Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
Ta del av medlemsintervjuer, kommande event, debattartiklar och mycket mer.
Vi utökar vårt team med ännu en viktig person. Är du den rätta?
Marknads- och kommunikationsavdelningen består idag av tre personer med en marknadschef, eventansvarig och kommunikationsansvarig. Nu behöver vi stärka upp med en kommunikatör.
Vi har för närvarande problem med vår telefonväxel. Däremot fungerar våra direktnummer. Så vill ni komma i kontakt med oss, leta rätt på lämplig person här.
Nomineringen till 100-listan för vårens release är nu stängd.
Den nya listan presenteras den 15 mars.
Men det går självklart att ansöka till 100-listan löpande året runt. Det gör du här.
Är ni som företag intresserade utav att träffa studenter? Den 28e februari arrangerar studentkåren StuFF ett arbetsmarknadsevent i Norrköping där ni får möjligheten att träffa studenter från LiUs största studentkår med över 17 olika program vid den filosofiska fakulteten och utbildningsvetenskap.
28 feb: Arbetsmarknadsmingel på Coffice – Norrköping
Den 28/2 kommer StuFF att tillsammans med Norrköping Science Park anordna ett arbetsmarknadsmingel för studenter, företag och organisationer. Vi hoppas att kunna skapa möjligheten för intressenter att träffa hungriga och nyfikna studenter.
Foto: stuff.liu.se
Överraskande, negativt, större politisk påverkan än på den enskilda verksamheten och en tydlighet att vi måste fortsätta ha en öppenhet i världen. Så sammanfattas valresultat i USA när vi frågade våra medlemmar.
Under 2016 skedde flera politiska händelser i vår omvärld, en av dessa var presidentvalet i USA den 8 november. Nu har en dryg vecka gått sedan Donald Trump tillträdde som den 45:e amerikanska presidenten och han har redan hunnit agera på några av sina vallöften. När vi nåddes av valresultatet i höstas passade vi på att fråga våra medlemmar vad de tyckte om valet och vilka konsekvenser de ser utifrån ett östsvenskt näringslivsperspektiv.
Resultatet mynnade ut i rapporten ”Det amerikanska presidentvalet 8 november 2016”
Sammanfattningsvis visar rapporten:
– Drygt 73% överraskades av valresultatet
– Drygt 86 % reagerade ganska negativt eller mycket negativt på valresultatet
– Knappt 76% av de tillfrågade tror att Sverige och EU kommer att påverkas ganska eller mycket negativt av valresultatet
– Drygt 86 % bedömer att valresultatet inte kommer att påverka deras verksamheter särskilt mycket
– En majoritet vill att politiskt, kulturellt och handelsutbyte mellan Sverige/EU och USA ska bibehållas eller öka.
Publicerad på affärsliv.com den 24 januari.
Finland utsågs hösten 2016 till EUs mest intressanta land för direkta investeringar. Den höga utbildningsnivån, forskning & utveckling samt en enastående företagskultur där både innovationer och traditionell industri får plats pekas ut som orsakerna. Ändå landar Finland bara på plats sex bland Sveriges varuexportländer. Har vi kanske mer att lära?
Under mitt halvår i Helsingfors har jag haft möjligheten att träffa flera intressanta affärspersoner för att släcka min nyfikenhet kring finskt affärsliv och utveckling. Bland annat har jag träffat både den amerikanska och den finska handelskammaren i huvudstaden och innovativa startups under Slush-konferensen i november. Min personliga slutsats är att Finland erbjuder en affärskultur som på många sätt liknar den svenska, men där samhället i stort har en drivkraft framåt som är unik. Låt mig ge några exempel.
Klassisk industri lyckas med de omvandlingar som marknaden kräver vilket skapar en basindustri som ger ytterligare arbetstillfällen och som håller fast vid en lång tradition av utveckling. Som exempel kan nämnas skogsindustrin som ibland omnämns som det ”gröna guldet”. 78% av Finlands areal utgörs av skog och var femte invånare äger skog. För bara några år sedan var branschen i kris. Svenskfinska Stora Enso genomförde förvärv med stora förluster som följd samtidigt som digitaliseringen skapade en minskad efterfrågan på produkterna. Men med kraftiga omstruktureringar är nu flera stora bolag som Metsä , UPM och nämnda Stora Enso på fötter och producerar bland annat biobaserade produkter med stor framgång.
Nokia är ett annat exempel där framgångsresan knappast lämnat någon oberörd. Med rötter i tillverkningen av gummi och kabelprodukter utvecklades bolaget till ett teknikbolag som tidigt skapade de första väl fungerande mobilnäten och som under sin verkliga storhetstid var en av världens absolut största mobiltelefontillverkare och stod för hela 21% av finsk export. Efter flera gropar på vägen i krisande samarbeten med t.ex. Microsoft är nu bolaget pånyttfött och säljer återigen tekniska plattformar i samarbete med nya partners. Våren 2017 kommer en helt ny smartphone samtidigt som bolaget gör separata kraftsatsningar inom Virtual reality, hälsoteknik och molnbaserade nätverkstjänster.
Finland är ett ICT-land där teknikmognaden och nyfikenheten på framtidens tekniska lösningar är hög. Den innovativa processen i landet stöds av det offentliga såväl som det privata i starka symbioser. Forskningsinstitut som Tekes och VTT stödjer framgångsrikt nya innovationer och i Helsingfors driver Aalto- universitetet tillsammans med näringslivet Startup Sauna som, i sin tur arrangerar Europas ledande mötesplats för Startups – Slush.
Historien är i starkt fokus i Finland. Med bara 100 års egentligt självstyre är nutidens Finland en ung nation men historien av styre både från Sverige och Ryssland har skapat en unik kunskap i att hantera komplexa relationer med omvärlden. För finska bolag är den ryska marknaden avgörande och man har i modern tid övat upp ett sätt att göra affärer med grannen i öst som är unikt. Jag tror att svenska bolag mycket väl kan använda finska partners i ännu större utsträckning i strävan att växa.
Finländare är ett folk där konsumtionskulturen i många fall påminner mycket om det som vi är vana med i Sverige. Storstadsregionerna utvecklas kraftigt med stadsbyggnad och infrastruktur i världsklass för att matcha den ökade efterfrågan från inflyttande urbana invånare. Konsumtion av mode och inredning finns i det finska medvetandet. Där regerar designinstitutioner som Aalto och Marimekko. Intresset för natur är starkt. Golfbanor, skidspår och hockeyrinkar är välfyllda. På varannan rygg bärs redan en Fjällräven ryggsäck och säkerligen kommer starka svenska varumärken inom Lifestyle fortsätta vara populära.
Men visst skiljer vi oss också åt inom affärslivet. Min uppfattning är t.ex. att de platta och medbestämmande hierarkier som vi är vana vid i Sverige inte har samma utbredning i Finland. Beslutsfattande är i större grad en ledningsfråga och vi svenskar uppfattas ibland som lite flummiga när vi vill skapa konsensus för att hållbart komma framåt. Här tar man snabba beslut, lyckas de inte får man ta nya. Här kan vi säkert lära av varandra.
Finland är ett attraktivt och öppet land att verka i. Min familjs halvår i landet har skapat mersmak för att både bo, leva och jobba här någon mer gång i framtiden. Helsingfors i synnerhet är en stad med välkomnande attityd till svensk arbetskraft och satsande bolag. Det är lätt att komma i kontakt med t.ex. inkubatorer, handelskamrar och nätverk, vilket borgar för effektiva nystarter. Vem vet, om 10 år kanske vi dessutom har det supercoola kapseltåget Hyperloop under Östersjön samtidigt som Ostlänken står klar. Då är Östergötland och Sörmland inte bara en naturlig del av Stockholm utan även av Helsingfors.
Martin Callmeryd,
hemmapappa i Helsingfors. Till vardags Marknadschef på Östsvenska Handelskammaren.
@callmeryd
>> Ostlänkens förväntade tillväxteffekter
Fredrik Sunnergren, strateg analys och statistik, Region Östergötland berättar om rapporten ”Ostlänkens förväntade tillväxteffekter”
Charlotta Mellander pratar om vad som gör en plats attraktiv och vad man ska tänka på.
>> Företagsvittne: Scandic om hur de ser på affärsmöjligheterna med Ostlänken
Mikael Åhrberg om hur Scandic ser på affärsmöjligheterna med Ostlänken
Gotland Grand National är världens största endurotävling och har arrangerats oavbrutet i 33 år på Tofta skjutfält utanför Visby. Det är stort event som förra året lockade 3 200 tävlande från 12 olika nationer. För besöksnäringen på Gotland är det en stor tillgång, hela eventet landar på cirka 23 000 gästnätter och cirka 70-75 miljoner kronor spenderas på resa, äta, bo och shoppa.
– Fantastiska siffror för att vara i oktober och jag ser att det finns mer potential, men det svåra är att få tag på fler färjor och hotellnätter, berättar Conny Bohlin, vd för Nordic Sport & Event.
2013 tog de över drift och marknadsföring av Gotland Grand National, efter att det riskerades att läggas ner.
Conny Bohlin som arbetat för Gotland Promotion med besöksnäringen insåg att ett så viktigt event som Gotland Grand National inte fick läggas ner för att de lokala föreningarna inte hade kraft att driva projektet framåt och Nordic Sport & Event bildades.
– Under Gotland Grand National har vi ett samarbete med 15 föreningar på ön och cirka 800 personer som arbetar med eventet, vi tar hand om all marknadsföring, anmälningssidor och partners och ser till att föreningarna tjänar pengar på sitt arbete. De första tre åren gick vi med förlust men i år hoppas vi att även Nordic Sport & Event får ett positivt resultat.
Nordic Sport & Event är ett av få privata bolag i Sverige av sitt slag och det visade sig att det var ett lyckat koncept.
– Vi har fått förfrågningar om att driva fler event och idag hjälper vi bland annat Stångebroslaget, MTB Challenge i Motala och är på gång att starta ett Gotland Grand National i Vierumäki, Finland nästa år. Sedan har det tillkommit löpar-, cykel- och fyrhjulstävlingar (ATV) och en helg har blivit tre helger med event på Gotland, säger Conny Bohlin. Men vi hade aldrig lyckats genomföra eventen utan de lokala föreningarna, så vi jobbar tätt och nära de lokala aktörerna. Det är föreningarna som får anordna tävlingarna från riksidrottsförbunden och vår roll är att se till att föreningarna kan fortsätta genomföra tävlingar och samtidigt tjäna pengar på den tid de lägger ner.
Gotland Grand National i Vierumäki är första eventet utanför Sverige, men för Conny Bohlin är tanken att de ska kunna agera i fler länder.
– Vi fick ett samtal från Eritrea nyligen som önskade hjälp med en Roadracingtävling, men där är vi inte ännu. Vi måste växa långsamt och säkert och inte kasta oss över något för tidigt, men visst är det skoj när det blåser i rätt riktning, avslutar Conny Bohlin.

Conny Bohlin, VD Nordic Sport & Event
Arbete i ogästvänliga miljöer kräver pålitlig teknik av hög kvalitet. Leine & Linde i Strängnäs tillverkar robusta pulsgivare som ofta hittas i de mest oväntade sammanhang.
Leine & Lindes pulsgivare sitter i allt från Panamakanalens portar till fiskodlingsmaskiner i nordnorge. Den största delen av företagets verksamhet vilar annars på fem ben: olja och gas, marin, papper och massa, stål samt vindkraft. alla har de gemensamt att utrustningen ofta används i tuffa miljöer.
– Vindkraftverk som står ute till havs är ett typexempel. De utsätts för alla möjliga påfrestningar, som skakningar och saltvatten, samtidigt som de aldrig får stanna. Det ställer krav på hög kvalitet och robusthet, säger Per Andréason, vd på Leine & Linde.
Att Leine & Linde håller hög kvalitet visar sig inte minst i att endast 1,4 promille av allt som levereras får något fel innan garantitiden löper ut. kunderna kan alltså lita på att grejerna håller, men också att de i tid får vad de behöver. enligt Per beror detta på en mycket välslipad organisation, som alltid håller vad den lovar.
– Vi kan leverera inom 24 timmar. Många kunder har inga egna reservdelslager, utan litar på att vi levererar snabbt. vår produktions- apparat gör att vi kan ta fram helt nya, kundanpassade produkter och få iväg dem på tio arbetsdagar.
Allt detta kan göras tack vare anställda med hög kompetens. Per framhåller att företaget har fantastisk personal på samtliga avdelningar, som alla är delaktiga i utvecklingen av produkterna och av företaget. ambitionen att upprätthålla den höga kompetensen gör att företaget alltid strävar efter att behålla sin personal, även i sämre tider. Man drar sig inte heller för att nyanställda när behov finns.
– Det gäller att behålla kunskapen i huset, så att vi inte får problem med kvaliteten. Saknas det kunskaper får vi antingen utbilda befintlig personal eller anställa ny, avslutar Per.
[osh-header title=”Fakta Leine & Linde AB”]
Grundat: 1967 av Per-Olof Leine och Henrik Linde.
Finns i: Strängnäs (huvudkontor). Har egna kontor i flera länder.
Verksamhet: Tillverkar robusta pulsgivare och systemelektronik för industriella applikationer. Pulsgivare används till att mäta fysisk rörelse i olika maskiner, för att ge användaren information om bland annat hastighet och avstånd.
Nuvarande ägare: Ingår i Heiden- hain group, som ägs av Dr. Johan- nes Heidenhain gmbH.
Antal anställda: 168.
Omsättning: 354 miljoner Sek (2015).

Per Andréason, VD Leine & Linde
Oavsett om du är en ung, gammal, nyinflyttad eller ingrodd här i regionen tror jag nog att du hört ett och annat om Ostlänken. Och det ska sägas, det är verkligen värt att lyssna på! Ostlänken är Sveriges genom tiderna största infrastrukturprojekt och den dras rakt igenom tillväxtstråket från Stockholm till Linköping. Och det kommer innebära jobb, mer jobb än vad vi har rätt utbildad personal till.
Vår kvalificerade gissning är att det behövs minst 25 000 årsarbeten under byggtiden för att förverkliga räls, broar, tunnlar, stationslägen och mycket mer. I de 25 000 finns även tjänstenäringen inkluderad, exempelvis hotell som redan har långväga arbetare boende hos sig och konsultbyråer som bistår i beräkningsarbetet. Så om ni inte förstått det redan, och oavsett tål det att upprepas, detta är århundradets tillväxtchans för vår region!
Men när man skriver just så, ”för vår region”, så blir det lätt oprecist. Vem är det som får den där tillväxten egentligen? Kommunen? Turerna har varit många och diskussionerna i media förs ofta av politiker till den grad att någon kanske börjar undra om det inte i första hand är ett politiskt projekt.
Så är det inte!
Grovt räknat finns en tredjedel av alla arbetstillfällen inom vård, skola, omsorg. Resten finns inom näringslivet. Alltså landar två tredjedelar av tillväxteffekten rakt ned på byggföretaget, beräkningskonsulten, hotellet, restaurangen, frisören, biosalongen…. Det är företagen i vår region (och företag som kommer att komma utifrån, annars klarar vi det inte) som rätt navigerat har århundradets tillväxtchans framför sig.
Vi hör varje dag om företag som lagt in Ostlänkseffekter i sina budgetar framåt. Som tänker att de etablerar sig här nu innan hyrorna blir högre när fler inser tillväxtpotentialen. Som köper på sig mark för att det troligtvis är en bra investering. Som köper lastbilar eftersom bara schaktmassorna kopplat till Ostlänken kräver oerhörda mängder lastbilsflak.
Århundradets tillväxtchans har redan börjat. Vi befinner oss på basen av ett sysselsättningsberg! Du som driver ett företag kan bara fundera på vart dina tillväxteffekter kan tänkas uppstå?

Johanna Palmér
VD Östsvenska Handelskammaren
@palmerjohanna