grönsaker att odla själva, gärna sådana som är svåra att hitta i butik. Kundstocken har också föryngrats något.

– För femton år sedan var kundernas genomsnittsålder ganska hög. Vi riktade därför vår marknadsföring mot de yngre. Nu ligger snittåldern på ungefär fyrtio år. De yngre är ofta mer trendkänsliga och medvetna konsumenter, säger Veronica, som också berättar att försäljningssäsongen har jämnats ut över året.

– En gång i tiden hade vi stängt juni till augusti. Nu har vi försäljning året runt. Bland annat beror det på att många insett att det även går bra att så på hösten.

Impectas ekonomiska utveckling har gått spikrakt uppåt under flera år. Det har gått så bra att företaget under hösten utsågs till ett av 2017 års superföretag av tidningen Veckans affärer. Titeln går till företag som fyra år i rad visat god tillväxt, lönsamhet och avkastning på kapital. Mycket talar för att den positiva trenden kommer att hålla i sig, även om Veronica tycker att det gärna får lugna ner sig lite.

– Det behöver inte gå fullt lika fort framöver. Men vi tittar så klart på andra marknader och nya produktgrupper. Vi arbetar också med att ytterligare utveckla våra digitala kanaler. Inom kort kommer det till exempel gå att betala med Swish. Den här säsongen blir också den första som vi erbjuder hemleverans.

Det mesta som Impecta säljer stannar inom Sveriges gränser. Men Norge är också en stor marknad, som står för cirka tio procent av omsättningen. Framför allt är det perenner som går bra i vårt västra grannland. Genom e-handel går det givetvis att nå vilka marknader som helst, men i dagsläget görs ingen marknadsföring utanför Skandinavien. Men det kan mycket väl ändras framöver, enligt Veronica.

– Visst har vi ambition att utöka i Europa. EU är en stor marknad, men innebär också mycket större konkurrens. Dessutom vill vi se vad som händer med brexit. Vi köper mycket frön från Storbritannien, men det är också en potentiellt stor säljmarknad, avrundar hon.

Impecta är medlemmar i Östsvenska Handelskammaren.

’- Idag är vi här för att prata om Kardonbanan men det här blir också början på Ostlänken. Det är många som ser fram emot att sätta tänderna i det här projektet och många av er som sitter här, sa Rover Alcisas projektchef Rikard Espling.

Rover Alcisa, den spanska entreprenören som vunnit mark- och anläggningsentreprenaden för Kardonbanan söker aktivt underleverantörer. Tillsammans med East Sweden Infra Cluster höll företaget i en träff på Kammarforum i Norrköping under måndagen.

– Det är så roligt att så många kommit på denna träff för våra medlemmar i East Sweden Infra Cluster, sa projektledare Charlotta Elliot, som hälsade välkomna.

Företrädare för Rover Alcisa passade på att presentera sig för företagare i regionen för att få en tydligare bild av potentiella samarbetspartners. Det fanns tid för mingel och utbytande av uppgifter.

– Inom Rover Alcisa jobbar vi mycket med andra entreprenörer och gärna lokala. Vi har inte väldigt många anställda själva utan är beroende av underleverantörer, sa sverigechef Antonio Daban

Företaget söker leverantörer bland annat inom anläggning av broar och vägar. Projektchef Rikard Espling informerade om inköpstidplan för bygget.

Bland det första som USA:s president gjorde för snart ett år sedan var att ta landet ur processen kring det föreslagna handelsavtalet TPP – Trans Pacific Partnership.

Men härom månaden, i samband med presidentens asienturné, så återuppstod TPP. Under ledning av Japan har de 11 återstående länderna bl a Kanada, Mexiko, Australien, Chile tagit klivet vidare – alltså utan USA, vilket jag tycker är intressant av flera anledningar.

Surprise – det gick även utan USA!

Dels att Japan, världens 3:e största ekonomi, nu är något av ett ankare i avtalet vilket representerar 13% av den globala ekonomin mot 40% om USA hade varit med. Detta är mindre men ändå både stort och viktigt. Dels att ett antal länder talar om att ansluta sig till TPP som t ex Sydkorea, Indonesien, Filippinerna, och Colombia.

Kanske är det som hände med TPP ett bevis för att frihandelsmotståndet från USA är ett mindre hot mot världshandeln än vad i alla fall jag trodde. Jag tänker att det även kan vara så att många länder inser att anti-globaliseringsvågen inte kommer att lösa några problem. En försiktig slutsats skulle kunna vara att en majoritet i världen ändå vill fortsätta liberalisera och få till moderna handelsavtal då dessa helt enkelt visat dig vara bra för de flesta länder.

Men det man inte ska glömma är att dra sig ur TPP var ett vallöfte som president Trump infriade. Det visar allvar bakom ord och hur långt USA nu är villigt att gå i både protektionism och nationalism när det gäller nya handelsavtal. I samma andetag bör man även ha i bakhuvudet USA:s kraftiga ifrågasättande av gamla system som Nafta och WTO.

Ifrågasatta handelssystem

Det finns en tydlig oro att USA kan lämna samtalen om Nafta där man lagt fram långtgående förslag/krav på förändring. Förhoppningsvis är detta mest en förhandlingsstrategi, men att ta Nafta för givet känns inte säkert. Både Mexiko och Kanada har hotat att lägga till egna tullar om USA saboterar Nafta. Det är dock viktigt att ha i bakhuvudet att många företag i USA vill behålla avtalet då de ofta har produktion i framförallt Mexiko och produkter som går fram och tillbaka över gränsen flera gånger innan de är färdiga.

Även gällande världshandelsorganisationen WTO som är ett grundläggande ramverk för handel och en mycket viktig institution har USA talat om viljan att röra om och det finns en oro för obstruktion inom vissa delar som t ex arbitragedelen.

Som sagt, handelssystemen är ifrågasatta och det känns ju i sig inte optimalt i lite osäkra tider. Det är och kommer bli både hårda diskussioner i pågående och kommande samtalsrundor och möten gällande både Nafta och WTO.

Nya utmaningar, nya tider, nya allianser

Politisk utveckling har på senare tid stått i vägen för världshandeln med Trump, Brexit, Rysslandssanktioner, nationalism och populism – konsensus att handel är bra är idag till viss del utmanat.

Min förhoppning är dock inte att det är så illa som man ibland kan få intryck av. Verklighet, realpolitik, ekonomi och affärsintressen kommer förmodligen att komma ikapp även ett protektionistiskt USA. Även om landet under några år isolerar sig så hoppas jag att resten av världen kommer att klara av att fortsätta bygga, stärka och utveckla handelssystemet med bl a nya avtal.

Men det verkar som om vi får räkna med 1-2 skakiga amerikanska mandatperioder ur ett handelsperspektiv. Att systemen som vi känner dem kommer sättas under press. Att nya spelare som t ex Kina kommer ta plats i det tomrum som USA lämnar. Att nya utmaningar kräver nya innovativa lösningar. Att EU:s förhandlingar om och strävan mot nya moderna handelsavtal kommer bli ännu viktigare.

Summa summarum så väljer jag att vara optimist och både tror och hoppas att världshandeln kan fortsätta att utvecklas även om världens största ekonomi under en period kommer dra åt ett annat håll – en gissning lika god som någon annan och den som lever får se!

Magnus Lindahl

Ansvarig Sörmland, Gotland och Internationell handel

Östsvenska Handelskammaren

Jag var i tonåren när två äldre killar i toalettkön på McDonalds plötsligt drog med mig in på toaletten och började slita i min kläder. Turligt nog var de fulla och fumliga och hade dessutom inte låst dörren. En rejäl örfil från en ung kvinna som varje dag hanterade stora hästar i stallet räckte som avskräckning. Det som hade kunnat bli ett evigt ärr i min själ, förvandlades till en känsla av styrka.

Jag ryser varje dag just nu. I land efter land, bransch efter bransch, använder (mestadels) kvinnor modern teknik för att verkställa en social revolution. En revolution som likt en osynlig men fullständigt obeveklig fiskare svingar sina nät över pölar, sjöar och hav och drar upp de fula fiskarna till ytan, en efter en. Nyligen släpptes hashtaggen #vardeljus där tusentals kvinnor inom Svenska Kyrkan står upp mot sexuella trakasserier och övergrepp. Det fick mig att rysa extra mycket.

Jag ryser för att kvinnor nu gemensamt tar bladet från munnen och pratar om det som tidigare varit omöjligt att tala om. Jag ryser för att modern teknik återigen visar sig vara det mest effektiva, ändå oblodiga, vapen världen skådat. Jag ryser eftersom mörka rum fyllda av rädsla och skam i dagens ljus kan transformeras till systerskap, styrka och beslutsamhet. Jag ryser för att jag nästan kan höra det digitala mullrandet som förändrar världen till det bättre på ett sätt som ingen jämställdhetsinsats någonsin tidigare lyckats med. Jag ryser för att jag förstår att mina döttrar växer upp i ett transparant hav där fula fiskar inte längre kan gömma sig.

Den här sociala revolutionen kommer att ändra beteenden. Offentligt utskämda tv-kändisar och kulturprofiler avskräcker mer än en faktisk örfil. Man kommer att tänka sig för innan man kliver ut i gränslandet eller passerar gränsen. Det blir kännbart när ens karriär och försörjningsmöjlighet står på spel.

Självklart finns i störtfloden av anmälningar och uthängningar även de fall där någon blir oskyldigt utpekad. Där någon använder kraften för att skada. Men i det stora hela handlar #metoo-kampanjen om att blottlägga dolda föreställningar om män och kvinnor och visa på att det finns en acceptans för att killar tar sig friheter som tjejer inte gör. Att maktmissbruk är mycket vanligare än vad statistiska undersökningar visar.

#metoo-kampanjen måste bli en av de mest minnesvärda händelserna 2017, med effekter som sträcker sig långt in i framtiden. Där kan känslan av riktig jämlikhet man och kvinna emellan nedärvas från generation till generation, i allas kollektiva medvetande. Sedan är det bara resten av diskrimineringsgrunderna kvar.

Johanna Palmér,

Vd Östsvenska Handelskammaren

Vi har långt kvar tills vi har jämställda styrelser i Sverige.
Michael Sterne, Handelsbankens kontorschef i Linköping, tror att det beror på att många företag fortfarande inte har förstått den affärsnytta som jämställdhet innebär.
Hans och hans kollegor tog ett aktivt beslut om att få en bättre sammansatt styrelse och anlitade Gunilla Åberg, Anna Hjertstedt och Victoria Jakobsson, som alla finns på 100-listan.

Vad ser ni för fördelar med en mer jämställd styrelse?
– Precis som när vi anställer inom organisationen så resonerar vi att en mix av olika typer av personer resulterar i en ökad mängd kompetenser. Olika perspektiv bidrar till bättre underbyggda diskussioner och beslut. I slutändan handlar det ju om att kunna göra bättre affärer och tjäna mer pengar och det är ju något som alla företag borde vara intresserade av.

Hur jämställd är er styrelse idag?
– På Handelsbanken har vi en styrelse till varje lokalkontor och hos oss i Linköping så har vi en jämställd styrelse, det känns bra. För oss är det ett professionellt beslut för att vi ska lyckas bli lönsammare.

Hur kom ni i kontakt med 100-listan? 
– Vi läste om 100-listan på sociala medier under en period då vi stod i begrepp att välja in nya styrelseledamöter. Vi hade gjort en inventering av våra lokala styrelser i Östergötland och konstaterade att de till stor del bestod av samma typ av människor, män i åldern 45+, vilket inte speglade hur vår kundstock såg ut. Vi hade därför diskuterat hur vi kunde uppnå större mångfald generellt.

Hur har 100-listan hjälpt er att få fram kompetenta kandidater till er styrelse?
– Kandidatdatabasen har varit ett superbra verktyg för att kunna hitta relevanta kandidater. Vi har också fått hjälp från 100-listans representanter med att ta fram förslag, vilket har varit till stor hjälp.  Vi rekryterade en ledamot som fanns med på listan innan vi kände till initiativet, efter att vi tagit hjälp från 100-listan har vi fått in ytterligare två kandidater därifrån.

Hur arbetar ni på Handelsbanken aktivt för att få mer jämställda styrelser? 
– Vi startade ett projekt i Östergötland där varje lokalstyrelse identifierade vilka kompetenser vi behövde komplettera med, sen tog vi hjälp av 100-listans kandidatdatabas för att matcha kompetenserna och hitta relevanta kandidater som kan möta behoven. Vårt fokus har varit att få till en dynamisk kombination av olika kompetenser och då blir resultatet automatiskt en mer jämställd styrelse, med större mångfald generellt.

På fotona Anna Hjertstedt och Viktoria Jacobsson. Gunilla Åberg har också fått uppdrag av Handelsbanken.

Detta är 100-listan:

/ Alexandra Rolf

Miltronic i Nyköping har i mer än 50 år importerat kablar och installationstillbehör och distribuerat dem vidare. Idag finns företaget på många olika marknader och ser stora affärsmöjligheter med de infrastruktuprojekt som komma skall i regionen.

– I den nya strategi som vi påbörjade för två år sedan så breddar vi oss mot nya marknader – inom infrastrukturprojekt som vägbyggen, järnvägar och hamnar, säger vd Krister Karlsson.

vd Krister Karlsson

Ja, Miltronic har den fördelen att deras produkter används inom ett stort antal branscher. Deras kablar, kontaktdon, förskruvningar med mera behövs i större projekt och i mindre. Bolaget har också specifika produkter för exempelvis tåg, vilket de tror kan bli en bra affär för dem när Ostlänken börjar byggas.

– När det väl kommer till upphandlingar av signal- och kraftsystem för banan och för byggnader och vägar runt omkring då blir det reella affärsmöjligheter för oss. Det är ju så att elinstallatörer får uppdragen och de i sin tur blir vår kund, säger Krister Karlsson.

Miltronic har 85 anställda och ägs av Lapp Group. Man säljer till största delen egentillverkade produkter men man är även distributör. År 2016 omsatte företaget 272 miljoner koronor – i år kommer man att sluta på drygt 300 miljoner konor.

– Det är projektförsäljningen som står för ökningen. På senare tid har vi fått leverera till många större projekt inom exempelvis pappersindustrin eller till flygplatser runt om i Sverige. Även till pågående stora vägbyggen i Stockholm och Göteborg, säger Krister Karlsson.

Eftersom företaget är underleverantör så känner man tydligt av de ekonomiska svängningar som sker i basindustrin – i slutändan innebär det bättre eller sämre affärer för Miltronic.

Krister Karlsson har under 2017 sett att många storbolag inom industrin vågat satsa igen, efter att industrimarknaden legat på en låg men stabil nivå sedan finanskrisen.

Miltronic har i ett år haft webbshop som ökar stadigt i användande.

– Det funkar bra men vår traditionella kundbas är inte riktigt mogna för att handla på nätet så det är fortfarande en liten del av vårt affärsområde. Cirka fyra miljoner i år men vi räknar med att dubbla den summan nästa år. Det är viktigt för oss att kunna erbjuda kunderna att handla dygnet runt i webbshop men vill man ha personlig service ska man få det också.

Krister Karlsson sammanfattar företagets framtidstankar så här:

– Vi har en tydlig strategi som bygger på tillväxt. Det finns marknad för oss via infrastrukturprojekten men vi har också i vår strategi att ta större marknadsandelar där vi redan är etablerade. Vi kommer också jobba mycket med att förädla produkter och erbjuda det ihop med montering. Vi är offensiva.

Medarbetare Anna-Karin Karlsson

Miltronic är medlemmar i Östsvenska Handelskammaren och i East Sweden Infra Cluster.

/ Ulrika Andåker

kommunikatör Östsvenska Handelskammaren

Under ett antal år bodde- och arbetade jag utomlands i både icke-demokratier, västerländska demokratier och i emerging markets. De sistnämnda i Öst- och Centraleuropa vilka ofta var/är relativt unga demokratier med utmaningar som t ex lågt förtroende för staten, rättsväsende, korruption, byråkrati och överreglering.

I samtliga system har jag haft förmånen att jobba med affärsutveckling vilket givit första parkett att uppleva kostnaden av ineffektiva system. Min första lärdom är att dessa hämmar både tillväxt och utveckling och är både kostsamt och skadligt för hela samhällen. En annan lärdom som jag alltid bär med mig är hur svårt det är och hur lång tid det tar att bygga väl fungerande system och demokrati. Vidare så konstaterar jag att svaga system fungerar bättre i perioder av kraftig ekonomisk tillväxt än i stagnation då svagheter mer tydligt kommer fram, och sist men inte minst att politiker mycket sällan gör nödvändiga reformer i goda tider. Istället fokuseras på kortsiktighet och att vinna nästa val.

Genom dessa erfarenheter har jag byggt upp en övertygelse om vikten av demokratiska, transparenta system med väl fungerande, effektiva institutioner och myndigheter som framgångsfaktorer för såväl medborgare som företag.
När man bor i Sverige är det lätt att ta systemet för givet. Det är därför viktigt att ibland påminna sig själv om att dessa institutioner ständigt måste utvecklas och vårdas för att bestå långsiktigt och vara grunden till en positiv utveckling i samhället.

Värdet av fungerande institutioner 
Anledningen till att jag tar upp dessa självklarheter är att jag nyligen läste boken ”Why nations fail” av Acemoglu och Robinson. Boken sätter fingret på att det just är institutioner som bestämmer en nations öde och utveckling och konstaterar att institutioner måste vara ”inkluderande, mångfaldiga och skapa förutsättningar för alla att investera i framtiden”.

Nationer misslyckas, enligt författarna, när institutioner inte är detta utan arbetar för/skyddar den ekonomiska och politiska makten hos en liten grupp. Denna grupp har ofta satt sina egna regler och jobbar inte för det stora flertalet. Vidare konstateras att de styrande i länder med denna typ av utmaningar ofta ”inte gör fel av misstag eller ignorans utan helt och hållet avsiktligt”.
Generellt stämmer detta ganska väl med vad jag själv upplevt och jag tycker mig se det hända på vissa håll tom inom EU idag.

Jag skulle vilja påstå att den växande populismen i framförallt östra Europa förutom att vara ett reellt hot mot EU:s grundläggande värderingar även är ett ekonomiskt hot. Förenklat är ursprunget till populismens framgångar där är bl a det förväntansgap som existerar bland väljare som är missnöjda med att levnadsstandarden fortfarande inte är ikapp Västeuropas – trots år av EU-medlemskap och/eller kandidatlandsstatus.  Detta och annat har öppnat upp för populistiska- och nationalistiska ledare i t ex Ungern och Polen vilka börjar ”nalla” på vissa delar av institutionerna för att stärka makten. Ett agerande som inte främjar medborgare och företag utan endast partiet/en mindre grupp och sålunda i förlängningen borde innebära längre ekonomisk aktivitet och försämringar för den stora massan.

Detta är alltså stick i stäv med författarnas framgångsrecept!

Det vi vill bevara måste vi utveckla

Så, boken är en bra källa till reflektion om man tror på demokratiska, transparenta och väl fungerande samhällen. Det är även en påminnelse om att inte ta saker och ting för givna utan att vi måste underhålla, vårda och utveckla det som vi vill behålla.

Jag är väl medveten om att mitt resonemang är förenklat och att problemställningen har många fler bottnar som historia, utbildningsnivå, demokratisk mognad, fri press, etc. Men till syvend og sist handlar det om värdegrund, ansvar och vilket samhälle vi vill ha idag och lämna över i framtiden – därför är det viktigt att lyfta upp och reflektera kring detta, tycker jag. Sund och ständig utveckling och förbättring är nyckeln till en långsiktigt, hållbar, konkurrenskraftig, innovativ, attraktiv och framgångsrik ekonomi, och nation – det är i alla fall det som jag tror på och försöker att bidra till varje dag!

HÄR läser du fler av Magnus krönikor!

Magnus Lindahl

Ansvarig Sörmland, Gotland och Internationell handel

Östsvenska Handelskammaren

Det klassiska spadtaget blev istället en passande cermoni med rälsläggning under byggstarten av Kardonbanan på måndagen. Infrastrukturminister Tomas Eneroth, kommunstyrelsens ordförande i Norrköping Lars Stjernkvist och trafikverkets generaldirektör Lena Erixon drog rälsbiten på plats. Med viss hjälp av en stark maskin.

– Kom ihåg nu, vi har inte byggt så här mycket järnväg på hundra år i Sverige, så ha förståelse för om vi är lite fumliga, sa Lars Stjernkvist skämtsamt när man höll i tåtarna som drog rälsen på plats.

Och visst var det en tidvis uppsluppen stämning under denna heldag kring Kardonbanan som ägde rum på Louis De Geer och på plats ute i hamnen. Men många var också lite tagna av det historiska ögonblicket. Kardonbanan, är början på många stora moderniserande förändringar i infrastrukturen de kommande årtiondena i vår region.

– Efter 15 år av arbete för väldigt många människor känns det väldigt bra att vi kan sätta igång med det här viktiga projektet, sa generaldirektör Lena Erixon på Trafikverket.

–  Jag har under åren fått övertyga så många om att detta verkligen blir av. Efter idag har jag bildbevis, sa Lars Stjernkvist.

Kardonbanan, godsspåret som är absolut nödvändigt för att senare kunna påbörja Ostlänken kommer att löpa mellan Åby och Händelö i Norrköping och beräknas vara färdig om tre till fyra år. Det spanska bolaget Rover Alcisa deltog i byggstarten – företaget har vunnit upphandlingen av Kardonbanan och kommer nu att inleda arbetet på Malmölandet.

På eftermiddagen höll Östsvenska Handelskammaren i ett event tillsammans med Norrköpings kommun med ämnen som hamnens utveckling, presentation av planen för Kardonbanan samt presentation av utförarna Rover Alcisa.

Eftermiddagen inleddes med ett annat historiskt ögonblick. Då samlades kommuner och regioner för att underteckna det utarbetade avtalet med Sverigeförhandlingen. I korta drag innebär avtalet att parterna lovar att bidra med en halv miljard kronor till byggandet av Ostlänken, samt att parterna kommer att bygga 55 000 nya bostäder.

Arbetet med Kardonbanan är inlett, Ostlänken kommer näst. En lång tid av byggnationer i Norrköping och i hela regionen.

-Nu är det 15 år av stök som väntar sa Lars Stjernkvist. Vi kommer att ha ett gigantiskt byggprojekt på gång och vi måste vara bra på att kommunicera ut till invånarna varför vi gör detta och vad det kommer att ge för goda effekter, sa han.

Om kardonbanan:

Med den nya godsjärnvägen och flytten av den gamla godsbangården från centrala Norrköping till Malmölandet, frigörs utrymme för både Ostlänkens spår genom Norrköping och för stadsutveckling med nya bostäder och verksamheter. Samtidigt ökar kapaciteten på järnvägen för frakt av gods. Projektet drivs av Trafikverket tillsammans med Norrköpings Kommun och i samband med byggandet av Kardonbanan behöver kommunen bygga om det kommunala vägsystemet på Malmölandet. Utöver Kardonbanan och flytten av godsbangården kommer sex stycken korsningar att byggas där bil-, gång- och cykelvägar samt järnvägsspår korsar varandra i skilda plan. En ny järnvägsbro kommer därtill att byggas vid passagen över Motala Ström samt en gång- och cykelbro över Strömmen. 

SyntheticMRs mjukvara gör det möjligt för läkare att få en stor mängd information om vävnader i hjärnan. Information som hjälper vården att ge bättre behandling av patienter med demens och MS.

2007 tyckte Marcel Warntjes, då fysiker på Universitetssjukhuset i Linköping, att det fattades en viktig komponent när man undersökte patienter med magnetkamera. Warntjes fick idén om en mjukvara som kunde avläsa en större mängd information om vävnader i människors hjärnor- och – han lyckades hitta investerare.

Men därifrån till dagens framgångsrika företag var det många år av kämpande för de anställda på SyntheticMR. 2016 blev en viktig milstolpe. Då blev de lönsamma för första gången efter att tidigare ha levt på riskkapital.

– Det beror på att vi som ett av få bolag lyckats teckna avtal med tre av de största bolagen i branschen som tillverkar magnetröntgenkameror, General Electric, Philips och Siemens, berättar vd Stefan Tell. Nu när vi visat att vi klarar av att vara lönsamma så har intresset växt stort för vårt bolag.

Nu går det snabbt framåt för företaget. SyntheticMR har nyligen fått sitt första godkännande av FDA, vilket innebär att de kan sälja på den amerikanska marknaden. USA står för 50 procent av världsmarknaden.

– I den medicinsktekniska branschen är det så att det krävs omfattande godkännanden innan produkten får användas kliniskt. Det har blivit många resor till USA. Det regulatoriska systemet i USA är hårt, efter ett godkännande där är det enklare i att få godkänt i andra delar av världen, säger Stefan Tell.

När han kom till företaget fanns det två heltidsanställda, idag är de 15 personer som arbetar heltid. 

Har ni kunnat rekrytera från regionen?

– Vi har säljare utomlands och en i Stockholm men utvecklarna är rekryterade härifrån. Flera har gått datavetenskap och/eller medicinteknik på Linköpings Universitet. Det finns rätt många medicinteknikbolag i den här regionen. Det är självfallet konkurrens, men personerna finns.

SyntheticMRs ambition är att växa i Linköping.

De är medlemmar i Östsvenska Handelskammaren för att nätverka.

– Nu vill vi att bolaget ska synas mer lokalt. För att bygga nätverk och för att få upp bolaget på radarn. Vi är förhållandevis okända lokalt. Vi måste bli mer på radarn för potentiellt framtida anställda.

Ett lokalt exempel på hur företagets produkt används är i Linköping, där har man mjukvaran vid undersökning av MS-patienter för att följa upp atrofi av hjärnvävnad över tid.

– Eftersom världens befolkning blir allt äldre kommer man att i större utsträckning behandla bland annat åldersrelaterade sjukdomar i vården. Detta leder till att vården måste bli effekivare, säger Stefan Tell.

Ett annat exempel, från USA, är att den används på Cincinnati Childrens hospital. Där hjälper mjukvaran till att göra MR-undersökningar effektivare och snabbare, vilket är extra viktigt när man har barn som patienter som helst inte vill ligga still en lång stund. Och viktigast av allt, man kan då undvika att behöva söva barnen.

Stefan Tell tror att efterfrågan på produkter som deras som effektiviserar vården bara kommer att växa.

Än så längre riktar företaget in sig på hjärnan.

– Vår produkt är plattformsoberoende avseende de kvantitativa värden vi levererar, oavsett tillverkare av magnetkamera. Idag finns ingen motsvarande produkt på marknaden. Senare kommer vi att utveckla tekniken vidare mot andra anatomier i kroppen.