LINK Business Center, Linköping

Näringslivets hus, Nyköping

Destination Gotland, Visby

LÄS MER: Här kan du ta del av hela rapporten

För åttonde året i rad genomfördes undersökningen som i år visar att andelen kvinnor i den östsvenska regionens bolagsstyrelser är 25 procent. En ökning med en procentenhet jämfört med i fjol och sju procent sedan 2018.

– Det är glädjande att vi historiskt alltid har gått åt rätt håll. I år har vi förutom andel styrelseledamöter och vd tittat på kvinnliga ordförande, och vi ser ett mönster. Är vd och/eller ordförande kvinna plägar styrelsen bestå av fler kvinnor. Vad som kommer först kan man spekulera i, men intressant är att kvinnor uppenbarligen kan påverka representationen för andra kvinnor – aktivt eller passivt – genom sina positioner.

– Kvinnor kan lyfta kvinnor, genom rekommendationer, utnämningar med mera. Det är positivt och bådar gott för utvecklingen framåt, säger Jonna Hedlund från Östsvenska Handelskammaren som projektleder 100-listan.

Högst andel kvinnliga styrelseledamöter finns på Gotland med 30 procent (27 procent förra året), vilket är bäst i landet. Östergötland och Sörmland ligger på 24 procent.

Så roligt att Gotland har nått hela 30 procent i år. Gotland har alltid legat i topp men aldrig med så mycket som i år. Östergötland och Sörmland har en knapp förändring sedan förra året på en procent upp respektive ned men tittar vi bakåt i tiden har samtliga län haft en klar förbättring sedan 2018, säger Jonna Hedlund.

Nytt för i år: Jämför med hela landet

En av årets nyheter är att vi för första gången tittar hur det ser ut utanför östsvenska regionen. Där kan vi se glädjande siffror som visar att Gotland har de mest jämställda bolagsstyrelserna i landet. Sörmland placeras i övre halvan och Östergötland knappt därefter.

– För första gången blickar vi utanför regionens gränser och undersöker andelen kvinnor i hela Sveriges bolagsstyrelser. Vår region har precis samma fördelning som rikssnittet på 25 procent. Vi ser en ganska stor variation mellan 20 och 30 procent vilket visar på att samtliga län har en bit kvar till mål. Men att Gotland, Stockholm och Värmland tagit täten är positivt och jag hoppas fler hänger på, säger Jonna Hedlund.

Rapporten släpptes på tre orter samtidigt

Enligt traditionen kommer rapporten offentliggöras i samband med ett event hos oss på Handelskammaren där deltagare får lyssna till genomgång av rapporten, analyser och panelsamtal. För första gången i år kommer rapportsläppet äga rum på tre orter samtidigt: Linköping, Nyköping och Visby.

LÄS MER: Här kan du ta del av hela rapporten

Att rapportens rubrik lyder Trångsynt i toppen är tyvärr passande för hur det ser ut i Sveriges börsbolag. Nio av tio vd:ar är män med svensk bakgrund och Sverige placerar sig under EU-snittet när det kommer till kvinnliga vd:ar.

Blickar vi tillbaka tio år konstaterar Allbright i rapporten att det idag är fyra gånger fler kvinnor på vd-positioner. Åtminstone en positiv utveckling men de utgör bara 12 procent av börsens vd:ar – och utvecklingen går långsamt, det har sett ut så här de senaste fem åren. Vi ser att Sverige halkar efter i internationella mätningar och länder som Bulgarien, Kroatien och Slovaken toppar listan.  

Hur det kommer sig att det ser ut så här är fortfarande? Gång på gång läser vi i studier att diversifierade grupper ger bättre innovation och nytänkande som ökar konkurrenskraften och lönsamheten. Att majoriteten av Sveriges akademiker är kvinnor borde även det vara ett starkt argument för att vi borde ha kommit längre. För vi är alla är ju överens om att kompetens är det allra viktigaste – och den besitter ju både kvinnor och män.  

För att se en förändring måste vi börja se bortom det personliga nätverket, som så ofta väger tungt på arbetsmarknaden – det gör ju att vi missar all den kompetens som finns därute. Om vi inte börjar göra det, tror jag att vi kommer att stå och stampa vid samma snedfördelning alldeles för länge.  

Jag är glad över att vi idag är många organisationer som belyser och arbetar hårt med kompetens- och jämställdhetsfrågan.  

Framåt tillsammans för förändring.  

Jonna Hedlund, projektledare 100-listan och styrelsefrågor 

Läs rapporten här. (extern länk)  

Ganska exakt tre år sedan har gått sedan Maria Björk Hummelgren klev innanför dörrarna på Östsvenska Handelskammaren som nytillträdd näringspolitisk chef. Marken var dock bekant sedan tidigare, då hon i tidigare roller besökt Handelskammaren flertalet gånger. 

– Östsvenska Handelskammaren hade länge fascinerat mig med sitt upplägg av politisk påverkan och den kraft som skapades på mötesplatsen. Det finns en bredd i frågorna Handelskammaren driver för näringslivets bästa, men också en unik spets i det regionala perspektivet och relationerna med medlemsföretagen. Så när tillfället uppenbarade sig tvekade jag inte ett ögonblick, säger Maria. 

Många förknippar Handelskammaren med infrastrukturfrågor och regional samverkan, men kompetensförsörjning har också länge funnits som ett fokusområde.  

– När vi har frågat våra medlemsföretag vilken deras största utmaning framåt är blir svaret kompetens. Och här kommer naturligtvis arbetet med 100-listan in. 

Hur då? 

– Visst handlar 100-listan i grunden om jämställdhet, alla människors lika värde och rätt till lika möjligheter och utveckling. Men ur ett företagsperspektiv är det också en fråga om kompetens. Näringslivet och Sverige har inte råd att inte fullt ut tillvarata kompetensen hos hela befolkningen – det vill säga både kvinnor och män.  

– Därtill visar 100-listan att det finns gott om kvinnlig kompetens, och sticker därmed hål på ursäkten att det är ont om kvinnor som vill bidra i styrelsearbete. 

Hur bidrar du till 100-listans styrgruppsarbete? 

– Jag hoppas bidra med ett helhetsperspektiv, genom att alltid ha näringslivet för ögonen. 100-listan är en del av Handelskammaren och här arbetar vi för företagens bästa, det är viktigt att verksamheten inom ramen för 100-listan går i samma riktning. Genom min erfarenhet inom media och kommunikation, blir jag också gärna praktisk i hur vi kommunicerar och får genomslag för 100-listans budskap. Det är svårt att påverka om man inte hörs och syns. 

Vari ligger framgångsfaktorerna för 100-listan och jämställdheten framåt? 

– Jag tror mycket på positiv genomslagskraft, jobba med goda exempel och fira framgångar. Morot går alltid före piska. Vi behöver visa mer vilka fördelar jämställda styrelser och extern kompetens i styrelserummen ger, samt lyfta förebilder och arbeta med konkret relationsbyggande. Ta ytterligare steg som näringslivets röst där de här frågorna har en central plats. 

– 100-listan har en enorm potential framåt och med den starka styrgrupp vi har nu finns alla möjligheter att ta vara på den. 

Här finner du mer information om 100-listan.

– 100-listan är ett konkret exempel på aktivitet som kommer leda till resultat över tid. Vi har varit aktiva och följt 100-listan under åren, och nu var det läge att ta ytterligare steget vidare och bli silverpartner, säger Henrik Eklund.

Att samtala och mäta utvecklingen på styrelsenivå beskriver Henrik är mycket betydelsefullt för att se förändringen mot jämställda styrelser. 

– Vi tycker att utvecklingen har varit bra men det går för långsamt och det gäller framförallt ägarledda bolag. Ska vi nå 50/50 i styrelserummen så måste vi öka takten.

Berätta gärna hur ni arbetar med jämställdhet internt?

– Vi försöker att genomspegla samhället med vår koncern, allt ifrån styrelsen till traineerna. Vi jobbar hela tiden för att bli bättre på alla områden, säger Henrik och fortsätter:

– Om vi summerar året som gått vill jag lyfta fram att hälften av traineerna är kvinnor, en fjärdedel av de uttagna till ledarskapsprogram är kvinnor och vår styrelse är helt jämställd. Men vi är inte nöjda riktigt än, utan vi har förbättringspotential i vår ledningsgrupp där endast en av sju är kvinnor. En viktig del är också att vi även ser över vår rekryteringsprocess för att alltid kunna ha flera intressanta kandidater med olika kompetenser och kön.

På vilket sätt kan ni bidra till jämställdhet i er bransch och i näringslivet?

– Vi lever och verkar i en konservativ och mansdominerad bransch där det är väldigt viktigt att bana väg för att skapa förändring. Att ständigt uppmana och erbjuda intressanta och utvecklande tjänster till både kvinnor och män är viktigt. Vi samtalar och tar gärna debatten om hur vi ska utveckla näringslivet till en mera jämlik arena. Men framför allt kan vi föregå som ett gott exempel.

Stort tack till ED Gruppen och alla våra partners! Här kan du se alla 100-listans samarbetspartners.

Läs mer om 100-listan här!

Econova är familjeföretaget som beskriver sig som miljöintegratörer och en kraft för hållbar utveckling, genom att vara en betydande aktör inom återvinning av restprodukter. Därtill är företaget ledande i Norden inom trädgårdsprodukter med det välkända varumärket Weibulls i spetsen.

Jeanette Tretten är vd sedan 2018 och tillsammans med sin bror och sina kusiner majoritetsägare i företaget. Utöver sitt uppdrag i Econova är Jeanette aktiv inom styrelsearbete och har ett stort intresse för ledarskapsfilosofier, utveckling och jämställdhet.

Högt på agendan står förstås hållbarhetsarbetet. Men minst lika viktigt är jämställdhet och mångfald, som Jeanette beskriver att hon lägger mycket tankekraft på och gärna ägnar tid att läsa om.

Hur arbetar ni på Econova med frågorna?

– Vi jobbar mycket med jämställdhet och mångfald, och har flertalet konkreta actions på hur vi arbetar med frågan, till exempel vid rekrytering av nya medarbetare och att ha rätt förutsättningar för kvinnliga medarbetare i bland annat vår produktionsmiljö, säger Jeanette. 

Jeanette menar att det är bra med högt satta mål i jämställdhetsarbetet, men hon betonar också vikten av att ha insikter kring hur vi påverkas av normen och underliggande mekanismer. Hon lyfter fram rättvis bedömning vid rekrytering som ett exempel.

– I grunden handlar det om acceptans för olikheter, att det är förprogrammerat att vi ska bete oss på ett särskilt sätt och att vi undermedvetet lägger värderingar. Vid en rekrytering stannar vi gärna upp och reflekterar tillsammans om vi gjort en rättvis bedömning av två kvalificerade kandidater. Forskning visar att kvinnor oftare bedöms utifrån sin prestation och män utifrån sin potential. Därför är det betydelsefullt för oss att rekrytering inte sker per automatik utan att vi stannar upp, reflekterar och bryter det normgivande tankemönstret, förklarar Jeanette.

Hon fortsätter:

– Jämställdhetsarbetet handlar om att skapa långsiktig framgång genom att förändra de underliggande strukturerna. Långsiktighet är ett nyckelord eftersom förändring tar tid, men det allra viktigaste är att man börjar med arbetet och gör något. Det får inte bli en ursäkt till att inte börja.

Och i styrelserummet, hur arbetar ni med frågan där?

– Inom Econova eftersträvar vi 50/50-balans mellan andelen män och kvinnor i både styrelsen och på ledande positioner inom koncernen. I ägarbolaget har ägarna en given plats i styrelsen, och i detta fall är jag enda kvinnliga ägaren i familjeföretaget vilket gör oss lite låsta ut ett jämställdhetsperspektiv. Men även här har vi konkreta actions vi arbetar utifrån. Vi har en aktiv valberedning som utgår från kompetens, vi reflekterar kring rättvis bedömning vid rekrytering av ny ledamot och löpande gör vi utvärderingar av styrelsen – för att nämna några.

– Jag tror också mycket på arbetet även efter rekrytering och att ordförande har en nyckelroll i jämställdhetsarbetet. Exempelvis genom att se till hela styrelsens kompetens, att lägga agendan på rätt nivå och fördela ordet till samtliga ledamöter. Små saker kan man tycka men the devil is in the details, avslutar Jeanette. 

Debattartikel publicerad NT, Corren, Folkbladet, Sörmlands Nyheter.

I år firar Sverige 100 år av demokrati. Vid det första jämställda valet 1921 anade nog få att det skulle dröja ett århundrade innan en kvinna skulle utses till statsminister. Oavsett politisk hemvist är det betydelsefullt att Sveriges nya regeringschef heter Magdalena Andersson. Listan på namn som innehaft posten tidigare börjar med Louis De Geer 1876 och går via Per-Albin, Tage, Torbjörn, Olof, Fredrik och Göran med flera tills den landar på Stefan. Inte färre än 33 män föregår Magdalena. Trots att vi i Sverige ofta ser oss som förebilder gällande jämställdhet är vi långt ifrån först i världen (sist i Norden) att utse en kvinna till statsminister. 

En annan mansdominerande roll är den som ledamot i en bolagsstyrelse. Andelen kvinnor ökar, men takten är långsam. På nationell nivå är, enligt stiftelsen Allbright, andelen i dagsläget 35 procent. Inom ramen för 100-listan, ett initiativ och nätverk för ökad kompetens och fler kvinnor i styrelserummen, undersöks varje år statusen i de östgötska bolagen. Dessvärre kan vi konstatera att vår region ligger efter, även om det också här går sakta framåt. 

Bolagsstyrelserna i de 200 största bolagen i Östergötland har granskats. I dessa är andelen kvinnor 23 procent. De större bolagen är något mer jämställda än de mindre. Har det då någon betydelse? Ja, förutom det uppenbara att kvinnor och män ska ha samma möjligheter till karriär, personlig utveckling och inflytande i näringslivet, visar forskning att jämställda styrelser med externa ledamöter leder till bättre utveckling och lönsamhet i bolaget. 

Fler kvinnor i ledande positioner ger flera positiva effekter, individuella, ekonomiska och samhällsmässiga. Det behövs fler förebilder som visar vägen, gärna in till styrelserummen. Fler kvinnor behöver gå en styrelseutbildning och tillgängliggöra sin kompetens för bolagsstyrelserna. En kvinna som ordförande har också visat sig vara ett framgångsrecept för att locka fler kvinnor till styrelsen. Detsamma gäller om bolagets vd är kvinna. 100-listans rapport visar att bolag med en kvinna som vd har 40 procent andel kvinnor i styrelsen, medan motsvarande siffra för bolag med en man som vd är 20 procent. Mönstret kan naturligtvis tyda på att fler kvinnor i styrelserummen leder till att också fler kvinnor utses till vd. I dagsläget har emellertid blott 13 procent av bolagen i Östergötland har en kvinna som vd. 

Vi förespråkar inte kvotering. Tvärtom är det ett problem när kön går före kompetens, vilket varit fallet under decennier. Nu börjar vi se en utveckling där kvinnornas kvalifikationer värderas jämlikt med männens. Vi ska uppmärksamma de små framstegen, men utvecklingen går för sakta. Det får inte ta 100 år innan vi ser jämställda styrelserum.

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren
Emma Meijer, projektledare 100-listan
Karin Ljungmark-Malmström, ordförande Östsvenska Handelskammaren

Flera känner säkert igen Pia Carlgren från en rad olika sammanhang. För Östsvenska Handelskammaren har hon både haft uppdrag som styrelseledamot och agerat interims-vd i ett par olika omgångar. Hon har tidigare en bakgrund som entreprenör samt har jobbat som marknads- och kommunikationschef på Länsförsäkringar Östgöta och näringslivsdirektör i Linköpings kommun, då hon även var styrelseledamot och ordförande i Linköping City Airport samt styrelseledamot i Skill. Sedan ett par år är hon sin egen igen och arbetar främst som interimschef, i dag som marknadschef på just Skill. Ett regionalt grundat och väl förankrat bolag som nu är i stark nationell expansion.

– Företaget har växt mycket de senaste åren och vill nu etablera en starkare nationell position och bli en tydligare aktör på marknaden, där ligger fokus i mitt uppdrag, säger hon.

Men det är för rollen i 100-listans styrgrupp som vi träffar Pia för den här intervjun. Utifrån all erfarenhet hon samlat på sig från sina tidigare uppdrag, har hon fått en bred bild av hur det ser ut med jämställdheten i många olika verksamheter och branscher.

– Hur styrelsekonstellationer ser ut påverkar hur världen utvecklas. Därför är det väldigt viktigt att det är möjligt för alla, oavsett kön och bakgrund, att kunna ta en styrelseplats för att vara med och påverka. Så har det inte sett ut historiskt, och det ser fortfarande inte ut så. Men här är 100-listan en viktig pusselbit.

På vilket sätt?

– Dels genom att synliggöra kompetenta kvinnor, men för mig är 100-listan en plattform för påverkan och kommunikation där vi lyfter frågan både medialt och i andra sammanhang. Vi skapar en anledning att prata om jämställdhet i styrelser och lyfter både kvinnor och företag som jobbar med frågorna.

Sätt tydliga mål

Under hösten släpptes 100-listans årliga regionala undersökning som visar hur stor andel kvinnor som sitter i regionens bolagsstyrelser. De senaste siffrorna säger 24 procent, vilket är en procent mer än i fjol och en sexprocentig ökning sedan 2018. 

– När man pratar hållbarhet innebär det också att hålla över tid. Vi vill inte se en snabb skjuts för att sedan dippa lika snabbt. Men jag tänker att en högre takt vore både önskvärd och möjlig, men då måste flera gå från ord till handling och arbeta medvetet och målinriktat med frågan.

Hur påverkar du 100-listans arbete genom styrgruppen?

– Jag vill bidra med de långsiktiga tankarna. Det är styrgruppens roll att lyfta blicken och se vad nästa frågor handlar om. Jag kan bidra med kommunikationen och att koppla ihop kontakter och använda mitt nätverk. Och jag är förstås hela tiden en ambassadör i de här frågorna.

100-listan har funnits sedan 2014, vilka är utmaningarna nu när vi kommit en bit på vägen?

– Nu har vi fått upp frågan på bordet och det handlar inte längre om att det saknas vilja och kunskap. Den biten har vi passerat, nu det är en annan nivå i diskussionen. Nästa steg kan vara att titta på vilka som äger bolagen. Hur kan vi påverka där? Att vara med från start när spännande verksamheter startar. I dag finns det fler män som gör sådana resor än kvinnor. Det känns naturligt för en plattform som 100-listan att titta närmare på de frågorna.

Hur ser du på framtiden när det handlar om jämställdheten i näringslivet?

– Jag ser alltid ljust på framtiden. Det finns alltid möjlighet till förändring. Vi är inne i en tid där vi går från industrisamhälle in i ett digitalt plattformssamhälle som bygger mer på samverkan och mindre på hierarkier. Det finns en stor medvetenhet kring de här frågorna så det borde gå åt rätt håll. Visst är det en utmaning att se tillvaron med nya ögon, men när vi väl kommer till en punkt eller en ”tipping point” så kan det gå ganska snabbt. Jag vill tro att vi är där snart.

Fler intervjuer med 100-listans styrgrupp:
Lina Hedström, vd NTM: ”För oss är en viktig del i detta att låta lika många kvinnor som män komma till tals i våra medier.”
Jessica Steén, kontorschef Nordea: ”Det finns inte några genvägar i skapandet av en arbetsplats som präglas av mångfald och inkludering”