Med detta i åtanke borde svenska exportföretag se sig om efter nya marknader för sina varor. Med tanke på att det finns frihandelsavtal med till exempel både Sydkorea och Japan och där Sverige har ett gott renommé, kanske det skulle vara på sin plats med att ge sig på en liten exportsatsning. Många mindre företag finner ofta avstånden till fjärran marknader och främmande kulturer som lite skrämmande. Det gäller att övervinna denna rädsla för att vinna nya marknader för sina varor.
En fråga som ofta dyker upp är hur man ska göra för att komma in på en ny marknad? Jag brukar svara med en fråga, – hur gjorde ni när ni hittade ny marknad i Europa? Det funkar på samma sätt där som här när det gäller att hitta nya kunder. Intet nytt under solen!
När det gäller området tull så genomgår den för närvarande en stor förvandling. Jag upplever att många företag verkar helt ovetande om de förändringar som har och kommer att inträffa fram till 2025. Företagarna borde visa lite mer intresse för vad som sker, då ändrade förutsättningar kan ändra förutsättningarna kapitalt för vissa företag när det gäller exporten och eller importen. Här har EU:s ”nya” tullagstiftning Uniform Customs Code (UCC) från 1:e maj 2016 t.ex. inneburit ett ökat personligt ansvar på företagets verkställande direktör. Slarvar man med eller bryter man mot regelverken, så kan detta innebära att man kan få ett personligt näringsförbud.
Man resonerar många gånger som så att man lejer tullhanteringen till en extern part, så är man av med det ”problemet”. Man inser inte att i myndighetens ögon så är säljaren respektive köparen alltid den ytterst ansvarige. Det går alltså inte svära sig fri bara för att man har lagt över tullhanteringen på en underentreprenör.
Här fyller handelskammarna en funktion genom att erbjuda utbildning och support när det gäller den internationella handeln.
Peter Hellman, expert internationell handel
