Svenska investeringar och konkurrenskraft stod i fokus när representanter från näringsliv, finans och politik samlades i Almedalen för att diskutera hur Sverige ska stärka sin position i en snabbt föränderlig global ekonomi.

Samtalet kretsade kring hur Sverige kan fortsätta attrahera investeringar samtidigt som konkurrensen om kapital, kompetens och etableringar ökar internationellt. Flera deltagare betonade att Sveriges styrkor inom forskning, innovation och kapitalmarknad måste omsättas i faktiska investeringar och långsiktig tillväxt i landet.

Adam Kostyál, vd på Nasdaq Stockholm, beskriver Sverige som en stark kapitalmarknad, men att det inte är något som kan tas för givet. Han betonade att mer behöver göras för att frigöra kapital och stärka konkurrenskraften i ett europeiskt perspektiv.

Teknikföretagens vd Pia Sandvik pekade på att svensk industri fortsatt är mycket konkurrenskraftig och att Sverige ligger långt fram inom forskning och innovation. Samtidigt uttryckte hon en oro för utvecklingen i EU och menade att fler länder riskerar att prioritera protektionism framför investeringar.

– Man vill hellre stänga gränser än faktiskt investera i det som är konkurrenskraftigt, och det är jätteproblematiskt, säger Pia.

Ett förändrat globalt landskap

Flera talare lyfte att den globala spelplanen förändras snabbt, där kapitalflöden blivit mer selektiva och där staters roll i industripolitiken ökar. Detta påverkar i sin tur svenska investeringar och konkurrenskraft.

Melker Jernberg, vd på Volvo Construction Equipment, lyfte erfarenheter från pandemin och globala störningar i leveranskedjor. Han menade att utvecklingen pekar mot mer regionala värdekedjor och ökad närhet till kunder och produktion.

David Nordström, CFO på Clavister, uttryckte en önskan om tydligare politiska överenskommelser över blockgränserna för att skapa långsiktighet inom områden som forskning, energi och infrastruktur. Enligt honom är det en viktig faktor för att stärka tilliten i ekonomin.

Riksdagsledamoten Jesper Skalberg Karlsson (M) lyfte att fokus under den senaste mandatperioden varit att hantera ekonomiska utmaningar som inflationen, vilket påverkar utrymmet för nya reformer och satsningar.

– Vi har haft fler bränder att släcka än vad vi hade önskat, säger Jesper.

Sverige i en ny investeringslogik

Sammantaget visade samtalet att svenska investeringar och konkurrenskraft i allt högre grad avgörs av hur väl Sverige lyckas omsätta sin starka innovationsförmåga till faktiska etableringar och långsiktig tillväxt.

Flera deltagare lyfte behovet av att stärka kopplingen mellan forskning, kapital och industri, samt att säkerställa att Sverige fortsätter vara ett attraktivt land för talang, innovation och investeringar.

Du kan se seminariet i efterhand här: Budskap till Sveriges kommande regering: Vi är redo att vinna slaget om framtidens investeringar

Medverkande:

Pia Sandvik, vd, Teknikföretagen
Adam Kostyál, vd, Nasdaq Stockholm
Melker Jernberg, vd, Volvo Construction Equipment
Kenneth Bodin, vd, Algoryx
David Nordström, CFO, Clavister
Jesper Skalberg Karlsson (M), Riksdagsledamot näringsutskottet
Moderatorer: Maria Fuxborg, chef Näringspolitik & Opinionsbildning, Västsvenska Handelskammaren, och
Carl Bergqvist, näringspolitisk Chef, Stockholms Handelskammare

I seminariet samlades aktörer från industri och politik för att diskutera hur Sverige kan gå från osäker elförsörjning till ett mer stabilt och konkurrenskraftigt energisystem.

Från industrisidan deltog bland annat Tomas Hirsch, Director and Head of Energy på SSAB. Företagspanelen beskrev hur osäkerhet kring el- och nätkapacitet påverkar investeringsbeslut och långsiktig planering.

Flera lyfte att stabilitet och förutsägbarhet väger allt tyngre, ibland mer än själva prisnivån. När investeringar skjuts upp riskerar det att få direkta konsekvenser för tillväxt, jobb och industrins omställning.

När effektbrist möter investeringsvilja

Samtalet visade tydligt att effektfrågan inte längre är en teknisk detalj, utan en strategisk fråga för hela samhällsekonomin.

Industrins företrädare beskrev hur elnätets kapacitet och leveranssäkerhet i praktiken avgör hur snabbt nya satsningar kan genomföras. Budskapet var samstämmigt, Sverige har en stark industribas och hög innovationskraft, men systemet behöver utvecklas för att möta framtidens behov.

Samtidigt lyftes vikten av att inte tappa befintlig produktion, eftersom nedstängningar kan driva upp priser och skapa ytterligare osäkerhet i systemet.

Politik, stabilitet och framtidens ledarskap

Från politiskt håll deltog bland andra Fredrik Olovsson (S) och Tobias Andersson (SD). Diskussionen präglades av en gemensam bild av att elektrifieringen är central för både konkurrenskraft och resiliens, även om vägarna framåt skiljer sig åt.

Flera deltagare betonade behovet av bredare och mer långsiktiga politiska överenskommelser för att skapa stabila spelregler. Ett återkommande tema var att energifrågan i högre grad behöver hanteras som en strategisk samhällsfråga. Adam Kanne, VP Public Affairs på Perstorp uttryckte det så här:

– Vi bör försöka lägga den stora debatten kring energipolitiken bakom oss och hantera det mer som utrikes- och försvarspolitik, på så sätt kan vi uppnå en stabil majoritet.

Seminariet illustrerar hur ledarskap i energifrågan handlar om att skapa ett system där industri, politik och samhälle kan planera och växa tillsammans.

Du kan se seminariet i efterhand här: Från effektbrist till ledarskap

Medverkande:

Sofia Lagerkvist, Strategic Transformation & Partnership Manager, VAROPreem AB
Tomas Hirsch, Director and Head of Energy, SSAB
Adam Kanne, VP Public Affairs, Perstorp
Johan Sveningsson, vd, Uniper Sweden AB
Fredrik Olovsson (S), energi- och näringspolitisk talesperson
Tobias Andersson (SD), ordförande näringsutskottet
Moderatorer: Roza Güclü Hedin, näringspolitisk chef, Mellansvenska Handelskammaren, och
Oliver Dogo, vd, Handelskammaren Mittsverige

Under seminariet diskuterades om den nationella planen i sin nuvarande form är tillräcklig för att främja svensk tillväxt, eller om den behöver förändras för att möta framtidens behov. Flera deltagare lyfte att långsiktighet och tydliga spelregler är avgörande för att företag ska våga investera och planera sin verksamhet.

Samtidigt framkom en återkommande utmaning: att beslutade projekt ibland förändras över tid, vilket skapar osäkerhet för både näringsliv och samhällsplanering. För regioner med stora investeringsbehov blir detta särskilt kännbart.

Underhåll, investeringar och nya arbetssätt

En central del av samtalet handlade om balansen mellan underhåll och nyinvesteringar. Flera deltagare betonade att båda delarna är nödvändiga och att ett fungerande transportsystem kräver att befintlig infrastruktur hålls i gott skick samtidigt som nya satsningar genomförs.

Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) lyfte att arbetssätt behöver utvecklas och att projekt som inte är samhällsekonomiskt lönsamma bör kunna omprövas. Han betonade också att underhåll i sig är en investering i framtidens system och att stora satsningar pågår.

Samtidigt lyftes behovet av ökad innovationstakt och effektivare genomförande, där man pekade på att Sverige kan inspireras av andra länders modeller för beslutsfattande och genomförande.

 – I Danmark fattas avgörande beslut inom exempelvis infrastruktur genom breda överenskommelser. Danmarks nuvarande nationella plan var det åtta partier från både regering och opposition som stod bakom, då vet hela Danmark att detta kommer att gälla även efter nästa val, säger Öresundsbrons vd Linus Eriksson.

Behovet av långsiktighet

Ett konkret exempel på bristande förutsägbarhet från vår region är Ostlänken, där man efter decennier av planering och stadsutveckling kopplad till projektet nyligen fattat beslut att sträckningen inte ska gå hela vägen in till Linköping. Exemplet illustrerar hur förändringar i infrastrukturplanering kan få stora konsekvenser för regional utveckling och långsiktiga investeringar.

Flera röster i panelen betonade att just förutsägbarhet är avgörande. När planeringshorisonter ändras påverkas både kommuner, företag och investeringsvilja.

Du kan se seminariet i efterhand här: Hjälper eller stjälper nationella planen svensk tillväxt? 

Medverkande:

Åsa Karlsson Björkmarker, Public Affairs Leader, IKEA Älmhult AB
Linus Eriksson, vd, Öresundsbron
Magnus Persson, vd, Skanska
Andreas Carlson, Bostads- och infrastrukturminister, KD
Karin Bodin, Huvudägare och vd, Polarbröd
Daniel Lundgren, Commercial Director, Siemens Energy
Moderator: Ellen Dahl, Regionchef Policy, Sydsvenska Handelskammaren

Qlean Scandinavia är på många sätt unikt. Inte minst för sin uppfinning Qlean-metoden, en filtreringsprocess som gör vatten så rent att det kan användas till underhållstvätt – och till att sanera olja – helt utan tillsatta kemikalier. Företaget sticker också ut eftersom man sedan starten 2002 har vägrat att kompensera när det kommer till miljö- och arbetsmiljömässig hållbarhet. Även 23 år senare är det få verksamheter som tar dessa frågor på lika stort allvar.

– Vi blir väldigt glada över den här typen av priser, eftersom det visar att andra har sett vårt arbete och intygar att det vi gör är bra, berättar Petra Hammarstedt. När vi började talade man inte om hållbarhet men för oss var miljön den stora drivkraften redan då. Nu har pratet om hållbarhet kommit i kapp oss, säger hon med ett skratt.

Fokuset på miljömässig hållbarhet har ibland inneburit en utmaning för Petra och Peter. De har flera gånger valt att tacka nej till uppdrag just på grund av sin princip att inte använda kemikalier. Petra utvecklar:

– Våra processer är varken svårare eller mer kostsamma men de är svårare att sälja in, säger hon. Det är saker vi inte ruckar på. Vi kan inte heller vinna offentliga upphandlingar, då vi inte kan konkurrera med bolag som inte bryr sig på samma sätt. Vi står för bra miljö, arbetsmiljö, kvalitet och funktion och det tummar vi inte på.

 

Från arbetsmiljöåtgärd till föreskrift

Förutom att tvätta fasader arbetar man även mot kraftindustrin. I över tjugo år har Qlean Scandinavia regelbundet arbetat med tvätt och reparationer av så kallade transformatorgropar, som är till för att fånga upp läckande olja vid haveri. Genom detta arbete stoppar man olja från att hamna i grundvattnet.

I början innebar transformatorgroparna en riskfylld och obekväm arbetsmiljö för Qlean Scandinavias kringresande tvättare. Därför, berättar Petra, har man införskaffat utrustning som gör arbetsmiljön säkrare och jobbet lättare att utföra. Företaget har även utvecklat nya produkter och tjänster som även gör arbetsmiljön säkrare för de som till vardags jobbar ute på ställverken; produkter som idag är standard i de allra flesta kraftbolags föreskrifter, bland annat Svenska Kraftnät. Således utförs miljöarbetet på ett miljövänligt sätt och i en säker arbetsmiljö både för ”Qleanare” och servicetekniker.

Även valet av utrustning genomsyras av hållbarhet. Utrustningen som teamen har med sig ut på vägarna består enligt Petra till stor del av saker som går att köpa på bensinmackar. Hon förklarar att idén att designa egen utrustning har legat på bordet men övergavs fort.

– Man behöver inte uppfinna skiftnyckeln igen, instämmer Peter. Vi måste ha lättillgängliga grejer. Om teamen jobbar långt ute på landsbygden ska det vara lätt för dem att ersätta material som behöver bytas ut.

En viktig del i framgångsreceptet är att teamen som åker runt i landet verkligen trivs i tjänsten. Arbetsdagen börjar klockan sju på morgonen när de lämnat kontoret eller övernattningssanläggningen och slutar vid fyra på eftermiddagen när de är tillbaka.

– Vi räknar inte sekunder, minuter och timmar, förklarar Petra. Vi vet hur lång tid saker ska ta men vi sätter aldrig tidspress på våra killar. Om de märker att ett uppdrag kommer ta längre tid än beräknat så hör de av sig. Då skickar vi mer resurser. Vi sätter realistiska tidsramar. Hon fortsätter:

– De får full ersättning för resor eftersom det är en del av jobbet och de ska varken arbeta eller resa på övertid. De ska aldrig behöva stressa på jobbet.

 

Familjeföretag, på mer än ett sätt

Qlean Scandinavia har över tid blivit ett familjeföretag i mer än en bemärkelse. Förutom att det ägs och drivs av makarna Petra och Peter är gemenskapen stark i hela personalen. Peter berättar att personalen umgås och har aktiviteter även utanför arbetstid:

– De kommer nära varandra under resorna. Till slut vet de mer om varandra än om något annat, säger han med ett leende.

När Petra sedan får frågan om vad hon är stoltast över i sin karriär, är hennes svar att så många före detta medarbetare fortfarande kommer förbi och hälsar på:

– Jag känner alla medarbetare, deras respektive och deras barn. Våra barn är närmsta vänner med våra före detta anställdas barn.  En gång hade jag fyra ”Qlean-ungar” hemma hos mig – det blev ett foto i personalchatten, skrattar hon.

Sedan en tid tillbaka är även Astrid Brissman del av ”Qlean-familjen” som styrelseordförande, efter att ha känt Petra i många år. Att tacka ja till rollen var givet för Astrid:

– Grundfilosofin, att det är ett så pass miljösmart, är superviktigt. Vi försöker hela tiden att utveckla bolaget, fortsätter Astrid. Det är ett innovativt och häftigt företag. Det känns så himla bra att vara involverad – jag lockas av de mjuka värdena. Det betyder mycket att få lägga tid på det här, och jag lär mig massor!

Prispengen går till Bris

Eftersom hon sätter stort värde även på social hållbarhet var det naturligt för Petra att donera prispengarna till Bris:

– Jag har en dotter och kollegor som har haft problem med psykisk ohälsa, och vi har ett samhälle som inte klarar att ta hand om våra barn och ungdomar. Vi har ingen framtid utan våra barn och ungdomar. Här behöver vi göra mer! Det här en stor del av den sociala hållbarheten.

Bris tackade för donationen och Emma Nilsson, kontaktperson för Bris Öst, skrev följande:

”Stort tack från Bris! 

Bris är en barnrättsorganisation som stödjer barn utifrån barnets behov, mobiliserar samhället och lyfter barns röster på den politiska agendan. I det arbetet driver Bris den nationella stödlinjen och erbjuder stöd till barn på plats vid vår Brismottagning i Linköping.

Via Brismottagningen erbjuds barn och unga i regionen ett fördjupat individuellt stöd, föräldraskapsstöd och gruppstöd. För att möta det behov av stöd som barn och unga har idag och för att kunna fortsätta med vårt viktiga arbete är varje bidrag viktigt – stort tack för donationen!”

Läs mer om East Sweden Sustainability Award här.

CBAM 2026: Nya regler och krav för importörer 

Från och med den 1 januari 2026 träder EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM i full kraft. Nya krav kommer då att ställas på importörer av koldioxidintensiva varor, såsom järn, stål, aluminium, cement, gödningsmedel, vätgas och elektricitet, vilket innebär både administrativa och ekonomiska utmaningar för företagen. Företag som inte uppfyller de nya kraven riskerar allvarliga konsekvenser, såsom sanktioner och begränsande möjligheter att delta i internationell handel. 

CBAM syftar till att motverka så kallat koldioxidläckage, där företag flyttar produktion till länder med lägre klimatkrav för att undvika kostnader. Genom att jämna ut koldioxidkostnader mellan importerade och EU-producerade varor stärks konkurrensneutraliteten på den inre marknaden samtidigt som globala utsläpp minskar. 

Hur och när införs CBAM? 

Införandet av CBAM sker gradvis. Under övergångsperioden 2023-2025 måste importörer rapportera koldioxidutsläppen för de varor de importerar, men utan att behöva betala för dessa utsläpp. Från och med den 1 januari 2026, när CBAM går in i sin definitiva fas, blir kraven skärpta. Importörer måste då köpa CBAM-certifikat som motsvarar produktionen av de importerade varorna.

Från 1 januari 2026 omfattas de som på årsbasis importerar 50 ton eller mer av varor som omfattas av CBAM; aktörer som ligger under 50 ton per kalenderår omfattas inte av CBAM-skyldigheterna.

För att få importera dessa varor krävs dessutom att importörer som når över 50-tonsgränsen har status som godkänd CBAM-deklarant, en status som företaget ansöker om och som beviljas av Naturvårdsverket. Ansökan öppnar den 31 mars 2025 och görs via EU-kommissionens CBAM-register. Importörer som ansöker senast den 31 mars 2026 kan fortsätta importera CBAM-varor provisoriskt under tiden ansökan handläggs, under förutsättning att ansökan skickats in innan importen passerar 50 ton. 

>> Länk till EU-kommissionens CBAM register

CBAM är en av de största klimatpolitiska förändringarna för internationell handel och kommer få långtgående konsekvenser för företag i Sverige och övriga EU-länder. När CBAM 2026, blir definitivt ställs nya krav som påverkar allt från leverantörssamarbeten till kostnadsplanering. Hur kan företag säkerställa att de är redo för denna omställning? 

För att möta CBAM:s krav rekommenderas företag att: 

• Ansöka om CBAM deklarantstatus i god tid 
• Samarbeta med leverantörer för att säkerställa korrekt rapportering och undvika onödigt höga avgifter 
• Etablera rutiner för insamling och rapportering av data 
• Förbered för ökade kostnader och integrera dessa i ekonomiska strategier 
• Håll utkik efter lagändringar 

Vad händer framöver? 

 CBAM kommer med största sannolikhet att omfatta fler sektioner i framtiden, vilket understryker EU:s långsiktiga strategi för att minska globala koldioxidutsläpp. För företagen innebär CBAM inte bara ökade kostnader och administrativa krav, utan även en chans att stärka sin position inom hållbarhet och klimatanpassning. De företag som proaktivt anpassar sig till de nya kraven och implementerar effektiva system har möjlighet att skapa konkurrensfördelar på sikt.

Europeiska kommissionen har nu antagit förenklingar av CBAM inom ramen för det så kallade Omnibus-paketet. Förändringen är att den tidigare gränsen på 150 euro per sändning ersatts av ett nytt tröskelvärde på 50 ton CBAM varor per år, där importörer under denna nivå undantas från CBAM åtagandena. Syftet är att minska den administrativa bördan för mindre aktörer, samtidigt som över 99 procent av de utsläpp som omfattas av CBAM fortfarande täcks av regelverket.

Lär dig mer om CBAM 

För företag som vill lära sig mer om CBAM arrangerar Handelskammaren löpande digitala utbildningar. Föreläsare är Handelskammarens expert Peter Hellman. 

För kommande datum, håll utkik i kalendern: Utbildningar internationell handel

Mer om CBAM och länkar 
Vill ni fördjupa er ytterligare i CBAM och vad det innebär när mekanismen fullt ut träder i kraft? Här nedan har vi samlat ett antal relevanta länkar för att hålla er uppdaterade. 

Naturvårdsverket – Status som godkänd CBAM – deklarant 

Naturvårdsverket – Hitta vägledning inom CBAM 

Europeiska Kommissionen – Förslaget kring minskad rapporteringsbörda 

Europeiska Kommissionen – Övergripande information om CBAM 

Tullverket – Frågor och svar angående CBAM 

Det fjärde arbetsmötet serien på temat regional kraftsamling ägde återigen rum på LINK Business Center i Linköping, på gemensamt initiativ av Östsvenska Handelskammaren, Cleantech Östergötland och länsstyrelsen i Östergötland. Fredagsförmiddagen inleddes av Simon Helmér, vd för Handelskammaren, Johan Rydberg, vd för Cleantech Östergötland, och Ann Holmlid, länsråd på länsstyrelsen i Östergötland. Johan Rydberg fortsatte sedan med en kort sammanfattning av tidigare träffar samt den inlaga som man lämnade in till miljötillståndsutredningen under hösten i fjol.

LÄS MER: Här kan du läsa om den senaste träffen hösten 2024

Sedan togs ordet av länsstyrelsens Jonas Källming, avdelningschef Miljö och Natur, och Helena Eriksson, enhetschef för enheten Miljöprövning. Helena berättade bland annat om länsstyrelsernas digitala guide för samrådsprocessen och att man ser tätare dialog med ansökande parter som den bästa vägen framåt – trots att det kräver mer arbete från länsstyrelsens sida. I och med att antalet ansökningar dessutom ökat har länsstyrelserna också lagt mer resurser på handläggningen kring dem. Jonas avslutade med att slå fast att länsstyrelsen jobbar aktivt för att förbättra processen utifrån nuvarande system och inte tänker vänta på framtida lagstiftningar.

Förslaget: En ny myndighet

Därefter följde mötets huvudnummer: utredningssekreterare Rebecca Wennerbergs sammanfattning av miljöprövningsutredningen (KN 2023:02), som överlämnades till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) den 21 januari i år.

Under utredningen pekade man ut två utmaningar, förklarade Rebecca. För det första är det existerande regelverket otydligt, och för det andra råder bristande effektivitet och rättssäkerhet i dagens system, där det är svårt att veta vilka regleringar som kommer från EU-rätten respektive svensk rätt. Bland annat har man i Sverige flera samråd, trots att EU ställer krav på ett. Vidare ligger man efter i digitaliseringen kring processerna i kontrast till Danmark, som är ett föregångsland i frågan. I EU är det dessutom endast Sverige som har prövning i domstol som första instans. Förslagen som presenteras i utvärderingen syftar till att synkronisera den svenska rätten mer med kraven från EU.

Förslagen för att effektivisera tillståndsprocesserna är följande:

1. En ny reglering om miljöprövning
   
2. En ny samordnad miljöbedömnings och tillståndsprövningsprocess
   
3. En ny prövningsorganisation i första instans
   
4. En ny tillstånds- och granskningsplikt införs

Dessa förslag ska enligt utredningen göra processen mer effektiv, vilket innebär att den uppfyller följande krav: processen är tydlig, transparent, förutsägbar, har tydlig ansvarsfördelning mellan aktörer, undviker dubbelarbete och är rättssäker.

Att gå från dagens cirka 300 prövningsorganisatsioner till en ny, enskild myndighet skulle gynna samordningen och göra det lättare att samla kompetens, som idag är svår att få på alla de olika myndigheterna. Denna förändring skulle ha positiv påverkan på såväl tidsfrister som hastigheten på digitaliseringen och dessutom bidra till arbetsmetoder som på ett mer effektivt sätt leder till likvärdig bedömning.

”Ett steg i rätt riktning”

Mötet avslutades med ett panelsamtal med regionala företrädare modererat av Johan Rydberg. Panelen bestod Peter Dahlén, teknisk direktör på Holmen Board and Paper, Charlotte Billgren, hållbarhetschef på Tekniska verken, Håkan Mattsson, vd på Lantmännen biogas och länsstyrelsens Jonas Källming.

Panelen var i stora drag positiva kring utredningens förslag, däribland till att utredningen tar ett helhetsgrepp kring frågan i stället för att lappa och laga samt att förslagen harmoniserar tydligare med EU:s regelverk, vilket skulle stärka svensk konkurrenskraft.

Man såg också en viss risk att ett vakuum uppstår mellan utredningen och förslaget om en ny myndighet, men även att de tjänstemän och handläggare som idag arbetar med frågorna med stor sannolikhet skulle bli del av den nya myndigheten, och att kompetens och upparbetade relationer säkras därigenom. Man var dessutom eniga om att dialogerna mellan näringsliv och myndigheter bör fortsätta. Med andra ord finns det anledning att tro att ytterligare seminarium i serien kommer äga rum.

Debattartikel publicerad i NT, Corren och Hela Gotland.

Näringslivet genomgår nu en snabb omställning, pådriven dels av nya regelverk, dels av ökande krav från kunder, investerare och medarbetare. Arbetet är nödvändigt för att Sverige ska nå nationellt och internationellt uppsatta klimat- och miljömål. Men det handlar lika mycket om att säkra svensk konkurrenskraft – investeringar, innovationer, lönsamhet och arbetstillfällen och därmed svensk välfärd.

I början av december presenterade 2050 Consulting i samarbete med Östsvenska Handelskammaren och tre andra handelskamrar rapporten ”Företagen i södra Sverige ställer om – var står de i dag och vad behöver de för att ställa om sitt hållbarhetsarbete?”. Drygt 400 företag har deltagit i undersökningen som ligger till grund för rapporten.

Det östsvenska näringslivet har på allvar börjat anpassa sig till alltmer omfattande hållbarhetskrav. Företagen vill gå i bräschen för den nödvändiga omställningen. Majoriteten sätter upp tuffa målsättningar, gör kraftfulla investeringar och utvecklingsstrategier för framtida hållbara verksamheter.

För att näringslivet ska klara omställningen fullt ut – samtidigt som det försörjer Sverige med arbetstillfällen och skatteintäkter – krävs att politiken hänger med och skapar rätt förutsättningar. Utifrån vår rapport har vi tagit fram en lista med fem punkter på önskemål till politiken:

1. Seriösa investeringar i infrastruktur. Pålitlig och prisvärd energi jämte effektiva och hållbara transporter är företagens livsnerv och därmed basen för svensk välfärd. Staten måste ge högre prioritet åt den infrastruktur som krävs för att svenskt näringsliv ska rulla hållbart.
2. Effektivare tillståndsprocesser. Utbyggnaden av fossilfri elproduktion och överföringskapacitet behöver kraftigt öka i östra Sverige. Med dagens takt tar tillståndsprocesserna många år. Det skapar osäkerhet och minskar investeringsviljan på energiområdet och i företag över lag.
3. Tydliga politiska styrmedel för transportsektorns omställning. Minskad klimatpåverkan och resursförbrukning är prioriterat för många företag. Investeringar görs i hållbarare transporter och drivmedel, liksom påkostade skiften av maskin- och fordonsparker. Dessa investeringar måste gynnas politiskt så de blir konkurrensfördelar – inte nackdelar.
4. Satsningar på forskning och teknik. Kompetensförsörjningen är en källa till oro inom näringslivet, inte minst kopplat till den gröna omställningen. Det krävs investeringar i kunskap, forskning och teknik i Sverige och inom EU. USA, Kina och andra länder växlar upp och vi har inte råd att hamna på efterkälken.
5. Långsiktiga, blocköverskridande beslut. För näringslivet är en mandatperiod mycket kort tid. Stora investeringsbeslut och verksamhetsstrategier kräver stabila spelregler – lagt kort måste ligga. Därför behövs blocköverskridande beslut på avgörande områden. Partipolitisk prestige kan inte tillåtas trumfa näringslivets behov av långsiktighet.

Klimatomställningen innebär stora utmaningar för samhället, men kan också skapa konkurrensfördelar. Näringslivet välkomnar att Sverige agerar föregångsland genom tydligt, ambitiöst och långsiktigt politiskt ledarskap.

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Maria Björk Hummelgren, vice vd Östsvenska Handelskammaren

Rebecka Hovenberg, seniorkonsult och partner 2050 Consulting

Malin Forsgren, seniorkonsult och partner 2050 Consulting

Läs hela rapporten här.

Ta del av hela rapporten som PDF här.

Rapporten, som presenterades vid ett seminarium i riksdagen under onsdagen, är resultatet av ett samarbete mellan 2050 Consulting och Östsvenska, Västsvenska, Sydsvenska samt Jönköpings Handelskammare,

– Rapporten visar att företagen vill leda den gröna omställningen, men ambitionerna bromsas av offentliga hinder såsom långsamma och motsägelsefulla tillståndsprocesser, bristande infrastruktur och avsaknad av ekonomiska incitament. Om politiken inte agerar skyndsamt riskerar vi svensk konkurrenskraft, säger Maria Björk Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.

Nästan hälften av de störta företagen i rapporten, har klimatmål som överensstämmer med Parisavtalet och mer än 60 procent arbetar aktivt med energieffektivisering. Men trots detta uttrycker företagen frustration över att investeringar och satsningar bromsas av oförutsägbar politik och brist på nödvändiga infrastruktursatsningar.

– Det är oacceptabelt att företag som är redo att investera i framtiden hindras av utdragna processer och otillräckligt stöd. Om Sverige ska behålla sin ledande roll inom hållbarhet krävs politisk handling nu, menar Markus Ekelund, vd för 2050 Consulting.

Med starka kluster inom transport, industri och innovation samt ett näringsliv som tydligt integrerar hållbarhet i sina strategier, är sydöstra Sverige unikt positionerat att leda den gröna omställningen för hela landet.

– Vi står inför den största industriella omställningen i modern tid, men om politikerna inte vågar satsa nu riskerar investeringarna att hamna i andra delar av världen. Företagen gör redan sitt – nu måste politiken matcha den ambitionen, avslutar Simon Helmér vd för Östsvenska Handelskammaren.

Näringslivets önskelista till politiken:

• Fatta modiga och långsiktiga klimatbeslut för att säkra Sveriges konkurrenskraft och gynna gröna investeringar.
• Satsa på kritisk infrastruktur och kompetensutveckling – det är en förutsättning för omställningen. Utan investeringar i fossilfri energi, elnät och järnvägar, samt en satsning på rätt kompetens, kan företagen inte leverera på sina klimatmål.
• Effektivisera tillståndsprocesserna – investeringar som driver omställningen kan inte vänta. Långsamma processer bromsar den utveckling som Sverige och klimatet behöver, och riskerar att fördröja viktiga satsningar.
• Gör hållbarhet lönsamt med tydliga styrmedel och ekonomiska incitament. Företag behöver rätt förutsättningar för att välja och utveckla hållbara lösningar och förbli konkurrenskraftiga.

Om rapporten

Rapporten ”Företagen i södra Sverige ställer om – Var står de idag och vad behöver de för att accelerera sitt hållbarhetsarbete?” är framtagen i samverkan mellan 2050 Consluting, Västsvenska, Jönköpings-, Sydsvenska-, och Östsvenska Handelskammaren. Den ger en omfattande bild av företagens hållbarhetsarbete och belyser vilka hinder som måste övervinnas för att Sverige ska kunna vara en global ledare i den gröna omställningen.

Se bilder från rapportsläppet i riksdagen: