Ganska exakt tre år sedan har gått sedan Maria Björk Hummelgren klev innanför dörrarna på Östsvenska Handelskammaren som nytillträdd näringspolitisk chef. Marken var dock bekant sedan tidigare, då hon i tidigare roller besökt Handelskammaren flertalet gånger. 

– Östsvenska Handelskammaren hade länge fascinerat mig med sitt upplägg av politisk påverkan och den kraft som skapades på mötesplatsen. Det finns en bredd i frågorna Handelskammaren driver för näringslivets bästa, men också en unik spets i det regionala perspektivet och relationerna med medlemsföretagen. Så när tillfället uppenbarade sig tvekade jag inte ett ögonblick, säger Maria. 

Många förknippar Handelskammaren med infrastrukturfrågor och regional samverkan, men kompetensförsörjning har också länge funnits som ett fokusområde.  

– När vi har frågat våra medlemsföretag vilken deras största utmaning framåt är blir svaret kompetens. Och här kommer naturligtvis arbetet med 100-listan in. 

Hur då? 

– Visst handlar 100-listan i grunden om jämställdhet, alla människors lika värde och rätt till lika möjligheter och utveckling. Men ur ett företagsperspektiv är det också en fråga om kompetens. Näringslivet och Sverige har inte råd att inte fullt ut tillvarata kompetensen hos hela befolkningen – det vill säga både kvinnor och män.  

– Därtill visar 100-listan att det finns gott om kvinnlig kompetens, och sticker därmed hål på ursäkten att det är ont om kvinnor som vill bidra i styrelsearbete. 

Hur bidrar du till 100-listans styrgruppsarbete? 

– Jag hoppas bidra med ett helhetsperspektiv, genom att alltid ha näringslivet för ögonen. 100-listan är en del av Handelskammaren och här arbetar vi för företagens bästa, det är viktigt att verksamheten inom ramen för 100-listan går i samma riktning. Genom min erfarenhet inom media och kommunikation, blir jag också gärna praktisk i hur vi kommunicerar och får genomslag för 100-listans budskap. Det är svårt att påverka om man inte hörs och syns. 

Vari ligger framgångsfaktorerna för 100-listan och jämställdheten framåt? 

– Jag tror mycket på positiv genomslagskraft, jobba med goda exempel och fira framgångar. Morot går alltid före piska. Vi behöver visa mer vilka fördelar jämställda styrelser och extern kompetens i styrelserummen ger, samt lyfta förebilder och arbeta med konkret relationsbyggande. Ta ytterligare steg som näringslivets röst där de här frågorna har en central plats. 

– 100-listan har en enorm potential framåt och med den starka styrgrupp vi har nu finns alla möjligheter att ta vara på den. 

Här finner du mer information om 100-listan.

Econova är familjeföretaget som beskriver sig som miljöintegratörer och en kraft för hållbar utveckling, genom att vara en betydande aktör inom återvinning av restprodukter. Därtill är företaget ledande i Norden inom trädgårdsprodukter med det välkända varumärket Weibulls i spetsen.

Jeanette Tretten är vd sedan 2018 och tillsammans med sin bror och sina kusiner majoritetsägare i företaget. Utöver sitt uppdrag i Econova är Jeanette aktiv inom styrelsearbete och har ett stort intresse för ledarskapsfilosofier, utveckling och jämställdhet.

Högt på agendan står förstås hållbarhetsarbetet. Men minst lika viktigt är jämställdhet och mångfald, som Jeanette beskriver att hon lägger mycket tankekraft på och gärna ägnar tid att läsa om.

Hur arbetar ni på Econova med frågorna?

– Vi jobbar mycket med jämställdhet och mångfald, och har flertalet konkreta actions på hur vi arbetar med frågan, till exempel vid rekrytering av nya medarbetare och att ha rätt förutsättningar för kvinnliga medarbetare i bland annat vår produktionsmiljö, säger Jeanette. 

Jeanette menar att det är bra med högt satta mål i jämställdhetsarbetet, men hon betonar också vikten av att ha insikter kring hur vi påverkas av normen och underliggande mekanismer. Hon lyfter fram rättvis bedömning vid rekrytering som ett exempel.

– I grunden handlar det om acceptans för olikheter, att det är förprogrammerat att vi ska bete oss på ett särskilt sätt och att vi undermedvetet lägger värderingar. Vid en rekrytering stannar vi gärna upp och reflekterar tillsammans om vi gjort en rättvis bedömning av två kvalificerade kandidater. Forskning visar att kvinnor oftare bedöms utifrån sin prestation och män utifrån sin potential. Därför är det betydelsefullt för oss att rekrytering inte sker per automatik utan att vi stannar upp, reflekterar och bryter det normgivande tankemönstret, förklarar Jeanette.

Hon fortsätter:

– Jämställdhetsarbetet handlar om att skapa långsiktig framgång genom att förändra de underliggande strukturerna. Långsiktighet är ett nyckelord eftersom förändring tar tid, men det allra viktigaste är att man börjar med arbetet och gör något. Det får inte bli en ursäkt till att inte börja.

Och i styrelserummet, hur arbetar ni med frågan där?

– Inom Econova eftersträvar vi 50/50-balans mellan andelen män och kvinnor i både styrelsen och på ledande positioner inom koncernen. I ägarbolaget har ägarna en given plats i styrelsen, och i detta fall är jag enda kvinnliga ägaren i familjeföretaget vilket gör oss lite låsta ut ett jämställdhetsperspektiv. Men även här har vi konkreta actions vi arbetar utifrån. Vi har en aktiv valberedning som utgår från kompetens, vi reflekterar kring rättvis bedömning vid rekrytering av ny ledamot och löpande gör vi utvärderingar av styrelsen – för att nämna några.

– Jag tror också mycket på arbetet även efter rekrytering och att ordförande har en nyckelroll i jämställdhetsarbetet. Exempelvis genom att se till hela styrelsens kompetens, att lägga agendan på rätt nivå och fördela ordet till samtliga ledamöter. Små saker kan man tycka men the devil is in the details, avslutar Jeanette. 

Flera känner säkert igen Pia Carlgren från en rad olika sammanhang. För Östsvenska Handelskammaren har hon både haft uppdrag som styrelseledamot och agerat interims-vd i ett par olika omgångar. Hon har tidigare en bakgrund som entreprenör samt har jobbat som marknads- och kommunikationschef på Länsförsäkringar Östgöta och näringslivsdirektör i Linköpings kommun, då hon även var styrelseledamot och ordförande i Linköping City Airport samt styrelseledamot i Skill. Sedan ett par år är hon sin egen igen och arbetar främst som interimschef, i dag som marknadschef på just Skill. Ett regionalt grundat och väl förankrat bolag som nu är i stark nationell expansion.

– Företaget har växt mycket de senaste åren och vill nu etablera en starkare nationell position och bli en tydligare aktör på marknaden, där ligger fokus i mitt uppdrag, säger hon.

Men det är för rollen i 100-listans styrgrupp som vi träffar Pia för den här intervjun. Utifrån all erfarenhet hon samlat på sig från sina tidigare uppdrag, har hon fått en bred bild av hur det ser ut med jämställdheten i många olika verksamheter och branscher.

– Hur styrelsekonstellationer ser ut påverkar hur världen utvecklas. Därför är det väldigt viktigt att det är möjligt för alla, oavsett kön och bakgrund, att kunna ta en styrelseplats för att vara med och påverka. Så har det inte sett ut historiskt, och det ser fortfarande inte ut så. Men här är 100-listan en viktig pusselbit.

På vilket sätt?

– Dels genom att synliggöra kompetenta kvinnor, men för mig är 100-listan en plattform för påverkan och kommunikation där vi lyfter frågan både medialt och i andra sammanhang. Vi skapar en anledning att prata om jämställdhet i styrelser och lyfter både kvinnor och företag som jobbar med frågorna.

Sätt tydliga mål

Under hösten släpptes 100-listans årliga regionala undersökning som visar hur stor andel kvinnor som sitter i regionens bolagsstyrelser. De senaste siffrorna säger 24 procent, vilket är en procent mer än i fjol och en sexprocentig ökning sedan 2018. 

– När man pratar hållbarhet innebär det också att hålla över tid. Vi vill inte se en snabb skjuts för att sedan dippa lika snabbt. Men jag tänker att en högre takt vore både önskvärd och möjlig, men då måste flera gå från ord till handling och arbeta medvetet och målinriktat med frågan.

”Vi går från industrisamhälle till ett digitalt plattformssamhälle som bygger mer på samverkan och mindre på hierarkier”

Pia Carlgren om jämställdhet i framtidens företag

Hur påverkar du 100-listans arbete genom styrgruppen?

– Jag vill bidra med de långsiktiga tankarna. Det är styrgruppens roll att lyfta blicken och se vad nästa frågor handlar om. Jag kan bidra med kommunikationen och att koppla ihop kontakter och använda mitt nätverk. Och jag är förstås hela tiden en ambassadör i de här frågorna.

100-listan har funnits sedan 2014, vilka är utmaningarna nu när vi kommit en bit på vägen?

– Nu har vi fått upp frågan på bordet och det handlar inte längre om att det saknas vilja och kunskap. Den biten har vi passerat, nu det är en annan nivå i diskussionen. Nästa steg kan vara att titta på vilka som äger bolagen. Hur kan vi påverka där? Att vara med från start när spännande verksamheter startar. I dag finns det fler män som gör sådana resor än kvinnor. Det känns naturligt för en plattform som 100-listan att titta närmare på de frågorna.

Hur ser du på framtiden när det handlar om jämställdheten i näringslivet?

– Jag ser alltid ljust på framtiden. Det finns alltid möjlighet till förändring. Vi är inne i en tid där vi går från industrisamhälle in i ett digitalt plattformssamhälle som bygger mer på samverkan och mindre på hierarkier. Det finns en stor medvetenhet kring de här frågorna så det borde gå åt rätt håll. Visst är det en utmaning att se tillvaron med nya ögon, men när vi väl kommer till en punkt eller en ”tipping point” så kan det gå ganska snabbt. Jag vill tro att vi är där snart.

Fler intervjuer med 100-listans styrgrupp:
Lina Hedström, vd NTM: ”För oss är en viktig del i detta att låta lika många kvinnor som män komma till tals i våra medier.”
Jessica Steén, kontorschef Nordea: ”Det finns inte några genvägar i skapandet av en arbetsplats som präglas av mångfald och inkludering”

För sjunde året i rad genomfördes undersökningen som i år visar att andelen kvinnor i regionens bolagsstyrelser är 24 procent. En ökning med en procentenhet jämfört med i fjol och en ökning med sex procent sedan 2018.

– Årets resultat kan sammanfattas som ett litet steg men ändå ett viktigt steg i rätt riktning, även om utvecklingen går långsamt framåt. Men sett över tid är förändringen tydligare än om man ser från år till år, säger Emma Meijer, projektledare 100-listan.

Högst andel kvinnliga styrelseledamöter finns på Gotland (27 procent), i jämförelse med Södermanland (25 procent) och Östergötland (23 procent).

Fördjupad undersökning i år

Till skillnad från tidigare rapporter har arbetet med årets rapport fördjupats med enkätundersökning och djupintervjuer. 

– Det har gett oss en extra dimension över hur arbetet med jämställdhet ser ut i regionens bolagsstyrelser. Till exempel kan vi se att de bolag som har en kvinna som vd tenderar ha fler kvinnliga ledamöter än de bolag med en man på samma post. Jämställdhetsutvecklingen går dessutom snabbare bland företagen med kvinnlig vd.

Stor uppmärksamhet i media

Regionens ledande nyhetsmedier rapporterade alla om 100-listans undersökning. Här kan du ta del av artiklar samt tv- och radioinslag:

Läs hela 100-listans rapport här

Rapporten offentliggjordes genom ett traditionsenligt event på Kammarforum i Norrköping där inbjudna deltagare bland annat fick lyssna till analys från en panel. Här är ett bildspel från rapportsläppet:

Jessica Steén har en lång och gedigen erfarenhet från bankvärlden. Med undantag för några år, då hon jobbade på en större redovisningsbyrå, har hon arbetat i branschen hela sitt yrkesverksamma liv, och sedan 2007 i ledande positioner. Idag är hon kontorschef på Nordea där hon ansvarar för kontoren i Linköping och Motala.

Jessica är bosatt i Norrköping och tillbringar mycket tid vid skogsfastigheten eller vid landstället i skärgården. Hon gillar att träna, och att jobba i stallet.

– Jag är sedan barnår hästintresserad och till och från får jag utlopp för detta genom att min äldsta dotter har häst, vilket är väldigt kul, säger Jessica. 

Berätta gärna mer om ditt engagemang för 100-listan och jämställdhetsfrågorna.

– Gärna! För att i snabbare takt uppnå en acceptabel nivå av jämställdhet och mångfald i landets styrelser, krävs självklart många olika initiativ från olika håll och på olika sätt. Med 100-listan vill vi skapa insikter genom kunskap, samt visa hur otroligt många kvinnor det finns som är redo att bidra på styrelseposter.

– Genom mitt engagemang i 100-listans styrgrupp har jag möjlighet att påverka själva arbetet och närmare följa utvecklingen, något jag brinner enormt för.

Hur arbetar ni på Nordea med frågorna?

– Nordeas engagemang och arbete för mångfald och inkludering är omfattande, eftersom vi vet att mångfald gör att vi presterar bättre och blir mer innovativa tack vare olikheter i medarbetarnas erfarenheter och bakgrund. Totalt sett har vi en könsfördelning på 50/50, och har som mål att ha en jämn fördelning på alla nivåer i organisationen. Vi har flera pågående satsningar för att främja en jämnare könsfördelning i ledningen och i de delar av organisationen där vi ännu inte har lyckats. Vi arbetar exempelvis med jämställdhet och mångfald i alla våra HR-processer, och även när vi rekryterar nyutexaminerade, för att säkerställa en jämn könsfördelning i ett tidigt skede.

– Vi tror inte att det finns några genvägar i skapandet av en arbetsplats som präglas av mångfald och inkludering, utan det handlar om att väva in tankesätt och metoder i den dagliga verksamheten som gör att olika slags människor attraheras till och vill stanna kvar inom Nordea.

Vad vill du fortsätta bidra med i styrgruppen?

– Genom att skapa engagemang och påverka i de viktiga jämställdhets- och mångfaldsfrågorna. Vi vet att företag på många sätt skulle utvecklas bättre om de vid varje tillfälle hade rätt kompetens i sin styrelse och att de insåg vikten av att tidigt ta in extern representation. Med rätt kompetens är jag övertygad om att jämställdhet och mångfald kommer automatiskt.

– Vi banker har ett ansvar här anser jag, eftersom vi kommer i kontakt med ett en stor andel av regionens företag. Tillsammans med 100-listan har jag tidigare initierat bankluncher där vi samlats kring frågan och diskuterat hur vi kan påverka våra kunder. Min ambition är att fortsätta driva frågan utifrån bankperspektivet.

Vad ser du fram emot i höst?

– Det verkar som vi äntligen kan återgå till att ses igen i större sammanhang, något som jag verkligen gillar och brinner för. Jag tror på det mänskliga mötet och älskar det engagemang och kreativitet vi tillsammans skapar när vi ses.

I 100-listans styrgrupp har Jessica Steén sällskap av Lina Hedenström, vd NTM, Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren och Pia Carlgren, vd Sprkl Management. 100-listans dagliga arbete drivs av projektledare Emma Meijer och Östsvenska Handelskammaren.

Läs gärna intervjun med Lina här.

Den statistiken vill 100-listan förbättra och bjöd därför under tisdagseftermiddagen in till ett digitalt seminarium för att inspirera fler kvinnor till att investera. Syftet var att rusta deltagarna med nya kunskaper och ta ytterligare ett kliv i frågan om jämställt ägande och investeringar. Som investerare och ägare finns en större påverkanskraft och makt att styra utifrån en annan dimension än som styrelseledamot.

Margareta Neld, Monica Hedberg och Ann-Sofie Olsson delgav deltagarna sitt resonemang utifrån rollen som investerare om processer, riskbedömning och möjligheterna. De är grundarna bakom investeringsinitiativet Asynjorna Invest, där är grundtanken att samla kvinnor och gemensamt investera, vilket speglar ett sätt av många att investera på.
Margaretha, Monica och Ann-Sofie berättade också om deras grundläggande principer när de utvärderar ett bolag och vad de som investerare tittar på. De exemplifierade en mängd parametrar, däribland bolagets synsätt och värderingar, affärsmodell, konkurrens, tekniken, om produkten löser ett problem och om den är testad på marknaden. Möjlighet att påverka om styrelseplatser och inte minst kompetens och människorna i och bakom bolaget.

Jonatan Henschen, vd på FineCell, håller just nu på att resa externt kapital och delade med sig av sina erfarenheter utifrån sitt perspektiv som entreprenör och ägare. Jonathan förklarade att likväl som investeraren granskar bolaget bör även entreprenören göra sin egen riskbedömning och värdering av investeraren där en gemensam syn på värdegrund och framtidsutsikter underlättar en blivande och långvarig arbetsrelation. Han lyfte även fram vikten av att fundera över vad de som bolag vill få ut av investeraren, är det kapital, styrelsekompetens eller andra kvaliteter som investeraren kan komplettera bolaget med. Avslutningsvis sammanfattade Jonathan att investeringar innebär ett risktagande, men samtidigt en väldigt stor potential.

Avslutningsvis fick deltagarna möjlighet att i mindre grupper diskutera sitt eget intresse för bolagsinvesteringar och reflektera över det som kommit upp på seminariet. Det är tydligt att det finns ett stort intresse och att många önskade bygga på med ytterligare kunskap framåt.   

BoardMatch är ett matchningsevent för företag som vill eller behöver stärka sin styrelse med nya kompetenta personer. Helt enkelt en arena med syfte att matcha de som söker styrelsekompetens och de som vill engagera sig i styrelsearbete. Som företag får du en unik möjlighet att presentera ditt företag och beskriva era utmaningar och framtidssatsningar. På plats finns erfarna styrelseledamöter som är redo att bidra med sin kompetens för att ta ditt bolag till nästa nivå.

Hur går det till?
Under eventet kommer ni som deltagande företag att presentera er verksamhet, vilka behov ni har och berätta mer om vilken kompetens ni söker efter. Därefter genomförs effektiva möten med ledamöterna där de i sin tur får presentera sig själva och ställa sina frågor. Under eventet finns också möjlighet att nätverka och att lyssna till intressanta föredrag.

Förberedelser
Inför BoardMatch ska ni deltagande företag ta fram en kravspecifikation som inkluderar vad ni söker, denna skickas till oss senast 10 maj som vi sedan skickar till ledamöterna. Inför eventet får ni även ta del av ledamöternas styrelse-CV, vilka skickas till er 26 maj. Till eventdagen 1 juni behöver ni förbereda er pitch, där vi gärna ser att presentationen är omkring 5-10 minuter.

Intresserad eller önskar ni mer information?
Ta chansen, anmäl ert intresse till Jonna, redan idag.

Jonna Hedlund
Projektledare
011 –19 69 93
jonna.hedlund@east.cci.se

John Lennings Stipendiefond är stiftelsen som förvaltas till minne av textilfabrikören John Lenning, 1819–1879, vars värdefulla syfte är att ge ekonomiska bidrag till de som vill vidareutbilda sig och utvecklas för nya utmaningar i sin yrkesroll.

Stiftelsen förvaltar idag ett kapital på omkring 40 miljoner kronor där 80–90 procent av nettoavkastningen på kapitalet årligen delas ut i form av stipendier. Genom åren har man tilldelat stipendier för en rad olika kurser och utbildningar, däribland diplomerad marknadsekonom, yrkesrelaterade språkstudier, certifiering inom Corporate Social Responsibility (CSR), utbildningar inom kvalitet, förändringsledning och projektledning och lastbilskörkort, för att nämna några.

Enligt stiftelsens stadgar tillsätter Östsvenska Handelskammaren en ledamot tillika ordförande till John Lennings Stipendiefond. Den 1 januari stod det klart att Yvonne Anglesjö tar över rollen som styrelseordförande efter Bengt Assarsson. Så här säger hon om uppdraget:

– Det här känns jättekul! Det är en ära att bli vald som styrelseordförande och dessutom till en så anrik och betydelsefull stiftelse. Jag ser fram emot att få fortsätta bedriva det fina arbetet som den tidigare styrelsen påbörjat och att få stötta Norrköpings näringsliv och de stipendiater som vill fortsätta att utveckla sig, säger Yvonne Anglesjö.

Vill du veta mer? Här kan du läsa mer om John Lennings Stipendiefond och ansökan

Kraven för att ansöka om stipendium är att man ska vara folkbokförd i Norrköping och arbeta inom det privata näringslivet i Norrköpings kommun.

Varför valde du att gå styrelseutbildningen Rätt fokus?

Jag har varit i aktiv i flertalet bolagsstyrelser i några år men kände att jag ville ta ytterligare steg och få mer kompetens, kunskap och praktiska verktyg på hur man bäst utvecklar och driver framgångsrika styrelser och får till det där med just ”rätt fokus”.

Vad tyckte du om utbildningen?

Jag är väldigt nöjd, tyckte först det var lite trist att bara köra digitalt men det fungerade långt över förväntan och kursledarna var oerhört kompetenta i frågorna och hade flera inspirerande case från verkligheten.

Vad är det viktigaste du tar med dig?

”Att ha större framrutor än backspeglar”. Jag tror många styrelser fastnar i för mycket rapporterande om insatser igår istället för att prata om vilka insatser företaget kräver imorgon. Att avsätta tid för dessa diskussioner är avgörande och då kanske inte bara en gång om året på strategikonferenser.

Var det något som var en riktig ögonöppnare för dig?

Njae, inte direkt. Men man får en tydlig insikt i att det är mycket formalia att hålla reda på och att det är ett stort ansvar och väldigt tidskrävande att jobba professionellt i en styrelse. Det ska man givetvis ta med sig innan man tackar ja till ett styrelseuppdrag.

Skulle du rekommendera utbildningen?

Absolut, mycket duktiga kursledare, relevant innehåll och trevliga kurskamrater. Så ja, ”rätt fokus” helt enkelt ?

Är du intresserad av att gå en styrelseutbildning? Här kan du se kommande datum.

Årets årsmöte var lite speciellt med en semidigital stämma. Ett 20-tal medlemmar hade kommit till Kammarforum för att delta och ett 30-tal deltog digitalt. Fyra styrelseledamöter tackades av: Björn Persson E.ON., Jacob Sandberg SSAB, Mats Rosander Siemens och Jan Mauritzon Agroetanol.

– Det har varit väldigt intressant att sitta i Handelskammarens styrelse och Handelskammaren har på dessa år förvandlats till en öppen och tillväxtorienterad organisation, sa Mats Rosander som nu slutar på Siemens och går i pension.

Under årsmötet presenterades fyra nya styrelseledamöter. Markus Moisejeff PayEx, Daniel Lundgren Siemens, Johan Kallblad Exsitec och Jonas Lind E.ON. Välkomna!

HÄR kan du se hela styrelsen.

På årsmötet klubbades det också igenom att medlemspriserna kommer att ligga kvar på samma nivå under 2021. Vi delade även ut hållbarhetspriset för 2020.

Vinnarna kan du läs mer om HÄR.