Nu har regeringen hållit presskonferens, för att presentera Infrastrukturpropositionen. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Den ekonomiska ramen utökas med 200 miljarder kronor till 1171 miljarder för perioden 2026 till 2037. Utöver detta tillförs ytterligare 59 miljarder kronor, vilket kom som en överraskning. Infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) berättade att detta är medel som härrör från Trafikverkets förvaltningsanslag, som nu omfördelas. Medel från trängselavgifter och dylikt är inte medräknat, det brukar röra sig om cirka 100 miljarder till.
Regeringen menar därmed att den ekonomiska ramen för svensk infrastruktur ökar med hela 27 procent jämfört med nu gällande plan. En historiskt stor satsning, som det heter. Och underhåll ska fortsätta prioriteras.
Fördelningen (1171+ 59 miljarderna) är i korthet:
– 236 miljarder vidmakthållande av järnväg
– 364 miljarder vidmakthållande av väg
– 631 miljarder i nyinvesteringar
Måste kunna hantera både underhåll och investeringar
Så här, meddetsamma efteråt, vill jag dela några korta reflektioner om innehållet, som kommer påverka landets transportinfrastruktur. Sverige måste kunna hantera både underhåll och investeringar. Dessutom krävs nödvändig omställning till högaktuella beredskaps- och klimatkrav. För detta krävs en långsiktig plan och vision, ett systemtänk som presskonferensen inte lyfte fram.
Det är positivt att regeringen:
- pekar ut fyra förslag på projekt att prova alternativ finansiering eller organisering på.
- ökar den ekonomiska ramen med 200+59 miljarder kronor.
- Intäkter från Öresundsbron ska efter 2029 riktas till satsningar i Öresundsregionen, gynnsamt med tanke på Fehmarn Bälts konsekvenser på vår sida bron.
- ökar takten för införandet av ERMTS, nytt mål år 2042.
- Fler åtgärder som TrV och regionerna kan besluta om, när beloppsgränsen för trimnings-och miljöåtgärder och åtgärder inom Länsplaner höjs med 50 respektive 25 miljoner.
- inför en ”central riskreserv” att söka medel ur för namngivna projekt med fördyringar, när de ändå bör genomföras/slutföras.
- trycker på både kostnadskontroll, ökad produktivitet och effektivare upphandlingar.
Väg prioriteras högre än järnväg
Trafikverket har uppskattat det eftersatta underhållet till 127 miljarder kronor. På vägsidan menar regeringen att man med denna proposition tar i kapp hela underhållsskulden. På järnvägssidan säger man att avsatt belopp är maxat och matchat med vad Trafikverket förmår att genomföra. Det handlar om 12 miljarder kronor av dryga 95. Nog hade vi en förhoppning om effektivare modeller för både organisering och maskinpark vid järnvägsunderhåll, jämte samverkan med näringslivet för att minimera driftstörningar i produktion. Kanske kommer djupare läsning och kommande dialog inge mer hopp, låt oss hoppas det. Det är tydligt att väg fortsatt prioriteras högre än järnväg.
Regeringen uttalar vid presskonferensen att transporterna ska fungera dygnet runt, året om, för både person och godstrafik. Som exempel på hur transportsystemet ska bidra till att uppnå klimatmålen, nämndes bara längre och tyngre fordon (BK4). Om vinsten att flytta över gods från väg till järnväg och sjö hördes inget. Flyg nämndes inte heller, även om det sades att alla fyra transportslagen behövs för att främja jobb och tillväxt i hela landet.
Nu kommer branschen läsa och tycka till om den 77 sidor långa propositionen med titeln
”Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera”, som formellt överlämnades till riksdagen idag för beslut inom kort. Därefter ska Trafikverket ta fram förslag till Ny nationell plan och regionerna sina länsplaner. Vi har en viktig period av opinionsarbete framför oss!
Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur och projektledare ESIC
