CBAM 2026: Nya regler och krav för importörer 

Från och med den 1 januari 2026 träder EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM i full kraft. Nya krav kommer då att ställas på importörer av koldioxidintensiva varor, såsom järn, stål, aluminium, cement, gödningsmedel, vätgas och elektricitet, vilket innebär både administrativa och ekonomiska utmaningar för företagen. Företag som inte uppfyller de nya kraven riskerar allvarliga konsekvenser, såsom sanktioner och begränsande möjligheter att delta i internationell handel. 

CBAM syftar till att motverka så kallat koldioxidläckage, där företag flyttar produktion till länder med lägre klimatkrav för att undvika kostnader. Genom att jämna ut koldioxidkostnader mellan importerade och EU-producerade varor stärks konkurrensneutraliteten på den inre marknaden samtidigt som globala utsläpp minskar. 

Hur och när införs CBAM? 

Införandet av CBAM sker gradvis. Under övergångsperioden 2023–2025 måste importörer rapportera koldioxidutsläppen för de varor de importerar, men utan att behöva betala för dessa utsläpp. Från och med den 1 januari 2026, när CBAM går in i sin definitiva fas, blir kraven skärpta. Importörer måste då köpa CBAM-certifikat som motsvarar produktionen av de importerade varorna. CBAM gäller för alla importörer vars totala importvärde av CBAM-varor överstiger 150 euro (cirka 1800kr) per sändning. För att få importera dessa varor krävs dessutom att importörer har status som godkänd CBAM-deklarant, en status som företaget ansöker om och som beviljas av Naturvårdsverket. Ansökan öppnar 31 mars 2025 och görs via EU-kommissionens CBAM register. 

>> Länk till EU-kommissionens CBAM register

CBAM är en av de största klimatpolitiska förändringarna för internationell handel och kommer få långtgående konsekvenser för företag i Sverige och övriga EU-länder. När CBAM 2026, blir definitivt ställs nya krav som påverkar allt från leverantörssamarbeten till kostnadsplanering. Hur kan företag säkerställa att de är redo för denna omställning? 

För att möta CBAM:s krav rekommenderas företag att: 

• Ansöka om CBAM deklarantstatus i god tid 
• Samarbeta med leverantörer för att säkerställa korrekt rapportering och undvika onödigt höga avgifter 
• Etablera rutiner för insamling och rapportering av data 
• Förbered för ökade kostnader och integrera dessa i ekonomiska strategier 
• Håll utkik efter lagändringar 

Vad händer framöver? 

CBAM kommer med största sannolikhet att omfatta fler sektioner i framtiden, vilket understryker EU:s långsiktiga strategi för att minska globala koldioxidutsläpp. För företagen innebär CBAM inte bara ökade kostnader och administrativa krav, utan även en chans att stärka sin position inom hållbarhet och klimatanpassning. De företag som proaktivt anpassar sig till de nya kraven och implementerar effektiva system har möjlighet att skapa konkurrensfördelar på sikt. 

Europeiska kommissionen har nyligen föreslagit förenklingar av CBAM, där kommissionen framför allt adresserar rapporteringsbördan. Förslaget innebär bland annat en förändring gällande den nuvarande rapporteringsgränsen för CBAM-varor, där importörer som importerar mindre än 50 ton CBAM-varor årligen undantas från rapporteringskraven. Än så länge är det enbart ett förslag från kommissionen, och vi uppmanar företag att följa de regelverk som har kommunicerats sedan tidigare. 

Lär dig mer om CBAM 

För företag som vill lära sig mer om CBAM arrangerar Handelskammaren den 10 september en digital halvdagsutbildning med fokus på det senaste kring CBAM. Föreläsare är Handelskammarens expert Peter Hellman. 

Läs mer och anmäl dig här: Kurs om CBAM & EUDR – Östsvenska Handelskammaren  

Mer om CBAM och länkar 
Vill ni fördjupa er ytterligare i CBAM och vad det innebär när mekanismen fullt ut träder i kraft? Här nedan har vi samlat ett antal relevanta länkar för att hålla er uppdaterade. 

Naturvårdsverket – Status som godkänd CBAM – deklarant 

Naturvårdsverket – Hitta vägledning inom CBAM 

Europeiska Kommissionen – Förslaget kring minskad rapporteringsbörda 

Europeiska Kommissionen – Övergripande information om CBAM 

Tullverket – Frågor och svar angående CBAM 

Det fjärde arbetsmötet serien på temat regional kraftsamling ägde återigen rum på LINK Business Center i Linköping, på gemensamt initiativ av Östsvenska Handelskammaren, Cleantech Östergötland och länsstyrelsen i Östergötland. Fredagsförmiddagen inleddes av Simon Helmér, vd för Handelskammaren, Johan Rydberg, vd för Cleantech Östergötland, och Ann Holmlid, länsråd på länsstyrelsen i Östergötland. Johan Rydberg fortsatte sedan med en kort sammanfattning av tidigare träffar samt den inlaga som man lämnade in till miljötillståndsutredningen under hösten i fjol.

LÄS MER: Här kan du läsa om den senaste träffen hösten 2024

Sedan togs ordet av länsstyrelsens Jonas Källming, avdelningschef Miljö och Natur, och Helena Eriksson, enhetschef för enheten Miljöprövning. Helena berättade bland annat om länsstyrelsernas digitala guide för samrådsprocessen och att man ser tätare dialog med ansökande parter som den bästa vägen framåt – trots att det kräver mer arbete från länsstyrelsens sida. I och med att antalet ansökningar dessutom ökat har länsstyrelserna också lagt mer resurser på handläggningen kring dem. Jonas avslutade med att slå fast att länsstyrelsen jobbar aktivt för att förbättra processen utifrån nuvarande system och inte tänker vänta på framtida lagstiftningar.

Förslaget: En ny myndighet

Därefter följde mötets huvudnummer: utredningssekreterare Rebecca Wennerbergs sammanfattning av miljöprövningsutredningen (KN 2023:02), som överlämnades till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) den 21 januari i år.

Under utredningen pekade man ut två utmaningar, förklarade Rebecca. För det första är det existerande regelverket otydligt, och för det andra råder bristande effektivitet och rättssäkerhet i dagens system, där det är svårt att veta vilka regleringar som kommer från EU-rätten respektive svensk rätt. Bland annat har man i Sverige flera samråd, trots att EU ställer krav på ett. Vidare ligger man efter i digitaliseringen kring processerna i kontrast till Danmark, som är ett föregångsland i frågan. I EU är det dessutom endast Sverige som har prövning i domstol som första instans. Förslagen som presenteras i utvärderingen syftar till att synkronisera den svenska rätten mer med kraven från EU.

Förslagen för att effektivisera tillståndsprocesserna är följande:

1. En ny reglering om miljöprövning
   
2. En ny samordnad miljöbedömnings och tillståndsprövningsprocess
   
3. En ny prövningsorganisation i första instans
   
4. En ny tillstånds- och granskningsplikt införs

Dessa förslag ska enligt utredningen göra processen mer effektiv, vilket innebär att den uppfyller följande krav: processen är tydlig, transparent, förutsägbar, har tydlig ansvarsfördelning mellan aktörer, undviker dubbelarbete och är rättssäker.

Att gå från dagens cirka 300 prövningsorganisatsioner till en ny, enskild myndighet skulle gynna samordningen och göra det lättare att samla kompetens, som idag är svår att få på alla de olika myndigheterna. Denna förändring skulle ha positiv påverkan på såväl tidsfrister som hastigheten på digitaliseringen och dessutom bidra till arbetsmetoder som på ett mer effektivt sätt leder till likvärdig bedömning.

”Ett steg i rätt riktning”

Mötet avslutades med ett panelsamtal med regionala företrädare modererat av Johan Rydberg. Panelen bestod Peter Dahlén, teknisk direktör på Holmen Board and Paper, Charlotte Billgren, hållbarhetschef på Tekniska verken, Håkan Mattsson, vd på Lantmännen biogas och länsstyrelsens Jonas Källming.

Panelen var i stora drag positiva kring utredningens förslag, däribland till att utredningen tar ett helhetsgrepp kring frågan i stället för att lappa och laga samt att förslagen harmoniserar tydligare med EU:s regelverk, vilket skulle stärka svensk konkurrenskraft.

Man såg också en viss risk att ett vakuum uppstår mellan utredningen och förslaget om en ny myndighet, men även att de tjänstemän och handläggare som idag arbetar med frågorna med stor sannolikhet skulle bli del av den nya myndigheten, och att kompetens och upparbetade relationer säkras därigenom. Man var dessutom eniga om att dialogerna mellan näringsliv och myndigheter bör fortsätta. Med andra ord finns det anledning att tro att ytterligare seminarium i serien kommer äga rum.

Debattartikel publicerad i NT, Corren och Hela Gotland.

Näringslivet genomgår nu en snabb omställning, pådriven dels av nya regelverk, dels av ökande krav från kunder, investerare och medarbetare. Arbetet är nödvändigt för att Sverige ska nå nationellt och internationellt uppsatta klimat- och miljömål. Men det handlar lika mycket om att säkra svensk konkurrenskraft – investeringar, innovationer, lönsamhet och arbetstillfällen och därmed svensk välfärd.

I början av december presenterade 2050 Consulting i samarbete med Östsvenska Handelskammaren och tre andra handelskamrar rapporten ”Företagen i södra Sverige ställer om – var står de i dag och vad behöver de för att ställa om sitt hållbarhetsarbete?”. Drygt 400 företag har deltagit i undersökningen som ligger till grund för rapporten.

Det östsvenska näringslivet har på allvar börjat anpassa sig till alltmer omfattande hållbarhetskrav. Företagen vill gå i bräschen för den nödvändiga omställningen. Majoriteten sätter upp tuffa målsättningar, gör kraftfulla investeringar och utvecklingsstrategier för framtida hållbara verksamheter.

För att näringslivet ska klara omställningen fullt ut – samtidigt som det försörjer Sverige med arbetstillfällen och skatteintäkter – krävs att politiken hänger med och skapar rätt förutsättningar. Utifrån vår rapport har vi tagit fram en lista med fem punkter på önskemål till politiken:

1. Seriösa investeringar i infrastruktur. Pålitlig och prisvärd energi jämte effektiva och hållbara transporter är företagens livsnerv och därmed basen för svensk välfärd. Staten måste ge högre prioritet åt den infrastruktur som krävs för att svenskt näringsliv ska rulla hållbart.
2. Effektivare tillståndsprocesser. Utbyggnaden av fossilfri elproduktion och överföringskapacitet behöver kraftigt öka i östra Sverige. Med dagens takt tar tillståndsprocesserna många år. Det skapar osäkerhet och minskar investeringsviljan på energiområdet och i företag över lag.
3. Tydliga politiska styrmedel för transportsektorns omställning. Minskad klimatpåverkan och resursförbrukning är prioriterat för många företag. Investeringar görs i hållbarare transporter och drivmedel, liksom påkostade skiften av maskin- och fordonsparker. Dessa investeringar måste gynnas politiskt så de blir konkurrensfördelar – inte nackdelar.
4. Satsningar på forskning och teknik. Kompetensförsörjningen är en källa till oro inom näringslivet, inte minst kopplat till den gröna omställningen. Det krävs investeringar i kunskap, forskning och teknik i Sverige och inom EU. USA, Kina och andra länder växlar upp och vi har inte råd att hamna på efterkälken.
5. Långsiktiga, blocköverskridande beslut. För näringslivet är en mandatperiod mycket kort tid. Stora investeringsbeslut och verksamhetsstrategier kräver stabila spelregler – lagt kort måste ligga. Därför behövs blocköverskridande beslut på avgörande områden. Partipolitisk prestige kan inte tillåtas trumfa näringslivets behov av långsiktighet.

Klimatomställningen innebär stora utmaningar för samhället, men kan också skapa konkurrensfördelar. Näringslivet välkomnar att Sverige agerar föregångsland genom tydligt, ambitiöst och långsiktigt politiskt ledarskap.

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Maria Björk Hummelgren, vice vd Östsvenska Handelskammaren

Rebecka Hovenberg, seniorkonsult och partner 2050 Consulting

Malin Forsgren, seniorkonsult och partner 2050 Consulting

Läs hela rapporten här.

Ta del av hela rapporten som PDF här.

Rapporten, som presenterades vid ett seminarium i riksdagen under onsdagen, är resultatet av ett samarbete mellan 2050 Consulting och Östsvenska, Västsvenska, Sydsvenska samt Jönköpings Handelskammare,

– Rapporten visar att företagen vill leda den gröna omställningen, men ambitionerna bromsas av offentliga hinder såsom långsamma och motsägelsefulla tillståndsprocesser, bristande infrastruktur och avsaknad av ekonomiska incitament. Om politiken inte agerar skyndsamt riskerar vi svensk konkurrenskraft, säger Maria Björk Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.

Nästan hälften av de störta företagen i rapporten, har klimatmål som överensstämmer med Parisavtalet och mer än 60 procent arbetar aktivt med energieffektivisering. Men trots detta uttrycker företagen frustration över att investeringar och satsningar bromsas av oförutsägbar politik och brist på nödvändiga infrastruktursatsningar.

– Det är oacceptabelt att företag som är redo att investera i framtiden hindras av utdragna processer och otillräckligt stöd. Om Sverige ska behålla sin ledande roll inom hållbarhet krävs politisk handling nu, menar Markus Ekelund, vd för 2050 Consulting.

Med starka kluster inom transport, industri och innovation samt ett näringsliv som tydligt integrerar hållbarhet i sina strategier, är sydöstra Sverige unikt positionerat att leda den gröna omställningen för hela landet.

– Vi står inför den största industriella omställningen i modern tid, men om politikerna inte vågar satsa nu riskerar investeringarna att hamna i andra delar av världen. Företagen gör redan sitt – nu måste politiken matcha den ambitionen, avslutar Simon Helmér vd för Östsvenska Handelskammaren.

Näringslivets önskelista till politiken:

• Fatta modiga och långsiktiga klimatbeslut för att säkra Sveriges konkurrenskraft och gynna gröna investeringar.
• Satsa på kritisk infrastruktur och kompetensutveckling – det är en förutsättning för omställningen. Utan investeringar i fossilfri energi, elnät och järnvägar, samt en satsning på rätt kompetens, kan företagen inte leverera på sina klimatmål.
• Effektivisera tillståndsprocesserna – investeringar som driver omställningen kan inte vänta. Långsamma processer bromsar den utveckling som Sverige och klimatet behöver, och riskerar att fördröja viktiga satsningar.
• Gör hållbarhet lönsamt med tydliga styrmedel och ekonomiska incitament. Företag behöver rätt förutsättningar för att välja och utveckla hållbara lösningar och förbli konkurrenskraftiga.

Om rapporten

Rapporten ”Företagen i södra Sverige ställer om – Var står de idag och vad behöver de för att accelerera sitt hållbarhetsarbete?” är framtagen i samverkan mellan 2050 Consluting, Västsvenska, Jönköpings-, Sydsvenska-, och Östsvenska Handelskammaren. Den ger en omfattande bild av företagens hållbarhetsarbete och belyser vilka hinder som måste övervinnas för att Sverige ska kunna vara en global ledare i den gröna omställningen.

Se bilder från rapportsläppet i riksdagen:

För en tid sedan skickade vi ut en enkät med frågor om hur ni medlemsföretag ser på dels ert hållbarhetsarbete, dels vilka politiska åtgärder på området som ni vill se prioriteras. Först: tack alla ni som svarar på våra enkäter. Det ett värdefullt stöd för Handelskammarens opinionsbildande arbete att ni gör så. Detsamma gjorde medlemmar i våra systerkamrar Västsvenska, Sydsvenska samt Jönköpings Handelskammare. Tillsammans fick vi en bra bit över 400 svar och därmed en god grund för en gemensam rapport.

Den rapporten är nu klar. I samarbete med 2050 Consulting kommer vi presentera den i riksdagen nu på onsdag den 4 december. För det är förstås politikerna som är målgrupp för slutsatserna i rapporten Företagen i södra Sverige ställer om – var står de idag och vad behöver de för att accelerera sitt hållbarhetsarbete? Uppe i Stockholm kommer vd för de fyra kamrarna respektive 2050 att överlämna rapporten till riksdagsledamöterna.

Nu vill vi se action i klimatpolitiken på områden som eltillförsel, hållbar infrastruktur och kompetensförsörjning. Jag vill inte förekomma seminariet i riksdagen genom att avslöja alltför mycket vad rapporten pekar på, men en sak är tydligt: näringslivet ställer om och vill se politiska åtgärder som stöttar detta nödvändiga arbete!

Mycket i vår omvärld tycks just nu gå åt fel håll, inte minst på hållbarhetsområdet. Jag tänker inte bara på återvändaren Donald Trump, som under sin förra presidentperiod drog USA ut ur Parisavtalet. Klimatpolitik är långsiktig, och när krig rasar har det visat sig svårt att tänka mer än på den omedelbara, militära säkerheten. Vilket man kan förstå. Samtidigt innebär ju även jordens uppvärmning ett reellt hot.

Långsiktiga beslut är ett tydligt önskemål från näringslivet till politiken. Också det går tydligt att utläsa i era enkätsvar. Självklart ska även ni Handelskammarmedlemmar ska ta del av rapporten. Redan två dagar efter att den överlämnats i riksdagen kommer vi at presentera dess innehåll och slutsatser vid ett seminarium på Kammarforum, anmälan via vår webb. Har du inte möjlighet att delta på plats, kommer rapporten läggas ut på sajten.

Tack för ert bidrag – Handelskammarens arbete i östsvenska företags intresse fortsätter.

Maria Björk Hummelgren, vice vd Östsvenska Handelskammaren.

Keep calm and focus on the result. En tavla med det omgjorda brittiska budskapet från kriget (Keep calm and carry on) hänger på väggen på Marknadsbyrån i Skandinavien AB.  

– Det är det viktigaste, att fokusera på resultatet så att det blir långsiktigt bra och hållbart. Visst kan man göra snabba, enkla och lönsamma affärer men de är ofta inte långsiktiga och därmed inte intressanta för oss, förklarar Johan Aronsson, vd för Marknadsbyrån.

För några veckor sedan fick Johan motta Östsvenska Handelskammaren hållbarhetspris East Sweden Sustainability Award. Motiveringen var omfattande och personlig, mycket inspirerad av nomineringen – som kom från en av Johans medarbetare.  

”Med sitt ledarskap och affärsinriktning på att alltid sätta hållbarheten först, inspirerar Johan Aronsson, vd Marknadsbyrån i Skandinavien AB, sina medarbetare, kunder och andra att göra detsamma. Med sitt intresse, kunskap och engagemang driver han bolaget att arbeta genuint och fokuserat i en alltmer hållbar riktning. Genom medvetna val och att leva som han lär, påverkar han alla i sin omgivning att göra betydande strategiska val för såväl ekonomisk, social som ekologisk hållbarhet. För sitt mod, tillförsikt och strävan mot en mer hållbar bransch och företagande i stort tilldelas Johan Aronsson Östsvenska Handelskammarens hållbarhetspris East Sweden Sustainability Award 2024.”

– Min kära kollega Carolina sa att hon hade gjort något fuffens, men det var ju något väldigt, väldigt fint. Det blir ju extra rörande när man lyckats inspirera på det här sättet så det leder till en nominering. Det är bara ett stort jättetack!

Att Johan inspirerar andra, både internt sina medarbetare och externt sina kunder, är tydligt. Men går det att sätta hållbarhet först i alla lägen, till och med före intäkterna? 

– Pengarna är ett superviktigt medel för att vara ett vettigt företag, men vi behöver också en omvärld och en miljö för att kunna vara ett vettigt företag, säger Johan. Grundtanken i Marknadsbyrån är att vi är lite ärliga mot oss själva och våra kunder i vår leverans av stark kommunikation. Vi är bra på det vi gör och det är uppsidan av vår affär.

– Baksidan, fortsätter Johan, är vårt negativa avtryck på omvärlden när vi producerar och använder vissa kemikalier eller transporterar grejer. Ett starkt resultat är att avtrycket som vi gör ska vara så litet som möjligt och absolut vägas upp av nyttan.

I praktiken innebär det att byrån vill sälja högre kvalitet med längre hållbarhet. Det innebär färre produkter samtidigt som kundens budget kan användas på ett annat sätt. Materialen som används ska vara så återvinningsbara som möjligt och kunskap om leverantörerna, hur de producerar och arbetsförhållandena på plats är viktiga.

– Det är jättestort och komplext och här tror jag att många företag har en spännande process framför sig. För det är få branscher idag som inte gör ett negativt avtryck.

Märker då Marknadsbyrån att de mer hållbara affärerna – det vill säga inte mest utan bäst för pengarna – lättare accepteras av kunderna?

– Absolut. Det var tungt att driva hållbarhet 2016, en klapp på axeln och ”vad duktiga ni är”. Men det var inte affärsnytta. Idag vet alla kunder att de måste förhålla sig till hållbarhet.

Samtidigt finns mycket kunskapshöjande arbete kvar att göra inom näringslivet, menar Johan, som den inspiratör han är.

– Det har blivit mycket bättre och världen är väl någonstans på väg åt rätt håll, men det är en lång resa kvar och det bör man vara ödmjuk inför.

Årets hållbarhetsprismottagare är både uppdaterad och mån om att göra ett så litet klimatavtryck som möjligt i sina affärer. Ändå är det inte allt. Marknadsbyråns arbetssätt inspirerar även med sitt interna arbetsmiljöarbete. Vd Johan Aronsson exemplifierar: 

– Vi hittade en grym tjej som vi verkligen ville anställa, men hon bodde i en annan del av landet. Då fick vi fundera på hur vi skulle få det att funka. Det svåra är den sociala delen, bygga ledarskapet och gemenskapen på distans.

– Vi satte upp kravet på oss själva att det ska finnas ett co-workingspace på orten man jobbar från, för alla ska ha en arbetsplats att gå till. Alla som har barn vet att det inte är så lätt alla gånger att arbeta hemifrån och det kan finnas annat som också distraherar.

Dagliga videouppföljningar och träffar, där man inte bara pratar jobb utan ”bara hänger tillsammans”, sattes upp i verktyget Slack. Kompletterat med fysiska träffar i Linköping alternativt i Stockholm eller på annan plats dit alla medarbetare kan ta sig, fungerar det.

– Det coola är att vi faktiskt inte märker någon skillnad i teamet, vare sig man jobbar här på kontoret eller någon annanstans. Vi är stolta över att vi fått det att funka så bra för då finns det hopp om att det faktiskt går att få balans i livet mellan jobb och privatliv, säger Johan.

Som inspiratör och motor för en mer hållbar marknadsföring och kommunikation, vilka är Johans bästa tips? 

– Flytta fokus från enbart synlighet till kvalitativa produkter som ger en doft eller känsla när man tar på dem. Vi är duktiga på att beskriva de mjuka värdena i en produkt.

Få företag, menar Johan, vill bygga ett varumärke kring att bara uppfattas som billig, de flesta strävar mot en annan profil och då behöver även produktmedia tala samma språk. Visst kan man massproducera knallrosa solglasögon i plast till ett event, eller så kan man göra något som faktiskt är tilltalande för mottagaren.

– Vi vill jobba med sobra färger och en tydlig stil mot din målgrupp. Bygger vi attraktiva produkter med dessa adderade värden är det mycket lättare att vara hållbar. Men är det priset, och så många, billiga produkter som möjligt att strössla ut som är syftet, ja, då är det svårare att hitta en hållbar lösning.

– När jag går och handlar och ser någon bära en jacka med ett visst varumärke på, som jag tillverkade för fem år sedan, då känner jag stolthet. Det händer rätt ofta faktiskt.

Avslutningsvis innebär hållbarhetspriset även att mottagaren får skänka 10 000 kronor till valfri organisation.

– Vi hade mycket diskussion här på kontoret och till slut landade vi i Naturskyddsföreningen, en stor och seriös organisation med högt förtroende som gör mycket för den svenska naturen. Den är otroligt viktig att bevara men har sina utmaningar, som Östersjön till exempel. Det vore kul att ha fisk havet i framtiden. Kan vi bidra till det och att stärka en röst för sundare miljö, vill vi det.