Under de senaste decennierna har det hänt något. Vi verkar vara mer stressade än någonsin. Sjukskrivningarna och produktionsbortfallet ökar för varje år och svaret på frågan hur vi mår blir idag ofta ”jag är stressad” eller ”det är lite mycket nu”. Men vad är stress? Och hur kan vi känna igen den när den kommer och lära oss jobba med den istället för mot den? Här ger Anders Tjernvik, forskningsansvarig på Linkura, sina bästa råd.
1. Lär känna din kropp och förstå din stress
De flesta av oss upplever, mer eller mindre, stress varje dag. Svaret på frågan hur vi mår blir ofta ”jag är stressad” eller ”det är lite mycket nu”. Stress har för oss blivit något negativt, som vi upplever belastar vår kropp och hjärna. Och visst kan det vara så, på lång sikt. Men i grunden är stress något positivt. Stress är det som får oss att leverera, prestera och överleva. Så länge du frigör utrymme för återhämtning (mer om det i råd 3) så kommer stressen jobba för dig istället för mot dig.
Först måste vi förstå stress och lära oss känna igen den. Stress startar alltid i din hjärna. Som sen skapar en belastning i din kropp. För att förstå stress och vilken inverkan den har på dig så måste du lära känna din kropp och se hur den reagerar under stress. Alla reagerar olika på olika saker och situationer. Det som är stress för mig, behöver inte vara stress för dig. Och för att kunna lära sig att hantera din stress är den stora grundprincipen att lära sig känna igen den. Fundera på; Vad är det som utlöser stress för dig?
När du har identifierat det kan du lära dig att styra mentalt hur stor belastningen av stressen blir. Det är inte lätt och det krävs lite jobb, men det går. Då kommer du kunna svara på stressen och förstå när du ska gasa. Eller bromsa. Du kommer också hitta metoder och tankar där du kan se hur du reagerat på liknande situationer tidigare. Det kommer leda till att du kommer hantera stress på ett annat sätt.
2. Jobba med din stress
Ett vanligt (och det första man ofta tänker på) när man är stressad och har för mycket att göra är att plocka bort arbetsuppgifter. Uppgifterna eller de saker som stressar dig. Men det är inte en långsiktig lösning för att komma i balans med din stress. Att plocka bort någon eller ett par saker som stressar kan hjälpa dig på kort sikt och ge ”snabbt” resultat. Och det kan vara nödvändigt ibland. Men varför det inte är en långsiktig lösning är för att du kommer hamna i nya situationer med nya stresspåslag. Livet fungerar så. Och du fungerar så. Istället för att välja bort arbetsuppgifter handlar det om att jobba med de olika stressituationerna för att sänka belastningarna och hantera det bättre.
När du blir stressad av en viss situation, arbetsuppgift eller liknande; tänk tillbaka på dina erfarenheter. Du kommer inse att du varit i liknande situationer tidigare. Och löst dem. Hur gjorde du då? Ett annat bra förslag är att utsätta dig för jobbiga saker, som ligger utanför din trygghetszon. Det kommer leda till att du inser att de inte var så farliga och förstår att du klarar mer än du tror. Försök hitta dina sätt för att jobba med stressen.
3. Återhämtning är A och O
Du kan leverera under hög press och stressa mycket under perioder. Det är ingen fara. Det viktiga är att du återhämtar dig. Men vad är återhämtning? Återhämtning är vila från belastning. Men vad det innebär för dig vet bara du. Men likt vi behöver lära känna vår kropp när den går in i en stressituation måste du lära dig vad återhämtning är för dig. Det kan vara vila eller meditation. Det är individuellt. Prova dig fram vad som är återhämtning för dig. (Träning är bra, men det är en stressreaktion, och därmed inte återhämtning. Mer om det i råd 4.)
När du hittat vad återhämtning är för dig. Sök dig dit och gör det så ofta du kan.
4. Konkreta tips i vardagen
Nedan kommer en rad olika konkreta tips för att minska din stress i vardagen.
Fysisk aktivitet. Alla studier visar det. Fysisk aktivitet fungerar både som förebyggande men också om man är i riskzonen. Fysisk aktivitet är en stressreaktion men efter ett träningspass sjunker stressbelastningen till en lägre nivå än den var före passet. Det leder till att totalbelastningen över ett dygn sjunker om vi tränar. Om man gör detta regelbundet så kommer stressbelastningen att sjunka för varje dag. Och det i sin tur leda till en lägre stressreaktion.
Vila. Fokusera på att vila. Vila behöver inte per automatik vara att sova. Men att sova är viktig återhämtning. Och du sover bättre när det är mörkt, svalt. Den bästa återhämtningen är sömn.
Ställtider. Lägg inte möten direkt efter varandra. Ta det ”lugnt” mellan möten för att skapa återhämtning. Det sänker belastningen drastiskt. Och det bryter de långa passen av stressbelastning.
Struktur och planering. Hitta strukturer och en planering för dig som gör att du har balans mellan stress och återhämtning.
Tillgänglighet. Om inte företaget har en tydlig policy kring tillgänglighet – hur mycket du förväntas vara tillgänglig. Skapa den själv. Idag kan vi vara uppkopplade och nåbara dygnet runt – var inte det. Våga stäng av.
Rutiner för arbetsuppgifter. Skapa dig rutiner för hur du tar dig an olika arbetsuppgifter. Handlar det om att lösa de jobbiga arbetsuppgifterna först? Svara på mail bara på morgonen?
Intern policy. Diskutera med din chef hur ni kan skapa rutiner för din arbetsvardag. Det handlar om såväl tillgänglighet som belastning.
Tidigare råd finns här.
