Förra ett par veckor sedan kom det årliga rankingresultatet från Svenskt Näringsliv kring de svenska städernas näringslivsklimat, nedslående läsning för ganska många av länets kommuner. Åtminstone om man tillhör de större av dem i länet eller landet. I princip alla större kommuner i Sverige gick bakåt i årets ranking, så även i vår region. Linköping rasade från sin höga position, Norrköping låg still på en blygsam placering och Eskilstuna tappade från ett redan lågt läge. Ett fåtal mindre kommuner gick framåt, bland annat Finspång, Katrineholm och Strängnäs. Även lilla Söderköping klättrade ett par steg uppåt.
Någon klok person sade att man aldrig ska kritisera ett resultat på grundval av den mätmetod som använts, det ses då lätt som en slags bortförklaring. Nej, självklart måste man alltid ta ett resultat på allvar, det visar faktiskt en bild av verkligheten. Frågan är bara hur den bilden kommit till och vilka andra saker som kan påverka bilden i ett större perspektiv. Just denna enkät bygger på svar från företag som är medlemmar i Svenskt Näringsliv, oberoende av om de varit i kontakt med kommunen eller inte. Det är också så att många faktorer som påverkar känslan av ett gott företagsklimat inte ryms i enkäten, naturligt nog. Exempelvis synen på svenska företags konkurrenskraft nu och på längre sikt är inte föremål för enkätens frågor, men kan mycket väl påverka resultatet. Det vore inte alls konstigt om svaren – med dagens stora utmaningar på arbetsmarknaden i Sverige och ett oroligt politiskt omvärldsläge – blir negativt påverkade av enskilda företagares oro inför framtiden.
Många som läser rankingen reagerar på att den inte stämmer med deras bild av hur näringslivet vibrerar och lever i just deras stad. De kreativa miljöer som ofta fångar upp och stimulerar till nya företag i framtidsbranscher, kanske inte är så berörda av kommunen och dess service till företag. Man har inte behov av mark, serveringstillstånd eller bygglov, utan det som är centrala faktorer för att mäta näringslivsklimatet för dessa blir snarare hur benägna företagen i staden är när det gäller att nätverka, klustra ihop sig och skapa affärsnytta för sig och sin bransch. Hur får man den typen av dynamik att avspeglas i en mätning?
Handelskammaren sitter med i näringslivsråd i regionens olika kommuner och vet att det både finns ambition och vilja som sedan omsätts i konkret arbete – både bland de kommuner som klättrat i rankingen och de som dalat. Det inbjuder till ytterligare reflektion kring hur vi kan använda rankingen ännu bättre. Ett står klart – det är en ögonblicksbild som ska tas på allvar, men mer som en av flera bitar i ett större pussel än sanningen svart på vitt. För en ranking har inget egenvärde, det är först när vi riktigt tydligt kan läsa ut vilka faktorer som behöver förbättras i en kommuns arbete med och för näringslivet som den blir ett riktigt vasst verktyg!
Anna Lövheim
Näringspolitisk chef
