Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
Ta del av medlemsintervjuer, kommande event, debattartiklar och mycket mer.
I beredning har dialog förts med medlemsföretag, andra handelskamrar, Region Östergötland, Region Sörmland, Region Gotland, Mälardalsrådet samt Nyköping-Östgötalänken. ÖHK ställer sig bakom dessa aktörers yttranden, men vill här lyfta fram några särskilt angelägna aspekter.
Inriktningsunderlaget
I rapporten och vid redovisning av Inriktningsunderlaget trycker Trafikverket hårt på prioritering av underhåll och underhållsskulden framför nybyggnation, nödvändigheten att rusta, modernisera och effektivisera infrastrukturen med särskilt fokus på kostnadskontroll och omprövning av ej påbörjade projekt vid signifikanta förändringar i nyttor, tid och kostnad. Vikten av att införa ERTMS lyfts fram och så en dimension om ett transportsystem som ska klara klimat, trafiksäkerhet och yttre hot.
Samtliga trafikslag omfattas av underlaget, väg, järnväg, sjöfart och flyg, även om de två sistnämnda i huvudsak finansieras utanför nationell plan.
Sammanfattande synpunkter
• Det saknas vision och målbild för transportinfrastruktursystemet. Att enbart försöka upprätthålla eller återställa funktionalitet bygger inte ett land som är i framkant
• Säkerställ ett infrastruktursystem som knyter ihop hela Sverige och Europa, och rusta transportsystemet därefter
• Trafikverket behöver effektivare arbetsprocesser, utvecklade kalkylmodeller och skärpt kostnadskontroll för att klara sitt uppdrag
• Näringslivet (och även kommuner och regioner) behöver stabila planeringsförutsättningar för sina investeringar, längre än 3 års sikt. Utveckling av ny infrastruktur är nödvändig och behöver snabbas på, särskilt på järnväg
• Bra att underhållet prioriteras upp, utnyttja avsatta medel till fullo och samverka bättre kring planering av underhåll
• Öka anslag till ny nationell plan med minst 20 procent och skärp kostnadskontrollen
• Öppna upp för med-, låne- och alternativ finansiering
• Snabba på satsningen av nya signalsystemet ERTMS i planen, utan nytt signalsystem kommer tågtrafiken knappast fungera efter år 2040. Adressera kostnadsökningen för operatörerna
Inriktningsunderlaget handlar i huvudsak om ekonomiska ramar och övergripande prioriteringar. Specifika projekt och objekt, exakt vad som ska göras eller byggas nytt, blir en senare fråga när processen kring ny nationell infrastrukturplan fortsätter. ÖHK vill redan i detta skede lyfta några infrastruktursatsningar som är av extra betydelse för vår region och på nationell nivå:
• En framtidssäkrad Ostlänken
• Förbifart Söderköping, E22
• Anslutande infrastruktur till intermodala noder
• Färjetrafiken till Gotland
• Flygplatssystemen i ett enhetligt transportsammanhang
Målbild för Sveriges transportsystem
Sverige behöver ett väl fungerande transportsystem som inkluderar alla transportslagen i hela landet, för att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet. Växande handel tillsammans med ökande befolkning och resande kräver fler och hållbara transporter. Godset ska ta den kortaste, mest hållbara vägen till sitt mål och människor behöver snabbt och bekvämt kunna röra sig mellan arbetsmarknadsregioner, inom nationen och också ut i världen.
Trafikverket arbetar idag utifrån en prognosstyrd planering. Dessa prognoser överskattar generellt biltrafikens ökning samt underskattar den för gods- och persontransporter på tåg. Modeller för restidsvärdering är inte uppdaterad (vilket är till tågets nackdel) och man tar inte hänsyn till dynamiska effekter kring utbyggd infrastruktur. Förändrade befolkningsprognoser, ekonomisk utveckling, politisk ambition att flytta över transporter från väg till sjö- och järnväg har inte heller fått genomslag.
ÖHK efterlyser en vision och målbild för transportsystemet. Bättre samverkan mellan det offentliga och marknaden, tydligare målstyrning samt främjande av ökad intermodalitet skulle gagna både klimatet och transporteffektiviteten. Trafikverket konstaterar att ”Logiken bakom intermodalitet är att varje trafikslag utför den del av godstransporten där det har bäst förutsättningar givet parametrar som ledtid, kostnad och klimatpåverkan.”
Det är en rationell utgångspunkt. Trafikslagen ska inte ställas mot varandra, samtliga behövs och ska leverera sida vid sida. Säkerställ ett infrastruktursystem som knyter ihop hela Sverige och Europa, och rusta transportsystemet därefter. Tillvarata även de möjligheter för ökade gods- och persontransporter och förändrade transportmönster som Fehmarn Bältförbindelsen medför. Sverige får inte halka efter när grannländer och övriga Europa satsar på förnyad och modern infrastruktur – det kan drabba tillväxten, attraktionskraften och därigenom svensk ekonomi och välfärd negativt.
Långsiktighet
ÖHK vill påminna om näringslivets behov av stabilitet. Näringslivet (och även kommuner och regioner) behöver stabila planeringsförutsättningar för sina investeringar, betydligt längre än 3 års sikt. Att plocka bort eller skjuta fram stora projekt i nationell plan medför ökade kostnader, tappat förtroende och utebliven samhällsnytta.
Det är angeläget att tillräckligt med utrymme ges till utveckling av ny infrastruktur. Det finns stora förväntningar och önskemål från olika samhällsaktörer på infrastrukturen, för att skapa tillgänglighet och att stärka Sveriges konkurrenskraft. Ny infrastruktur behövs för att Sverige ska gå i takt med övriga Europa. Inte minst med anledning av den fasta förbindelsen mellan Fehmarn-Bält, med de ökade transportvolymer som den förväntas medföra. Kapaciteten på järnväg behöver stärkas, längs med Södra stambanan, för att förbinda norra Sverige med kontinenten.
Trafikverket aviserar i underlaget att många objekt i gällande plan ska omprövas, särskilt objekt som inte är påbörjade, där nyttor, tid och kostnad förändrats väsentligt. Lagt kort ligger med andra ord inte längre. Framöver vill man inte ta beslut om större åtgärder förrän i mycket senare skeden, ”när kostnader och nyttor är väl utredda”. Vid den tidpunkt som objekt anses bundna har många gånger stora resurser redan lagts ner i projektet från berörda aktörer. En översyn av process för omprioritering av objekt behöver involvera såväl näringsliv som regioner och kommuner, ifall ambitionen ska vara att först vid byggstartbeslut avgöra ifall projekt ska genomföras.
Underhåll
Det är bra att underhåll för att upprätthålla funktionalitet i infrastrukturen prioriteras upp och tillskjuts medel. Mindre bra är att detta minskar beloppen för nyinvesteringar med motsvarande summa. Att enbart försöka upprätthålla eller återställa funktionalitet bygger inte ett land i världsklass.
Idag är det inte ovanligt att avsatta medel för underhåll förblir outnyttjade, bland annat på grund av Trafikverkets egen organisation. Planeringen behöver bli smartare, avsatta medel utnyttjas bättre och samverkan kring planering av underhåll och driftstopp förbättras. Detta är särskilt viktigt vid järnvägsunderhåll.
Investeringar av nationell betydelse
ÖHK välkomnar att Ostlänken och Projekt E22 Förbifart Söderköping betraktas som bundna objekt. Projekten löper på och går snart in i produktionsfas. Ytterligare ryckighet i projekten riskerar att fördröja och fördyra projekten.
Projektet Ostlänken behöver genomföras i sin helhet. En god budgetdisciplin i projektet är välkommet, men ÖHK med flera förutsätter att staten och Trafikverket inte kompromissar med järnvägens planerade utformning och funktionalitet. En fortsättning av Ostlänken efter Linköping med ytterligare järnvägsspår för att stärka kapaciteten på Södra stambanan krävs. Planering av en fortsättning behöver återupptas, för samordningsvinster vid byggnation, för att minimera störningar i Linköping orakade av byggnation och för att undvika att bygga in framtida flaskhalsar i systemet. För att få ut hela nyttan med Ostlänken krävs också att stråket från Södertälje in mot Stockholm utvecklas med mer kapacitet så tillräckligt med kapacitet finns för att fortsätta utveckla tågtrafiken i Stockholm-Mälardalsregionen.
Logistikbranschen är en viktig bransch för vår region och stora nationella och internationella godsflöden passerar till, från och genom den. Ett systemperspektiv på godstransporter och godsnoder krävs för att säkerställa adekvat infrastruktur, för att ställa om till effektiva intermodala godstransporter. Pålitlig framkomlighet för gods till och från Oxelösunds och Norrköpings hamnar är en nationell angelägenhet.
Effektiva intermodala godstransporter
Regeringen bör uppdra åt Trafikverket att tydligare koppla infrastrukturutbyggnaden till industrins behov och kartlägga flaskhalsar i infrastrukturen. Vidare är det viktigt att åtminstone upprätthålla transportmöjligheterna och åtgärda nuvarande och framtida flaskhalsar till intermodala noder via dimensionering av vägnätet för tyngre och skrymmande vägtransporter. Detta för att möjliggöra för fortsatt verksamhet för den för landet så viktiga exportindustrin. Vägar måste vara anpassade för att hantera stora och tunga transporter, exempelvis Norrköpings hamn har långsiktiga planer för denna typ av gods. Det är inte rimligt att kommuner som hamn- eller terminalägare, vilka står för omfattande investeringskostnader i utvecklingen av verksamheten i syfte att ställa om mot mer effektiva och hållbara godstransporter, också ska bära kostnaden för anslutningar med tillräcklig kapacitet och bärighet för att klara näringslivets transporter.
Ett moderniserat signalsystem, ERTMS
Målåret för utbyggnaden av ett nytt signalsystem ERTMS måste hållas i planen, utan nytt signalsystem kommer tågtrafiken knappast fungera efter år 2040, varken för gods eller persontransporter. Osäkra prognoser för införandet av ERTMS infrastrukturmässiga del påverkar tågföretagens installationsplanering, något som genererar stora och onödiga kostnader för utövarna.
Ramnivåer
Med höjda anslag under kommande planperiod är det möjligt att både upprätthålla och förbättra funktionaliteten i infrastrukturen samt fullfölja intentionerna i gällande plan om infrastrukturens utveckling. ÖHK förordar ökade anslag till ny nationell plan med minst 20 procent och att kostnadskontrollen skärps.
Tuffa prioriteringar behövs alltid när man handskas med skattemedel. Innovation och ny teknik för att få ut det mesta av tilldelade medel är en hygienfaktor, som alltid bör finnas på plats. Men svensk infrastruktur befinner sig i ett kritiskt skede där inte längre bara funktion, tillväxt och konkurrenskraft står på spel utan också klimatet och Sveriges nationella säkerhet. När Europa rustar kan Sverige inte titta på och hänvisa till ”tuffa prioriteringar”. Det är särskilt ohållbart för företag och människor som kan välja andra länder att investera i. Ställd inför klimatmålen, eller fienden om Sverige skulle hamna i krig, väger tuffa prioriteringar lätt. Alltså måste vi börja titta på andra möjligheter för finansiering, via lån eller privata lösningar. Öppna upp dialogen för med-, låne- och alternativ finansiering – det kan bidra till den infrastruktur vårt land behöver för utveckling och tillväxt.
Medelsförstärkning
Länsplanerna behöver ges en större andel av de ekonomiska ramarna jämfört med vad Trafikverket föreslår. Trafikverkets förslag pekar på behov som inte kan lösas inom de föreslagna ramarna.
Med en ny TEN-T-förordning, som snart är på plats, med en utökning av antalet urbana noder verkar det rimligt att undersöka om CEF-utlysningar kan vara ett medel för att kompensera för borttagandet av stadsmiljöavtal och för att finansiera åtgärder i dessa noder.
Sjöfart
Sjöfart har en undanskymd plats i inriktningsunderlaget. Det är centralt att bära i minnet sjöfartens betydelse för exempelvis Gotland. Gotlandstrafiken är livlinan till / från ön och helt avgörande för Gotlands infrastruktur, men med rådande världsläge krävs att man ser ännu bredare på Gotlandstrafiken. Att Gotlandstrafiken idag och även i framtiden är under svensk kontroll är centralt för att säkerställa de försvarspolitiska och säkerhetspolitiska aspekterna.
Flyg
ÖHK saknar hos Trafikverket ett synsätt som sätter flygtrafikens utveckling i ett sammanhang och en helhet. Dels utifrån hur väg- och järnvägsinvesteringar som görs, såsom Ostlänken, knyts samman med utvecklad tillgänglighet till och från flygplatser. Dels hur flygplatssystemet sätts i ett enhetligt transportsammanhang. Stockholm-Mälardalen tappar i internationell konkurrens kring destinationer ut i världen, särskilt jämfört med Oslo och Köpenhamn. Det beror på kapacitetsproblem på Arlanda i peak. Här behöver regeringen vara tydlig med att se hur ett heltäckande systemperspektiv på frågan kan stärka den internationella tillgängligheten. Genom att se hur samverkan kan ske till exempel mellan Stockholm Arlanda och Stockholm Skavsta kan vi stärka utvecklingen i landet.
I vår östsvenska region finns flera flygplatser som behöver synliggöras. Linköping City Airport är ett nav för trafik till Amsterdam och Helsingfors och vidare ut i världen. Samtidigt är den är beredskapsflygplats, central för Saabs verksamhet och svensk försvarsförmåga. Norrköpings flygplats har utvecklingspotential, bland annat gällande framtidensdrönartrafik. Det behövs ett tydligt planeringsansvar för luftrummet och särskilt utifrån den förväntade utvecklingen kring drönare, vilket Trafikverket föreslår. Här behöver regeringen skyndsamt återkomma i ansvarsfrågan, särskilt beträffade nedre luftrummet.
Kompetensförsörjning
För att klara det uppdrag som framför allt järnvägen har kopplat till samhällsutvecklingen behöver kompetensförsörjningen vara i fokus. Det är ett långsiktigt arbete vars framgång är avgörande för samtliga infrastrukturplaner; oavsett storlek, omfattning och komplexitet.
Eftersom staten har en betydande roll att beställa och reglera stora delar av järnvägsinfrastrukturen, är Trafikverkets engagemang för att stötta och säkra sektorns/branschens kompetensförsörjning motiverat. Det skulle även ge myndigheten underlag att bättre planera för framtida infrastruktursatsningar. Trafikverket uppmanar regeringen att ge dem i uppdrag att starta ett nationellt kompetensförsörjningsråd – det är ett initiativ ÖHK välkomnar och stöttar.
Östsvenska Handelskammaren välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter. Yttrandet har beretts av Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef, och Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur.
Simon Helmér, vd
Östsvenska Handelskammaren
Östsvenska Handelskammaren (nedan förkortat ÖHK) är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för företag i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra cirka 850 medlemmar för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen och med särskilt fokus på tillväxtstråket från Stockholm till Linköping med omnejd.
Östsvenska Handelskammaren, ÖHK, lämnar följande yttrande angående granskningsversion av Rumslig strategi för Östergötland, diarienummer RÖ 2022/10319
Östsvenska Handelskammaren är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för företag i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra cirka 850 medlemmar för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen och med särskilt fokus på tillväxtstråket från Stockholm till Linköping med omnejd.
ÖHK ser att ökad tillgänglighet mellan arbetsmarknadsregionerna, men också med omkringliggande samt den internationella marknaden skulle förbättra förutsättningarna för tillväxt, lyskraft och framtidsutsikter i regionen.
Östsvenska Handelskammaren lämnar följande synpunkter:
Vi konstaterar att underlaget bearbetats på ett konstruktivt sätt sedan dialogversionen och att flera av ÖHK:s synpunkter beaktats i granskningsversionen.
Principer
Att stärka Linköping-Norrköping som storregional nod är väsentligt.
Det är mycket viktigt att kommunerna samarbetar mer och att regionen bidrar, stöttar och uppmanar systerstäderna för stärkt samboskap och gemensam utveckling. Gott att man också lyfter vikten även ur ett europeiskt perspektiv, som urban funktionell nod. Linköpings och Norrköpings gemensamma strävan framåt är avgörande för hela regionens tillväxt.
Att stärka Östergötlands kopplingar inom länet och med angränsade län/nationellt är av väsentlig vikt. ÖHK vidhåller att kopplingen till Nyköping borde lyftas mer. Den sörmländska kommunen är Östergötlands port till prioriterade Stockholm. Därtill bör Nyköpings närhet till Norrköping synliggöras mer, inklusive möjligheterna till pendling och utbyte för arbete, utbildning och boende. Befintliga kopplingar mellan Nyköping och Eskilstuna/Mälardalen inte är de allra bästa, Östergötland ligger närmare och utbytet över länsgränserna är i allra högsta grad av ömsesidig nytta.
Vi noterar utan invändning att Hallsberg (punkt 2) och Kalmar (punkt 4) lagts till samt att prioriteringsordningen under punkt 3 ändrats till förmån för Jönköping. Här kan man diskutera prioriteringsordningen, vilken hänger ihop med fokus på Motalas tillväxt, men ÖHK konstaterar att dagens liksom framtidens flöden gör Jönköping, Göteborg, Öresund (E4 och ny stambana som en fortsättning på Ostlänken, vilket ÖHK alltjämt driver), samt Kalmar (E22) viktiga noder för Östergötlands och Sveriges tillväxt.
Regionalt
Invånarantalet förväntas öka med 50 000 personer till år 2040 och Östergötland ha mer integrerade studie-, bostads- och arbetsmarknader. Detta stärker regionens utveckling och robusthet, ett scenario också ÖHK ser framför sig. Särskilt med Ostlänken (regionens viktigaste projekt), förbifart E22/Söderköping, riksväg 35/Åtvidaberg samt dubbelspåret Hallsberg-Degerön på plats.
Likväl som Motala lyfts som en regional nod i den västra delen av länet, med sikte på Örebro, så kan Örebro – Finspång – Norrköping med förbättrad infrastruktur erbjuda koppling ända till Norrköpings hamn och ut i världen.
ÖHK ser gärna mer av näringslivsperspektiv kring vad som är en attraktiv region och god infrastruktur. En välfungerande infrastruktur för gods är avgörande för regionens nationella och internationella attraktions- och konkurrenskraft.
Närgeografiskt
Olika platsers egna kvalitéer ska ge en bredd av livsmiljöer, där Östergötland växer genom att befolkningsmängden ökar. ”Primärt sker noders tillväxt av egen kraft, till följd av närhet till annan nod, förbättrad tillgänglighet eller platsens kvalitéer”. Detta ska inte tas för givet. En välrundad strategi, god samhällsservice och pålitlig infrastruktur kommer inte per automatik med befolkningstillväxt. Tvärtom är det också funktioner som lockar och attraherar både människor och företag. Till platser som företagen flyttar och etablerar sig, efterfrågas kompetens och arbetskraft, som i sin tur kan innebära inflyttning och tillväxt.
Det är glädjande att det uppmärksammas att närgeografisk utveckling fordrar funktionellt utbyte även med orter utanför Östergötland och att ett gott liv skapas genom tillämpning av ett geografiskt helhetsperspektiv – inte av administrativa gränser.
Storregionalt
Ostlänken beräknas stå klar 2035 och bidrar redan i dag till regional tillväxt och utveckling.
Med den nya järnvägen på plats, frigörs kapacitet på södra stambanan och möjliggör mer gods- och arbetspendling. I kombination med dubbelspår mellan Hallsberg och Degerön förbättras förutsättningarna för godstrafik och persontrafik ännu mer.
Regionens näringsliv är starkt beroende av internationell handel, med god infrastruktur och intermodala transporter. Det kan vara direkt från vår region eller via transporter till Stockholm, Göteborg och Öresund vidare ut i Europa och världen.
ÖHK noterar med tillfredsställelse att Norrköpings hamn lagts till i både text och kartbild för Östergötlands storregionala läge. Hamnen är ett utpekat riksintresse och av central roll för den regionala och nationella export- och importhandeln.
Vi konstaterar att kopplingen mot Kalmar finns med i kartbild, men inte textmässigt, liksom att sträckan Stockholm- Oslo är borttaget.
Östergötlands geografiska läge nära Mälardalen, Stockholm och i ett europeiskt utpekat stråk är fördelaktigt, förstås. ÖHK vill poängtera nyttan med förlängning av nya stambanor både västerut mot Göteborg via Jönköping, och söderut mot Malmö/Öresund.
Avslutningsvis
I detta underlag omskrivs kopplingarna söderut först under avsnittet utblick 2050. Det skulle gagna regionen att tidigare än så koppla samman Östergötland än mer med det starka näringslivet i södra Sverige samt norra Europa och öka möjligheterna för pendling och godstrafik den vägen. När Fehmarn Bält-förbindelsen står klar inom några år finns kopplingen till Tyskland via Danmark redo för påkoppling av svensk arbetsmarknad och hållbar tillväxt.
Ytterligare en aspekt som ÖHK vill lyfta i sammanhanget är regionens flygplatser, och vilken roll dessa kan komma att spela fram till 2040 beaktat elektrifiering, drönarflyg med mera samt för Östergötland som geografisk nod i Sverige och internationellt.
I det stora hela anser och uppskattar ÖHK att strategin är positiv med ett tydligt framtidsperspektiv som lyfter gods, arbetspendling och ser det nödvändiga i att sätta Östergötland i ett större sammanhang.
Angående de identifierade sakområden som fortsatt behöver analyseras delar ÖHK analysen, med ett litet frågetecken vid kraft- och energiförsörjning kopplat till den klimat- och energistrategi som Region Östergötland tillsammans med länsstyrelsen i Östergötland tagit fram. I remissvaret på den strategin påpekade ÖHK avsaknaden av energiproduktionsaspekten, vilken kan spela roll för rumslig strategi. Därtill arbetar Region Östergötland med att ta fram en näringslivsstrategi jämte en ev. innovationsstrategi. Därmed infinner sig frågan; hur många strategier är lämpligt att en region har att förhålla sig till i arbetet för näringslivets och medborgarnas bästa?
Östsvenska Handelskammaren välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter. Yttrandet har beretts av Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef, och Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur.
Simon Helmér, vd
Östsvenska Handelskammaren
Ladda ned hela remissvaret här.
En fungerande infrastruktur kommer alltid i topp när vårt näringsliv prioriterar bland frågor som Handelskammaren ska lägga kraft på. Det handlar om väg, räls, flyg och sjöfart. I vår region har vi flera hamnar som sedan länge är nav för import och export av råvaror och produkter. Gotland kräver säkra, snabba och prisvärda transporter av såväl boende som besökare. Utöver detta kräver det nya säkerhetspolitiska läget en fungerande sjöfart med konkurrenskraftiga villkor.
Våra östsvenska företag ställer om för att stärka sin konkurrenskraft och minska sina klimatavtryck. Hållbara transporter fyller en viktig funktion och då är ökad sjöfart en avgörande del av lösningen.
Generellt är vår inställning och farhåga att prishöjningar på lots och farledsavgifter har motverkande effekter för ökade transporter till havs.
Östsvenska Handelskammaren har tagit del av förslagen och tillhörande konsekvensutredningar samt bilagor och önskar lämna följande synpunkter.
Östsvenska handelskammaren avstyrker förslag om ytterligare höjningar av avgifter.
Klimatkompensation
Sjöfartsverkets förslag innefattar en sänkning av farledsavgiften som följd av en klimatkompensation som tilldelats av regeringen (Dnr: 23–00405). Det är positivt att klimatkompensationen kommer dem som använder sjövägen för transporter till del.
Sjöfarten är ett utpekat prioriterat område för ökad potential av transporter både av kapacitetsskäl och av hållbarhetsskäl. Näringslivet behöver stabila, förutsägbara och konkurrenskraftiga förutsättningar för att kunna använda och öka användandet av sjötransporter.
Vi är däremot oroade för negativa konsekvenser när anslaget riskerar att upphöra år 2025.
Östsvenska Handelskammaren välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter. Yttrandet har beretts av Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef, och Charlotta Elliot, talesperson för infrastrukturfrågor.
Simon Helmér
vd, Östsvenska Handelskammaren
Östsvenska Handelskammaren är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för näringslivet i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra 850 medlemsföretag med cirka 50 000 anställda för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i vår region.
Ladda ner texten som PDF här.
Östsvenska Handelskammaren, lämnar följande synpunkter på Aktualiserad energi- och klimatstrategi för Östergötland 2024 – 2027, remissvar EKS dnr: 7759-2023
Östsvenska Handelskammaren, ÖHK, är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för näringslivet i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra 850 medlemsföretag för hållbar tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen.
Näringslivets röst
Energiförsörjningen och behovet av stabil, pålitlig och konkurrenskraftig el har de senaste få åren gått från en i det närmaste ickefråga till den mest prioriterade och kritiska frågan för företagen i den östsvenska regionen. Efter att ÖHK under 2022 ställde frågan till 200 medlemsbolag kan vi konstatera att elbehovet hos många bolag kommer att öka framåt – samtidigt som andra ser en motsatt trend i och med sina energieffektiviserande åtgärder.
De allra flesta företag ser investeringar i infrastrukturen och överföringskapaciteten som den viktigaste åtgärden för Sverige, jämte ökad produktion av fossilfri el inkluderande vind-, sol- och kärnkraft. Att tiden för tillstånds- och miljöprövningsprocesserna kortas är centralt.
Övergripande synpunkter på texten
ÖHK välkomnar aktualisering av energi- och klimatstrategi för Östergötland liksom det faktum att länsstyrelsen och Regionen samordnar – det torde göra det enklare för andra viktiga aktörer såsom kommuner, andra myndigheter, näringsliv och andra intressenter, att förhålla sig till.
Det finns ingen anledning i en sådan här strategi vara långrandig, däremot saknar ÖHK mer konkreta åtgärder inte minst gällande en ökad elproduktion – vilken är helt nödvändig för att klara klimatomställningen och reducera koldioxidutsläppen. Enbart energieffektivisering kommer inte räcka. Enligt gällande beräkningar från exempelvis Energiföretagen kommer Sveriges elbehov att öka med nära 150 procent till 2045 – från dagens 140 TWh till 330TWh. Ett behov som måste mötas med kraft.
Vidare konstaterar vi att mycket har hänt sedan framtagandet av strategin 2019 – en pandemi och Rysslands invasionskrig av Ukraina är två världsomvälvande händelser varav den senare alltjämt pågår fullskaligt. Vi lever med effekterna av båda för lång tid framåt. Den energikris som skalades upp rejält under 2020 och 2021 underblåses dessutom av den ryska aggressionen, som föranlett Europa att kraftigt reducera sitt beroende av rysk gas vilket kraftigt påverkat efterfrågan och därmed prisbilden på energi.
Synpunkter på målen
Med anledning av det ökade elbehovet i regionen, landet och världen i stort vilket också konstateras i strategin, anser ÖHK att ett mål som adresserar elproduktionen saknas. Mål 3 om effektivare energianvändning behöver således kompletteras med ett produktionsmål alternativt ett mål om ökad tillgång till fossilfri el överförd från andra ställen i landet – med fördel de södra delarna och så nära som möjligt, om inte i, vår region. Därtill är en stabil inhemsk energiproduktion av vital säkerhetspolitisk vikt.
Målet om 60 procents effektivare energianvändning anges vara satt för att stimulera beteendeförändringar. Gott så, men det är inte här skon klämmer för gemene företag. Om inte klimatförändringarna och en långsiktigt hållbar verksamhet skulle vara nog, så har de höga energipriserna gjort mycket för att förändra företagens – precis som de offentliga aktörernas – beteende. Med det sagt är energieffektivisering en självklar och viktig del av den gröna omställningen.
En stor andel av de östsvenska företagen ser kärnkraften som en viktig del av lösningarna på energiförsörjningen. Kraftslaget är inte omnämnt på det sättet i strategin. Mål 2 inriktas på förnybar och återvunnen energi, som ska stå för 90 procent av länets totala energiproduktion. Kärnkraft är visserligen inte förnybar, däremot fossilfri och anses numera inom EU tillhöra de gröna energikällorna.
Vidare skönjer ÖHK en konflikt mellan mål 4, att minska utsläppen av fossila bränslen inom transportsektorn med 70 procent till 2030, och avsaknaden av ökad energiproduktion. Hållbara transporter och ett fungerande transportsystem är avgörande för en stor del av näringslivet vilket gör tillgången på effektivt bränsle viktig. Fler och fler distributörer och logistikföretag gör elektrifieringsresan, men det är alltjämt en stor och dyr investering för många. Alternativen måste finnas.
ÖHK anser det avgörande att regionens/länets mål överensstämmer och rimmar med nationella och internationella målbilder. Gällande de minskade utsläppen från transportbranschen kan vi bara konstatera att regeringens politik på området med sänkt skatt på bensin och diesel, går i motsatt riktning.
Näringslivet vill, kan och går också redan nu i täten för den gröna omställningen. Det är av vikt att politiska åtgärder och myndighetsutövning stimulerar den utvecklingen, inte bromsar den. enklare, snabbare och mer transparanta tillståndsprocesser – som länsstyrelsen till stor del äger rådighet över – är avgörande för ökad produktion, utbyggnad och därmed också användning av fossilfri energi.
Synpunkter per insatsområde
Inom insatsområde Energi- och klimateffektivt näringsliv ser ÖHK att nätverk och/eller arenor för näringslivet att mötas och samarbeta mer på området skulle kunna erbjudas. Här skulle såväl Regionen som länsstyrelsen kunna spela en roll, antingen som arenaskapare alternativt medfinansiär till sådana. Också för att driva upp tempot i omställningen.
Gällande insatsområde energi- och klimateffektiva bostäder kan konstateras att stor vikt läggs vid bygg- och fastighetssektorn för omställningen. Strategin fastställer att sektorn står för en femtedel av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Skulle denna sektor misslyckas i sin omställning får det således stora negativa konsekvenser. Samtidigt är denna sektor mycket tyngd av rådande ekonomiska läge, vilket försvårar investeringar och långsiktighet. Stöd, råd och insatser till bygg- och fastighetssektorn är alltså viktigt för hela Sveriges omställning.
Övriga synpunkter
Utöver saknaden av konkreta åtgärder och det mod som påtalas i förordet till strategin, saknar ÖHK förankring på nationellt och internationellt plan och framför allt på lokal nivå. Kommunerna är en central aktör som markplanerare och ägare, men också som stadsplanerare gällande exempelvis målet om mer hållbara transporter. Ska delarna om elproduktion utökas, behöver såväl andra regioners samt nationella mål, strategier och planer beaktas.
Som konstateras i början av remissvaret har mycket hänt och förändrats sedan 2019. Således kan mycket hända även kommande fyra år, varför en sådan här strategi för energi och klimat måste vara hållbar även i tidssynpunkt.
ÖHK välkomnar möjligheten att få inkomma med synpunkter. Yttrandet har beretts av Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef.
Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren
Ladda ner texten som PDF här.
Östsvenska Handelskammaren, ÖHK, lämnar följande yttrande angående dialogversionen av Rumslig strategi för Östergötland, diarienummer RÖ 2022/10319
Östsvenska Handelskammaren är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för företag i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra cirka 850 medlemmar för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen och med särskilt fokus på tillväxtstråket East Sweden, som sträcker sig längs kusten från Stockholm ner till Linköping med omnejd.
ÖHK ser att ökad tillgänglighet mellan arbetsmarknadsregionerna, men också med omkringliggande samt den internationella marknaden skulle förbättra förutsättningarna för tillväxt, lyskraft och framtidsutsikter i regionen.
Östsvenska Handelskammaren lämnar följande synpunkter:
I enlighet med vårt remissvar på den regionala utvecklingsstrategin, RUS, för Östergötland anser ÖHK att begreppet ”rumslig” bör övervägas om det ska ersättas av annat begrepp. Rumslig är inget vardagligt begrepp och ganska svårbegripligt vad som menas, vilket stör möjligheten att snabbt ta till sig liksom riskerar alienera människor och företag i dess implementering. Östergötlands geografiska läge; En funktionellt och upp- och hopkopplad region, alt; Funktionellt perspektiv eller liknande vore mer begripligt.
Med det sagt uppskattar ÖHK andemeningen i strategin – att Östergötland är en del och beroende av omkringliggande regioner gällande såväl arbetsmarknad, pendling, kompetensförsörjning, utbildning, bostadsmarknad, infrastruktur, kultur som klimat- och miljöutmaningar.
ÖHK delar bilden av att Linköping och Norrköping är regionens ekonomiska draglok och att kopplingen mellan kommunerna är av avgörande betydelse. ÖHK uppskattar bilden mot 2040 där tillväxtstråket där Ostlänken ska gå mot Stockholm är förstärkt, men kan sakna tydligheten till Nyköping. Närheten till Nyköping inte minst från Norrköping bör tydligare framgå genom möjligheterna till pendling och utbyte för arbete, utbildning och boende. Också Katrineholm bör räknas in och lyftas som en viktig del av ett östgötskt arbetsmarknadsområde.
Nyköping är mer än vägen till Stockholm, även om huvudstaden också kommer närmare med alla dess fördelar vilket kan vara en positiv kraft och utveckling för Östergötland. Gällande de övergripande och storregionala principerna ser ÖHK därmed gärna att Nyköping nämns som en viktig nod att stärka sin koppling till.
ÖHK saknar också förtydligandet av den vitala kopplingen till Norrköpings hamn via riksväg 51 – Finspång, och den för den regionala och nationella export- och importhandelns avgörande lösningen för tungt gods. Att Händelöleden och farbar väg till hamnen – ett riksintresse! – blir verklighet är en central internationell koppling och bör poängteras som en nyckelinfrastruktur för gods och för Sverige som exportland. I målbilden för 2040 finns förstärkt koppling till Örebro med, men till synes som en koppling från Linköping via Mjölby och Motala – inte kortaste vägen via Finspång. En väg som i ÖHK:s mening bör markeras som ett nationellt stråk i stråkkartan transporter.
Redan före remisstidens början (9 januari) proklamerade regeringen att förlängningen av Ostlänken till ny stambana mot Göteborg via Jönköping pausas. Förlängningen mot Hässleholm – Lund stoppades helt. ÖHK inser att viss revidering av strategin därmed är i sin ordning, men vill ändå understryka vikten av att Östergötland i sin strategi för geografiskt strategiskt läge poängterar nyttan med en förlängning av nya stambanan väster- och söderut vidare ut i Europa. Det skulle koppla samman Östergötland än mer med det starka näringslivet i södra Sverige samt norra Europa och öka möjligheterna för pendling och godstrafik den vägen. När Fehmarn Bält-förbindelsen står klar inom några år finns kopplingen till Tyskland via Danmark redo för påkoppling av svensk arbetsmarknad och hållbar tillväxt.
Ytterligare en aspekt som ÖHK vill lyfta i sammanhanget är regionens flygplatser, och vilken roll dessa kan komma att spela fram till 2040 beaktat elektrifiering, drönarflyg med mera samt för Östergötland som geografisk nod i Sverige och internationellt.
I det stora hela anser och uppskattar ÖHK att strategin är positiv med ett tydligt framtidsperspektiv som lyfter gods, arbetspendling och ser Östergötland i ett större sammanhang.
Östsvenska Handelskammaren välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter. Yttrandet har beretts av Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef, och Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur.
Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren
Ta del av yttrandet som PDF här.
Det är glädjande att samrådsprocessen och arbetet med järnvägsplanen för Ostlänken, delen Loddby-Klinga avancerar. Näringslivet har länge investerat och engagerat sig i förberedelserna här och i det funktionella stråk Ostlänken utgör. ÖHK ser mycket positivt på att även Trafikverket ser betydelsen av projektet för den lokala och regionala utvecklingen och de stärkta sambanden mellan regionerna i stråket. Företagen och regionen är beroende av den utvidgade arbetsmarknadsregion och den kapacitetshöjning i järnvägssystemet för utökad pendling, förbättrade godstransporter och tillväxtfrämjande stadsutveckling som Ostlänken innebär.
Vi delar det vi tolkar som Trafikverkets och Norrköpings kommuns uppfattning att det överordnade målet är att säkra Ostlänkens genomförande och få full utväxling på de möjligheter som den nya järnvägen innebär.
Regeringens har nyligen lämnat nya direktiv kring projektets kostnadsbesparingar. Kostnadsbesparingar i sig är inget nytt för projektet men det är angeläget att arbetet fortsätter i god samverkan mellan inblandade aktörer med hänsyn till både Norrköpings stadsutveckling och till optimering av järnvägens funktionalitet och ekonomi. Att minimera järnvägens barriäreffekter, att stationsläge och utformning gynnar intermodalitet och att befintlig stambana och stadsliv fungerar under Ostlänkens byggande måste säkerställas. Ett annat sätt att uttrycka det är att se det i ett samhällsbyggnadsperspektiv och inte enbart infrastrukturperspektiv. Frågor som hur infrastruktur knyts an till resecentrum och omgivningen, hur bebyggelse- och näringslivsutveckling kopplas samman och hur järnvägen funktionalitet kan stärkas och utvecklas måste finnas med i detta perspektiv. Vi förutsätter också att sträckningen Loddby-Klinga stödjer eller i vart fall inte påverkar en framtida utbyggnad av Händelöleden negativt.
God dialog och kommunikation med berörda företag, allmänheten och det offentliga bör vara en prioriterad aktivitet för Trafikverket och dess underentreprenörer.
ÖHK välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter.
Östsvenska Handelskammaren, 2023-03-27
Charlotta Elliot
Projektledare East Sweden Infra Cluster och talesperson infrastruktur
Östsvenska Handelskammaren (ÖHK) är en politiskt obunden medlemsorganisation för näringslivet i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra 850 medlemsföretag för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela området och med särskilt fokus på tillväxtstråket East Sweden som sträcker sig längs kusten från Stockholm ner till Linköping med omnejd.
Östsvenska Handelskammaren (ÖHK) är en politiskt obunden medlemsorganisation för näringslivet i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra 850 medlemsföretag för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela området.
ÖHK är inte en remissinstans för rubricerad rapport av Trafikanalys, men vill lämna synpunkter på sektion 6.3 ”Förslag inom energieffektiva fartyg”, både med anledning av Gotlands utpekade roll som föregångare i Sverige när det gäller att uppnå ett klimatneutralt samhälle och med anledning den förestående upphandlingen av färjetrafik till Gotland.
Östsvenska Handelskammaren lämnar följande synpunkter
Östsvenska Handelskammaren betonar näringslivet fundamentala betydelse för utveckling och tillväxt. Gotland har under de senaste åren visat positiv utveckling med befolkningstillväxt, stigande BRP och ett dynamiskt näringsliv. En förutsättning för detta har varit, och är, täta, snabba, hållbara och skäligt prissatta transporter till och från fastlandet (sammanfattning av de så kallade Gotländska ståndpunkterna). För Gotland är färjetrafiken vad marktransporter är för andra regioner, både gällande gods och persontrafik. Fungerande logistik och pålitliga transporter är av avgörande vikt för att kunna bedriva och utveckla verksamhet samt för att leva och bo på Gotland.
6.3 Förslag inom Energieffektiva Fartyg
Det är bra att TRAFA särskilt poängterar att klimatkraven bör höjas vid upphandling av inrikes sjöfart. Hållbarhet är en av våra viktigaste frågor framåt, att det är en central fråga för våra medlemmar såväl som för hela regionen. Vi vet också att ett hållbart företagande är ett lönsamt företagande. Det handlar om att rusta sitt företag för dagens och morgondagens utmaningar, såväl ekonomiskt som miljömässigt och socialt.
Det är uppenbart att Gotlands näringsliv är särskilt beroende av en väl fungerande Gotlandstrafik med täta och snabba överfarter. Över tid har överfartstiderna kortats, vilket i praktiken fört Gotland närmre fastlandet och skapat förutsättningar för ett växande näringsliv och ett ökat ekonomiskt utbyte. Det finns många näringsidkare på Gotland och fastlandet vars verksamhet till stor del är beroende av att överfarterna är så pass snabba som de är idag. Allt från lantbruket som säljer dagsfärska varor, till besöksnäringen som utvecklar möten och resmål året runt.
Därför blir vi oroade när TRAFA föreslår sänkta överfartstider – och enligt TRAFA ”försämrad tillgänglighet” – som en lösning till energieffektivisering i Gotlandstrafiken.
Genom ÖHK:s nätverk har vi lärt oss mycket om den teknikutveckling som sker inom sjöfarten idag. Flertalet rederier har visat och tagit i bruk fartyg som går på exempelvis el och vätgas – utan att det innebär en kompromiss med överfartstider och därmed tillgänglighet. Det finns många exempel enbart i Sverige som TRAFA kan undersöka för att se att god tillgänglighet inte behöver innebära höga utsläpp.
På Östsvenska Handelskammaren anser vi att berörda departement borde lägga tonvikt vid minskade utsläpp utan att utgå ifrån att det måste ske på bekostnad av servicenivå och tillgänglighet och ett Gotland som flyttas längre bort från fastlandet.
ÖHK välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter. Yttrandet har beretts av Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef, och Charlotta Elliot, talesperson för infrastrukturfrågor.
Simon Helmér vd
Östsvenska Handelskammaren
Östsvenska Handelskammaren är en politiskt obunden medlemsorganisation för näringslivet i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra medlemsföretag för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i vår region, med särskilt fokus på tillväxtstråket från Stockholm till Linköping med omnejd. ÖHK representerar cirka 850 företag med cirka 50 000 anställda.
ÖHK vill med detta yttrande lyfta de delar som rör vår region – det vill säga elprisområde SE3. Beredningen av yttrandet har i möjligaste mån skett i samråd med ÖHK:s medlemsföretag.
Förslag:
• att skyndsamt, enkelt, transparent och proportionerligt genomföra återbetalning till företag och privatpersoner i elområde SE3 och SE4.
• att modellen utformas som en ersättning per kWh vilket också skapar incitament att industriföretag och andra på ett effektivt sätt kan styra bort sin elkonsumtion från den del av dygnet när pris och konsumtion är som högst
• att stödet inte får äventyra Svenska Kraftnäts investeringar att lösa överföringskapaciteter och annan utbyggnad av Sveriges elnät.
Situationen hos medlemsföretagen
Under vecka 39 2022 genomförde ÖHK en enkätundersökning där nära 200 medlemsföretag medverkade. Resultatet är tydligt, 85 procent av företagen uppger att de är oroliga över energipriserna och dess direkta påverkan på företaget. Oron handlar både om den egna förmågan att betala energikostnader, och om sina kunders och leverantörers förmåga att göra detsamma. Vad som också är tydligt är företagens oro för den generellt minskade köpkraften hos kund vilket kan komma att leda till långtgående negativa effekter.
Oron är extra utbredd i elintensiva branscher, inte minst tillverkningsindustrin men vi noterar även att mindre företag inom till exempel restaurang- och krognäring oroas och drabbas.
Många företag ser sedan länge över sin egen energikonsumtion och har aktivt investerat i energieffektivisering. Samtidigt finns det en uppenbar risk att kommande planerade investeringar i omställning kommer att utebli som följd av de kraftigt stigande omkostnaderna.
Förslag kompenserade nödåtgärder
Gällande utformning och utdelningsförfarande är det viktigt att det görs skyndsamt på ett enkelt, transparent och proportionerligt sätt som minimerar administration och frågetecken. På så vis når stödet de hårdast drabbade kunderna, företrädesvis elområde SE3 och SE4 för bästa effekt.
Detta bör ske genom en modell med frånräkning om x öre/kWh från genomsnittliga timpriser. Genom en sådan modell behålls ett starkt incitament att optimera produktion och konsumtion så att samhällets totala effektuttag de dyraste timmarna kan minimeras. Den effekten är i sin tur mycket värdefull för övriga elkonsumenter och kommer även dessa till godo genom att det totala elpriset kan komma att hållas nere. Denna utformning bedömer vi även är i enlighet med det EU:s länder beslutade om 30 september 2022.
ÖHK är medveten om utmaningen att ta fram ett stöd som upplevs transparent och rättvist då tidsaspekten för många företag idag är mycket kritisk. Flertalet av de företag vi representerar har stora utmaningar med eller ens möjlighet att snabbt korrigera sina priser gentemot kund för att motverka de ökade kostnaderna.
ÖHK föreslår att industriföretag, och andra som på ett effektivt sätt kan styra bort sin konsumtion från den del av dygnet när priset är som högst, skyndsamt ges kompensation för de extra kostnader som uppstår (till exempel lönekostnader).
ÖHK ser också fördelar med en form av välavvägd utdelning som kompensation snarare än ett pristak, som riskerar minska incitamenten för energieffektivisering och heller inte belönar dem som redan vidtagit åtgärder. Återbetalning av x öre/kWh för kunder som haft rörliga prisavtal är den form vi finner mest rättvis och tar hänsyn till redan skedd skada.
ÖHK välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter. Yttrandet har beretts av Simon Helmér, vd, och Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef.
Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren
Östsvenska Handelskammaren lämnar följande remissvar av förslag till nya avgiftsföreskrifter avseende Sjöfartsverkets farleds- och lotsavgifter samt taxa för fartyg på Trollhätte- och Södertälje kanal. Ta del av hela remissvaret här.