Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
Ta del av medlemsintervjuer, kommande event, debattartiklar och mycket mer.
Ta del av remissvaret som PDF här.
Östsvenska Handelskammaren är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för företag i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra cirka 830 medlemmar för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen och med särskilt fokus på tillväxtstråket från Stockholm till Linköping med omnejd.
ÖHK ser att ökad tillgänglighet mellan arbetsmarknadsregionerna, men också med omkringliggande samt den internationella marknaden skulle förbättra förutsättningarna för tillväxt och konkurrenskraft.
Östsvenska Handelskammaren lämnar följande synpunkter:
Vi konstaterar att underlaget bearbetats på ett konstruktivt sätt och att flera av ÖHK:s synpunkter beaktats inför denna revidering av RUS.
Vårt yttrande är strukturerat utifrån tabellen Utvecklingsstrategin och understrategier som finns på den näst sista sidan i dokumentet Utvecklingsstrategi för Östergötland. I tabellen har vi koncentrerat oss på den rumsliga inriktningen samt det strategiska området Näringsliv och innovation.
Övergripande mål
”Utvecklingsstrategins mål är Goda livsvillkor i Östergötland. För att uppnå det krävs ett inkluderande, innovativt, attraktivt, grönare och robust Östergötland.” ÖHK instämmer i att detta är viktiga aspekter för goda livsvillkor i Östergötland. Vi tror dock att fler skulle kunna ta till sig och känna sig manade att bidra till att nå målbilden, om texten i strategin vore mindre komplex samt innehöll mindre ordrika skrivningar och ett enklare språk.
Rumslig inriktning
Uppdelningen mellan de regionala och närgeografiska principerna och de storregionala, nationella och internationella principerna är flytande. Vissa fokusområden återkommer därför på flera ställen.
De regionala och närgeografiska principerna
Det är bra att samarbetet mellan Linköping och Norrköping lyfts som ett viktigt område att stärka ytterligare, för att regionen ska vara attraktiv ur ett näringslivsperspektiv. Vidare är det bra att regionen bidrar, stöttar och uppmanar systerstäderna för att stärka samarbetet och den gemensamma utvecklingen.
Närgeografisk utveckling kräver funktionellt utbyte även med orter utanför Östergötland. Ett gott liv och ett starkt näringsliv bygger på ett geografiskt helhetsperspektiv snarare än administrativa gränser. Det är positivt att kopplingarna till närliggande noder, såsom Nyköping och Katrineholm, lyfts fram som betydelsefulla – både ur ett närgeografiskt och ett storregionalt perspektiv. Särskilt en stark koppling till Nyköping är positiv för regionen, dels som ingångsport till Stockholm, dels egenvärdet i utbytet med Nyköping.
De storregionala/nationella/internationella principerna
Östergötlands geografiska läge nära Mälardalen, Stockholm och i ett europeiskt utpekat stråk är fördelaktigt. ÖHK vill lyfta vikten av förstärkt kapacitet norrut mot Örebro/
Hallsberg, västerut mot Göteborg via Jönköping och söderut mot Malmö och Öresund. ÖHK ser även behov av att betona kopplingen Örebro – Finspång – Norrköping. Med förbättrad infrastruktur kan denna sträcka stärka regionens tillgänglighet och skapa en direkt förbindelse till Norrköpings hamn och vidare ut i världen.
Vi konstaterar att kopplingen mot Kalmar finns med i kartbild men saknas i texten. I text nämns Kalmar enbart i relation till samarbete avseende sjukvård, men kopplingen är även relevant ur ett handels- och näringslivsperspektiv.
ÖHK håller med om att det är viktigt att stärka Motala för att nyttja potentialen och på sikt bli en storregional nod samt att stärka Mölby som storregional knutpunkt.
Vidare uppmuntrar ÖHK att kopplingarna söderut ses som ett prioriterat område närmare i tid än förut (år 2040 i stället för år 2050). Det skulle gagna regionen att koppla samman Östergötland än mer med det starka näringslivet i södra Sverige samt norra Europa och öka möjligheterna för pendling och godstrafik den vägen.
I sammanhanget är det påkallat att påminna om att varken Östergötland eller Sverige är en ö, utan i allra högsta grad del av ett internationellt sammanhang. Sedan Nato-inträdet efter Rysslands invasion av Ukraina samt USA:s mer nationella fokus i handels- och säkerhetspolitik, har den europeiska gemenskapen växt i betydelse. Sverige är medlem i EU och det är centralt att vi som land tar aktiv del av de stödsystem och påverkansmöjligheter som finns inom handel, innovationer, infrastruktur, energiförsörjning, utbildning och hållbarhet. Avgörande för svenskt – och östgötskt – välstånd och utveckling.
Strategiska områden – Näringsliv och innovation
Att Östergötland ska vara innovativt och attraktivt är en del av utvecklingsstrategins målsättning. Men vad gör en plats attraktiv för näringslivet? Vi menar att det är tillgång till god infrastruktur samt energi- och kompetensförsörjning. I nuläget ges stort utrymme till beskrivning av infrastruktur och kollektivtrafik ur perspektivet att underlätta för människor att leva och bo. För att stärka regionens nationella och internationella konkurrenskraft behövs en bredare ansats som även inkluderar välfungerande godslogistik.
ÖHK instämmer i att samverkan mellan näringslivet, Linköpings universitet och innovationsstödsystemet kan stärkas. Lika viktigt är att satsningar på forskning och utveckling möts upp av satsningar för att kommersialisera, kapitalisera och skapa nytta. Det främjar entreprenörskap, attraherar investeringar och driver regional utveckling. Entreprenörskap, liksom närings- och arbetslivet i stort, behöver fortfarande få en större plats i utbildningssystemet för att innovationer ska kunna utvecklas till livskraftiga företag och värdeskapande produkter och tjänster.
ÖHK instämmer i att Region Östergötland, Östergötlands kommuner och statliga myndigheter spelar en central roll i att främja innovation genom upphandling, policyskapande och samarbete med olika aktörer för systeminnovation. Genom innovationsupphandlingar kan också klimat- och miljödriven näringslivsutveckling stimuleras.
Avslutningsvis
I det stora hela uppskattar ÖHK att strategin lyfter de regionala, närgeografiska och storregionala perspektiven och sätter Östergötland i ett större sammanhang.
Näringslivet är avgörande för regionens utveckling, försörjning och existens. ÖHK konstaterar gillande att näringslivet har en mer framträdande roll i denna RUS-omgång och att företagens och civilsamhällets betydelse i regional samverkan har stärkts.
Ta del av synpunkterna som PDF här.
Östsvenska Handelskammaren (nedan förkortat ÖHK) är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för företag i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra cirka 830 medlemmar för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen och med särskilt fokus på tillväxtstråket från Stockholm till Linköping med omnejd.
Det är angeläget att arbetet med Ostlänken genom centrala Norrköping avancerar enligt plan, med målbild för trafikstart 2035. Det är mycket viktigt att bygget inte försenas. Ostlänken har stor betydelse för Norrköpings framtida utveckling och tillväxt, näringslivet har länge investerat och engagerat sig i förberedelserna. Företagen och regionen är beroende av den utvidgade arbetsmarknadsregion, utökade pendling, förbättrade godstransporter och tillväxtfrämjande stadsutveckling som Ostlänken innebär.
ÖHK stödjer generellt järnvägsplanens beskrivning av behov, utförande och konsekvenser, med några specifikationer nedan.
ÖHK ser god potential för framtidens resor med lättillgängliga bytespunkter och service inom och i anslutning till den nya centralstationens tänkta utformning. Vi ser att trygghetsfrågan kopplat till den upphöjda järnvägsanläggningen blir viktig och sätter tillit till kommunens och Trafikverkets intentioner att hitta gemensamma lösningar för att få till ett bra resultat.
ÖHK vill också lyfta betydelsen av samordning kopplat till frågor om uppställningsspår, där regionen och tågoperatörerna behöver vara delaktiga för att tydliggöra behoven i anläggningen.
ÖHK poängterar vikten av dialog med näringslivet inför och under byggtiden. Det gäller såväl påverkan på framkomlighet för gods och persontrafik, som markfrågor för etableringsytor, upplagsytor och andra ytor för tillfälligt nyttjande, som kommer att behövas under hela byggtiden för olika ändamål. Både personal, kunder och gods måste kunna transporteras någorlunda enkelt under de 10 år byggnationen beräknas pågå. Vi har förståelse för att kortare perioder med nedsatt trafikering och totalavstängningar kommer förekomma för Södra stambanan, men även om dessa avstängningar kommer att styras till semestertider och långhelger, behöver de kommuniceras och förankras. Inte bara hos allmänheten utan också hos näringslivet.
Det är glädjande att både Trafikverket och Norrköpings kommun är med i samarbetet Störningsfri stad tillsammans med Linköpings universitet, i syfte att stötta stadsutvecklingen, förenkla logistik och trafikplanering och på så vis uppnå minsta möjliga störningar för omgivningen och tredje man.
Trafikverket noterar att – ”Framför allt innebär Ostlänken kortare restider och bättre robusthet och punktlighet på befintliga stambanor. För Södra stambanan i Östergötland innebär Ostlänken även en möjlighet att separera lokaltrafik från fjärrtrafik (norr om Linköping) vilket gör det lättare att skapa bra tidtabeller för lokaltrafiken.”
Det är positivt, men ÖHK vill även i detta sammanhang erinra om det stora behovet att utökad kapacitet väster om Linköping.
Det är inte bara nya spår eller en station som byggs, det är ljusare utsikter.
Östsvenska Handelskammaren välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter och tackar samtidigt för ett samrådsformat i absoluta framkanten på Visualiseringscenter i Norrköping.
Linköping 2024-12-12
Charlotta Elliot
Östsvenska Handelskammaren
Talesperson infrastruktur och Projektledare East Sweden Infra Cluster
Linköping den 11 november 2024
Östsvenska Handelskammaren lämnar följande synpunkter i samband med inbjudan till samråd Ärendenr TRV 2022/26280, delen Linköpings tätort
Östsvenska Handelskammaren (nedan förkortat ÖHK) är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för företag i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra cirka 830 medlemmar för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen och med särskilt fokus på tillväxtstråket från Stockholm till Linköping med omnejd.
Det är glädjande att arbetet med Ostlänkens dragning genom Linköping avancerar enligt plan, med målbild för trafikstart 2035. Det är mycket viktigt att bygget inte försenas. Ostlänken har stor betydelse för Linköpings framtida utveckling och tillväxt, näringslivet har länge investerat och engagerat sig i förberedelserna. Företagen och regionen är beroende av den utvidgade arbetsmarknadsregion, utökade pendling, förbättrade godstransporter och tillväxtfrämjande stadsutveckling som Ostlänken innebär.
ÖHK stödjer föreslagen spårlinje. Ostlänken är en betydande del i vår samhällsbyggnation, och ska inte bara ses som ett enskilt infrastrukturprojekt. Det är väsentligt att Ostlänken-projektet inom Trafikverket ser till hela järnvägens funktionalitet och såsom Region Östergötland uttrycker det – vi kan se tydliga indikationer på suboptimering där projektet inte ser till helheten. 2
Den nya stationen behöver beakta intentioner om ökad regional tågtrafik från väster. Trafikverkets kapacitetsanalys ger vid handen att sträckan Linköping – Mjölby uppvisar en av södra Sveriges allvarligaste brister i järnvägssystemet. Vikten av att järnvägskapaciteten här ökas, kan inte nog betonas. Utgången ur Linköping behöver utredas och säkerställas samlat med att Ostlänken färdigställs. Vad gäller stationsutformningen på Steninge, så måste den ge goda förutsättningar för flera trafikslag att mötas och bli en effektiv bytespunkt ur både ett lokalt och regionalt perspektiv. Upphöjt läge kan vara att föredra, men framför allt vill ÖHK framhålla att barriäreffekterna behöver minimeras och gynna en stadsstruktur med hållbar, trygg och attraktiv miljö.
Stadsutvecklingen är avhängig hur spåren ansluter – och fortsätter – ut genom staden och av stationsutformningen. En fortsatt sträckning av Ostlänken måste framtidssäkras för att möjliggöra ytterligare kapacitetsförstärkning och ännu mer potential för stärkt arbetspendling och konkurrenskraft. Det är inte bara nya spår eller en station som byggs, det är ljusare utsikter.
____________________
Östsvenska Handelskammaren välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter.
Linköping 2024-11-11
Charlotta Elliot
Östsvenska Handelskammaren
Talesperson infrastruktur och Projektledare East Sweden Infra Cluster
Linköping den 19 september 2024
Östsvenska Handelskammaren, lämnar följande synpunkter på Uppdrag att utreda en särskild ersättningsmodell och vidareutbildning för yrkesverksamma (U 2024:C)
Östsvenska Handelskammaren, ÖHK, är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för näringslivet i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra 850 medlemsföretag för hållbar tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen.
Kompetensförsörjning är en ständigt central fråga för Östsvenska Handelskammaren. Rätt kompetens på rätt plats är nyckeln för ett näringsliv i tillväxt. Handelskammarens medlemsföretag upplever kompetensbrist och många behöver anställa ny personal. Anställningsbehovet i vår region är stort samtidigt som det anges svårt att hitta rätt kompetens till sitt företag. Det här är ett arbetsmarknadsläge som oroar och behöver åtgärdas.
Östsvenska Handelskammaren välkomnar möjligheten att till Regeringskansliet inkomma med synpunkter omställningsutredningen. Det är angeläget att näringslivets röst hörs i sammanhanget. Nedan är en sammanfattning av Östsvenska Handelskammarens synpunkter, med inslag från andra Handelskamrars medskick.
Omställningsstödet och lärosätenas finansieringssystem
Högre utbildning har under senare år genomgått en förändring, i synnerhet i och med omställningsstödets införande 2022. Omställningsstödet är ett resultat av förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter och dåvarande regering. Med omställningsstödets införande analyserades och prognosticerades utbildningsutbudet utifrån vilka kurser och utbildningar som riktade sig till redan yrkesverksamma. Universitetskanslersämbetet sammanställde resultatet som visade att det inom en femårsperiod kommer att finnas ett behov av andra utbildningar än de som existerade när prognosen gjordes.
Den samlade bilden från lärosätena och universitetskanslersämbetet var att det är en finansiell utmaning att utveckla utbildningsutbudet så att det tillgodoser ett livslångt lärande. Lärosätena lyfte särskilt att det saknas incitament för lärosäten som når upp till sitt takbelopp att ändra och utveckla sina utbildningar.
Den nuvarande finansieringsmodellen är helt prestationsbaserad. Lärosätena får anslag för helårsstudenter och helårsprestationer, dock med ett takbelopp för varje lärosäte. Finansieringsmodellen har fått kritik för att den hämmar nya och smala utbildningar då det medför minskade intäkter i uppstartsfasen av utbildningen. Det har genomförts insatser för att stimulera ett bredare utbildningsutbud, men den prestationsbaserade finansieringsmodellen
har varit konstant med undantag för en permanent satsning på kortare kurser som har en annan finansieringsform.
Med bakgrund av omställningsstödet och den kritik som nuvarande finansieringsmodell har fått, vill regeringen undersöka hur man på ett bättre sätt kan skapa ett bredare utbildningsutbud som riktar sig till yrkesverksamma med hjälp av en ny finansieringsmodell.
Utredarens uppdrag
Utbildningsdepartementets utredare ska lämna förslag på hur universitet och högskolor kan möta de behov som arbetsmarknaden har. Utredaren ska i korthet undersöka behovet av en ny ersättningsmodell för omställning och vidareutbildning för redan yrkesverksamma, samt undersöka hur resurstilldelningssystem kan utvecklas för att kurser och program inom högre studier kan tillgodose att individens position på arbetsmarknaden stärks. Ytterligare ska utredaren undersöka hur resurstilldelningssystemet kan utformas på ett sätt som gör att utbildningarna som riktas till yrkesverksamma kan bestå över tid. Slutligen ska utredaren särskilt beakta den privata sektorns behov.
Medskick och synpunkter av Östsvenska Handelskammaren
Flexibel utbildning
Handelskammaren ser positivt på ett mer flexibelt och anpassat utbildningsutbud för att möta företagens krav på kompetensutveckling och omställning. Det finns framför allt behov av breda och generella kurser – spetskompetensen tillhandahåller företagen gärna själva. Vidare är det centralt att utbildning för redan yrkesverksamma är flexibelt utformad. Dels för att yrkesverksamma, som tar del av omställningsstödet, ofta är mitt i livet och därmed i lägre omfattning geografiskt rörliga. Dels vill många behålla kontakten med arbetslivet under sin omställningsperiod, vilket gör utbildningar är på deltid mer attraktiva.
Samverkan med näringslivet
Gällande förbättrad samverkan mellan näringslivet och lärosäten kan det ske till exempel genom rekrytering av doktorander inom industri. Förebilder är bland annat privata initiativ som WASP, men liknande projekt där även staten står för finansieringen skulle vara spännande. Ytterligare exempel på önskat samarbete över gränserna, är att utländska studenter inom grund- och/eller forskarnivå måste få möjlighet att arbeta här. På det sättet tar vi vara på deras kompetens och får valuta för investeringen i deras utbildning/forskning. Därtill är det förstås avgörande att lärosätena håller tät och kontinuerlig dialog med näringslivet för att hålla sig a jour med behoven, vilka kan ändras samt vara annorlunda på lokal/regional nivå.
Handelskammaren tycker sig skönja ett behov av program som är genomförbara på två år, vilket är den tid omställningsstödet sträcker sig. Viktigt också med ett kursutbud anpassat efter elever med mångårig arbetslivserfarenhet.
Finansieringsmodellen
Ett nytt finansieringssystem är önskvärt. Lärosätenas finansiering som baseras på avklarade kurser skapar en dålig incitamentsstruktur för att satsa på nya, kortare kurser och program.
Avslutningsvis är det Handelskammarens åsikt att fler personer behöver gå grundutbildning inom natur och teknik. Arbetet med att öka intresset hos studenterna behöver börja mycket tidigare i kedjan i det livslånga lärandet. Grundskolan behöver höjas och satsas på genom mer resurser och tydligare incitament att lära för livet – och arbete. Handelskammaren uppmuntrar till ett samlat grepp och att lägga kraft på både utbud och efterfrågan inom utbildningssektorn.
Östsvenska Handelskammaren välkomnar möjligheten att få inkomma med synpunkter. Yttrandet har beretts av Maria Björk Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef, och Lihvia Söderdahl, projektledare.
Simon Helmér, vd
Östsvenska Handelskammaren
I beredning har dialog förts med medlemsföretag, andra handelskamrar, Region Östergötland, Region Sörmland, Region Gotland, Mälardalsrådet samt Nyköping-Östgötalänken. ÖHK ställer sig bakom dessa aktörers yttranden, men vill här lyfta fram några särskilt angelägna aspekter.
Inriktningsunderlaget
I rapporten och vid redovisning av Inriktningsunderlaget trycker Trafikverket hårt på prioritering av underhåll och underhållsskulden framför nybyggnation, nödvändigheten att rusta, modernisera och effektivisera infrastrukturen med särskilt fokus på kostnadskontroll och omprövning av ej påbörjade projekt vid signifikanta förändringar i nyttor, tid och kostnad. Vikten av att införa ERTMS lyfts fram och så en dimension om ett transportsystem som ska klara klimat, trafiksäkerhet och yttre hot.
Samtliga trafikslag omfattas av underlaget, väg, järnväg, sjöfart och flyg, även om de två sistnämnda i huvudsak finansieras utanför nationell plan.
Sammanfattande synpunkter
• Det saknas vision och målbild för transportinfrastruktursystemet. Att enbart försöka upprätthålla eller återställa funktionalitet bygger inte ett land som är i framkant
• Säkerställ ett infrastruktursystem som knyter ihop hela Sverige och Europa, och rusta transportsystemet därefter
• Trafikverket behöver effektivare arbetsprocesser, utvecklade kalkylmodeller och skärpt kostnadskontroll för att klara sitt uppdrag
• Näringslivet (och även kommuner och regioner) behöver stabila planeringsförutsättningar för sina investeringar, längre än 3 års sikt. Utveckling av ny infrastruktur är nödvändig och behöver snabbas på, särskilt på järnväg
• Bra att underhållet prioriteras upp, utnyttja avsatta medel till fullo och samverka bättre kring planering av underhåll
• Öka anslag till ny nationell plan med minst 20 procent och skärp kostnadskontrollen
• Öppna upp för med-, låne- och alternativ finansiering
• Snabba på satsningen av nya signalsystemet ERTMS i planen, utan nytt signalsystem kommer tågtrafiken knappast fungera efter år 2040. Adressera kostnadsökningen för operatörerna
Inriktningsunderlaget handlar i huvudsak om ekonomiska ramar och övergripande prioriteringar. Specifika projekt och objekt, exakt vad som ska göras eller byggas nytt, blir en senare fråga när processen kring ny nationell infrastrukturplan fortsätter. ÖHK vill redan i detta skede lyfta några infrastruktursatsningar som är av extra betydelse för vår region och på nationell nivå:
• En framtidssäkrad Ostlänken
• Förbifart Söderköping, E22
• Anslutande infrastruktur till intermodala noder
• Färjetrafiken till Gotland
• Flygplatssystemen i ett enhetligt transportsammanhang
Målbild för Sveriges transportsystem
Sverige behöver ett väl fungerande transportsystem som inkluderar alla transportslagen i hela landet, för att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet. Växande handel tillsammans med ökande befolkning och resande kräver fler och hållbara transporter. Godset ska ta den kortaste, mest hållbara vägen till sitt mål och människor behöver snabbt och bekvämt kunna röra sig mellan arbetsmarknadsregioner, inom nationen och också ut i världen.
Trafikverket arbetar idag utifrån en prognosstyrd planering. Dessa prognoser överskattar generellt biltrafikens ökning samt underskattar den för gods- och persontransporter på tåg. Modeller för restidsvärdering är inte uppdaterad (vilket är till tågets nackdel) och man tar inte hänsyn till dynamiska effekter kring utbyggd infrastruktur. Förändrade befolkningsprognoser, ekonomisk utveckling, politisk ambition att flytta över transporter från väg till sjö- och järnväg har inte heller fått genomslag.
ÖHK efterlyser en vision och målbild för transportsystemet. Bättre samverkan mellan det offentliga och marknaden, tydligare målstyrning samt främjande av ökad intermodalitet skulle gagna både klimatet och transporteffektiviteten. Trafikverket konstaterar att ”Logiken bakom intermodalitet är att varje trafikslag utför den del av godstransporten där det har bäst förutsättningar givet parametrar som ledtid, kostnad och klimatpåverkan.”
Det är en rationell utgångspunkt. Trafikslagen ska inte ställas mot varandra, samtliga behövs och ska leverera sida vid sida. Säkerställ ett infrastruktursystem som knyter ihop hela Sverige och Europa, och rusta transportsystemet därefter. Tillvarata även de möjligheter för ökade gods- och persontransporter och förändrade transportmönster som Fehmarn Bältförbindelsen medför. Sverige får inte halka efter när grannländer och övriga Europa satsar på förnyad och modern infrastruktur – det kan drabba tillväxten, attraktionskraften och därigenom svensk ekonomi och välfärd negativt.
Långsiktighet
ÖHK vill påminna om näringslivets behov av stabilitet. Näringslivet (och även kommuner och regioner) behöver stabila planeringsförutsättningar för sina investeringar, betydligt längre än 3 års sikt. Att plocka bort eller skjuta fram stora projekt i nationell plan medför ökade kostnader, tappat förtroende och utebliven samhällsnytta.
Det är angeläget att tillräckligt med utrymme ges till utveckling av ny infrastruktur. Det finns stora förväntningar och önskemål från olika samhällsaktörer på infrastrukturen, för att skapa tillgänglighet och att stärka Sveriges konkurrenskraft. Ny infrastruktur behövs för att Sverige ska gå i takt med övriga Europa. Inte minst med anledning av den fasta förbindelsen mellan Fehmarn-Bält, med de ökade transportvolymer som den förväntas medföra. Kapaciteten på järnväg behöver stärkas, längs med Södra stambanan, för att förbinda norra Sverige med kontinenten.
Trafikverket aviserar i underlaget att många objekt i gällande plan ska omprövas, särskilt objekt som inte är påbörjade, där nyttor, tid och kostnad förändrats väsentligt. Lagt kort ligger med andra ord inte längre. Framöver vill man inte ta beslut om större åtgärder förrän i mycket senare skeden, ”när kostnader och nyttor är väl utredda”. Vid den tidpunkt som objekt anses bundna har många gånger stora resurser redan lagts ner i projektet från berörda aktörer. En översyn av process för omprioritering av objekt behöver involvera såväl näringsliv som regioner och kommuner, ifall ambitionen ska vara att först vid byggstartbeslut avgöra ifall projekt ska genomföras.
Underhåll
Det är bra att underhåll för att upprätthålla funktionalitet i infrastrukturen prioriteras upp och tillskjuts medel. Mindre bra är att detta minskar beloppen för nyinvesteringar med motsvarande summa. Att enbart försöka upprätthålla eller återställa funktionalitet bygger inte ett land i världsklass.
Idag är det inte ovanligt att avsatta medel för underhåll förblir outnyttjade, bland annat på grund av Trafikverkets egen organisation. Planeringen behöver bli smartare, avsatta medel utnyttjas bättre och samverkan kring planering av underhåll och driftstopp förbättras. Detta är särskilt viktigt vid järnvägsunderhåll.
Investeringar av nationell betydelse
ÖHK välkomnar att Ostlänken och Projekt E22 Förbifart Söderköping betraktas som bundna objekt. Projekten löper på och går snart in i produktionsfas. Ytterligare ryckighet i projekten riskerar att fördröja och fördyra projekten.
Projektet Ostlänken behöver genomföras i sin helhet. En god budgetdisciplin i projektet är välkommet, men ÖHK med flera förutsätter att staten och Trafikverket inte kompromissar med järnvägens planerade utformning och funktionalitet. En fortsättning av Ostlänken efter Linköping med ytterligare järnvägsspår för att stärka kapaciteten på Södra stambanan krävs. Planering av en fortsättning behöver återupptas, för samordningsvinster vid byggnation, för att minimera störningar i Linköping orakade av byggnation och för att undvika att bygga in framtida flaskhalsar i systemet. För att få ut hela nyttan med Ostlänken krävs också att stråket från Södertälje in mot Stockholm utvecklas med mer kapacitet så tillräckligt med kapacitet finns för att fortsätta utveckla tågtrafiken i Stockholm-Mälardalsregionen.
Logistikbranschen är en viktig bransch för vår region och stora nationella och internationella godsflöden passerar till, från och genom den. Ett systemperspektiv på godstransporter och godsnoder krävs för att säkerställa adekvat infrastruktur, för att ställa om till effektiva intermodala godstransporter. Pålitlig framkomlighet för gods till och från Oxelösunds och Norrköpings hamnar är en nationell angelägenhet.
Effektiva intermodala godstransporter
Regeringen bör uppdra åt Trafikverket att tydligare koppla infrastrukturutbyggnaden till industrins behov och kartlägga flaskhalsar i infrastrukturen. Vidare är det viktigt att åtminstone upprätthålla transportmöjligheterna och åtgärda nuvarande och framtida flaskhalsar till intermodala noder via dimensionering av vägnätet för tyngre och skrymmande vägtransporter. Detta för att möjliggöra för fortsatt verksamhet för den för landet så viktiga exportindustrin. Vägar måste vara anpassade för att hantera stora och tunga transporter, exempelvis Norrköpings hamn har långsiktiga planer för denna typ av gods. Det är inte rimligt att kommuner som hamn- eller terminalägare, vilka står för omfattande investeringskostnader i utvecklingen av verksamheten i syfte att ställa om mot mer effektiva och hållbara godstransporter, också ska bära kostnaden för anslutningar med tillräcklig kapacitet och bärighet för att klara näringslivets transporter.
Ett moderniserat signalsystem, ERTMS
Målåret för utbyggnaden av ett nytt signalsystem ERTMS måste hållas i planen, utan nytt signalsystem kommer tågtrafiken knappast fungera efter år 2040, varken för gods eller persontransporter. Osäkra prognoser för införandet av ERTMS infrastrukturmässiga del påverkar tågföretagens installationsplanering, något som genererar stora och onödiga kostnader för utövarna.
Ramnivåer
Med höjda anslag under kommande planperiod är det möjligt att både upprätthålla och förbättra funktionaliteten i infrastrukturen samt fullfölja intentionerna i gällande plan om infrastrukturens utveckling. ÖHK förordar ökade anslag till ny nationell plan med minst 20 procent och att kostnadskontrollen skärps.
Tuffa prioriteringar behövs alltid när man handskas med skattemedel. Innovation och ny teknik för att få ut det mesta av tilldelade medel är en hygienfaktor, som alltid bör finnas på plats. Men svensk infrastruktur befinner sig i ett kritiskt skede där inte längre bara funktion, tillväxt och konkurrenskraft står på spel utan också klimatet och Sveriges nationella säkerhet. När Europa rustar kan Sverige inte titta på och hänvisa till ”tuffa prioriteringar”. Det är särskilt ohållbart för företag och människor som kan välja andra länder att investera i. Ställd inför klimatmålen, eller fienden om Sverige skulle hamna i krig, väger tuffa prioriteringar lätt. Alltså måste vi börja titta på andra möjligheter för finansiering, via lån eller privata lösningar. Öppna upp dialogen för med-, låne- och alternativ finansiering – det kan bidra till den infrastruktur vårt land behöver för utveckling och tillväxt.
Medelsförstärkning
Länsplanerna behöver ges en större andel av de ekonomiska ramarna jämfört med vad Trafikverket föreslår. Trafikverkets förslag pekar på behov som inte kan lösas inom de föreslagna ramarna.
Med en ny TEN-T-förordning, som snart är på plats, med en utökning av antalet urbana noder verkar det rimligt att undersöka om CEF-utlysningar kan vara ett medel för att kompensera för borttagandet av stadsmiljöavtal och för att finansiera åtgärder i dessa noder.
Sjöfart
Sjöfart har en undanskymd plats i inriktningsunderlaget. Det är centralt att bära i minnet sjöfartens betydelse för exempelvis Gotland. Gotlandstrafiken är livlinan till / från ön och helt avgörande för Gotlands infrastruktur, men med rådande världsläge krävs att man ser ännu bredare på Gotlandstrafiken. Att Gotlandstrafiken idag och även i framtiden är under svensk kontroll är centralt för att säkerställa de försvarspolitiska och säkerhetspolitiska aspekterna.
Flyg
ÖHK saknar hos Trafikverket ett synsätt som sätter flygtrafikens utveckling i ett sammanhang och en helhet. Dels utifrån hur väg- och järnvägsinvesteringar som görs, såsom Ostlänken, knyts samman med utvecklad tillgänglighet till och från flygplatser. Dels hur flygplatssystemet sätts i ett enhetligt transportsammanhang. Stockholm-Mälardalen tappar i internationell konkurrens kring destinationer ut i världen, särskilt jämfört med Oslo och Köpenhamn. Det beror på kapacitetsproblem på Arlanda i peak. Här behöver regeringen vara tydlig med att se hur ett heltäckande systemperspektiv på frågan kan stärka den internationella tillgängligheten. Genom att se hur samverkan kan ske till exempel mellan Stockholm Arlanda och Stockholm Skavsta kan vi stärka utvecklingen i landet.
I vår östsvenska region finns flera flygplatser som behöver synliggöras. Linköping City Airport är ett nav för trafik till Amsterdam och Helsingfors och vidare ut i världen. Samtidigt är den är beredskapsflygplats, central för Saabs verksamhet och svensk försvarsförmåga. Norrköpings flygplats har utvecklingspotential, bland annat gällande framtidensdrönartrafik. Det behövs ett tydligt planeringsansvar för luftrummet och särskilt utifrån den förväntade utvecklingen kring drönare, vilket Trafikverket föreslår. Här behöver regeringen skyndsamt återkomma i ansvarsfrågan, särskilt beträffade nedre luftrummet.
Kompetensförsörjning
För att klara det uppdrag som framför allt järnvägen har kopplat till samhällsutvecklingen behöver kompetensförsörjningen vara i fokus. Det är ett långsiktigt arbete vars framgång är avgörande för samtliga infrastrukturplaner; oavsett storlek, omfattning och komplexitet.
Eftersom staten har en betydande roll att beställa och reglera stora delar av järnvägsinfrastrukturen, är Trafikverkets engagemang för att stötta och säkra sektorns/branschens kompetensförsörjning motiverat. Det skulle även ge myndigheten underlag att bättre planera för framtida infrastruktursatsningar. Trafikverket uppmanar regeringen att ge dem i uppdrag att starta ett nationellt kompetensförsörjningsråd – det är ett initiativ ÖHK välkomnar och stöttar.
Östsvenska Handelskammaren välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter. Yttrandet har beretts av Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef, och Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur.
Simon Helmér, vd
Östsvenska Handelskammaren
Östsvenska Handelskammaren (nedan förkortat ÖHK) är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för företag i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra cirka 850 medlemmar för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen och med särskilt fokus på tillväxtstråket från Stockholm till Linköping med omnejd.
Östsvenska Handelskammaren, ÖHK, lämnar följande yttrande angående granskningsversion av Rumslig strategi för Östergötland, diarienummer RÖ 2022/10319
Östsvenska Handelskammaren är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för företag i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra cirka 850 medlemmar för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen och med särskilt fokus på tillväxtstråket från Stockholm till Linköping med omnejd.
ÖHK ser att ökad tillgänglighet mellan arbetsmarknadsregionerna, men också med omkringliggande samt den internationella marknaden skulle förbättra förutsättningarna för tillväxt, lyskraft och framtidsutsikter i regionen.
Östsvenska Handelskammaren lämnar följande synpunkter:
Vi konstaterar att underlaget bearbetats på ett konstruktivt sätt sedan dialogversionen och att flera av ÖHK:s synpunkter beaktats i granskningsversionen.
Principer
Att stärka Linköping-Norrköping som storregional nod är väsentligt.
Det är mycket viktigt att kommunerna samarbetar mer och att regionen bidrar, stöttar och uppmanar systerstäderna för stärkt samboskap och gemensam utveckling. Gott att man också lyfter vikten även ur ett europeiskt perspektiv, som urban funktionell nod. Linköpings och Norrköpings gemensamma strävan framåt är avgörande för hela regionens tillväxt.
Att stärka Östergötlands kopplingar inom länet och med angränsade län/nationellt är av väsentlig vikt. ÖHK vidhåller att kopplingen till Nyköping borde lyftas mer. Den sörmländska kommunen är Östergötlands port till prioriterade Stockholm. Därtill bör Nyköpings närhet till Norrköping synliggöras mer, inklusive möjligheterna till pendling och utbyte för arbete, utbildning och boende. Befintliga kopplingar mellan Nyköping och Eskilstuna/Mälardalen inte är de allra bästa, Östergötland ligger närmare och utbytet över länsgränserna är i allra högsta grad av ömsesidig nytta.
Vi noterar utan invändning att Hallsberg (punkt 2) och Kalmar (punkt 4) lagts till samt att prioriteringsordningen under punkt 3 ändrats till förmån för Jönköping. Här kan man diskutera prioriteringsordningen, vilken hänger ihop med fokus på Motalas tillväxt, men ÖHK konstaterar att dagens liksom framtidens flöden gör Jönköping, Göteborg, Öresund (E4 och ny stambana som en fortsättning på Ostlänken, vilket ÖHK alltjämt driver), samt Kalmar (E22) viktiga noder för Östergötlands och Sveriges tillväxt.
Regionalt
Invånarantalet förväntas öka med 50 000 personer till år 2040 och Östergötland ha mer integrerade studie-, bostads- och arbetsmarknader. Detta stärker regionens utveckling och robusthet, ett scenario också ÖHK ser framför sig. Särskilt med Ostlänken (regionens viktigaste projekt), förbifart E22/Söderköping, riksväg 35/Åtvidaberg samt dubbelspåret Hallsberg-Degerön på plats.
Likväl som Motala lyfts som en regional nod i den västra delen av länet, med sikte på Örebro, så kan Örebro – Finspång – Norrköping med förbättrad infrastruktur erbjuda koppling ända till Norrköpings hamn och ut i världen.
ÖHK ser gärna mer av näringslivsperspektiv kring vad som är en attraktiv region och god infrastruktur. En välfungerande infrastruktur för gods är avgörande för regionens nationella och internationella attraktions- och konkurrenskraft.
Närgeografiskt
Olika platsers egna kvalitéer ska ge en bredd av livsmiljöer, där Östergötland växer genom att befolkningsmängden ökar. ”Primärt sker noders tillväxt av egen kraft, till följd av närhet till annan nod, förbättrad tillgänglighet eller platsens kvalitéer”. Detta ska inte tas för givet. En välrundad strategi, god samhällsservice och pålitlig infrastruktur kommer inte per automatik med befolkningstillväxt. Tvärtom är det också funktioner som lockar och attraherar både människor och företag. Till platser som företagen flyttar och etablerar sig, efterfrågas kompetens och arbetskraft, som i sin tur kan innebära inflyttning och tillväxt.
Det är glädjande att det uppmärksammas att närgeografisk utveckling fordrar funktionellt utbyte även med orter utanför Östergötland och att ett gott liv skapas genom tillämpning av ett geografiskt helhetsperspektiv – inte av administrativa gränser.
Storregionalt
Ostlänken beräknas stå klar 2035 och bidrar redan i dag till regional tillväxt och utveckling.
Med den nya järnvägen på plats, frigörs kapacitet på södra stambanan och möjliggör mer gods- och arbetspendling. I kombination med dubbelspår mellan Hallsberg och Degerön förbättras förutsättningarna för godstrafik och persontrafik ännu mer.
Regionens näringsliv är starkt beroende av internationell handel, med god infrastruktur och intermodala transporter. Det kan vara direkt från vår region eller via transporter till Stockholm, Göteborg och Öresund vidare ut i Europa och världen.
ÖHK noterar med tillfredsställelse att Norrköpings hamn lagts till i både text och kartbild för Östergötlands storregionala läge. Hamnen är ett utpekat riksintresse och av central roll för den regionala och nationella export- och importhandeln.
Vi konstaterar att kopplingen mot Kalmar finns med i kartbild, men inte textmässigt, liksom att sträckan Stockholm- Oslo är borttaget.
Östergötlands geografiska läge nära Mälardalen, Stockholm och i ett europeiskt utpekat stråk är fördelaktigt, förstås. ÖHK vill poängtera nyttan med förlängning av nya stambanor både västerut mot Göteborg via Jönköping, och söderut mot Malmö/Öresund.
Avslutningsvis
I detta underlag omskrivs kopplingarna söderut först under avsnittet utblick 2050. Det skulle gagna regionen att tidigare än så koppla samman Östergötland än mer med det starka näringslivet i södra Sverige samt norra Europa och öka möjligheterna för pendling och godstrafik den vägen. När Fehmarn Bält-förbindelsen står klar inom några år finns kopplingen till Tyskland via Danmark redo för påkoppling av svensk arbetsmarknad och hållbar tillväxt.
Ytterligare en aspekt som ÖHK vill lyfta i sammanhanget är regionens flygplatser, och vilken roll dessa kan komma att spela fram till 2040 beaktat elektrifiering, drönarflyg med mera samt för Östergötland som geografisk nod i Sverige och internationellt.
I det stora hela anser och uppskattar ÖHK att strategin är positiv med ett tydligt framtidsperspektiv som lyfter gods, arbetspendling och ser det nödvändiga i att sätta Östergötland i ett större sammanhang.
Angående de identifierade sakområden som fortsatt behöver analyseras delar ÖHK analysen, med ett litet frågetecken vid kraft- och energiförsörjning kopplat till den klimat- och energistrategi som Region Östergötland tillsammans med länsstyrelsen i Östergötland tagit fram. I remissvaret på den strategin påpekade ÖHK avsaknaden av energiproduktionsaspekten, vilken kan spela roll för rumslig strategi. Därtill arbetar Region Östergötland med att ta fram en näringslivsstrategi jämte en ev. innovationsstrategi. Därmed infinner sig frågan; hur många strategier är lämpligt att en region har att förhålla sig till i arbetet för näringslivets och medborgarnas bästa?
Östsvenska Handelskammaren välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter. Yttrandet har beretts av Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef, och Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur.
Simon Helmér, vd
Östsvenska Handelskammaren
Ladda ned hela remissvaret här.
En fungerande infrastruktur kommer alltid i topp när vårt näringsliv prioriterar bland frågor som Handelskammaren ska lägga kraft på. Det handlar om väg, räls, flyg och sjöfart. I vår region har vi flera hamnar som sedan länge är nav för import och export av råvaror och produkter. Gotland kräver säkra, snabba och prisvärda transporter av såväl boende som besökare. Utöver detta kräver det nya säkerhetspolitiska läget en fungerande sjöfart med konkurrenskraftiga villkor.
Våra östsvenska företag ställer om för att stärka sin konkurrenskraft och minska sina klimatavtryck. Hållbara transporter fyller en viktig funktion och då är ökad sjöfart en avgörande del av lösningen.
Generellt är vår inställning och farhåga att prishöjningar på lots och farledsavgifter har motverkande effekter för ökade transporter till havs.
Östsvenska Handelskammaren har tagit del av förslagen och tillhörande konsekvensutredningar samt bilagor och önskar lämna följande synpunkter.
Östsvenska handelskammaren avstyrker förslag om ytterligare höjningar av avgifter.
Klimatkompensation
Sjöfartsverkets förslag innefattar en sänkning av farledsavgiften som följd av en klimatkompensation som tilldelats av regeringen (Dnr: 23–00405). Det är positivt att klimatkompensationen kommer dem som använder sjövägen för transporter till del.
Sjöfarten är ett utpekat prioriterat område för ökad potential av transporter både av kapacitetsskäl och av hållbarhetsskäl. Näringslivet behöver stabila, förutsägbara och konkurrenskraftiga förutsättningar för att kunna använda och öka användandet av sjötransporter.
Vi är däremot oroade för negativa konsekvenser när anslaget riskerar att upphöra år 2025.
Östsvenska Handelskammaren välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter. Yttrandet har beretts av Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef, och Charlotta Elliot, talesperson för infrastrukturfrågor.
Simon Helmér
vd, Östsvenska Handelskammaren
Östsvenska Handelskammaren är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för näringslivet i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra 850 medlemsföretag med cirka 50 000 anställda för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i vår region.
Ladda ner texten som PDF här.
Östsvenska Handelskammaren, lämnar följande synpunkter på Aktualiserad energi- och klimatstrategi för Östergötland 2024 – 2027, remissvar EKS dnr: 7759-2023
Östsvenska Handelskammaren, ÖHK, är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för näringslivet i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra 850 medlemsföretag för hållbar tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen.
Näringslivets röst
Energiförsörjningen och behovet av stabil, pålitlig och konkurrenskraftig el har de senaste få åren gått från en i det närmaste ickefråga till den mest prioriterade och kritiska frågan för företagen i den östsvenska regionen. Efter att ÖHK under 2022 ställde frågan till 200 medlemsbolag kan vi konstatera att elbehovet hos många bolag kommer att öka framåt – samtidigt som andra ser en motsatt trend i och med sina energieffektiviserande åtgärder.
De allra flesta företag ser investeringar i infrastrukturen och överföringskapaciteten som den viktigaste åtgärden för Sverige, jämte ökad produktion av fossilfri el inkluderande vind-, sol- och kärnkraft. Att tiden för tillstånds- och miljöprövningsprocesserna kortas är centralt.
Övergripande synpunkter på texten
ÖHK välkomnar aktualisering av energi- och klimatstrategi för Östergötland liksom det faktum att länsstyrelsen och Regionen samordnar – det torde göra det enklare för andra viktiga aktörer såsom kommuner, andra myndigheter, näringsliv och andra intressenter, att förhålla sig till.
Det finns ingen anledning i en sådan här strategi vara långrandig, däremot saknar ÖHK mer konkreta åtgärder inte minst gällande en ökad elproduktion – vilken är helt nödvändig för att klara klimatomställningen och reducera koldioxidutsläppen. Enbart energieffektivisering kommer inte räcka. Enligt gällande beräkningar från exempelvis Energiföretagen kommer Sveriges elbehov att öka med nära 150 procent till 2045 – från dagens 140 TWh till 330TWh. Ett behov som måste mötas med kraft.
Vidare konstaterar vi att mycket har hänt sedan framtagandet av strategin 2019 – en pandemi och Rysslands invasionskrig av Ukraina är två världsomvälvande händelser varav den senare alltjämt pågår fullskaligt. Vi lever med effekterna av båda för lång tid framåt. Den energikris som skalades upp rejält under 2020 och 2021 underblåses dessutom av den ryska aggressionen, som föranlett Europa att kraftigt reducera sitt beroende av rysk gas vilket kraftigt påverkat efterfrågan och därmed prisbilden på energi.
Synpunkter på målen
Med anledning av det ökade elbehovet i regionen, landet och världen i stort vilket också konstateras i strategin, anser ÖHK att ett mål som adresserar elproduktionen saknas. Mål 3 om effektivare energianvändning behöver således kompletteras med ett produktionsmål alternativt ett mål om ökad tillgång till fossilfri el överförd från andra ställen i landet – med fördel de södra delarna och så nära som möjligt, om inte i, vår region. Därtill är en stabil inhemsk energiproduktion av vital säkerhetspolitisk vikt.
Målet om 60 procents effektivare energianvändning anges vara satt för att stimulera beteendeförändringar. Gott så, men det är inte här skon klämmer för gemene företag. Om inte klimatförändringarna och en långsiktigt hållbar verksamhet skulle vara nog, så har de höga energipriserna gjort mycket för att förändra företagens – precis som de offentliga aktörernas – beteende. Med det sagt är energieffektivisering en självklar och viktig del av den gröna omställningen.
En stor andel av de östsvenska företagen ser kärnkraften som en viktig del av lösningarna på energiförsörjningen. Kraftslaget är inte omnämnt på det sättet i strategin. Mål 2 inriktas på förnybar och återvunnen energi, som ska stå för 90 procent av länets totala energiproduktion. Kärnkraft är visserligen inte förnybar, däremot fossilfri och anses numera inom EU tillhöra de gröna energikällorna.
Vidare skönjer ÖHK en konflikt mellan mål 4, att minska utsläppen av fossila bränslen inom transportsektorn med 70 procent till 2030, och avsaknaden av ökad energiproduktion. Hållbara transporter och ett fungerande transportsystem är avgörande för en stor del av näringslivet vilket gör tillgången på effektivt bränsle viktig. Fler och fler distributörer och logistikföretag gör elektrifieringsresan, men det är alltjämt en stor och dyr investering för många. Alternativen måste finnas.
ÖHK anser det avgörande att regionens/länets mål överensstämmer och rimmar med nationella och internationella målbilder. Gällande de minskade utsläppen från transportbranschen kan vi bara konstatera att regeringens politik på området med sänkt skatt på bensin och diesel, går i motsatt riktning.
Näringslivet vill, kan och går också redan nu i täten för den gröna omställningen. Det är av vikt att politiska åtgärder och myndighetsutövning stimulerar den utvecklingen, inte bromsar den. enklare, snabbare och mer transparanta tillståndsprocesser – som länsstyrelsen till stor del äger rådighet över – är avgörande för ökad produktion, utbyggnad och därmed också användning av fossilfri energi.
Synpunkter per insatsområde
Inom insatsområde Energi- och klimateffektivt näringsliv ser ÖHK att nätverk och/eller arenor för näringslivet att mötas och samarbeta mer på området skulle kunna erbjudas. Här skulle såväl Regionen som länsstyrelsen kunna spela en roll, antingen som arenaskapare alternativt medfinansiär till sådana. Också för att driva upp tempot i omställningen.
Gällande insatsområde energi- och klimateffektiva bostäder kan konstateras att stor vikt läggs vid bygg- och fastighetssektorn för omställningen. Strategin fastställer att sektorn står för en femtedel av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Skulle denna sektor misslyckas i sin omställning får det således stora negativa konsekvenser. Samtidigt är denna sektor mycket tyngd av rådande ekonomiska läge, vilket försvårar investeringar och långsiktighet. Stöd, råd och insatser till bygg- och fastighetssektorn är alltså viktigt för hela Sveriges omställning.
Övriga synpunkter
Utöver saknaden av konkreta åtgärder och det mod som påtalas i förordet till strategin, saknar ÖHK förankring på nationellt och internationellt plan och framför allt på lokal nivå. Kommunerna är en central aktör som markplanerare och ägare, men också som stadsplanerare gällande exempelvis målet om mer hållbara transporter. Ska delarna om elproduktion utökas, behöver såväl andra regioners samt nationella mål, strategier och planer beaktas.
Som konstateras i början av remissvaret har mycket hänt och förändrats sedan 2019. Således kan mycket hända även kommande fyra år, varför en sådan här strategi för energi och klimat måste vara hållbar även i tidssynpunkt.
ÖHK välkomnar möjligheten att få inkomma med synpunkter. Yttrandet har beretts av Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef.
Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren
Ladda ner texten som PDF här.
Östsvenska Handelskammaren, ÖHK, lämnar följande yttrande angående dialogversionen av Rumslig strategi för Östergötland, diarienummer RÖ 2022/10319
Östsvenska Handelskammaren är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för företag i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra cirka 850 medlemmar för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen och med särskilt fokus på tillväxtstråket East Sweden, som sträcker sig längs kusten från Stockholm ner till Linköping med omnejd.
ÖHK ser att ökad tillgänglighet mellan arbetsmarknadsregionerna, men också med omkringliggande samt den internationella marknaden skulle förbättra förutsättningarna för tillväxt, lyskraft och framtidsutsikter i regionen.
Östsvenska Handelskammaren lämnar följande synpunkter:
I enlighet med vårt remissvar på den regionala utvecklingsstrategin, RUS, för Östergötland anser ÖHK att begreppet ”rumslig” bör övervägas om det ska ersättas av annat begrepp. Rumslig är inget vardagligt begrepp och ganska svårbegripligt vad som menas, vilket stör möjligheten att snabbt ta till sig liksom riskerar alienera människor och företag i dess implementering. Östergötlands geografiska läge; En funktionellt och upp- och hopkopplad region, alt; Funktionellt perspektiv eller liknande vore mer begripligt.
Med det sagt uppskattar ÖHK andemeningen i strategin – att Östergötland är en del och beroende av omkringliggande regioner gällande såväl arbetsmarknad, pendling, kompetensförsörjning, utbildning, bostadsmarknad, infrastruktur, kultur som klimat- och miljöutmaningar.
ÖHK delar bilden av att Linköping och Norrköping är regionens ekonomiska draglok och att kopplingen mellan kommunerna är av avgörande betydelse. ÖHK uppskattar bilden mot 2040 där tillväxtstråket där Ostlänken ska gå mot Stockholm är förstärkt, men kan sakna tydligheten till Nyköping. Närheten till Nyköping inte minst från Norrköping bör tydligare framgå genom möjligheterna till pendling och utbyte för arbete, utbildning och boende. Också Katrineholm bör räknas in och lyftas som en viktig del av ett östgötskt arbetsmarknadsområde.
Nyköping är mer än vägen till Stockholm, även om huvudstaden också kommer närmare med alla dess fördelar vilket kan vara en positiv kraft och utveckling för Östergötland. Gällande de övergripande och storregionala principerna ser ÖHK därmed gärna att Nyköping nämns som en viktig nod att stärka sin koppling till.
ÖHK saknar också förtydligandet av den vitala kopplingen till Norrköpings hamn via riksväg 51 – Finspång, och den för den regionala och nationella export- och importhandelns avgörande lösningen för tungt gods. Att Händelöleden och farbar väg till hamnen – ett riksintresse! – blir verklighet är en central internationell koppling och bör poängteras som en nyckelinfrastruktur för gods och för Sverige som exportland. I målbilden för 2040 finns förstärkt koppling till Örebro med, men till synes som en koppling från Linköping via Mjölby och Motala – inte kortaste vägen via Finspång. En väg som i ÖHK:s mening bör markeras som ett nationellt stråk i stråkkartan transporter.
Redan före remisstidens början (9 januari) proklamerade regeringen att förlängningen av Ostlänken till ny stambana mot Göteborg via Jönköping pausas. Förlängningen mot Hässleholm – Lund stoppades helt. ÖHK inser att viss revidering av strategin därmed är i sin ordning, men vill ändå understryka vikten av att Östergötland i sin strategi för geografiskt strategiskt läge poängterar nyttan med en förlängning av nya stambanan väster- och söderut vidare ut i Europa. Det skulle koppla samman Östergötland än mer med det starka näringslivet i södra Sverige samt norra Europa och öka möjligheterna för pendling och godstrafik den vägen. När Fehmarn Bält-förbindelsen står klar inom några år finns kopplingen till Tyskland via Danmark redo för påkoppling av svensk arbetsmarknad och hållbar tillväxt.
Ytterligare en aspekt som ÖHK vill lyfta i sammanhanget är regionens flygplatser, och vilken roll dessa kan komma att spela fram till 2040 beaktat elektrifiering, drönarflyg med mera samt för Östergötland som geografisk nod i Sverige och internationellt.
I det stora hela anser och uppskattar ÖHK att strategin är positiv med ett tydligt framtidsperspektiv som lyfter gods, arbetspendling och ser Östergötland i ett större sammanhang.
Östsvenska Handelskammaren välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter. Yttrandet har beretts av Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef, och Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur.
Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren
Ta del av yttrandet som PDF här.
Det är glädjande att samrådsprocessen och arbetet med järnvägsplanen för Ostlänken, delen Loddby-Klinga avancerar. Näringslivet har länge investerat och engagerat sig i förberedelserna här och i det funktionella stråk Ostlänken utgör. ÖHK ser mycket positivt på att även Trafikverket ser betydelsen av projektet för den lokala och regionala utvecklingen och de stärkta sambanden mellan regionerna i stråket. Företagen och regionen är beroende av den utvidgade arbetsmarknadsregion och den kapacitetshöjning i järnvägssystemet för utökad pendling, förbättrade godstransporter och tillväxtfrämjande stadsutveckling som Ostlänken innebär.
Vi delar det vi tolkar som Trafikverkets och Norrköpings kommuns uppfattning att det överordnade målet är att säkra Ostlänkens genomförande och få full utväxling på de möjligheter som den nya järnvägen innebär.
Regeringens har nyligen lämnat nya direktiv kring projektets kostnadsbesparingar. Kostnadsbesparingar i sig är inget nytt för projektet men det är angeläget att arbetet fortsätter i god samverkan mellan inblandade aktörer med hänsyn till både Norrköpings stadsutveckling och till optimering av järnvägens funktionalitet och ekonomi. Att minimera järnvägens barriäreffekter, att stationsläge och utformning gynnar intermodalitet och att befintlig stambana och stadsliv fungerar under Ostlänkens byggande måste säkerställas. Ett annat sätt att uttrycka det är att se det i ett samhällsbyggnadsperspektiv och inte enbart infrastrukturperspektiv. Frågor som hur infrastruktur knyts an till resecentrum och omgivningen, hur bebyggelse- och näringslivsutveckling kopplas samman och hur järnvägen funktionalitet kan stärkas och utvecklas måste finnas med i detta perspektiv. Vi förutsätter också att sträckningen Loddby-Klinga stödjer eller i vart fall inte påverkar en framtida utbyggnad av Händelöleden negativt.
God dialog och kommunikation med berörda företag, allmänheten och det offentliga bör vara en prioriterad aktivitet för Trafikverket och dess underentreprenörer.
ÖHK välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter.
Östsvenska Handelskammaren, 2023-03-27
Charlotta Elliot
Projektledare East Sweden Infra Cluster och talesperson infrastruktur
Östsvenska Handelskammaren (ÖHK) är en politiskt obunden medlemsorganisation för näringslivet i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra 850 medlemsföretag för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela området och med särskilt fokus på tillväxtstråket East Sweden som sträcker sig längs kusten från Stockholm ner till Linköping med omnejd.