Det är språkvetaren Sara Lövestam, författare till ”Handbok för språkpoliser”, som uttrycker att hon i egenskap av språkpolis ”rättar dem hon älskar”. Och att det självklart är skillnad på att försynt påpeka ett språkligt misstag, och att skälla ut människor som säger ”egenkligen” istället för ”egentligen”. Lövestam utvecklar: ”Jag vill ju att både barn och vuxna i min närhet ska veta att det heter ’dra alla över en kam’ och inte ’dra alla över en kant’ för att de inte ska bli dömda av andra människor” (Svt 13/9).
Blir man så dömd för att man skriver ”dem” när det ska vara ”de”, eller säger ”omständig” istället för ”omständlig” (jo, det heter så!)? Jo, visst är det till stor del så. Stöter språkpolisen på brott så kanske pläderingen för det korrekta uttalet eller stavningen alltid blir så högljudd – men nog agerar den tystlåtna rättsinstansen och dömer utan vidare försvar (du vet att det stämmer)!
Men språkliga brister ger inte bara upphov till himlande ögon och syrliga kommentarer. De kan också leda till betydligt allvarligare konsekvenser. Som ett förlorat jobb till exempel. Enligt en Novus-undersökning på uppdrag av Utbildningsradion uppger 35 procent av svenska chefer att de någon gång valt bort unga arbetssökande på grund av de skriver för dåligt – trots att de i övrigt uppfyllt kriterierna för jobbet. 12 procent av cheferna har gjort det fler än en gång (Svt 26/8).
På de högre lärosätena upplevs bristerna i svenska språket som än mer graverande; nästan hälften av universitets- och högskolelärarna tycker att unga studenter har dåliga kunskaper i att uttrycka sig i skrift. Den utbredda digitaliseringen pekas ut som en bov i dramat – med autocorrect slipper man lära sig stava rätt. Samtidigt tycks den förklaringen lättvindig, och är inte särskilt lösningsorienterad.
Ett gott språk handlar om så mycket mer än stavning. Visst är det en konst att uttrycka sig felfritt, varierat och till och med vackert, men det är ju även en fråga om att göra sig förstådd. Från den akademiska världen rapporteras till exempel att allt fler tentor underkänds på grund av språket.
Främsta tipset för den som vill ha ett vårdat och korrekt språkbruk är – att läsa. Och till alla språkpoliser där ute: rätta gärna, men gör det med kärlek. Kärlek till orden och kärlek till medmänniskan. Så vårdar vi varandra och vårt språk.
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren
