Följ oss på sociala medier

”Det går inte att göra affärer på en död planet”

Artikeln publicerades 26 augusti, 2019

Det konstaterar Martin Hallberg som är expert inom styrelsefrågor och hur styrelsens arbete mot högre hållbarhet i bolaget också leder till bättre affärer och pengar i kassan. Martin Hallberg har gedigen erfarenhet inom hållbarhet och CSR och har arbetar aktivt som rådgivare åt flera stora svenska företag, ägargrupper och institutioner. Han är grundare och vd för konsult- och omvärldsbevakningsföretaget UpHigh och tidigare verksam vid Utrikesdepartementet.

I höst håller Handelskammaren och StyrelseAkademien i en kurs om hållbarhetsfrågor på styrelseagendan.  Välkommen 14 oktober i Linköping. Läs mer om kursen här och anmäl dig.

 

Martin, Vad är den största utmaningen med hållbarhetsfrågor?

– Utmaningen är att kunna definiera och förstå frågan på ett sätt som möjliggör agerande, proaktivt handlande och engagemang. Det handlar om att hitta ett angreppssätt som både är vetenskapligt förankrat och samtidigt för bolagets resa framåt. Frågan kräver mycket kunskap och visar på många sätt vilken komplex, global- by vi bor på. Hållbarhetsfrågan kräver att vi har mod.

 

Hur har hållbarhetsfrågornas betydelse förändrats de senaste åren?

– Från att ha ansetts vara en kostnadsdrivande post under 80- talet, till en risk-orienterad fråga på 90-talet har hållbarhetsfrågan under 2010-talet blivit förknippad med affärsframgång, strategi och värdeskapande. Agenda 2030 utgör en samlad affärsplan för hela världen, det finns stora finansiella fördelar att hämta för de bolag som agerar proaktivt och kommunikativt.

 

Varför är hållbarhetsfrågan viktig?

– There is no business to be made on a dead planet: hållbara erbjudanden är mer långsiktigt lönsamma, starkare i kris och attraktiva varumärken både att handla av och arbeta för.

 

Vilka frågor tycker du är mest aktuella i styrelserummet just nu:

– Vi ser allt mer ägargrupper som tar ett ansvar för att deras pengar hanteras med hållbarhet som en integrerad del av ekvationen. Exempel kan vara aktörer som Antonia Axelsson Johnsson, eller för den delen svenska staten – ägargrupper som kliver in och sätter agendan för hur deras kapital är avhängigt arbete inom hållbarhet. Det skapar ett bredare tryck bland entreprenörer själva. Mycket positivt. En annan viktig trend jag ser handlar om vetenskap och data. Det växer sakta fram en process genom vilken företag försöker att vetenskapssäkra sina hållbarhetsmål. Exempel på detta är mätningar av koldoixid utsläpp (scope 1 till 3) där man arbetar med evidensbaserad målsättning, eller på engelska ”science based targets”. Det handlar om att bli bättre på att förstå att det man gör faktiskt har effekt, och inte enbart är kosmetika.En tredje trend handlar om ledarskap och styrning i en osäker värld. Här ser jag att i takt med att teknologin går framåt, som AI och Blockchain med mera så ställs nya frågor om vad gränsen mellan människa och maskin är, och hur företag skall leda i en värld präglad av osäkerhet. Jag upplever att det finns en stark efterfrågan på just mänskligt ledarskap, som är autentiskt och transparent.

 

Hjärtligt välkommen till kursen 14 oktober! .

 

 

Dela

Nyhetsflöde

Till fler nyheter