Östsvenska Handelskammaren

Upphandling bygg – Minskat klimatavtryck genom styrning och inköp

Varje år handlar det offentliga upp för 800 miljarder. Hur kan dessa, och andra inköp användas i hållbarhetens tjänst? ESIC:s projektledare Charlotta Elliot summerar förra veckans kunskapshöjande seminarium om byggnation, upphandling och styrning för en ökad hållbarhet.

Regeringen har skickat ut ett remissförslag som innehåller lagskärpning där klimat, människors hälsa och djuromsorg ska beaktas vid offentliga upphandlingar. Där och då uppfattade jag och Cleantech Östergötlands vd Johan Rydberg detta som att flera krav skulle gå från bör till skall och vi blev förstås både hoppfulla och nyfikna. Vad skulle det innebära för våra medlemmar och klimatet framöver? Nu verkar promemorian inte ha drivits vidare så hårt på grund av rådande världsläge – men tanken finns, den är god och den lever vidare. Därför ordnade Östsvenska Handelskammaren/ESIC och Cleantech Östergötland en förmiddagsträff på tema upphandling med fokus på bygg, för minskat klimatavtryck genom styrning och inköp. 

Analys visar inköpens koldioxidbovar 

Det första passet gjordes en inflygning av Jens Johansson på Upphandlingsmyndigheten, om det stöd och den hjälp som faktiskt redan finns via myndigheten. Och det var ganska mycket! Både via deras hemsida eller från de 70 personer som arbetar på den relativt nya myndigheten. Olle Wiman på HBV (Husbyggnadsvaror) berättade vidare om ett projekt som Upphandlingsmyndigheten initierat med en miljöspendanalys. HBV:s medlemmar inom allmännyttan kan använda sig av den för att för att fatta de inköpsbeslut som gör störst skillnad för klimatet och att följa upp att det verkligen bli så. Analysen kartlägger och visar var det största koldioxidutsläppet orsakas bland inköpen.

EO1A0574 edited
Från vänster: Charlotta Elliot, Joakim Lindblom, Johan Rydberg, Camilla Einarsson, Mattias Lindahl, Mikael Sonesson.


Mattias Lindahl från Linköpings Universitet föreläste om livscykelperspektiv och cirkulär ekonomi inom bygg och ville föra in ytterligare en parameter i form av funktion. Husens funktion och livslängd borde tas med i upphandlingsunderlaget för bättre klimat- och kostnadsanalys.

Tävling för minskat klimatavtryck

Det andra passet gav reella exempel på hur man kan agera här och nu, för att bidra till klimatomställningen kopplat till bygg. Joakim Lindblom gav ett smart exempel från Norrköpings kommun, som valt att testa med två markanvisningstävlingar för minskat klimatavtryck. Man gör det i form av ett forskningsprojekt där de designteam som blir utvalda att tävla får ersättning för sitt förslag. Kriterier som energianvändning/överskott, klimatavtryck, social hållbarhet, utvecklingsbarhet och arkitektonisk kvalitet kommer fälla avgörandet om vem som får marktilldelningen och därmed kan handlas upp för att bygga i Inre hamnen eller Björkalund. 

Läs mer: Marknadsdialog om kommande upphandlingar och masshantering inom Ostlänkenprojektet 16 juni

Mikael Sonesson från Linköpings kommun redogjorde för den trähuspolicy som kommunen tagit fram, för att stimulera till mer trähusbyggnation som ett sätt att minska CO2-utsläpp.
Ett hus i trä innebär lagrar också kol under sin livslängd. Kommunen menar också att träbyggnationer kan stärka ortens attraktionskraft och bidra till innovation och varumärkesbyggande. Men vad räknas som trähus? Mikael berättade att byggnadens stomme ska bestå till huvuddelen av träbaserade material, men att det träbaserade material som saknas i stommen kan återfinnas på annan plats i byggnadskonstruktionen. Jag blev också lite förvånad över att en träbyggnad inte måste ha träfasad, det räcker att exponera trä interiört och exteriört. Förklaringen är nog inställningen att allt material med stor klimatpåverkan som ersätts av material med mindre klimatpåverkan är positivt för att bekämpa klimatförändringarna. 

”Betonghus bli lika klimatsmart som trähus”

Det sista exemplet på byggnation som kan bidra till reducerad miljöpåverkan och koldioxidutsläpp beskrevs av Camilla Einarsson från NCC Building.

klimat

Från och med april är all färsk betong som används i NCC:s husbyggnadsprojekt klimatförbättrad till steg 1, vilket ger minst 10 procent i utsläppsbesparing. Steg 2 och steg 3 betyder en minskning om 25 respektive 25 procent. Hur gör man det? Jo, genom att minska cementhalten i betongen och ersätta med annat bindemedel som flygaska eller spill som är restprodukter från andra industriella processer. Ju högre steg, desto dyrare betong. Men bättre för miljön! Och genom att optimera och planera för en slimmad och resurssnål konstruktion redan i ett tidigt skede, så minskar användningen och kostnaden blir inte så stor som man tror. Använd inte mer betong än vad som behövs, använd rätt betong på rätt plats och gjut vid rätt tidpunkt på året, uppmanade Camilla. Då kan ett betonghus bli lika klimatsmart som ett trähus, sade hon och verifierade detta med ett diagram, hämtade från en uträkning gjord inom LFM30 – lokal färdplan Malmö 2030.

Nästa seminarium i september

Vid efterföljande diskussion efterlystes politiska beslut och nya lagkrav. Min slutsats är ändå att näringslivet inom byggsektorn både kan, vill och gör mycket för att bidra till klimatomställningen. Här finns mod och innovationskraft – men också en del slentrian och kunskapsglapp. Östsvenska Handelskammaren och Cleantech Östergötland kommer fortsätta att bidra med forum och seminarier för att driva frågan närmare sin lösning. Nästa tillfälle blir den 23 september med tema transport. Skriv upp det i din kalender!

Charlotta Elliot, projektledare ESIC

Se hela seminariet här:

Relaterade #ESIC

16 april, 2024

ESIC-lunch i Norrköping 16 april

Den 16 april är det dags för nästa nätverksträff för dig som är ESIC-medlem i...

16 maj, 2024

ESIC-lunch i Linköping 16 maj

Den 16 maj är det dags för nästa nätverksträff för dig som är ESIC-medlem i...

Studiebesök Fehmarn Bält och Lübeck

ESIC

Fehmarn Bält-tunneln är ett av Europas största pågående byggprojekt. I dagarna två åkte vi söder ut för att titta närmare...

Fler nyheter

Senaste nytt hos Östsvenska Handelskammaren och i näringslivet

Nyhet
snabbtag

Yttrande angående Trafikverkets Inriktningsunderlag

Remissvar

Östsvenska Handelskammaren, ÖHK, lämnar följande yttrande angående Trafikverkets Inriktningsunderlag inför infrastrukturplaneringen för perioden 2026—2037, diarienummer LI2023/03919

21 maj, 2024

Så förändras globala värdekedjor av geopolitik, säkerhetspolitik och den gröna omställningen

En förändrad omvärld får nu tydlig påverkan på företags värdekedjor. Svenska företag verksamma internationellt behöver...

concept geopolitics worldwide economy chess figures placed map banner31
Nyhet
20220118 1145 DBZ 1924 4000px scaled e1713182607636

Hon blir vice vd på Handelskammaren

Nyheter

Maria Björk Hummelgren är från och med nu både näringspolitisk chef och vice vd. Förändringen innebär att Maria och vd...

Nyhet
snabbtag

Yttrande angående Trafikverkets Inriktningsunderlag

Remissvar

Östsvenska Handelskammaren, ÖHK, lämnar följande yttrande angående Trafikverkets Inriktningsunderlag inför infrastrukturplaneringen för perioden 2026—2037, diarienummer LI2023/03919

Nyhet
20220118 1145 DBZ 1924 4000px scaled e1713182607636

Hon blir vice vd på Handelskammaren

Nyheter

Maria Björk Hummelgren är från och med nu både näringspolitisk chef och vice vd. Förändringen innebär att Maria och vd...

Nyhet
Almedalen 2024 1

Experterna: Så får du ut det mesta av Almedalen

Näringspolitik

Politik, demokrati och nätverkande. Hur får man ut det mesta av Almedalsveckan på Gotland? Det berättade några rutinerade profiler under...