Debattartikel publicerad i Dagens Industri 1/6 -26
Sveriges välstånd bygger på handel. Varje dag skapas jobb, investeringar och tillväxt genom att lastbilar från Södertälje och Skövde, transformatorer från Ludvika, stål från Luleå, vodka från Åhus eller Spotifyprenumerationer från Stockholm säljs långt utanför våra gränser.
Svensk export av varor och tjänster står för över 50 procent av Sveriges BNP. Sverige har varit framgångsrikt på att hitta och utveckla produkter som resten av världen efterfrågar. Det är förstås bara positivt, men det gör oss också mer sårbara när läget på världsmarknaden förändras.
Precis det händer nu. Protektionismen ökar på många håll i världen, ”industripolitiken” som i praktiken är konkurrensförstörande statsstöd blir vanligare och gemensamma spelregler urholkas. För svenska företag är det dåliga nyheter som försämrar vår konkurrenssituation genom längre ledtider, högre risker och minskad förutsägbarhet. Det ställer inte bara högre krav på näringslivet utan också på klok politik som stärker företagens möjligheter att konkurrera internationellt.
Våra medlemsföretag konkurrerar varje dag på en global marknad där det inte räcker att vara lagom bra. Sverige måste erbjuda bättre villkor än jämförbara länder för att företagen ska kunna växa och investera här.
Därför är valrörelsen 2026 så viktig. Nästa regerings beslut kan avgöra om vi ska fortsätta vara framgångsrika eller om vi ska backa. Inför valet har alla partier därför ett stort ansvar att besvara frågan hur Sverige stärker sin konkurrenskraft i en mer fragmenterad global ekonomi.
Sverige måste fortsatt vara en tydlig röst för fri och rättvis handel i EU. Den inre marknaden, kronjuvelen i EU-bygget, är i behov av en rejäl putsning. Handelshinder, regelverk som ser olika ut och administrativa kostnader gör att företagen inte kan växa. Harmonisering och regelförenkling kanske är tråkiga ord, men de är två av de mest effektiva tillväxtåtgärderna som EU kan genomföra.
Handelsfrågor avgörs ofta på EU-nivå. Men det finns också en hel del som politiker i Sverige kan göra. Vi måste fortsätta att få till fler och mer ambitiösa frihandelsavtal. Varje nytt avtal ger svenska företag tillgång till växande marknader och minskar sårbarheten när världshandeln blir mer osäker.
Det måste gå mycket fortare att få tillstånd att bygga ut energi och infrastruktur.
Det är orimligt att det för 25 år sedan gick snabbare att bygga Öresundsbron och våra kärnkraftsreaktorer än vad det i dag tar att få tillstånd för en enda kraftledning. Tillståndsprocesserna för energi och infrastruktur måste kortas kraftigt. Samtidigt behöver vägar och järnvägar byggas ut i takt med näringslivets behov, så att svenska exportföretag kan transportera varor effektivt och konkurrera på den globala marknaden. Trots hög arbetslöshet i vissa delar av Sverige har många företag svårt att hitta rätt kompetens. Utbildningssystemet måste bättre matcha näringslivets behov och villkoren för arbetskraftsinvandring förbättras.
Allt det här tillsammans: rätt kompetens, bra infrastruktur och stabila regler som inte är onödigt krångliga, är det som bygger upp Sverige. Därför ska de inte behandlas var och en för sig som smala näringspolitiska frågor, utan måste vara en huvuduppgift för nästa regering.
Henrik Dahlström, vd Handelskammaren Jönköpings län
Roza Güclü Hedin, tf. vd Mellansvenska Handelskammaren
Oliver Dogo, vd, Handelskammaren Mittsverige
Rickhard Voigt tf. vd Handelskammaren Mälardalen
Linda Nilsson, vd Norrbottens Handelskammare
Daniella Waldfogel, VD Stockholms Handelskammare
Johan Eklund, vd Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
Sofia Strindholm, vd Handelskammaren Värmland
Åsa Andersson, vd Västerbottens Handelskammare
Charlotte Ljunggren, vd Västsvenska Handelskammaren
Simon Helmér, VD Östsvenska Handelskammaren
