Visst har du någon gång undrat varför vissa människor verkar så otroligt lyckliga? Författaren Gregory Ciotti har studerat ämnet och på u99. com delar han med sig av sina observationer. Vad som är lycka definieras olika av varje individ men Ciotti har funnit några gemensamma nämnare.

1. Var sysselsatt men inte jäktad
Forskning visar att ”jäktad” snabbt leder till att du blir olycklig. Å andra sidan indikerar många studier att sysslolöshet också kan vara slitsamt. Dåliga nyheter för dem som längtar efter drömmen från Office Space om att inte göra någonting. Du bör utöka din komfortzon men inte så mycket att du känner dig överväldigad.

2. Ha fem nära relationer
Att ha ett par nära relationer gör människor lyckligare när de är unga och det har även visat sig hjälpa oss leva längre och med en högre livskvalitet. Riktiga vänner är verkligen värda sin vikt i guld. Siffran är inte det viktiga här, det viktiga är den ansträngning du lägger in i dina förhållanden.

3. Knyt inte din lycka till yttre händelser
Ödmjukhet är inte att tänka mindre om sig själv, utan att tänka mindre på sig själv. – C.S. Lewis Självkänsla kan vara knepigt. Det är absolut bra för självförtroendet, men mycket forskning tyder på att självkänsla som är knuten till yttre lycka kan vara mycket obeständig.

4. Träning
Oavsett hur mycket du hatar träning kommer träning att få dig att må bättre om du håller fast vid den. Så gör det till en av dina regelbundna vanor. Det gör ingen skillnad vilken aktivitet du väljer. Det måste finnas minst en fysisk aktivitet som du kan stå ut med.

5. Välkomna obehag för att behärska en förmåga
Lyckliga människor har generellt sett något som kan kallas deras ”signaturstyrka” – minst en sak de har blivit skickliga på även om inlärningsprocessen innebar obehag. Ett känt citat från den tecknade tv-serien Adventure Time säger ”Att vara superusel på något är det första steget till att vara ganska bra på något”, och det är sant.

6. Lägg mer pengar på upplevelser
Verkligt lyckliga människor är mycket försiktiga med att lägga pengar på föremål och väljer istället att lägga pengar på upplevelser. Köp av upplevelser har en tendens att göra oss lyckligare, i alla fall enligt forskning. Faktum är att en mängd forskning visar att de flesta människor är mycket lyckligare när de köper upplevelser än när de köper materiella varor.

7. Ignorera inte dina drömmar
Denna punkt är mer anekdotisk än vetenskaplig, men kanske den viktigaste. När tidningen The Guardian frågade en sköterska från ett vårdhem för obotligt sjuka om de fem saker döende personer ångrar mest var ett av de vanligaste svaren att folk ångrade att de inte följt sina drömmar. Som ordspråket säger, det finns sju dagar i veckan och ”någon dag” är inte en av dem.

Källa: Global utsikt, Nr 3, 2016 (99u.com)

Vid regeringens presentation av infrastrukturpropositionen blev det klart att regeringen säger ja till höghastighetståg. Byggandet av ny höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö kommer att ske etappvis och i den takt som ekonomin tillåter menar infrastrukturministern Anna Johansson. Ostlänken kommer att byggas som första etapp med byggstart 2017. Regeringen vill under kommande planperiod satsa över 100 miljarder kronor på infrastruktur och höjer därmed anslagen för drift och underhåll för järnvägen med 47 procent. Planen för byggandet av höghastighetsjärnvägen sträcker sig fram till 2029 men det är inte regeringens ambition att hela höghastighetssystemet ska vara färdigbyggt 2029 eftersom ekonomin inte tillåter att man bygger allt på en gång. Regeringens mål med nya stambanor för höghastighetståg är att tillföra ökad kapacitet, knyta samman Stockholm, Göteborg och Malmö, stärka de regionala sambanden och arbetspendlingen samt en etappvis utbyggnad i en takt som ekonomin tillåter. Regeringen betonar samtidigt vikten av att bygga järnvägen på ett smart sätt så att höghastighetsprojektet inte undantränger andra infrastrukturprojekt.

Anna Johansson hade gärna sett en bredare överenskommelse mellan de politiska partierna gällande satsningen men moderaterna sa under torsdagen nej till en satsning på höghastighetståg. Moderaternas Jessica Rosencrantz (trafikpolitisk talesperson) betonade samtidigt att moderaterna säger ja till byggandet av Ostlänken men att partiet inte ställer sig bakom byggandet av höghastighetståg utan istället vill satsa på underhåll och upprustning av befintlig järnväg.

ESIC ser mycket positivt på beskedet från regeringen idag. I och med beslutet är det klart att järnvägen mellan Järna och Linköping kommer att byggas och vi ser fram emot när första spadtaget tas i Norrköping 2017 då byggandet av Kardonbanan inleds.

Rätt investeringar i transportinfrastrukturen bygger Sverige starkt och hållbart för framtiden

Trafikverkets samlade effektbedömningar

Trafikverket presenterade den 23 september sina samlade effektbedömningar (SEB) för utbyggnad av järnväg i södra Sverige. Av SEB framgår att höghastighetsbanor ökar den regionala tillgängligheten mer än utbyggda stambanor och möjliggör nya resemönster. I SEB värderas de effekter som inte kan åsättas ett pris, såsom åtgärdernas fördelningseffekter och hur de motsvarar Sveriges transportpolitiska mål. Till skillnad från tidigare kalkyler som publicerades i maj och juni tidigare i år innebär SEB kvalitativa bedömningar. Utöver det som beaktas i SEB kan det finnas andra politiska aspekter som man vill beakta, exempelvis effekter via tillkomsten av nya bostäder, internationella företagsetableringar i dynamiska regioner med mera. För närvarande görs en oberoende forskningsorganisation (TÖI) en så kallad second opinion av Trafikverkets samhällsekonomiska analyser. Trafikverket fortsätter samtidigt att analysera effekterna av utbyggd järnväg bland annat gällande möjlig trafikering.

Läs mer här:

Trafikverket – Samlad effektbedömning gjord för utbyggd järnväg

Sverigeförhandlingen – Nu finns en samlad effektbedömning för utbyggd järnväg

>> Ladda ner blanketten här.

Maria Daréus är Kammarforums nya ansikte i Norrköping. Maria kommer se till att ni som gäster kommer få den bästa servicen, det godaste kaffet och verkligen trivas hos oss. Dessutom kommer hon se till att det blir fredagsfika på kontoret! Välkommen Maria – du är efterlängtad.

Vad var det som lockade med tjänsten som receptionist på Kammarforum?
Jag var sugen att anta nya utmaningar. Och när det här dök upp så kändes det som ett intressant och spännande jobb.

Jag har jobbat länge inom servicebranschen och här fick jag möjligheten att fortsätta med det men även kombinera med administrativa tjänster och hantering av handelsdokument vilket kändes intressant och utmanande.

Vilka blir dina viktigaste uppgifter framöver?
Min viktigaste uppgift är att ta hand om våra gäster på Kammarforum så att de känner sig väl omhändertagna och trivs hos oss.

Vad ser du mest fram emot i ditt nya arbete?
Jag ser fram emot att bli expert på handelsdokument!

Och såklart att möta alla medlemmar och trevliga gäster och tillgodose deras behov. Jag har varit här nu drygt en månad och det är så trevligt att prata med våra medlemmar, både business och annat.

Hur är ditt liv utanför arbetet?
Jag umgås med min härliga familj. Jag har en man och två barn som jag gärna tillbringar så mycket tid jag kan med. Annars gillar jag att resa, shoppa och äta god mat.

Det visste ni inte om mig?
Jag älskar att baka. Tårtor, desserter och bakverk! Så nu kommer det bli fredagsfika på Handelskammaren – det ska jag se till!

[osh-header title=”Fakta Maria”]

Ålder: 28
Bor: Villa i Åby
Familj: Man och två barn
Yrkesbakgrund: Arbetat inom service och restaurang hela min karriär. Bland annat på Brasserie Bagarstugan och nu senast på Villa Flora, Billbäcks trädgårdscafé.

Välkommen till Handelskammaren säger vi till Lotti Lindquist som under Martin Callmeryds föräldraledighet kommer vara medlemsansvarig på Handelskammaren. Vill ni lära känna Lotti lite mer så ska ni fortsätta läsa den här artikeln.

Vad var det som lockade med tjänsten som medlemsansvarig på Handelskammaren?
Jag är i grunden genuint intresserad av företagande och näringsliv. Dessutom älskar jag människor och har i hela min karriär arbetat med möten och relationer. Vad kan då passa bättre än en medlemsvårdstjänst på en näringslivsorganisation där jag får kombinera allt det här.

Tidigare i mitt liv har jag drivit olika företag och då var vi medlemmar i Handelskammaren och jag kände redan då att Handelskammaren är den organisation som känns mest förankrad i näringslivet och den som det är mest pådrivande. Så att få jobba här känns fantastiskt roligt.

Vilka blir dina viktigaste uppgifter framöver?
Min viktigaste uppgift är att se till att våra befintliga medlemmar mår bra, att de har utväxling av sitt medlemskap och att de vet vad vi kan erbjuda och varför vi finns.

Sen kommer jag även arbeta för att vi ska fortsätta att växa och bli starkare, bland annat genom rekrytering av nya medlemmar.

Vad ser du mest fram emot i ditt nya arbete?
Såklart ser jag fram emot alla medlemskontakter och möten. Det som ska bli extra kul är att fokusera på Nyköpingsregionen och arbeta mer intensivt där för att Handelskammaren ska bli väl förankrade i Sörmland och bli starkare längs med tillväxtstråket Linköping-Norrköping-Nyköping.

Sen är det spännande att vara en del av Handelskammaren. Handelskammaren driver många viktiga och stora frågor som gör skillnad på riktigt. Som exempelvis på integrationsbiten med Gränslös frukost och det nya mångfaldsnätverket. Likaså 100-listan där ett aktuellt och viktigt påverkansarbetet sker för fler kvinnor i regionens bolagsstyrelser.

Hur är ditt liv utanför arbetet?
Hektiskt, jag har för få timmar på dygnet. Men jag trivs med det, jag är så nyfiken av mig så jag blir involverad i många olika saker.

I min tidigare karriär arbetade jag väldigt mycket så nu värdesätter jag att tillbringa tid och umgås med familj och vänner. Annars älskar jag att vara ute i naturen och plocka blommor och svamp eller i skärgården och lägga nät.

Jag försöker vara mycket i nuet. Jag är glad av små saker, och kan man vara det så har man mycket att vara glad över. Det är i de mjuka sakerna som lyckan finns.

Detta visste ni inte om mig
Oj det är mycket, men man skulle kunna säga att jag är en obotlig tidsoptimist som hängt med Björn Borg och serverat kaffe till kungen och som alltid lämnar dansgolvet sist.

[osh-header title=”Fakta Lotti”]

Ålder: 51
Bor: Kolmården
Familj: Man och tre barn
Karriär i urval: Drivit Villa Solliden, jobbat tillsammans med Östgöta kök-gruppen, drivit Wreta Gestgifveri och varit hotelldirektör på Scandic Nyköping.

När ni nu tittar in på Kammarforum och Cleantech Park i Linköping kommer ni mötas av härliga Linda Petersson. Linda kommer göra allt för att du som besökare, konferensgäst och kund ska få god service och trivas hos oss. Vem är Linda då? Jo TV-spelsnörden som gillar att skriva!

Vad var det som lockade med tjänsten som receptionist på Kammarforum?
Jag tyckte det verkade vara ett spännande och intressant jobb. Kombinationen av det administrativa kontorsjobbet tillsammans med att ta hand om konferensdelen tilltalade mig. Det känns som att jag kommer få många roliga och utmanande arbetsuppgifter.

Vilka blir dina viktigaste uppgifter framöver?
Jag kommer främst arbeta inom två olika områden. Dels att se till att våra gäster trivs på vår konferensanläggning. Och dels administrativt, genom att bland annat legalisera våra handelsdokument. Jag kommer även avlasta mina andra kollegor.

Vad ser du mest fram emot i ditt nya arbete?
Jag ser framförallt fram emot att börja jobba överhuvudtaget igen. Jag har varit föräldraledig i 3,5 år och är verkligen sugen på att börja arbeta igen. Det jag allra mest ser fram emot är att träffa alla medlemmar och kunder och hjälpa dem med deras frågor.

Hur är ditt liv utanför arbetet?
Jag har två underbara döttrar och en underbar sambo som jag tillbringar mycket tid tillsammans med. Det är mycket logistik och passa tider med två små barn. Annars gillar jag att skriva och rita, allt ifrån barnböcker till science fiction.

Detta visste ni inte om mig!
Jag är en riktig TV-spelsnörd. Älskar TV-spel och framförallt Zelda.

[osh-header title=”Fakta Linda”]

Ålder: 30
Bor: Åby
Familj: Sambo och två döttrar
Yrkesbakgrund: Kassa/Kundtjänst på Swedbank och hudterapeut.

Den gångna veckan har för min del varit fylld av styrelsefrågor och event kopplat till just styrelsearbetet i regionen. Det är bevisat att ett aktivt och professionellt styrelsearbete är en framgångsfaktor för tillväxt och lönsamhet. För många mindre företag är det ett stort steg att ta in en extern ledamot i styrelsen och släppa in någon annan i bolagets inre. Det har därför varit intressant och lärorikt att få ta del av de 28 bolag i regionen som under ett års tid ingått i projektet Strategiskt styrelsearbete. Dessa bolag har haft möjligheten att ha en styrelsementor att bolla strategiska frågor med och få stöd i hur aktivt styrelsearbete går till.

Vår egna styrelseutbildning, som hölls för 34 gången, avslutades i veckan med 18 nöjda deltagare. Vi ser ett stort intresse både från större och mindre bolag i hela vår region att öka sin kompetens i dessa frågor och i höst håller vi utbildningen för första gången i Visby.

Det släpptes dessutom två spännande rapporter i torsdags. AllBright släppte sin lista på hur det ser ut med jämställheten i börsbolagens styrelser och ledningsgrupper och vi släppte samma dag 100-listans undersökning från bolagen i Östergötland.

Det är nämligen inte bara ett aktivt och professionellt styrelsearbete utan ett jämställt styrelsearbete som påverkar tillväxt och lönsamhet. Bolag som är jämställda har gett dubbelt så mycket tillbaka till aktieägarna som genomsnittet på Stockholmsbörsen. Det visar en jämförelse från Avanza mellan börsbolag och de 32 jämställda bolag som finns på AllBrights lista. De senaste tre åren har de jämställda bolagen haft en kursutveckling på 65 procent medan Stockholmsbörsens breda OMXSPI-index varit 32 procent (från Dagens Industri).

AllBright konstaterar i sin rapport att andelen kvinnor i börsbolagens styrelser ökar i rekordfart. Från att endast ha utgjort knappt 16 procent år 2005 har siffran nu stigit med drygt 12 procentenheter till 28 procent. Därmed är kvoten nästan dubblerad. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer styrelserna vara jämställda år 2025. Tas det hänsyn till senaste årets accelererande utvecklingstakt (från 24,9 till 28,1% på ett år) når vi jämställda styrelser redan år 2019. 

I Östergötland har vi tyvärr riktigt låg svarsfrekvens (ca 35 %) och andelen kvinnor i styrelserna ligger på 27 procent. Vi behöver nå ut bredare med vår lista och söker kvinnor som vill finnas med på listan och företag som jobbar aktivt med att öka mångfalden och komma i kontakt med dessa kompetenta kvinnor.

Och så samma vecka kom även regeringens lagförslag om kvotering till börsbolagsstyrelser. Förslaget har, oavsett om det går igenom eller inte, fört upp diskussionen på agendan och det i sig skapar bra förutsättningar för att lyckas. 

Vi arbetar vidare med frågorna och ser att vi kan göra skillnad!

Anna Axelsson,
verksamhetschef Östsvenska Handelskammaren

KRÖNIKA

Häromdagen fick vi fint besök på Handelskammaren! Civilminister Ardalan Shekarabi deltog på ett frukostmöte med temat ”den pågående regionindelningsprocessen”. Ämnet låter kanske inte helt upphetsande, men över sjuttio personer från näringslivet hade hittat dit så något mer än ministerns flugförsedda, propra uppsyn måste ha dragit. Det som vi trodde skulle bli huvudtemat visade sig bara vara en av alla de saker ministern kände sig manad att beröra. Regionfrågan är viktig, menade han och jag håller med. Vår nationella struktur är förlegad och våra myndighetsregioner haltar. Alla, från Polisen till Försäkringskassan, har sin egen indelning och därmed sin egen geografiska logik. Detta behöver styras upp.

Men han såg fler utmaningar för staten Sverige. Vi har en sjukvård som blir alltmer specialiserad och vårdkonsumenter som förväntar sig alltfler tjänster på denna höga nivå. Det kostar. Och detta gäller inte enbart inom sjukvården, detsamma rör efterfrågan på all offentlig service – från dygnet runt-myndigheten där du via internet gör dina ärenden när det passar dig, till ny infrastruktur med storslagna system som kopplar ihop större och mindre städer med landsbygd, dessutom gärna manifesterat i en stationsbyggnad av internationellt arkitektoniskt intresse. Hur får vi det att gå ihop? Som vanligt handlar det om att vi behöver mer och smartare samverkan mellan det offentliga och det privata.

Näringslivet sitter på flera nycklar. Det är företagen som ska anställa många av de nyanlända, som förväntas bli skattebetalande arbetskraft så fort som möjligt. Näringslivet kan finansiera investeringar i nya bostäder, byggnader och andra anläggningar som ska garantera samhällets fortsatta utveckling. Och näringslivet har lätt att gå från ord till handling, oftare än det offentliga befriade från regler som fördröjer och hämmar. Men hur matchas detta av riksdag, regering, regioner och kommuner? Ministern menade, och även här håller jag med, att om fler nyanlända ska få jobb behövs smarta regelsystem som är så flexibla att företagen kan bidra. I större byggprojekt som Ostlänken bör vi använda sysselsättningskrav vid offentlig upphandling. Det ger möjlighet för fler utanför arbetsmarknaden att få in en fot, men ger också chansen till det lokala, småskaliga näringslivet. Det offentliga måste skynda på sin digitala utveckling, så att man hinner ikapp den digitala omställning som redan är ett faktum inom privat sektor.

Enligt mig måste det offentliga också våga se näringslivet som seriösa partners i större bygg- och anläggningsprojekt, men då är det viktigt att tidigt släppa in företagen för verklig dialog. Allt detta skulle leda till bättre utveckling och tillväxt i land och län – inte minst i ett Sverige indelat i nya regioner. Vän av ordning frågar sig då – varför ingick nästan enbart sjukvårdskompetens i de regionala samrådsgrupper som utgjort bollplank i den nya regionprocessen? Var försvann tillväxtperspektivet?

På den frågan blev mig ministern svaret skyldig.

Anna Lövheim,
Näringspolitisk Chef Östsvenska Handelskammaren

Årets ranking av det lokala företagsklimatet innebär förstås en besvikelse för våra större städer Linköping, Norrköping, Nyköping, Eskilstuna och Motala – alla går tillbaka kraftigt, lite eller står still i förhållande till förra årets resultat.

– Ett par städer i vår region tar dock glädjande nog ett riktigt kliv upp i rankingen. Framförallt gäller det Finspång, Katrineholm och Strängnäs, säger Anna Lövheim, näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren. Även om man förstås ska ta dessa siffror på stort allvar, vet vi samtidigt att det pågår mycket hårt arbete med att förbättra det lokala näringslivsklimatet i många av våra städer, både bland dem som gått framåt men också bland dem som nu fallit tillbaka eller stått stilla. Det arbetet har uppenbarligen inte alltid fått genomslag i rankingresultatet, fortsätter Anna Lövheim.

Med en allmänt lägre nivå för många större kommuner i landet visar årets ranking att företagsklimatet för närvarande uppfattas som sämre i Sverige generellt.

– Kanske kan detta vara en spegling av den politiska osäkerhet vi upplevt i såväl Sverige som omvärlden de senaste åren, det får man också ha i åtanke när man värderar resultatet. Med detta sagt är det viktigt och bra att ha en statistisk värdemätare att förhålla sig till, för att hela tiden kunna mäta kommunernas arbete mot ett bättre företagsklimat. I detta arbete vill vi fortsatt vara en konstruktiv partner till kommunerna, avslutar Anna Lövheim.

Här kan ni se hela rankingen.

Regeringens budget för 2017 är en besvikelse för alla oss som efterfrågar rejäla strukturreformer för att möta de stora samhällsutmaningar Sverige står inför de kommande åren. Istället för slagkraftiga regelreformer för att stärka Sveriges företag och internationella konkurrenskraft är årets budgetproposition ett uttryck för traditionell socialdemokratisk politik – utbyggda offentliga system för att åtgärda samhällsutmaningar, i huvudsak finansierat av statliga medel och skattehöjningar.

Regeringen beskriver svensk ekonomi betydligt mer positivt än de flesta andra bedömare. Och visst är det högkonjunktur, men regeringen tycks underskatta allvaret i den oro som präglar stora delar av vår omvärld och även delvis Sverige. Att då i högkonjunktur presentera en budget med så stora utgifter är oroande. Högkonjunkturens snurrande hjul bör istället användas till att spara på utgifter för att kunna ha ekonomiskt utrymme att satsa vid kommande lågkonjunkturer.

Vi delar i och för sig bilden av att välfärden, inte minst inom skolan, behöver förstärkningar men som alltid är utmaningen hur sådana satsningar ska finansieras. Att göra det genom skattehöjningar och bibehållet underskott i finanserna fungerar inte. Det enda ansvarsfulla sättet att finansiera sådana åtaganden långsiktigt är att få fler i jobb uppkomna av en reell efterfrågan och som då bidrar genom att betala skatt till stat och kommun som sedan kan fördelas.    

Vi ser stora omfattande utmaningar på arbetsmarknaden idag, med bland annat ett växande utanförskap i form av stora grupper utrikesfödda som står utanför arbetsmarknaden. Tyvärr lyckas regeringen inte adressera denna problematik i sin budget. Det behövs kraftfulla reformer på arbetsmarknadsområdet som syftar till att skapa helt nya förutsättningar för bättre matchning mellan utbud och efterfrågan. Det handlar om att sänka arbetsgivaravgifter, sänkt – inte höjd – inkomst på arbete, utvidgat ROT- och RUT-avdrag etc. Det handlar om att ge förutsättningar för företagen att anställa personer till arbeten av alla typer av kvalifikationsgrad.  De förslag som regeringen lägger speglar inte dessa behov, utan lägger istället skattekronor på att få personer in i olika arbetsmarknadsåtgärder och/eller utbyggda bidragssystem. Det är inte bara att beklaga – det är djupt oroande.

Anna Lövheim
Näringspolitisk chef