Vid regeringens presentation av infrastrukturpropositionen blev det klart att regeringen säger ja till höghastighetståg. Byggandet av ny höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö kommer att ske etappvis och i den takt som ekonomin tillåter menar infrastrukturministern Anna Johansson. Ostlänken kommer att byggas som första etapp med byggstart 2017. Regeringen vill under kommande planperiod satsa över 100 miljarder kronor på infrastruktur och höjer därmed anslagen för drift och underhåll för järnvägen med 47 procent. Planen för byggandet av höghastighetsjärnvägen sträcker sig fram till 2029 men det är inte regeringens ambition att hela höghastighetssystemet ska vara färdigbyggt 2029 eftersom ekonomin inte tillåter att man bygger allt på en gång. Regeringens mål med nya stambanor för höghastighetståg är att tillföra ökad kapacitet, knyta samman Stockholm, Göteborg och Malmö, stärka de regionala sambanden och arbetspendlingen samt en etappvis utbyggnad i en takt som ekonomin tillåter. Regeringen betonar samtidigt vikten av att bygga järnvägen på ett smart sätt så att höghastighetsprojektet inte undantränger andra infrastrukturprojekt.
Anna Johansson hade gärna sett en bredare överenskommelse mellan de politiska partierna gällande satsningen men moderaterna sa under torsdagen nej till en satsning på höghastighetståg. Moderaternas Jessica Rosencrantz (trafikpolitisk talesperson) betonade samtidigt att moderaterna säger ja till byggandet av Ostlänken men att partiet inte ställer sig bakom byggandet av höghastighetståg utan istället vill satsa på underhåll och upprustning av befintlig järnväg.
ESIC ser mycket positivt på beskedet från regeringen idag. I och med beslutet är det klart att järnvägen mellan Järna och Linköping kommer att byggas och vi ser fram emot när första spadtaget tas i Norrköping 2017 då byggandet av Kardonbanan inleds.
Rätt investeringar i transportinfrastrukturen bygger Sverige starkt och hållbart för framtiden
Trafikverkets samlade effektbedömningar
Trafikverket presenterade den 23 september sina samlade effektbedömningar (SEB) för utbyggnad av järnväg i södra Sverige. Av SEB framgår att höghastighetsbanor ökar den regionala tillgängligheten mer än utbyggda stambanor och möjliggör nya resemönster. I SEB värderas de effekter som inte kan åsättas ett pris, såsom åtgärdernas fördelningseffekter och hur de motsvarar Sveriges transportpolitiska mål. Till skillnad från tidigare kalkyler som publicerades i maj och juni tidigare i år innebär SEB kvalitativa bedömningar. Utöver det som beaktas i SEB kan det finnas andra politiska aspekter som man vill beakta, exempelvis effekter via tillkomsten av nya bostäder, internationella företagsetableringar i dynamiska regioner med mera. För närvarande görs en oberoende forskningsorganisation (TÖI) en så kallad second opinion av Trafikverkets samhällsekonomiska analyser. Trafikverket fortsätter samtidigt att analysera effekterna av utbyggd järnväg bland annat gällande möjlig trafikering.
Läs mer här:
Trafikverket – Samlad effektbedömning gjord för utbyggd järnväg
Sverigeförhandlingen – Nu finns en samlad effektbedömning för utbyggd järnväg