I höstas lanserades MiMove.com en bostadsportal som ska göra det säkrare att hitta och köpa bostad i Spanien. Bakom idén står it-bolaget PREK. Sajten och tjänsten MiMove.com har utvecklats och tagits fram för personer som bor i annat land och vill köpa sitt ”second home” i Spanien.

Till skillnad från andra portaler så har vi team på plats i Spanien som kontrollerar att bostäderna presenteras sanningsenligt, och att anslutna mäklare uppfyller våra hårda kvalitetskrav, säger Ola Lundell, VD på MiMove.com. Det gör att våra kunder undviker de vanliga fallgroparna som många som vill köpa bostad i Spanien råkar ut för.

Bakom sajten finns ett utbyggt CRM-system där både mäklare och personalen på MiMove kan samarbeta för att öka tryggheten och säkerheten i affären.

Systemet ger stöd till fastighetsmäklaren i försäljningen samtidigt som MiMovepersonalen har det som ett arbetsredskap för att administrera och kontrollera försäljningsprocessen, säger Ola.

Plattformen lanserades i november 2016 och nu arbetar MiMove.com för att implementera tjänsten hos nya kunder i Spanien.

Nästa stora steg kommer bli expansion av MiMove för att täcka fler populära områden i Spanien, säger Ola.

Företaget har fått positiv respons på sin tjänst och för att kunna växa mer har man precis tagit in kapital med hjälp av East Sweden Tillväxtkapital.

Kapitalet som vi tagit in gör det möjligt för oss att utveckla den tekniska plattformen, att bygga upp vårt team i Spanien och även marknadsföring i samband med den stora lanseringen.

Den stora lanseringen av MiMove.com kommer ske under våren och Ola är spänd inför hur den kommer tas emot.

– Ja, vi tror och hoppas att det är många som kommer ha glädje av den här tjänsten. Målet i framtiden är att expandera vårt koncept och bygga en trygg, paneuropeisk bostadsportal för internationella bostadsköp som täcker hela det europeiska medelhavsområdet, avslutar Ola.

Vi har ställt några korta frågor till Torbjörn Kronander, VD på det  internationellt framgångsrika och Mjärdevibaserade företaget Sectra AB, om hur de arbetar med styrelsearbete och hur de ser på tillsättning av nya styrelseledamöter.

Berätta lite kort om Sectra
Vi arbetar för en effektivare vård och säkrare kommunikation. Vi hjälper sjukhus över hela världen för att effektivisera vården. Vi hjälper även myndigheter och försvar att skydda deras känsliga information.

Vi har huvudkontor i Linköping och är cirka 600 anställda.

När ni ska tillsätta nya 
styrelseledamöter, vad tycker du är viktigt att tänka på?
Det är viktigt att styrelsen har kompetens och bredd i erfarenheter så att styrelsen tillsammans kan fatta bra beslut. För oss är det fördelaktigt att ha suttit med i ledningsgruppen på ett noterat bolag. Det är också viktigt att styrelsemedlemmar inte har för många uppdrag samtidigt samt att de tillför något och vågar hävda det.

Hur jobbar ni i bolaget med frågor kring jämställdhet, mångfald och kompetens?
För oss är det en självklarhet att kompetens går först. Sammansättningen baseras på detta. Vi har t.ex.  personer födda i 27 länder på kontoret i Linköping (av ca 300 personer). Och vi har just nu 44% kvinnor i ledningsgruppen. Nästa år kanske det är 70% eller 10% – andelen är inte intressant. Det viktiga är att enbart kompetens spelar roll.

Det vi gör är att vi följer upp så att vi inte har orättvisor i löner eller tillsättningar, så att dessa enbart baseras på kompetens. Det görs via personalenkäter samt årliga genomgångar i ledningsgrupper och styrelse, och där ser det bra ut.

Stort tack Torbjörn för intervjun!

Foto: Sectra

I höstas föll förslaget om den nya regionindelningen och diskussionerna om nya regioner har tonats ned. Därför bjöd landshövding Elisabeth Nilsson och landshövding Liselott Hagberg tillsammans med Handelskammaren och Vision East Sweden in till ett möte för att diskutera tillväxtstråket och framtidsregionen East Sweden.

– Nu när regionfrågan fallit har vi möjlighet att sätta fokus på tillväxtstråkets funktionalitet, växtkraft och naturlighet, sa Johanna Palmér, VD på Östsvenska Handelskammaren. Stråket längs E4:an, stambanan och den kommande Ostlänkens dragning har potential att utvecklas till ett av Sveriges mest spännande tillväxtstråk, fortsatte Johanna.

Redan idag finns samarbeten mellan Östergötland och Sörmland inom en rad områden men båda landshövdingarna är eniga om att det kan förstärkas ytterligare.

– Ostlänken kommer ge världens skjuts framåt för att kunna gifta ihop Östergötland och Sörmland, sa Liselott Hagberg, landshövding i Sörmland.

Talarna under mötet. Från vänster: Johanna Palmér, VD Östsvenska Handelskammaren, Erik Zetterlund, VD Oxelösunds Hamn, Elisabeth Nilsson, landshövding Östergötland, Liselott Hagberg, landshövding Sörmalnd, Jan Kyrk, affärsområdeschef SJ, Sofia Mallander, VD Östgötatrafiken, Göran Andersson, ägare Econova och Mats Rosander, informationschef Siemens.

Frågor som belystes och diskuterades under den förlängda lunchen var hur samarbetet över kommun- och länsgränser kan stärkas för att öka attraktiviteten och skapa en god och hållbar infrastruktur.

– Vi ska arbeta för en starkare arbetsmarknadsregion. Det finns ingen konkurrens oss emellan, tillsammans blir vi starkare, sa Elisabeth Nilsson, landshövding i Östergötland.

På plats var näringslivet för att ge sin bild på frågan.

– Kompetensförsörjning och infrastruktur är två viktiga frågor för oss, sa Mats Rosander, informationschef på Siemens. 95% av vår tillverkning går på export och 18 000 personer kommer till Siemens fabrik i Finspång varje år. Skulle inte infrastrukturen, med fungerande flygplatser, hamnar och vägar, vara bra skulle vi inte finnas här i Finspång, fortsatte Mats.

Regionens näringsliv, politiker och offentliga företrädare hade kommit till Wreta för att ta del av den nya framtidsregionen East Sweden.


Tre starka tillväxtstråk
Erik Zetterlund, VD på Oxelösunds Hamn, och ordförande i Östsvenska Handelskammaren underströk att det finns tre tydliga tillväxtstråk.

– Det finns tre tydliga tillväxtstråk i Sverige från tillväxtmotorn Stockholm. Det ena går norrut mot Uppsala och vidare mot Gävle. Det andra går västerut genom Mälardalen bort till Örebro. Och det tredje går söderut via kusten ner till Östergötland. Vi måste bygga regionen efter dessa funktionella samband, sa Erik och pekade på kartan.

Att administrativa gränser kan ha en betydelse har Göran Andersson, ägare av Econova, erfarenhet av.

– Administrativa gränser har mycket större betydelse än vad vi kan föreställa oss och hänvisade till att en tillståndsprövning över en bit mark som ligger i två olika län och hade fått två olika utfall. Sådant får inte ske i vår region.

Obehindrat resande – oavsett gränser
Att människor ska kunna röra sig fritt och på ett enkelt sätt mellan länen och vidare upp mot Stockholm var i fokus under mötet och Sofia Malander, VD ÖstgötaTrafiken belyste att administrativa gränser inte får hindra hur vi rör oss.

– Gränserna får inte hindra vårt resande. Vi jobbar med det hela tiden, exempelvis inför vi nu ett gemensamt prissystem för hela mälardalsregionen för att det ska bli lättare och effektivare att resa, sa Sofia.

Och Jan Kyrk, affärsområdeschef på SJ instämde.

– När man reser med tåg ser man inga gränser, det finns inga skyltar eller liknande längs med järnvägen. Det enda våra resenärer är intresserade av är vilken tid man är framme, avslutade Jan.

 

 

 

Vi utökar vårt team med ännu en viktig person. Är du den rätta?

Marknads- och kommunikationsavdelningen består idag av tre personer med en marknadschef, eventansvarig och kommunikationsansvarig. Nu behöver vi stärka upp med en kommunikatör.

>> Läs mer och ansök här.

Vi har för närvarande problem med vår telefonväxel. Däremot fungerar våra direktnummer. Så vill ni komma i kontakt med oss, leta rätt på lämplig person här.

Nomineringen till 100-listan för vårens release är nu stängd.

Den nya listan presenteras den 15 mars.

Men det går självklart att ansöka till 100-listan löpande året runt. Det gör du här. 

 

 

Är ni som företag intresserade utav att träffa studenter? Den 28e februari arrangerar studentkåren StuFF ett arbetsmarknadsevent i Norrköping där ni får möjligheten att träffa studenter från LiUs största studentkår med över 17 olika program vid den filosofiska fakulteten och utbildningsvetenskap.

28 feb: Arbetsmarknadsmingel på Coffice – Norrköping
Den 28/2 kommer StuFF att tillsammans med Norrköping Science Park anordna ett arbetsmarknadsmingel för studenter, företag och organisationer. Vi hoppas att kunna skapa möjligheten för intressenter att träffa hungriga och nyfikna studenter.

>> Läs mer här

 

Foto: stuff.liu.se

Överraskande, negativt, större politisk påverkan än på den enskilda verksamheten och en tydlighet att vi måste fortsätta ha en öppenhet i världen. Så sammanfattas valresultat i USA när vi frågade våra medlemmar.

Under 2016 skedde flera politiska händelser i vår omvärld, en av dessa var presidentvalet i USA den 8 november. Nu har en dryg vecka gått sedan Donald Trump tillträdde som den 45:e amerikanska presidenten och han har redan hunnit agera på några av sina vallöften. När vi nåddes av valresultatet i höstas passade vi på att fråga våra medlemmar vad de tyckte om valet och vilka konsekvenser de ser utifrån ett östsvenskt näringslivsperspektiv.

Resultatet mynnade ut i rapporten ”Det amerikanska presidentvalet 8 november 2016”

Sammanfattningsvis visar rapporten:

– Drygt 73% överraskades av valresultatet

– Drygt 86 % reagerade ganska negativt eller mycket negativt på valresultatet

– Knappt 76% av de tillfrågade tror att Sverige och EU kommer att påverkas ganska eller mycket negativt av valresultatet

– Drygt 86 % bedömer att valresultatet inte kommer att påverka deras verksamheter särskilt mycket

– En majoritet vill att politiskt, kulturellt och handelsutbyte mellan Sverige/EU och USA ska bibehållas eller öka.

Publicerad på affärsliv.com den 24 januari.

Finland utsågs hösten 2016 till EUs mest intressanta land för direkta investeringar. Den höga utbildningsnivån, forskning & utveckling samt en enastående företagskultur där både innovationer och traditionell industri får plats pekas ut som orsakerna. Ändå landar Finland bara på plats sex bland Sveriges varuexportländer. Har vi kanske mer att lära?

Under mitt halvår i Helsingfors har jag haft möjligheten att träffa flera intressanta affärspersoner för att släcka min nyfikenhet kring finskt affärsliv och utveckling. Bland annat har jag träffat både den amerikanska och den finska handelskammaren i huvudstaden och innovativa startups under Slush-konferensen i november. Min personliga slutsats är att Finland erbjuder en affärskultur som på många sätt liknar den svenska, men där samhället i stort har en drivkraft framåt som är unik. Låt mig ge några exempel.

Klassisk industri lyckas med de omvandlingar som marknaden kräver vilket skapar en basindustri som ger ytterligare arbetstillfällen och som håller fast vid en lång tradition av utveckling. Som exempel kan nämnas skogsindustrin som ibland omnämns som det ”gröna guldet”. 78% av Finlands areal utgörs av skog och var femte invånare äger skog. För bara några år sedan var branschen i kris. Svenskfinska Stora Enso genomförde förvärv med stora förluster som följd samtidigt som digitaliseringen skapade en minskad efterfrågan på produkterna. Men med kraftiga omstruktureringar är nu flera stora bolag som Metsä , UPM och nämnda Stora Enso på fötter och producerar bland annat biobaserade produkter med stor framgång.

Nokia är ett annat exempel där framgångsresan knappast lämnat någon oberörd. Med rötter i tillverkningen av gummi och kabelprodukter utvecklades bolaget till ett teknikbolag som tidigt skapade de första väl fungerande mobilnäten och som under sin verkliga storhetstid var en av världens absolut största mobiltelefontillverkare och stod för hela 21% av finsk export. Efter flera gropar på vägen i krisande samarbeten med t.ex. Microsoft är nu bolaget pånyttfött och säljer återigen tekniska plattformar i samarbete med nya partners. Våren 2017 kommer en helt ny smartphone samtidigt som bolaget gör separata kraftsatsningar inom Virtual reality, hälsoteknik och molnbaserade nätverkstjänster.

Finland är ett ICT-land där teknikmognaden och nyfikenheten på framtidens tekniska lösningar är hög. Den innovativa processen i landet stöds av det offentliga såväl som det privata i starka symbioser. Forskningsinstitut som Tekes och VTT stödjer framgångsrikt nya innovationer och i Helsingfors driver Aalto- universitetet tillsammans med näringslivet Startup Sauna som, i sin tur arrangerar Europas ledande mötesplats för Startups – Slush.

Historien är i starkt fokus i Finland. Med bara 100 års egentligt självstyre är nutidens Finland en ung nation men historien av styre både från Sverige och Ryssland har skapat en unik kunskap i att hantera komplexa relationer med omvärlden. För finska bolag är den ryska marknaden avgörande och man har i modern tid övat upp ett sätt att göra affärer med grannen i öst som är unikt. Jag tror att svenska bolag mycket väl kan använda finska partners i ännu större utsträckning i strävan att växa.

Finländare är ett folk där konsumtionskulturen i många fall påminner mycket om det som vi är vana med i Sverige. Storstadsregionerna utvecklas kraftigt med stadsbyggnad och infrastruktur i världsklass för att matcha den ökade efterfrågan från inflyttande urbana invånare. Konsumtion av mode och inredning finns i det finska medvetandet. Där regerar designinstitutioner som Aalto och Marimekko. Intresset för natur är starkt. Golfbanor, skidspår och hockeyrinkar är välfyllda. På varannan rygg bärs redan en Fjällräven ryggsäck och säkerligen kommer starka svenska varumärken inom Lifestyle fortsätta vara populära.

Men visst skiljer vi oss också åt inom affärslivet. Min uppfattning är t.ex. att de platta och medbestämmande hierarkier som vi är vana vid i Sverige inte har samma utbredning i Finland. Beslutsfattande är i större grad en ledningsfråga och vi svenskar uppfattas ibland som lite flummiga när vi vill skapa konsensus för att hållbart komma framåt. Här tar man snabba beslut, lyckas de inte får man ta nya. Här kan vi säkert lära av varandra.

Finland är ett attraktivt och öppet land att verka i. Min familjs halvår i landet har skapat mersmak för att både bo, leva och jobba här någon mer gång i framtiden. Helsingfors i synnerhet är en stad med välkomnande attityd till svensk arbetskraft och satsande bolag. Det är lätt att komma i kontakt med t.ex. inkubatorer, handelskamrar och nätverk, vilket borgar för effektiva nystarter. Vem vet, om 10 år kanske vi dessutom har det supercoola kapseltåget Hyperloop under Östersjön samtidigt som Ostlänken står klar. Då är Östergötland och Sörmland inte bara en naturlig del av Stockholm utan även av Helsingfors.

 

martin 

Martin Callmeryd,
hemmapappa i Helsingfors. Till vardags Marknadschef på Östsvenska Handelskammaren.
@callmeryd

 

>> Ostlänkens förväntade tillväxteffekter

Fredrik Sunnergren, strateg analys och statistik, Region Östergötland berättar om rapporten ”Ostlänkens förväntade tillväxteffekter”

>> Attraktiva platser

Charlotta Mellander pratar om vad som gör en plats attraktiv och vad man ska tänka på.

>> Företagsvittne: Scandic om hur de ser på affärsmöjligheterna med Ostlänken

Mikael Åhrberg om hur Scandic ser på affärsmöjligheterna med Ostlänken