I samarbete med Sydsvenska Handelskammaren, Västsvenska Handelskammaren & Handelskammaren Jönköpings Län.

Riksdagen skickade med tre frågor för regeringen att hantera: utvecklingen av laddinfrastruktur i landet, finansiering av nya isbrytare samt en utökad anslagskredit för Trafikverket.
Regeringen har nu att fatta beslut om direktiv för åtgärdsplanering till Trafikverket.

Samhällsnyttan måste vara i fokus när pengarna fördelas. En stark sammanslutning  av sju regioner, Mälardalsrådets En Bättre Sits, uttrycker det som att ”satsningar på spår, vägar och farleder måste göras där det bor människor, där nyttan är som störst för hela Sverige”. Östsvenska Handelskammaren instämmer till fullo med uttalandet, och med risk för upprepning: lagt kort ligger gällande beslutade satsningar, såsom Ostlänken och överflytt av godstrafik till järnväg och sjötransporter.

Rådande politiska situation hindrar inte att sittande regering har mandat att hantera frågan i närtid. Fördröjda infrastruktursatsningar skulle riskera förseningar i Trafikverkets planering, utebliven samhällsnytta och förlorade affärer för näringslivet.

Charlotta Elliot
Projektledare ESIC

Schaktmassor ses ofta som dyrt och platskrävande. Men massorna kan vara en värdefull resurs. Bakgrunden till seminarieserien har med det uppdrag som Naturvårdsverket fått av regeringen att utreda hanteringen av schaktmassor för att göra det resurseffektivare och göra det möjligt att ställa om till en cirkulär ekonomi. 

Ett av seminarieseriens syften var att öka kunskapen, men även att någon aktör tar vid och driver arbetet och frågan framåt. Länsstyrelsen Östergötland har i dag ett regionalt perspektiv och ansvar och ser det som en möjlighet att förvalta och utveckla dialogen som skapats efter Cleantech Östergötland och Östsvenska Handelskammarens initiativ. På myndigheten har man nu mobiliserat resurser och tillsatt en intern masshanteringsgrupp, i syfte att bygga intern och extern kompetens samt hitta regionala lösningar på hur vi kan cirkulera mer massors än vad som görs idag. 

– Den här frågan ska vara levande i länet genom regional samordning. Länsstyrelsen kan vara en part som ser till att det faktiskt sker, säger Maja Kling Ek, energi-, klimat-, och hållbarhetsstrateg på Länsstyrelsen Östergötland.

Under 2022 har Länsstyrelsen Östergötland en ambition att anordna fyra nätverksträffar. Under det tredje seminariet gavs deltagarna möjlighet att diskutera frågan, om vilka behov ett regionalt nätverk för masshanteringsfrågor ska uppfylla samt ge förslag på de viktigaste utmaningarna som nätverket ska hantera under det kommande året.

Efter gruppsamtalen presenterades några av svaren som framkom i dialogen mellan deltagarna. Nedan återges ett antal frågor, utifrån ett näringslivsperspektiv, som förväntas få liv i den fortsatta dialogen:

• Sprid kunskap till andra kommuner och kom med riktlinjer.
• Man behöver underlätta för branschen att göra rätt. Kan man göra det med exempelvis checklistor? 
• Frågan om sämre massor som exempelvis lera är ett bekymmer. Ta gärna upp det redan i detaljplan. 
• Tillståndshanteringen tar ofta lång tid och det behövs mer kunskap. Vi vill ju åt samma håll. 
• Jobba gemensamt i stället för från ”andra sidan skrivbordet”
• Viktigt att hitta former hur samsyn kan ara varaktig och inte begränsa till enskilda projekt. 
• Utmaning att hitta rätt former för samverkan då det är en komplex fråga. Svårt att hitta varandra och vem som är ansvarig för vad. 
• Viktigt med samverkan och samsyn med bransch. Gemensamma tolkningar och inte prata förbi varandra.
• Skulle behöva stöd med omvärldsbevakning, så att man vet hur man ska hantera lagar och regler. Uppmaning att få en översikt över kommande projekt där det finns eller behövs schaktmassor. 
• Ta fram vägledningar till mindre kommuner då det kanske inte finns samma kompetens där.

Norrköpings kommun rekryterar koordinator och inleder dialog med Linköpings kommun

Charlotte Cederbom, samordnare geofrågor och projektledare för hållbar masshantering vid Norrköpings kommun, berättade sedan i sin presentation om kommunens strategi för hanteringen av massor. Charlotte delgav att kommunen kommer att accelerera arbetet för att hanteringen av massor ska nå minimal klimatpåverkan, främja en cirkulär ekonomi och ha en organisation som underlättar effektiv samordning mellan interna och externa aktörer. 

För att nå dit kommer kommunen ha fyra delmål som ska klaras av de närmaste fyra åren. Det första delmålet handlar om att rekrytera en koordinator och etablera en samordningsfunktion.

Kommunen vill få bättre koll på avtal med markägare, se till att alla inblandade har rätt kompetens och definiera vilket ansvar och vilken roll de olika enheterna på kommunen har. Charlotte Cederbom berättade också att man genom en geokalkyl ska kunna se hur mycket massor olika områden kan generera.

– Med start i dag inleder vi en dialog med näringslivet. Vi kommer även att prata med Linköpings kommun och lyfta frågor som vi identifierar i dag.

Charlotte Cederbom bad sedan om deltagarnas input och frågade hur näringslivet bäst kan bidra i utvecklingen för hållbar masshantering. Återigen fick deltagarna diskutera i mindre grupper. 

Några av reflektionerna efter gruppsamtalen:

• Anordna förutsättningslösa möten mellan myndigheter och näringsliv.
• Tillstånd och lagstiftning kan tolkas olika i olika organisationer.
• Alla vill ha hållbar masshantering, men näringslivet kan bidra med att skapa andra lösningar så att massor inte bara flyttas från en punkt till en annan.
• Det är viktigt att kommunerna är synkade så att det är samma spelregler oavsett kommun. 
• Bra och ambitiöst förslag och positivt att kommunerna tar större ansvar.
• Vill se forum för samverkan och träffar för att lyfta frågor.
• Finns en risk att konkurrensen mellan entreprenörer kommer att öka.
• Önskar bättre samordning när det gäller tillsyn.
• Mer hjälp att tolka regelverket.
• Starta utvecklingsprojekt för att hantera massor lokalt.

Efter den tredje delen i seminarieserien går det att konstatera att frågan om cirkulär hantering av schaktmassor är i rullning både på lokal, regional och nationell nivå. Hela seminariet (exkl. gruppdiskussionerna) finns inspelat och går att se här: 

Vill du ta del av seminarieserien? Samtliga delar finns inspelade: 

Del 1: https://www.youtube.com/watch?v=5yL-syxxWuE

Del 2: https://ostsvenskahandelskammaren.se/samverkan-ska-ta-masshanteringen-in-i-framtiden/

Det digitala ESIC-eventet den 27 april följdes av runt 50 personer och bjöd på senaste statusuppdateringen kring Ostlänken där Trafikverket, FORIA och NCC var inbjudna föredragshållare.

Alexander Santos, programchef för Ostlänken på Trafikverket var seminariets första talare. Han inledde med att Trafikverket och han själv ser fram mot fortsatt god samverkan med näringslivet och offentliga parter och han är glad över att få arbeta med Sveriges roligaste projekt. Infrastrukturpropositionen från regeringen gav goda besked för Ostlänkens räkning, som blir kvar och finansierad inom nationell plan. Sedan gick Alexander in på fakta, som att den nya kostnadsbilden har uppdaterats till 83 miljarder kronor, beroende på fördjupad kunskap om geotekniska förutsättningar och stadspassager. Sedan oktober förra året har det hänt mycket i den nya organisationen för nya stambanor.

– Vi har gjort en omorganisation inom program Ostlänken för att kraftsamla och kunna arbeta på ett effektivare sätt. 2035 ska tågen gå på hela sträckan. Målet är att kunna öppna upp Ostlänken i etapper för att leverera samhällsnytta så snart som möjligt, men i dagsläget är inga beslut kring det tagna. Just nu är vi i planeringsprocessen som beräknas pågå till år 2024-2025, det är ett omfattande arbete och viktigt för att den stora tidsplanen ska kunna hållas, sa Alexander.

Sedan presenterades senaste status vid de fem kommunerna och en rad åtaganden som Ostlänken medför, däribland arkeologiska undersökningar, strategi för masshantering, klimatmålen och kompetensförsörjning.

Projektet ska vara klimatvänligt både när det är i drift och under byggnationen. Det finns stora möjligheter med masshanteringen och hur man kan återanvända massorna. Cirkulär ekonomi är en är något Trafikverket tittar på när man sätter upphandlingsstrategin. Upphandlingarna ska stötta innovation och driva utvecklingen framåt.

Kompetensförsörjningen är en fortsatt en stor utmaning, både till Ostlänken och andra projekt som kommer att pågå under samma tidsperiod.

– Vi måste kroka arm med alla i branschen och samarbeta med både myndigheter och skolor, och se på hur vi kan hitta strategier för att säkerställa kompetensförsörjningen. Det är tillsammans med aktörerna i branschen som vi kan se till att vi lyckas. Framåt kommer vi jobba på enligt fattade beslut och enlighet med befintlig, nationell plan. Vi kommer fortsätta identifiera kostnadsbesparingar och ha tätt samarbete med kommuner, länsstyrelser och alla inblandade aktörer, avslutade Alexander.

Bettina Hammargren, vd, FORIA, riktade ljuset på logistik, upphandling och uppföljning.

– Det här är en bra möjlighet får vår region. Men det är viktigt att både små och stora aktörer får möjlighet att medverka i detta spännande projekt med Ostlänken, sa Bettina Hammargren.

Bettina har synpunkter på regelverket kring offentliga upphandlingar och LOU (lagen om offentlig upphandling) och ger sin syn på det kopplat till Ostlänken.

– Vi behöver komma ifrån lägsta pris vid upphandlingar och i stället satsa på kvalitet och tänka på cirkulär ekonomi. Genom att höja kompetensen för upphandling kan vi skapa en sundare konkurrens. Marknadsdialoger och RFI (request for interest) är steg i rätt riktning. 
Konkurrens är bra men det ska vara på schyssta villkor. Det ska finnas utrymme för många aktörer, inte bara internationella.

– Vi måste ha ett bra samarbete i hela kedjan – såsom att optimera transporterna och att hela tiden tänka produktivitet. Last-mile är oerhört viktig. Ett exempel på det är att inte köra med tomma lastbilar. Här kan transportbranschen samverka mer, det vinner vi och klimatet på.

Anders Morath, affärsutvecklingschef på NCC Infrastructure, delgav bygg- och anläggningsbranschens perspektiv.

– Även om målbilden för Ostlänken ligger långt fram, pågår just nu flertalet projekt som är viktiga pusselbitar och som skapar förutsättningar för Ostlänken. Många av byggaktörerna i vår region är påverkade av Ostlänken och är med och skapar goda förutsättningar. Partnering är en av dem. Det är en realitet att Ostlänken faktiskt är på gång.  

Exempel på detta är färdigställandet av Kardonbanan, flytten av godsbanården, Inre Hamnen och Johannisborg i Norrköping.

Anders, precis som Alexander, belyste utmaningen med kompetensförsörjningen.

– En ansenlig mängd resurser krävs och det inte bara till Ostlänken utan även till andra byggprojekt som ska påbörjas under samma period. Det kommer att bli ett underskott av resurser, konstaterade Anders och visade statistik från senare års utredningar.

NCC samarbetar med olika utbildningsaktörer för att locka arbetskraft, det är i mångt och mycket det som det handlar om. Att lösa gåtan med branschens attraktivitet och hur man kan få fler till att söka sig till branschen. Det börjar med ungdomarna.

– Det här är framtidsyrken! konstaterade Anders.

Charlotta Elliot, ESICs projektledare, avrundade med några av sina och deltagarnas frågor. Tittar man även på sjöfartslösningar gällande upphandling av transport för schaktmassor? Hur mycket massa handlar det egentligen om och var geografiskt? När finns en uppdatering av entreprenadindelning och entreprenadstrategi, och när kommer de förberedande arbetena igång? Vad händer med det nationella kompetensförsörjningsrådet som fanns på förslag i inriktningsunderlaget?

– Sjöfartslösningar låter intressant, det är något vi får undersöka. Exakta siffror på massa får jag återkomma om, men det är åtskilligt material det handlar om.  Storleken på entreprenaderna och förberedande arbeten kommer redovisas efter sommaren. Vad gäller det nationella rådet så inväntar vi regeringens svar, replikerade Alexander.

Att klimatmål, massahantering och cirkulär ekonomi är viktiga delar i projekt Ostlänken är alla överens om. Charlotta berättade att Handelskammaren tillsammans med Cleantech Östergötland håller på att ta fram en kunskapshöjande seminarieserie om detta.

– Vi har också precis genomfört en Pulsenkät om näringslivets kompetensbehov och fått svar från nästan 200 företag. Det är förstås inte bara kopplat till Ostlänken, men är nog så angeläget. Vi kommer redovisa det vid ett rapportsläpp i juni. Och när regeringen bestämt sig för att inrätta ett nationellt kompetensråd, står vår region redo att bidra, fastställde Charlotta avslutningsvis.

Regeringens infrastrukturproposition innehållet satsningar på 799 miljarder kronor under en kommande tolvårsperiod. Det är den största ekonomiska ramen någonsin, en grön investering för ett fossilfritt och konkurrenskraftigt Sverige. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna S och MP, samt samarbetspartierna genom januariavtalet C och L.

Den totala ramen hamnar på 876 miljarder kronor och är en ökning med 21 procent jämfört med nuvarande plan. Den nya ramen beräknas möjliggöra att gällande nationell plan, inklusive nya stambanor, kan fullföljas.

– Det är goda nyheter för alla som vill se offensiva satsningar på Sveriges framtida tillväxt och konkurrenskraft. För vår region innebär infrastrukturpropositionen grönt ljus för Ostlänkens byggstart samtidigt som regeringen alltså satsar på att fullfölja hela stambanebygget, som kopplar ihop Sveriges södra regioner men även vidare ut i Europa. Det vittnar om framtidstro och vilja att satsa framåt, säger Pia Carlgren, t f vd för Östsvenska Handelskammaren.

Ostlänken, och fortsättningen av ny stambana som binder samman sträckan med Hässleholm-Malmö och Göteborg-Borås via Jönköping, är investeringar som Östsvenska Handelskammaren arbetat för under flera års tid. Satsningar som har avgörande betydelse för näringslivets utveckling i vår region och hela södra Sverige.

– Tillfredsställande för Handelskammaren och våra medlemmar att regeringen hörsammade vår uppmaning att lägga planperiod om tolv istället för sexton år. Vi tror att det är av betydelse för investeringsviljan samt flexibiliteten kring ny teknik och utveckling. Nu är dags att ta nästa steg i planeringen och börja tänka på att bygga upp resurser kring den kompetens som ska färdigställa Ostlänken och resten av den nya stambanan. Om det säger propositionen inte mycket, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef.

Vid seminariet lyftes det faktum att vi har en stark befolkningstillväxt som behöver mötas av växande städer, där nya stambanor som trafikeras av snabba tåg kommer att leda till att vi bygger täta, resurseffektiva och attraktiva städer. 

– Stationerna måste ligga centralt för att få ut full samhällsnytta och göra städerna och tågresandet attraktivt. Vi har länge talat om detta som århundradets tillväxtchans, som redan genererat etableringar och investeringar. Vi lämnar snart en pandemi bakom oss och behöver framtidstro. Nu behöver besluten fattas och finansieringen komma på plats, säger Pia Carlgren, tf vd Östsvenska Handelskammaren.

Bland föredragarna återfanns Claus Baunkjær vd på Femern, Gunnar Hagman vd Skanska, Jonas Abrahamsson vd Swedavia, PM Nilsson från Dagens Industri samt representanter för SJ och Green Cargo. 

– SJ visade tydligt på bristerna i de samhällsekonomiska kalkyler som Trafikverket tillämpar, exempelvis hur färre resenärer kan leda till högre nytta. Det innebär att riksdagen riskerar att fatta beslut på felaktiga grunder vilket är oerhört allvarligt, säger Johan Trouvé vd för Västsvenska Handelskammaren.

En förbindelse till kontinenten

Vd:n för Handelskammaren i Jönköping, Helena Zar Vallin gladdes över att Fehrmanbältförbindelsen gått in i en ny fas där de förberedande byggarbeten redan är i full gång. 2029 beräknas förbindelsen stå klar. 

-Då får vi access till Europa på ett helt annat sätt än idag. Förutsatt att Sverige också bygger ut sin järnvägskapacitet kan mycket av godset som idag transporteras på väg i större utsträckning transporteras till och från kontinenten via järnväg. 

Hon betonade också de nya stambanornas betydelse för tillväxten.

-Nya stambanor leder till större arbetsmarknader och möjliggör för företagen att rekrytera inom ett större geografiskt område. Från Jönköping kan man idag inte, på ett tidseffektivt sätt, resa med tåg varken till Göteborg, Borås eller Linköping vilket påverkar företagens möjlighet att rekrytera rätt kompetens.

Lånefinansiering

Sydsvenska Handelskammarens vice VD Per Tryding som modererade samtalet underströk vikten av att investeringens livslängd tas i beaktning. 

–Vi har idag stora behov av både upprustning och investeringar i transportsystemet. Stambanorna bör inte tränga undan dessa. En möjlig och attraktiv lösning vore därför att staten lånar till finansieringen av stambanan separat. Detta möjliggör att pengar öronmärks till projektet och att lånekostnaden för detta infrastrukturbygge med mer än 100-årig livslängd kan spridas ut över alla framtida brukare snarare än helt läggas på dagens skattebetalare.

Banorna behöver finansieras utanför nationell plan, något som även Skanskas vd lyfte med hänvisning till andra lyckade satsningar där konsortier bildats. Byggtiden behöver vara kort för att snabbare få ut nyttan av investeringen menade han och lyfte förslaget med betongbroar. SJ betonade också betydelsen av att separera tåg med olika hastigheter och hur mycket kapaciteten minskar om trafikslagen blandas. 

Ostlänken, de nya dubbelspåren mellan Linköping och Järna, är en fundamental byggsten för vår regions fortsatta utveckling och hållbara tillväxt. Regeringens besked 2018 gav klartecken för kommunernas planer med stadsutveckling runt centrala stationslägen, 55 000 nya bostäder och bättre möjligheter för pendling och godstrafik – innebärande enorm potential för företag, etableringar, jobbtillfällen och regional attraktionskraft.

Trafikverkets utredningsförslag med externa stationslägen utanför städerna kastar dessvärre en skugga av tvivel över de långtgående planerna. Skälet påstås vara att spara medel för bland annat eftersatt underhåll av Sveriges befintliga infrastruktur. Östsvenska Handelskammaren avfärdar helt idén om stationslägen utanför stadskärnorna. Vi delar uppfattningen att det finns ett stort underhållsbehov av befintlig infrastruktur, men det får inte tillgodoses på bekostnad av viktiga investeringar för Sveriges framtid.

Vi ifrågasätter även argumentet att externa stationer skulle spara resurser. Snarare skulle de innebära resursslöseri, då de nya spåren inte skulle få samma lönsamma effekter. Istället för en citynära, integrerad pulsåder skulle Ostlänken bli en perifera spår för enstaka resor, som därmed inte kommer frigöra tillräcklig kapacitet på dagens befintliga spår för pendel- och godstrafik. Det kan vi som företrädare för det regionala näringslivet inte gå med på.

Handelskammaren delar åsikten som Koalition för Östergötland ger uttryck för i denna fråga; ovanstående skapar en osäkerhet som kan hämma planering och kommande investeringar kopplat till Ostlänken. Det är av avgörande vikt att Trafikverket förkastar förslagen om externa stationslägen, och fortskrider enligt befintlig, beslutad plan, vilket också infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) hela tiden framfört. Sätt stopp för spekulationerna och se till att Ostlänken – och vår region – når sin fulla potential.

Pia Carlgren, t f vd
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren

Det gör han i ett reportage i SVT.

– Det är det minsta man kan säga. Beslutet är djupt olyckligt och skadar näringslivets och allmänhetens tilltro till projektet. Ostlänken har stor betydelse för utvecklingen av den växande storregionen som södra Stockholm, Sörmland och Östergötland utgör, menar Charlotta Elliot, projektledare ESIC, East Sweden Infra Cluster.

Trafikverket har strukit fyra av nio korridorsalternativ för Ostlänken till Linköping. Av de återstående fem som utreds nu, går tre över mark och två under. Detta skulle varit klart till årsskiftet eller åtminstone i början på 2021. Men nu kom beskedet att beslutet dröjer till 2022, eftersom myndigheten fått ytterligare direktiv att även planera för en framtida fortsättning ut ur Linköping ner mot Tranås. 

Ostlänken har stor betydelse för regionens framtida utveckling och tillväxt. Näringslivet har länge investerat och engagerat sig i förberedelserna. Företagens och regionens utveckling är beroende av den utvidgade arbetsmarknadsregion, utökade pendling, förbättrade godstransporter och tillväxtfrämjande stadsutveckling som Ostlänken och i förlängningen nya stambanor innebär. 

Ostlänken är uppdelat i två etapper och där planeringen kommit längst, sträckan Järna-Norrköping, sätts spaden ner först. Den centrala sträckan Norrköping-Linköping blir avslutande del. 

– Ett förskjutet beslut om dragningen genom Linköping är att försätta företagens och kommunens tillväxtplaner i stillestånd under oacceptabelt lång tid. Linköpings och regionens näringsliv måste få besked snabbare än så här, avslutar Maria Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren. 

Länk till Trafikverkets hemsida

Ramboll har nyligen slutfört en omfattande undersökning av vilka yrken som kommer att krävas för att bygga Ostlänken och de nya stambanorna i Sverige. Syftet är att identifiera brister och risker. 

Det är trafikverket som anlitat Ramboll för utredningen av arbetskrafttillgången.  

– Vi vill ha ett så bra underlag som möjligt för att kunna föra en dialog med alla parter kring hur vi kan lösa detta, säger Rolf Lundgren på Trafikverket.

Under Östsvenska Handelskammarens event ”Ostlänken, javisst! Men vem ska göra jobbet” deltog representanter från Trafikverket, Myndigheten för Yrkehögskolan och regionala politiker. Eventet filmades från Handelskammarens Kammarforum i Norrköping och sändes digitalt för deltagarna. 

Ramboll har tittat på samtliga tänkta delsträckor för nya stambanor, olika yrkesgrupper, moment och aktörer i sin undersökning. 

Ostlänken kommer totalt att behöva 34  000 årsarbeten och peaken för när det kommer att gå åt mest arbetskraft är runt 2032.  Viktigt att tänka på är att det inte bara fattas kompetens inom byggsektorn utan även inom andra viktiga yrken som lantmätare och arkeologer. Ramboll har identifierat 90 olika yrkesgrupper som behövs i olika utsträckning behövs för att bygga stambanor. 

Fler jobb som man ser en potentiell stor brist inom är civilingenjör, anläggningsdykare, anläggningsarbetare, svetsare, elektriker, bergsprängare och arkeologer. 

– Den väntade konsekvensen blir förseningar och det finns även risk för kostnadsökningar och konkurrens om arbetskraften med andra stora projekt, säger Andreas Pistol. 

Han beskriver exempel bristen på arkeologer som en ”klassisk flaskhals” där det tar tid i inledningsskedet om det inte finns tillräckligt med arkeologer som kan undersöka en tänkt byggplats. 

Inger Nordahl från Myndigheten för Yrkeshögskolan var med på länk för att ge utbildarnas perspektiv. 

– När man bygger utbildningar är idealet att initiativet kommer från yrkeslivet så att man tillsammans kan bygga utbildningen. Man vill alltid rigga utbildningen så att det träffar rätt mot behovet, säger hon. 

Inger Nordahl beskriver att en hel del av de utbildningarna som leder till de yrken som ska bygga nya stambanor inte fylls idag.  Och att det idag inte utbildas tillräckligt många. 

– Det är ett stort gap mot ert behov, säger Inger Nordahl. Senaste året ställde utbildningssamordnare in flera utbildningar på grund av för få sökande. 

I en efterföljande paneldebatt där politiska representanter från kommunerna längs Ostlänkensträckan deltog, kom det att handla en hel del om hur man ska locka unga personer till de aktuella yrkena. Panelsamtalet leddes av Handelskammarens näringspolitiska chef Maria Björk Hummelgren. 

– När börjar vi? När blir det skarpt läge? Det tar tid att rekrytera alla dessa personer. Ju närmare vi kommer byggstart desto mer fokus får vi på dessa frågor, med det är en stor utmaning sa Urban Granström (S), kommunstyrelsens ordförande, Nyköping. 

– Det måste bli en mycket mer attraktiv bransch för hela samhället. Kvinnor och nyanlända också. Vi i de stora kommunerna har ett stort ansvar, sa Fredrik Lundén (M), arbetsmarknadsnämndens ordförande, Linköping 

Elof Hansjons (S), utbildningsnämndens ordförande, Södertälje var med på länk. 

– I många yrken finns det en brist generellt i samhället så det är yrken som vi vet att det är tryggt för ungdomarna att söka sig till redan idag. Jag efterlyser fler aktörer som vill vara med och visa ungdomarna och föräldrar dessa attraktiva branscher. 

Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande i Norrköping instämmer i att ungdomarna måste få bättre information om i vilka yrken det är lätt att få jobb. 

– Vi måste från samhällets sida styra utbudet ännu mer. Elevens val är självklart viktigt men måste också kompletteras med arbetsmarknadens behov. Jag tycker att det är bra att Trafikverket föreslår ett nationellt råd för dessa frågor. Det låter som en lysande idé, sa han. 

Många frågor diskuterades under panelsamtalet och några av de aspekter som togs upp var yrkesvägledarnas roll och uppdrag och möjlighet till praktik i aktuella branscher. 

– Vi vill lyfta frågan med brist på rätt kompetens, så att vår regions största tillväxtchans – Ostlänken inte riskerar förseningar eller kostnadsökningar. Det är en oerhört viktig framtidsfråga, säger Charlotta Elliot från Handelskammaren som är projektledare på East Sweden Infra Cluster (ESIC) 

Här kan du läsa hela utredningen från Trafikverket: 

https://www.trafikverket.se/contentassets/60ecb96cb94a4cac994aae8bea032992/rapport_resurs–och-kompetensforsorjning-nya-stambanor.pdf

De 20 yrken som identifierats som bristyrken (utifrån sex stycken riskmått) när nya stambanor ska byggas: 

Anläggningsarbetare  

Civilingenjörsyrken inom bygg och anläggning

Betongarbetare  

Elektronikreparatörer och kommunikationselektriker m fl

Anläggningsmaskinförare m fl

Stålkonstruktionsmontörer och grovplåtsslagare  

Maskinoperatörer, cement-, sten- och betongvaror  

Svetsare och gasskärare  

Träarbetare, snickare m fl

Installations- och serviceelektriker  

Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning 

Brunnsborrare m fl 

Anläggningsdykare  

Lantmätare  

Civilingenjörsyrken inom gruvteknik och metallurgi 

Bergssprängare  

Civilingenjörsyrken inom elektroteknik  

VVS-montörer m fl

Planeringsarkitekter m fl

Arkeologer och specialister inom humaniora mm

Hans Johansson grundade företaget ihop med sin fru 1997 i Österåker. Affärerna gjordes från villans carport som blev kontor. Det var 2012 klev Pär Knutsson ombord.

– Innan dess körde vi eget men slog våra påsar ihop, trots mångas inrådan om att vi inte skulle göra det, säger Pär Knutsson och skrattar. Vi slet hårt i de verksamheter vi hade innan men nådde inte den framgång vi ville ha. Men på något sätt blev vi en väldigt bra duo. Hasse har egenskaper jag saknar och jag har sådana som han saknar.

Kombinationen blev väldigt bra.

Idag är man 85 anställda. Kontorspersonalen finns i Katrineholm och snickarna är ute på jobb i flera olika län.

Uppdragen och projekten har blivit varierande med åren. Från enstaka villor i starten till att vara en stor husleverantör. Fortfarande bygger de enstaka villor men även förskolor och LSS- boenden, äldreboenden, större bostadsområden och flerfamiljshus. Mycket av verksamheten finns i Mälardalen men företaget växer också söderut. I Norrköping har man just nu ett projekt igång i samarbete med Conlega i Klinga Park. Där kommer kunderna att köpa ett färdigt paket med tomt och hus från Sjötorpshus.

– Vi har en uppåtgående kurva och idag står vi på många ben med anledning av vår varierade verksamhet. Kring 2017 kände vi att bostadsmarknaden skulle komma att lugna sig framåt och vi började titta mer på kommunala upphandlingar och att ta marknad där. Och sedan dess har det blivit många förskolor. Våra förskolor finns idag med i SKR:s ramavtal om nya förskolor.

När Pär kom in i företaget skapade han och Hans en vision om vart de ville. Samtidigt tog Pär över som vd. 

Ett av de första större projekten initierade de själva när de köpte upp Kvarteret Hunden mitt i Katrineholm –  en stor affär med 33 lägenheter som skulle byggas.

– ”Det går aldrig” sa en del till oss för just då byggdes det bara ett fåtal nya villor per år i Katrineholm, säger Pär Knutsson.

Men vid den tiden blev det större efterfrågan på nya bostäder och byggnationen ökade.

Projektet gav dem vind i seglen och de köpte upp mark exempelvis i Flen där det inte heller byggts så mycket.

– Vi lyckades sälja där också, säger Pär Knutsson.

Idag är Sjötorpshus tredje största husleverantör i Sörmland.

– Fler och fler kunder hittar oss i ett större upptagningsområde nu. Men vi sitter inte bara och väntar på kunder, vi är aktiva och samarbetar mycket med markägare med framtagning av nya bostadsområden. Färdigpaketerat till kunderna.

Hur skulle du beskriva husen ni bygger?

Det är villor helt enligt kundens önskemål och det tar oftast  3-5 möten innan man landar i vad kunden vill ha. Det som flest väljer är moderna hus som är i lite funkisstil eller New England-stil. Vi kan se att det är alla åldrar, även yngre, som satsar på att bygga nytt, eftersom det idag är låga räntor och låga driftskostnader vid nybyggnation. 

Sjötorpshus bygger i lösvirke och kan då packa byggmaterialet med så få transporter som möjligt.

– Till skillnad från modulhus kan vi få med nästan ett helt hus på en transport och får bättre finish och mer hantverk på huset.

Att man växt kraftigt de senaste åren är inget som får Sjötorpshus att dra ner på takten.

– Vi har en ambition att växa. Vi omsätter en kvarts miljard idag men vill fortsätta att ta marknad. Varken Hasse eller jag är några förvaltare utan vi är tävlingsmänniskor som vill framåt och visa vad vi går för. Det ena ger det andra om man sköter sig, som jag brukar säga.