Vår roll på Handelskammaren är att påtala näringslivet behov. Vare sig det handlar om fungerande logistik, konkurrenskraftiga energipriser eller tillgång på kompetens, så är vi där och belyser fakta. Vår senaste konjunkturrapport från i våras visar att 44 procent av Handelskammarens medlemsbolag behöver rekrytera inom det närmaste året. Kompetensbehovet är med andra ord stort – och brett.
Till skillnad från transporter och energi, områden där det är gott om politiska meningsskiljaktigheter och prioriteringar, finns ingen direkt konflikt om kompetensförsörjning. Paradoxalt nog gör det dock inte frågan enklare att lösa.
Kompetensutmaningen är komplex för den finns i så många olika led. Den sträcker sig från förskolebarns intresse för STEM-ämnen, via fungerande grundskola till gymnasieval, högskola och vidareutbildning. Här väger också aspekter som elevers intresse och drömmar in, som sig bör. Mixa därefter ner arbetsmarknadens efterfrågan och vi har ingen enkel cocktail för utbildningsaktörer att politik blanda till.
Tänk om det kunde finnas en utbildningsform som helt utgick från näringslivets behov! Tänk att det faktiskt gör det. Yrkeshögskolans utbildningar får bara starta med verifikation från arbetsgivare att kompetens saknas på området. Företag uppmuntras att bidra i undervisningen på flera sätt, inte minst genom att ta emot studenterna när de ska ut på praktik (LIA) – en insats som kan visa sig guld värd: hälften av alla YH-elever börjar jobba på en av sina tidigare LIA-platser!
Den här statistiken visade generaldirektören för Myndigheten för yrkeshögskolan, Magnus Wallerå, när han nyligen gästade Handelskammaren. Då arrangerade vi ett rundabordssamtal tillsammans med företrädare från näringslivet, utbildningsaktörer och offentlig verksamhet i syfte att höja kunskapsnivån samt öka intresset för YH.
Fler och fler företag och elever upptäcker den geniala utbildningsformen. Antalet studieplatser ökar för varje år, nu är det upp till en tredjedel av alla som pluggar efter gymnasiet som väljer yrkeshögskolan. Även anslagen från staten ökar, i år tilldelades YH 4,4 miljarder. År 2028 beräknas det landa på nära 4,7 – oavsett vilken regering vi får på plats. Som sagt, här saknas politisk konfliktlinje. Att nöjdheten hos både studerande och handledare på företagen är 90 procent, talar också sitt tydliga språk.
Kunskapen om YH och fördelarna med utbildningsformen måste öka. Om också fler niondeklassare väljer ett praktiskt yrkesförberedande gymnasieprogram samtidigt som näringslivet sluter upp och erbjuder praktikplatser, kan vi börja få grepp om framtidens kompetensförsörjning. Lite mindre prat, och lite mer handling!
Maria Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef
