Vad har Medelhavsmuseet i Stockholm, British Museum i London, Biblioteket i Alexandria, The Field Museum i Chicago och Singapore Science Center gemensamt? Jo, de använder sig av visualiseringsteknik från det Norrköpingsbaserade företaget Interspectral.

Företaget Interspectral med Thomas Rydell i spetsen bildades för ett år sedan med fokus på att utveckla nya marknader och möjligheter för 3D-digitalisering och visualisering.

– Hittills har ju 3D-digitalisering till stor del handlat om att fånga in ett objekts yta, nästa steg är att även fånga in insidan. Det öppnar stora möjligheter för industrin. Det finns hur många tillämpningar som helst, säger Thomas Rydell.

För den som följt utvecklingen vet att 3D-digitaliseringen gjort succé på museum, både för besökare och pedagoger. Utan att behöva röra de dyrbara och oersättliga museiföremålen har man röntgat och kunnat återskapa föremålen, både visuellt och med verklig form och färg Bland annat en mumies väl gömda smycke.

– Vi röntgade mumien i 3D, tog ut de bilder som visade smycket, förde över dem till en 3D-printer och skrev ut. Nu har museerna exakta kopior av smycket att visa upp och sälja till besökare.

Thomas Rydell tycker att tekniken bara är ett steg, lika viktigt är att förenkla gränssnitten så långt att barn klarar av den.

– Vi tog något som var förbehållet forskare och radiologer på stora sjukhus – tolkning av datortomografibilder och satte ihop dem till en helhet som är så enkel att en sjuåring kan använda den, säger Thomas Rydell.

Enligt Thomas Rydell är användarupplevelse och god design underskattade som konkurrensmedel.

– Den allt snabbare utvecklingen på konsumentsidan med smarta, väldesignade och allt mer kraftfulla appar, ställer helt plötsligt nya krav på professionella IT-verktyg, nu räcker det inte med att bara ha en bra teknisk specifikation, det skall vara enkelt, kul och snyggt också.

Som medlem i Handelskammaren är du med och påverkar utvecklingen av vår gemensamma tillväxtregion – East Sweden. Tillsammans tar vi aktiv ställning för regionens attraktivitet och framtid. Under våren har 41 drivna företag inom mängder av branscher valt att bli medlem i Handelskammaren med ett gemensamt fokus på tillväxt.

Välkomna säger vi till:

ICTM i Linköping AB
Pyrrha of Sweden AB
Sunfleet Carsharing AB
Temagruppen Sverige AB
Be Good Sweden AB
Jobbavitt AB
RSM&CO AB
ULAN Konsult AB
Nuvia Nordic
Camfil Svenska AB
Svensk Licens Svetsning AB
Yova AB
EWG/Miljöbolaget
Swepress Media AB
Kaffebönan
Wiot AB
Sterner Media
Ekonomibryggan i Norrköping AB
Opera Software Sweden
Jeanette Lindström Consulting
NGL Vatten & Energiteknik AB
MTT Sweden AB
UMS Skeldar Sweden AB
Sempre Consulting AB
Thorell Revision AB
Heimstaden Förvaltnings AB
Byggentreprenören Entreprenad AB
Brightline AB
SEFAB Bygg AB
Destinera Destinationsutveckling AB
Assistera i Sverige AB
Akademiska Hus AB, region Öst
Arkitektkopia i Norrköping
B Kubik Entreprenad AB
Nordic Sport & Event AB
GoldWare Lankonsult AB
Företagsbostäder Sverige AB
Profilservice
LRF Konsult region öst
Corvara Industri- Och Skadeservice AB
SJ AB

Se alla våra medlemmar här.

Det har hänt mycket i projekt Ostlänken den senaste tiden. Trafikverket har presenterat en uppdaterad kostnadsanalys för höghastighetsjärnväg och en utredning på befintliga stambanor. De senaste veckorna har också Sverigeförhandlingen gjort en överenskommelse med berörda kommuner längs Ostlänkens sträckning – vilket visar på ytterligare steg mot att Ostlänken blir verklighet.

Planerna för nya stationer och stadsdelar fortskrider i de olika kommunerna längs sträckningen. Ostlänken mellan Södertälje och Linköping är fortsatt tänkt som en del av höghastighetsbanan, men står samtidigt på egna ben då det ingår i den nationella planen och medel redan finns avsatta för projektet.

Gällande Ostlänken ligger kostnaderna fortsatt fast på 55 mdkr. Den uppdaterade kostnadsanalysen för hela höghastighetsjärnvägen uppgår till 230 mdkr +/- 30 miljarder. I de nya beräkningarna har hänsyn tagits till den sträckningen och de stationsorter som Sverigeförhandlingen presenterade i februari 2016. Trafikverket har vidare analyserat en rad kostnadsdrivande faktorer och identifierat ett antal nya tekniska lösningar såsom masshantering, tunnlar, broar, viadukter och bullerskyddsåtgärder. När det gäller de Södra och Västra stambanorna har Trafikverket två alternativ av uppgradering. Beräkningarna visar att kostnaderna för uppgradering till max 200 km/h uppgår till 90 mdkr +/- 15 mdkr och för uppgradering till max 250 km/h uppgår kostnaderna till 130 mdkr +/-  20 mdkr.

En second opinion för höghastighetsbanorna har genomförts av en extern part på uppdrag av Sverigeförhandlingen och beräkningen bekräftar de tidigare kalkyler som Trafikverket presenterade i december 2015 med då rådande förutsättningar.

De nu presenterade kostnadsbedömningarna som genomförts av Trafikverket för  höghastighetsjärnväg kommer att kompletteras med s.k. nyttoanalyser. Under denna månad presenteras den första samhällsekonomiska kalkylen vilken då inte kommer att inkludera samtliga nyttor. Under augusti tillkommer känslighetsanalyser för förseningar/robusthet, överflyttning från flyg samt utlandsresande. Till hösten presenteras en samlad effektbedömning (SEB) där samtliga nyttor är inkluderade.

[ansvarig medarbetare=”Sofia Wallberg”]

Här kan du läsa den senaste informationen från respektive Ostlänk-kommun.

>> Linköping

>> Norrköping

>> Nyköping

>> Södertälje / Trosa

När Henrik Jakobsson blev varslad från Flextronics tog entreprenörsdrömmen fart. Istället för att flytta från Gotland för att få jobb så såg Henrik till att folk flyttade till Gotland för att jobba med honom stället. Gotland blev det nya navet för snustillverkning.

– Det började hemma i köket, men efter att ha blivit utslängd från köket med den för femhundra kronor inhandlade begagnade degblandaren som snusfabrik, sålde jag min motorbåt och startade på allvar, berättar Henrik Jakobsson, vd och grundare av Gotlandssnus. Snustillverkningen lyckades och nu har de växt ur sina lokaler, för åttonde gången.

– Nu hoppas jag att vi blir kvar en stund, vi bygger om en befintlig lokal i Roma Sockerbruk, två mil från Visby.

I lokalerna tillverkas det snus som går att hitta långt utanför ön i hela Sverige, USA, Ryssland, Finland och
Färöarna. Det görs portionssnus med och utan nikotin och smaksatt snus efter säsong.

– Vi har tagit in snuset i finrummet. Trots att snusanvändarna är en väldigt konservativ grupp så har vi lyckats otroligt bra med de smaksatta sorterna. Vi har en vision att en snus inte bara är en snus, utan en upplevelse. Oavsett om det är en traditionell snus eller en smaksatt, så ska det förnimmas en igenkännande doft eller smak. Precis som i vilken finkultur som helst, säger Henrik Jakobsson.

[osh-header title=”Fakta Gotlandssnus”]

Etableringsår: 2002
Antal anställda: 28
Omsättning: 31 miljoner
Kuriosa: Utsedd till Årets gasell 2013 och Årets företagare 2011

På uppdrag av Vision East Sweden har WSP tagit fram en rapport i syfte att kartlägga East Swedens regionala styrkor. Resultaten av rapporten presenterades under ett event den 1 juni.

–  Rapporten fokuserar på de styrkor som Östergötland och Södermanland delar och där visar rapporten tre huvudstyrkeområden. Det är närhet och tillgänglighet genom vårt gynnsamma geografiska läge med bra kommunikationsmöjligheter. Växande företagsamhet och innovationsförmåga där vi har bra näringslivsförutsättningar och världsledande forskning. Och till slut livskvalitet och valmöjligheter med prisvärda, sjönära och attraktiva boendemiljöer, säger Anna Axelsson verksamhetschef på Östsvenska Handelskammaren.

I förhållande till riket har region East Sweden spetskompetens inom flera branscher, så som samhällstjänster, fastighets- och byggverksamhet samt tillverkning inom livsmedel och transportmedel. Branscher som dessutom är på stark tillväxt i Sverige.

– Vi har många områden där vi är starkare än riket men det som också är intressant att läsa i rapporten är vad som inte är fördelar för vår region idag, men som kan bli.  Där hittar vi bland annat växande kunskapsintensiva tjänsteverksamheter, hotell och restaurang samt kultur och nöje, säger Anna.

Efter presentationen av rapporten fick vi lyssna till Sofia Kacim om hur man attraherar Generation Y, 90-talisterna.

– För att attrahera oss 90-talister så ska företagen vara öppna, transparenta och ha ett tydligt framtidsfokus. Och våga testa och våga misslyckas, berättade Sofia.

Förmiddagen avslutades med en paneldiskussion mellan Landshövding Elisabeth Nilsson, Pia Carlgren Länsförsäkringar Östgöta, Jörgen Hultmark NCC, Erik Zetterlund Oxelösunds Hamn, Anita Jernberger ordförande regionutvecklingsnämnden, Anna af Sillén, moderat oppositionsråd Nyköping  och Andreas Capilla, regionutvecklingsdirektör Region Östergötland.

– Paneldeltagarna uttryckte en förhoppning om ett fortsatt starkt samarbete mellan offentlig och privat sektor i den gemensamma strävan mot funktionella arbetsmarknadsregioner, säger Anna Lövheim som modererade diskussionen. 

>> Pressmeddelande: East Sweden är närhet, växande företagsamhet och livskvalitet

>> Rapporten Samhällsanalys av potentialen för regionen East Sweden

De orden kommer från Sofia Kacim som under onsdagens toppmöte pratade om hur man attraherar framtidens unga talanger, generation Y som 90-talisterna kallas. Sofia presenterade fyra olika områden

– framtidsfokus
– jämlikhet
– transparens
– personlig utveckling.

– Vill man attrahera oss 90-talister är det viktigt att företaget är öppet och transparent med goda värderingar. För att vi ska bli intresserade måste företaget lyssna på oss. Då lyssnar vi tillbaka – feedback är vårt bränsle, sa Sofia. Arbetsmarknaden är på lika villkor, arbetsgivare och arbetstagare måste gilla varandra. 

Sofia påvisade också att det är vanligt att många unga idag inte har en fast tjänst utan jobbar som konsulter för att ha fler projekt igång samtidigt.  Eller att de driver ett företag vid sidan om sin tjänst. Detta för att personlig utveckling är något som 90-talisterna värdesätter högt.

– För oss är det viktigt att man vågar testa och att man vågar misslyckas.

Vidare pratade Sofia om vikten av sociala medier och att ha rätt ton i sin digitala kommunikation.

– Man måste ha personer som brinner för att vara i sociala medier – man ska finnas där för att lyssna och prata. Men man ska prata det språket som är på nätet. Skippa det fluffiga, rosa managementsnacket – det fungerar inte.

Sofia kom också in på vikten av att ha en strategi för sociala medier.

– Man måste ha en strategi för vad, hur och när man säger saker i sociala medier. För vad händer annars när alla på företaget blir talespersoner? Man kan inte sätta en praktikant och säga ”du är ung – du kan ta hand om våra sociala medier”. Det kommer inte fungera – man måste ha en tydlig strategi.  

Korroterm i Linghem utanför Linköping har investerat i en ny ugn, det är den största maskinen som företaget någonsin haft.

– Det stämmer, den är 11 meter lång och är ett efterlängtat tillskott, speciellt när vi ska ytbehandla lyktstolpar och andra stora pjäser, säger Kristofer Jofalk, vd Korroterm.

Korroterm gör ytbehandlingar med termoplast för produkter med tuffare krav, enkelt beskrivet som ”plast på metall”.

– I närmare 60 år har vi arbetat med att utveckla och förbättra våra produkter, och vi kan verkligen säga att vi lyckats. nu är vi ledande i Sverige och vi är med nästan överallt. Du kan hitta vår ytbehandling på elskåp, lekplatser, inom sjukvården och inom el-industrin.

Nu har den nya ugnen använts ett tag och en lyktstolpe som ytbehandlats med termoplast håller dubbelt så länge som en lyktstolpe som är förzinkad.

– Vi hettar upp en lyktstolpe till 250 – 450 grader celsius mellan en till tre gånger, och låter termo- plasten härdas där emellan, och vi kan göra cirka 200 åt gången i en kundunik serie.

Hälften av det korroterm gör ham- nar utomlands med direktexport till norden och tyskland men syns även  i indonesien, asien och resten av Europa.

– Vi har hittat vår nisch och det kommer vi att fortsätta bygga på, säger Kristofer Jofalk.

[osh-header title=”Fakta Korroterm”]
– Antal anställda: cirka 20

– Ändamålsenlig utrustning för bland annat förbehandling med avfettning, blästring, primning och beläggning.

– Uppvärmning med olika tekniker som induktionsuppvärmning, motstånds- uppvärmning, ir-ugn och ett ertal konvektionsugnar.

– Pyrolysugn för avbränning av färgrester med mera.

– Anpassade lokaler om ca 3 000 kvm.

– Certifierad verksamhet enligt ISo 9001: 2008.

– Nya ägare sen november 2015 med tillväxtambitioner för långsiktig uthållig lönsamhet.

Under tisdagen besökte Jajja Communication, genom Oskar Alm, Linköping och Norrköping för att prata Framtidens Marknadsföring. Ämnen som togs upp var digitala strategier, det mobila söket och hur man lyckas med att synas på Google. 

– Hemsidan ska vara er bästa säljare! Du ska kunna visa dina produkter och tjänster attraktivt direkt på webben, sa Oskar. Det är inte säljaren som hittar köparen idag – utan köparen som hittar säljaren. Idag söker vi på nätet, googlar, för att hitta och få reda på så mycket som möjligt om produkten innan vi tar ett beslut.  Sen är det inte ovanligt att vi går till en fysiskt butik för att köpa den. Helt enkelt stämmer det gamla ordspråket – syns man inte – finns man inte. Det gäller även på nätet.

Men idag borde väl alla veta hur viktigt Google är?

– De flesta vet hur viktigt Google är, men det är inte alla som antingen vet hur man ska göra eller bara inte gör det. Det är exempelvis otroligt viktigt att idag ha en mobilanpassad hemsida. Bara för någon månad sedan gick Google ut med ytterligare information om att de kommer värdesätta mobilanpassade sidor ännu mer. Och google har mycket makt – exempelvis sker 97,3% av sökningarna via mobilen via Google.

Vill man veta mer hur man lyckas kan man kontakta Oskar Alm på Jajja.

[osh-header title=”Oskars tips på innehåll på en hemsida:”]

• redaktionellt innehåll – fortfarande är innehållet på din webbsida det viktigaste för googles algoritmer. Så att skapa bra redaktionellt innehåll är fortfarande otroligt värdefullt.
• funktioner – roliga och användbara funktioner. Exempelvis gjorde SVT till förra fotbolls-VM ett test där du fick svara på några frågor och så föreslog den vilket fotbollslag du skulle hålla.
• visuellt innehåll – snygga och proffsiga bilder och produktbeskrivningar.
• guida dina potentiella kunder – tydliga guider som hjälper dina kunder.
• utbilda dina potentiella kunder – utbilda dina kunder inom dina specialområden.
• roa – är du seriös och utbildar dina kunder ofta är det bra att ibland underhålla och roa dina kunder.

När du kommer till Valdemarsvik som turist och du vill veta var det närmsta boendet är eller var de vackraste vandringslederna går så kommer du antagligen att träffa och prata med Anette Svensson eller Thomas Ekh. För Anette och Thomas driver Valdemarsviks turistbyrå på uppdrag av Valdemarsviks kommun och har gjort det sedan 2010. De är aktiva företagare som inte bara driver turistbyrån utan har fler projekt igång. Vi har träffat dem för att höra mer om företaget, om turismen i kommunen och hur det är att driva företag i Valdemarsvik.

Hej, berätta lite kort om ert företag, vad gör ni och till vem?
Vi driver Turistcenter i Valdemarsvik AB och har flera verksamhetsgrenar. Vi är fyra året-runt-anställda och på sommaren har vi 2-3 sommaranställda.

Dels driver vi Valdemarsviks turistbyrå på uppdrag av kommunen, dels har vi olika egna verksamheter med bl.a. digitaltryckeri, en månatlig gratistidning och souvenir- och presentshop. Inom uppdraget för turistbyrån är vi även hamnvärdar i Valdemarsviks gästhamn, både för båtar och husbilar. Turistbyråverksamheten riktar sig främst mot besökare men även mot kommuninvånare.

Gratistidningen, ValdemarsviksBladet, är vår största verksamhetsdel och omsättningen har fördubblats sedan 2010. Med tidningen når vi ut till alla hushåll och företag i Valdemarsviks kommun och alla hushåll i de kommundelar i Västervik, Åtvidaberg och Söderköping som gränsar till Valdemarsvik. Under sommaren når vi även samtliga sommarfastigheter i utgivningsområdet. Det gör att vi når många läsare med vår tidning.

Hur startade företaget?
Turistcenter i Valdemarsvik AB startade 2010 när vi fick möjligheten att överta nuvarande verksamheten, med bl.a. turistbyrån och annonstidningen ValdemarsviksBladet,  då tidigare ägare skulle gå i pension.

Hade ni drivit företag tidigare?
För Anette var det en ny upplevelse, efter många år som anställd och inte företagare, men för mig var det en omstart då jag drivit företag tidigare i kommunen inom besöksnäringen, säger Thomas. Efter godkännande av Valdemarsviks kommun tog vi över 1 oktober 2010.

Vilket är ert huvudfokus idag?
Fokus ligger på gratistidningen och turistbyrån och vi tittar på hur vi kan utveckla dessa verksamheter ytterligare. Till hjälp med våra utvecklingsplaner skulle vi gärna se extern kompetens, t.ex. en mentor eller styrelsemedlem.

Vår ambition är att vara den bästa turistbyrån i regionen och vi har tagit fram värdegrunder som vi arbetar efter. Vårt arbete med att ge våra invånare och besökare god service och bra information verkar ge effekt då vi har ökat de fysiska besöken på turistbyrån med 30% ökning i juni-augusti 2015 jämfört med samma period 2014.

Och Valdemarsviksbladet växer?
Ja, vi har utvecklat tidningen sedan starten. Vi gjorde en undersökning bland våra annonsörer var de hade sitt kundupptagningsområde vilket ledde till en utökning av utgivningsområdet med det dubbla mot tidigare. Idag är upplagan under perioden juni-augusti 14.000 och övriga året 9.200 per nummer. Vi har även utvecklat innehållet från en ren annonstidning till litet mera redaktionellt innehåll. Vi har flera sidor medborgarinformation från Valdemarsviks kommun, evenemangskalender, positiva artiklar om ungdomar som kommer från kommunen m.m. Det, tillsammans med hur många läsare vi når, gör att den har blivit populär för företag och föreningar att annonsera i.

Hur är turismen i Valdemarsvik idag?
Turistnäringen är en av Valdemarsviks viktigaste näringar. Vi kan se att man tycker att småskaligheten med Valdemarsvik är viktigt, närheten till storstaden (Norrköping) men också närheten till lugn och ro. Här är lugnt och fridfullt! Vi är även en kommun, trots sin litenhet, som har många arrangemang av olika slag, våra föreningar och arrangörer är engagerade.

Sedan ett par år tillbaka ser vi hur husbilsgästen har ökat markant och bidrar starkt med köpkraft. Skärgården är ju naturligtvis vårt dragplåster och där finns ju sedan några år möjligheten att åka ut med Östgötatrafikens båtar till en överkomlig summa.

En kommande attraktion är våra vandringsleder, som är en del av Östgötaleden, där vissa av sträckningarna är unika med sin skärgårdsnaturprägel, både hav och skog, och ligger i naturreservat. Det är en efterfrågan på långa och korta vandringsslingor för både unga och äldre.

Varför ska man turista i Valdemarsvik?
Den underbara naturen med både orörd skärgård och härliga skogslandskap. Söker du lugn och ro från all vardagsstress är det också en anledning att komma hit.

För båtgästen är Gryts skärgård en av de vackraste skärgårdarna i Sverige (världen?) att segla i, med tillgång till både gästhamnar och naturhamnar. För dem utan båt kan man komma ut i skärgården med Östgötatrafiken eller hyra en båttaxi. Eller varför inte följa med postbåten.

Som vi nämnt tidigare kan man vandra på unika sträckningar av Östgötaleden i naturreservat där havet och skogen möter varandra på många av våra leder.

Småskaligheten finns även i centrala Valdemarsvik vad gäller shopping, caféer och restauranger. Det är trevligt att komma hit helt enkelt.

Vilka är era största utmaningar?
Största utmaningen är personal. Många tror inte att det är så svårt att arbeta på en turistbyrå men vi ställer krav på språk, datakunskap och lokalkännedom. Eftersom vi även har ett litet digitaltryckeri och en gratistidning så har vi ju även önskemål om andra mjukvarukunskaper, så då är inte många aktuella.

Hur ser ni på framtiden?
Vi ser positivt på framtiden, de utvecklingstankar vi har med företaget känns spännande.

Varför är ni med i Handelskammaren?
Nätverk och utbildningar är de primära anledningarna.

Vi har själva varit på ett flertal nätverksträffar och gått ett par utbildningar. Nätverksträffarna känns bra, lagom stora och det gör att de fyller den funktion det är tänkt, dvs. att nätverka. På senare tid har även utbildningar erbjudits för oss små företagare, jag har till exempel gått en kurs i upphandling, säger Thomas. Vi tittar på andra utbildningar men de har inte stämt i tid för oss.

Hur är det att driva företag i Valdemarsvik?
Valdemarsvik är en tydlig småföretagarkommun och där många driver sitt företag i lagom takt och är nöjd med det. På en liten ort är det ofta korta vägar i kontakter med kommunen, den lokala sparbanken, andra företagare och föreningar. Många gånger gör man affärer i kön i matbutiken eller på lunchrestaurangen.

Tack Thomas och Anette för intervjun och fortsatt lycka till med era verksamheter.