Vi välkomnar nu två nya trainees: Ebba Blomqvist och Tilda Johansson. De båda gör sin praktik inom Handelskammarens opinionsarbete där Ebba fördjupar sig inom infrastruktur och transporter, medan Tilda fokuserar på frågor inom näringspolitik och kompetensförsörjning.

Ebba studerar masterprogrammet i nationalekonomi vid Linköpings universitet och Tilda gör nu sin sista termin i Politices kandidatprogram vid Uppsala universitet.

Båda ser fram emot att omsätta sina akademiska verktyg i praktiken. Gemensamt lyfter de att de är vana vid att snabbt samla in, strukturera och analysera information, för att se samband, dra slutsatser och skapa underlag som går att agera på. Något de tror kommer komma till nytta under praktikperioden hos Handelskammaren.

Infrastruktur och kompetensförsörjning

Ebba gör sin traineeperiod tillsammans med Handelskammarens Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur och projektledare ESIC. Under våren kommer Ebba bland annat att arbeta med frågor som kartlägger hur människor och gods rör sig i regionen och vilka investeringar som behövs för att stärka tillgänglighet, konkurrenskraft och långsiktig hållbarhet.

– Jag ser mest fram emot att få erfarenhet från arbetslivet och bättre förstå hur samspelet mellan näringsliv och politik fungerar i praktiken. Vad krävs för att beslut ska omsättas till genomförande och faktiskt göra skillnad? säger Ebba.

Med näringspolitik som utgångspunkt gör Tilda sin traineeperiod tillsammans med Jonna Hedlund, projektledare näringspolitik. Hennes uppdrag tar avstamp i en av företagens mest avgörande frågor: att hitta, utveckla och behålla rätt kompetens. Delar av praktiken är även kopplade till Handelskammarens 100-lista.

– Jag har förstått att kompetensförsörjning är ett stort tillväxthinder för näringslivet. Jag vill förstå vilka insatser som gör störst skillnad och hur vi kan bidra till att de faktiskt får effekt, säger Tilda.

Det som lockade båda till Östsvenska Handelskammaren var kombinationen av bredd och tempo. De beskriver en miljö där man får jobba nära företagen samtidigt som man får en tydlig bild av hur samhällsbeslut påverkar villkoren för tillväxt.

Ebba lyfter också det sociala i rollen, att få träffa många människor och vara delaktig i samtal som spänner över flera områden.

– Det känns som att man får lite av allt här, samtidigt som man får stort handlingsutrymme. Det är en liten organisation som jobbar brett och ger mycket mandat, säger Tilda.

När arbetsdagen är slut

När de inte fördjupar sig i samhällsfrågor finns andra intressen som tar plats. Ebba lägger gärna tid vid symaskinen och syr om second hand-plagg med drömmen om att en dag kunna sy mer från grunden. Tilda har en annan specialitet: hon har blivit vass på att göra sushi.

Framåt finns både mål och resplaner. Ebba vill springa ett maraton och hoppas hinna resa mer. Tilda ser också fram emot att komma i väg och vill dessutom bocka av en indiekonsert, gärna med Ben Howard eller The Lumineers på scen.

Nu väntar en vår där de får använda sina kunskaper i skarpt läge och bidra till Handelskammarens arbete för bättre villkor för företagen i regionen.

Är du intresserad av att göra praktik hos oss på Handelskammaren? Läs mer och kontakta oss här.

Varför är detta så viktigt för oss? Svaret är enkelt och rätt självklart – för att våra ägare, tillika medlemmar, är beroende av fungerande infrastruktur för tillväxt och konkurrenskraft. Företag behöver politiska beslut som är långsiktiga, med stabila spelregler och förutsättningar, annars riskeras både kapital och kompetens.
Sverige är en exportberoende nation, och även om Östsvenska Handelskammaren är en regional organisation, så verkar vi och våra ägare i en större kontext.

Så vad har vi lyft i remissvaret? I grund och botten välkomnar vi den utökade budgetramen, ambitionen att återta underhållsskulden, satsningar på investering/utveckling inom järnväg, ökningen av anslaget till Länstrafikplanerna och näringslivspott, intentionen att bidra till att nå klimatmålen 2045 samt fokus på totalförsvarets behov och beredskap. Med det sagt, tar vårt yttrande främst avstamp i delar som rör vår region.

Ostlänken är en avgörande satsning för regionens fortsatta tillväxt och utveckling. Att hela sträckan Järna–Linköping finns med i den nationella planen och att finansiering är säkrad är positivt ur ett närings- och samhällsperspektiv. Samtidigt innebär förslaget att skjuta sex miljarder kronor till nästa planperiod en kalkylerad försening. Det skapar osäkerhet och påverkar företags och offentliga aktörers möjlighet att fatta långsiktiga, strategiska investeringsbeslut.

Ostlänken måste ses i ett större systemperspektiv. För att investeringen ska få full effekt behöver även kapaciteten stärkas på sträckan Järna–Stockholm C, så tågutbudet kan utvecklas i hela Stockholm–Mälardalsregionen. Även söder om Linköping finns behov av kapacitetshöjande åtgärder. Att inte bygga Ostlänkens spår efter Linköping är samhällsekonomiskt vårdslöst. Använd erfarenhet o kompetens från Ostlänken i kommande satsningar. Tänk klart-år i stället för startår!

Vi har också svårt för att hela investeringen bokförs som en satsning i Östergötland, trots att tre län berörs. Redan vid förra remissomgången påpekade Handelskammaren att detta är missvisande. Det ger en direkt felaktig bild av hur infrastrukturmedel fördelas per capita och bör justeras för att korrekt spegla fördelningen.

Sett ur både regionalt och nationellt perspektiv, har vi flera tunga objekt som måste tas om hand i kommande nationell plan. (NP)

• Förbifart Söderköping på E22 är ett viktigt projekt som fått startbesked och finansiering. Vi välkomnar färdigställande senast 2030, vägen är central för transporter i sydöstra Sverige.
  
  
• Tillgängligheten för dispenstransporter till och från Norrköpings hamn måste utredas i närtid inom NP för att kunna åtgärdas. Detta för att framtidssäkra näringslivets export (som Siemens Energy) och totalförsvarets tillgänglighet.
  
  
• Det försämrade säkerhetspolitiska läget och Sveriges medlemskap i Nato ställer nya krav på transportinfrastrukturen. Ett exempel är Saabs verksamhet och expansion. Den otillräckliga infrastrukturen i Linköping utgör ett tydligt och konkret hinder för stärkandet av totalförsvaret i allmänhet och det militära försvaret i synnerhet. Nuvarande expansion är av sådan omfattning och art att ordinarie styr- och planeringsmodell över NP inte ger godtagbara resultat. Vi uppmanar regeringen att säkerställa nya rutiner där NP går hand i hand med de satsningar på infrastruktur som görs inom andra budgetområden.  Läget är akut.

Överlag saknas fortfarande en uttalad vision för ett sammanhängande transportsystem, där alla transportslagen bidrar till kedjan. Det sägs i texten att alla transportslagen behövs, men Trafikverkets prognoser och förslag på åtgärder för person- och godstransporter talar snarare om fortsatt ökning av biltrafik och separerade stråk än funktionella, intermodala klimatsmarta system. Dessutom måste vi kunna underhålla OCH investera i ny infrastruktur. Som vanligt anser vi att näringslivets behov borde involveras mer i prioriteringarna.

Med rätt förutsättningar och fungerande transportsystem av väg, järnväg, sjö och flyg, kan vårt näringsliv bidra till ett mer konkurrenskraftigt, hållbart och motståndskraftigt samhälle – till nytta för regionen, Sverige, Europa och ja – världen.

Charlotta Elliot
Talesperson Infrastruktur, Östsvenska Handelskammaren

Januari

Besök av infrastruktur- och bostadsministern

Den 15 januari besöktes Handelskammaren av infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD). Ministern utlovade ”Mer infrastruktur för pengarna”.

ESIC matchmaking i Nyköping

Den 22 januari arrangerade ESIC ett matchmaking-evenemang där mindre entreprenader som vill bidra till Ostlänken-projektet i Nyköpingsregionen fick möjlighet att speeddejta med OHLA Sverige, Trafikverket, Nyköpings kommun och Explore Skavsta. ESIC när det är som bäst!

Februari

Nytt nätverk

Den 7 februari hade Nätverket för HR-praktiker sin första träff. Härlig start på året! Nätverket leds av Louise Fältskog och Lisa Nisser från FAB HR, tillsammans med deras juniora HR-expert Emma Bjurling.

Mars

Regional kraftsamling för effektivare tillståndsprocesser

Den 7 mars ägde den fjärde upplagan i seminarieserien om effektiviseringen av miljötillståndsprocesser. Medverkade gjorde länsstyrelsen Östergötland, utredningssekreterare Rebecca Wennerberg, samt företagsrepresentanter från Holmen Board and Paper, Tekniska verken och Lantmännen.

Kompetensförsörjning: Praktikuppropet

Den 28 mars publicerades den debattartikel som blev startskottet för praktikuppropet, där företag och myndigheter som vill ta ansvar för framtidens kompetensförsörjning kan skriva upp sig...

Kompetensförsörjning: Samtal med Mats Persson (L)

...tidigare under året, i en intervju med marknadschef Rickard Widgren, talade med förre arbetsmarknadsministern Mats Persson (L) om kompetensförsörjning...

Kompetensförsörjning: Samtal med Johan Britz (L)

... i november mötte Rickard även nuvarande arbetsmarknadsministern, Johan Britz (L). "Att börja i tid, möta ungdomar tidigt och berätta vilka möjligheter som finns" var ministerns medskick till företagarna.

April

Årsmöte 2025

Den 24 april ägde årsmötet rum. Huvudtalare var Kommerskollegiums generaldirektör Anders Ahnlid som gick från mötet med en ”Make Free Trade Great Again” t-shirt. Petra Hammarstedt, vd för Qlean Scandinavia, vann årets East Sweden Sustainability Award.

Maj

Besök av klimat- och miljöministern

Den 5 maj besöktes Handelskammaren av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). ”Klimatet stärker vår konkurrenskraft”, sa ministern, som både talade och intervjuades av vice vd Maria Björk Hummelgren.

Juni

Handbok: För ett jämställt näringsliv

Den 2 juni lanserades handboken För ett jämställt näringsliv, som ett komplement till 100-listans årliga rapport. Bakom boken står praktikanten Petronella Ruben Hydén, som intervjuades på lanseringsdagen av vice vd Maria Björk Hummelgren. Ladda ner handboken som PDF här.

Himla trevligt

Den 16 juni välkomnande vi sommaren med våra medlemmar och våra vänner på Louis De Geer i Norrköping. En underbar junikväll!

Almedalsveckan 2025

På arenan, som vi delade tillsammans med hela nio av våra systerkamrar, togs näringslivets mest prioriterade frågor upp. Talade gjorde både Kommerskollegiums gd Anders Ahnlid, som syntes i en bekant t-shirt, och infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD). Samtliga seminarier går att se här.

Augusti

B2B – Back to Business

Den 14 augusti startade vi upp igen efter semesteruppehållet. Tillsammans med Östgöta kök arrangerade vi ett medlemsmingel på LINK Business Centers tak. Mycket trevligt!

September

Personalresa till Stockholm

Den 12 september besökte vi Kommerskollegium, Sveriges riksdag och ICC Sweden. I riksdagen togs vi emot av Anna af Sillén (M) och överraskades av talmannen.

100-listan: Lansering av jämställdhetsrapporten 2025

Den 19 september lanserades årets jämställdhetsrapport. Deltog gjorde Lina Hedenström, från NTM Media, Karin Linkhorst och Jenny Linander från länsstyrelsen Östergötland, Anna Ljungkvist från Skill och Patrik Dahl från Väderstad. Ladda ner rapporten här.

Besök från Ukraina

Den 25 september fick Handelskammaren besök av kommunala representanter från Norrköping och dess ukrainska vänort Cherson.

Oktober

Besök av bistånds- och utrikeshandelsministern

Den 10 oktober tog Handelskammaren emot bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M). ”När USA sluter sig ska vi göra tvärtom” sa han i intervju med Emma Meijer, Handelskammarens projektledare för internationell handel.

Besök av statsministern

Den 14 oktober besöktes Handelskammaren även av statsminister Ulf Kristersson (M). Statsministern talade bland annat om om energipolitik, kompetensförsörjning och svensk konkurrenskraft och intervjuades även av vice vd Maria Björk Hummelgren.

Fullt fokus på Ostlänken

Den 21 oktober besöktes ESIC av Trafikverkets Magnus Sjöberg, projektledare för Ostlänken. ”Vi vet vad vi ska göra de kommande fem, sex åren. Det viktiga är att ni företag är inspelade”, förklarade Magnus, apropå att sex miljarder kronor flyttas fram till nästa nationella plan.

November

Besök av Taimaz Ghaffari

Den 6 november gästades vi av media- och USA-kännaren Taimaz Ghaffari som talade om det amerikanska medielandskapet. Föreläsningen var också startskottet på Handelskammarens samarbete med branschorganisationen Sveriges kommunikatörer. Under dagen besökte Ghaffari även våra kommunikationsnätverk.

Övriga höjdpunkter

Bright East

Ungdomsnätverket Bright East drivs tillsammans med Lundbergs fastigheter och Linköpings Science Park. Under årets träffar har deltagarna bland annat fått möta Östergötlands landshövding Gunilla Svantorp men också arton olika företag och organisationer i det nya, populära konceptet Nära näringslivet.

AI-utbildningar

Under 2025 har ett stort antal AI-utbildningar ägt rum på Handelskammaren. Många har deltagit i Scribills grund- och fördjupningskurser i ChatGPT i såväl Norrköping och Linköping som Nyköping.

Lunch med Kammaren och Nätverksfrukost

Dessa event har varit fulla av fina konversationer och hjärtliga skratt. Vi har också sett många nya kontakter knytas. Årets sista Lunch med Kammaren, den 1 december, var dessutom den femtionde i ordningen.

Du kan redan nu anmäla dig till nästa Lunch med Kammaren och nästa Nätverksfrukost. Varmt välkommen!

Östsvenska Handelskammaren, ÖHK, lämnar följande yttrande angående Gotlands länsplan för regional transportinfrastruktur 2026-2037, diarienummer RS 2024-2477
Östsvenska Handelskammaren är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för företag i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra cirka 800 medlemmar för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen.

ÖHK ser att ökad tillgänglighet mellan arbetsmarknadsregionerna, men också med omkringliggande samt den internationella marknaden skulle förbättra förutsättningarna för tillväxt och konkurrenskraft.

Östsvenska Handelskammaren lämnar följande synpunkter:
Länstransportplanen ska bidra till att uppfylla mål på såväl nationell som regional nivå och inriktningen sammanfattas av Region Gotland i orden tillgänglighet, framkomlighet, hållbarhet och trafiksäkerhet.

Ekonomiskt läggs tyngdpunkten på cykel (40 %), trafiksäkerhet (22 %), statlig medfinansiering (19 %) och kollektivtrafik (8 %) inom en ram på 371 mkr (framtung 2026–2031). Det kan stödja arbetsmarknad, kompetensförsörjning och klimatomställning — men kräver tydligare statliga åtaganden för sjöfart och reservhamn samt snabbare hamn- och HCT-anpassning för att säkra konkurrenskraften.

Östsvenska Handelskammaren (ÖHK) betonar näringslivets fundamentala betydelse för utveckling och tillväxt på såväl regional som nationell nivå. Gotland har ett dynamiskt näringsliv, med tre utpekade styrkeområden: besöksnäring, mat- och livsmedelsnäring samt näringslivets energiomställning. Fungerande logistik och pålitliga transporter är av avgörande vikt för att kunna bedriva och utveckla verksamhet samt för att leva och bo på Gotland. ÖHK instämmer i att det generellt behövs god bärighet och framkomlighet för tunga fordon. Vidare betonar vi att god tillgänglighet till och från fastlandet, inklusive access till de europeiska stomnätskorridorerna är en förutsättnings ur såväl näringsliv- som beredskapsperspektiv.

ÖHK anser att

• Sjöförbindelserna är affärskritiska: Gotlands lokala transportinfrastruktur påverkas av en fungerande infrastruktur med angränsande regioner. Att vara en ö i mitten av Östersjön med rådande omvärldsläge förstärker statens roll och ansvar avseende tillgänglighet, frekvens, kapacitet, miljö, pris och nationell säkerhet. Nya avtalet 2027–2035 ger längre överfartstid vissa vardagar i lågsäsong och pristak för gotlänningar bara på upphandlade turer → risk för högre priser/kapacitetsbrist vid toppar. Det får direkt påverkan på gods, besöksnäring och arbetsresor.
• Visby hamn är något av en flaskhals: Trång avgångshall. Trängsel på Färjeleden, särskilt under högsäsong/sommarsäsong. För små vänt- och logistikytor för fordon och godshantering kräver åtgärder.
• Klintehamn är en växande godsnod: Förbättra infrastrukturen, men utforma så att tung trafik och lantbruk inte låses in.
• En reservhamn är ett måste och ett riksintresse! Statligt ansvar för etablering och följdinvesteringar—utanför länsplanens ram. Kappelshamn, som ägs av Fortifikationsverket, är föreslagen att utvecklas till reservhamn. För att kunna integrera reservhamnskapacitet i den militära hamnen, bedömer Trafikverket att de behöver ett nytt uppdrag i sin myndighetsinstruktion. Staten har ansvaret.
• Affärskritisk flygtillgänglighet: Det är bekymmersamt för näringslivets utveckling att andelen resenärer som nyttjar flyg minskar som andel av det totala resandet mellan fastland och Gotland. Flygplatsen är ett riksintresse, ägs av Swedavia och ingår i basutbudet; dygnet-runt-beredskap krävs för krissituationer och beredskap. Marknaden har förändrats med nedlagda linjer till Bromma och ersatts med färre avgångar, via SAS-BRA-förbindelser till Arlanda. Anslutningen till Visby flygplats måste stärkas med cirkulationsplats, färdigställande av gång- och cykellänkar samt tätare kollektivtrafik för att säkra snabba, robusta arbetsresor och stärka näringslivets konkurrenskraft.
• BK4-nät finns utpekat, men inget nät för HCT. Detta behövs för att klara 34,5 m långa lastbilar. Konsekvensbedömningar krävs så trafiksäkerhetsåtgärder inte försämrar framkomligheten för breda/tunga fordon.
• Cykel- och kollektivtrafik ska ge pendlingsnytta: Riktad satsning på pendlingsstråk och tillgängligare hållplatser skulle stärka arbetsmarknaden, samtidigt som det kan gynna besöksnäringen med cykelvänligare ö.
• Trafiksäkerhet med företagsblick på högrisksträckor—men utan omotiverade inskränkningar av framkomlighet/transporteffektivitet.
Länsplanen lägger en bra grund. ÖHK bidrar gärna i fortsatt dialog för att stärka Gotlands internationella konkurrenskraft, sänka näringslivets logistik- och tidskostnader och samtidigt påskynda hållbar tillväxt.

Östsvenska Handelskammaren välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter. Yttrandet har beretts av Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef, samt Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur.

Simon Helmér, vd
Östsvenska Handelskammaren

Östsvenska Handelskammaren, ÖHK, lämnar följande yttrande för SOU
2025:67 Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet, diarienummer
LI2025/01130

Östsvenska Handelskammaren är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för företag i
Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra cirka 800
medlemmar för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen och med särskilt
fokus på tillväxtstråket från Stockholm till Linköping med omnejd.

ÖHK ser att ökad tillgänglighet mellan arbetsmarknadsregionerna, men också med
omkringliggande samt den internationella marknaden skulle förbättra förutsättningarna för
tillväxt och konkurrenskraft.

Östsvenska Handelskammaren lämnar följande synpunkter:

ÖHK:s yttrande utgår främst från de centrala frågeställningarna om hur utveckling av
Arlanda flygplats kan stärka konkurrenskraften hos handeln, industrin och det övriga
näringslivet generellt, och därmed bidra till tillväxt i hela Sverige, samt vad som är att
särskilt beakta som viktigt i den fortsatta utvecklingen av Arlanda flygplats.

Tänk hela Sverige
Arlanda är otvetydigt Sveriges största och viktigaste flygplats, vilket medför att Arlanda inte
är ett Stockholmsintresse utan ett nationellt sådant. Hela Sveriges behov – inte minst
näringslivets – bör därmed nogsamt beaktas vid utvecklingen av flygplatsen med omnejd.
Förutom ett Sverigefokus välkomnar ÖHK även en internationell utsikt. Därtill behöver
perspektivet med svensk säkerhet och beredskap och vad det innebär för Arlanda, vilka
alternativ som finns samt hur transportlederna till och från flygplatsen ser ut, används och
skyddas tas med framåt.

Transportförbindelser
Vid utveckling av Arlanda är det av största vikt att planera för utveckling och utbyggnad av
andra transportsätt till och från flygplatsen. Bristande flexibilitet, långsamhet och
störningar i väg- och järnvägstransporterna till och från Arlanda – samt att Arlanda Express
anses vara alldeles för dyr – hämmar. Vägnätet och möjligheten att ta sig till och från
Arlanda med buss och bil måste förbättras och dessutom ta höjd för en ökad trafik och
resebehov från såväl privat- som affärsresenärer.

För resenärer inrikes finns ett stort behov av åtgärder för förbättrad logistik och flöden på
flygplatsområdet, med minskade avstånd och kortare ledtider. Idag tvingas resenärer ofta
röra sig förhållandevis långa sträckor inne på flygplatsen och mellan terminaler. Att
flygplanen, inte minst vid inrikesresor, ibland parkerar remote, med ett avstånd till gaten
som kräver busstransport till och från flygplanet, är problematiskt då det förlänger restiden
och komplicerar situationen. Det här kan vara en bisak vid utrikesflighter, men vid kortare
och/eller inrikes reser i främst affärssyfte, blir det problematiskt och en anledning att inte
använda Arlanda som flygplats.

Transport söderifrån och söderut
Direkttåg till Arlanda från Göteborg och Malmö (eller gärna Hamburg och Köpenhamn)
skulle vara till gagn för flygplatsen. I dagsläget är det såväl komplicerat som osäkert att ta
sig till flygplatsen söderifrån, oftast med ett eller flera byten på vägen varför potentiella
resenärer söder om Stockholm gärna undviker resor till och från Arlanda och väljer
Landvetter, Kastrup eller annan flygplats om möjligt.

Utredningen fokuserar mycket på det norra stråket Stockholm – Uppsala via Arlanda.
Sveriges största marknad, vill ÖHK påpeka, finns söder om Stockholm. I de här delarna
delar ÖHK uppfattningen som Nyköpings kommun ger uttryck för i sitt yttrande.

Den byggstartade Ostlänken, ny dubbelspårig järnväg från Linköping till Järna, måste få en
fortsättning inte bara in till Stockholm Central utan även vidare mot Arlanda. Detta för att
flygplatsen ska bli en knutpunkt i Götalands transportnät. Ett direkttåg på ny snabbjärnväg
mot Göteborg, Malmö eller än längre ner i Europa vore en vinst för Arlanda ur såväl
ekonomisk som hållbarhetsmässig synpunkt.

Stockholm Skavsta
Parallellt med Arlandas utveckling bör möjligheterna med och utvecklingen av Stockholm
Skavsta flygplats beaktas. För resande söderifrån till och i Stockholmsområdet liksom för
resande som ska vidare söderut, kan Skavstas läge vara att föredra framför Arlandas. På
Skavsta erbjuds vidaretransporter med tåg (inom några år även med snabbtåg på
Ostlänken), bil och buss på E4, sjöfart (Oxelösunds respektive Norrköpings hamn)
alternativt vidareflyg. Skavsta ligger även på rimligt avstånd från flera andra regionala
flygplatser såsom Norrköpings, Linköpings, Visbys respektive Västerås flygplatser.

Gotland
För Gotland är kommunikationerna med fastlandet en nyckelfråga. En välfungerande
flygtrafik är avgörande för öns utveckling. Hållbarhet, långsiktighet och god tillgänglighet
krävs för att det gotländska samhället och näringslivet ska fortsätta bidra till tillväxt i hela
landet.

Kommunikationerna till och från fastlandet har direkt påverkan på Gotlands attraktions- och
konkurrenskraft, ekonomiska utveckling och välfärd. Möjligheterna att konkurrera på lika
villkor begränsas av ö-läget. Om flygförbindelserna försämras minskar även Gotlands
konkurrenskraft ur näringslivsperspektiv. Färre människor kommer att se fördelarna med
att driva sina verksamheter och stanna på ön. Fungerande flygförbindelser är även
avgörande för Gotlands förmåga att hantera och stå emot samhällskriser, såsom
sjuktransporter och säker införsel av material för civilsamhälle och försvar.

Hela Sveriges flygplats
Hela Sveriges behov och tillväxt behöver beaktas när den största flygplatsen ska utvecklas.
För västra och södra Sverige är Arlanda inte det naturliga valet för utlandsresor. Ur
ekonomisk och hållbarhetsmässig synpunkt bör närliggande flygplatser, såsom Stockholm
Skavsta, Landvetter, Norrköpings och Linköpings flygplatser samt även Kastrup, ses inte
bara som konkurrenter utan som viktiga komplement i den nationella och internationella
infrastrukturen och del av svensk beredskap och säkerhet.
Arlanda är Sveriges största flygplats och utvecklingen av densamma måste som en del av
hela det svenska transportsystemet. Befolkningen och näringslivet söder om Stockholm
representerar en majoritet i Sverige.

Östsvenska Handelskammaren välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter.
Yttrandet har beretts av Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur.

Maria B Hummelgren, vice vd
Östsvenska Handelskammaren

Östsvenska Handelskammaren, ÖHK, lämnar följande yttrande angående
förslag till ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,
diarienummer RS 2025-0095

Östsvenska Handelskammaren är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för företag i
Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra cirka 800
medlemmar för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen och med särskilt
fokus på tillväxtstråket från Stockholm till Linköping med omnejd.

ÖHK ser att ökad tillgänglighet mellan arbetsmarknadsregionerna, men också med
omkringliggande samt den internationella marknaden skulle förbättra förutsättningarna för
tillväxt och konkurrenskraft.

Östsvenska Handelskammaren lämnar följande synpunkter:
Stockholmsregionen är Sveriges tveklöst största storstadsregion och central för svensk
tillväxt. Samtidigt är regionen en del av östra Mellansverige, vilket också påpekas i strategin.
ÖHK vill poängtera vikten av detta sammanhang genomsyrar strategin – inte bara för att
Stockholm är viktigt för den östsvenska regionen utan också tvärtom. För Stockholms
arbetsmarknad och företagsutveckling är gods- och pendeltrafiken söderut till och via vår
region central.

Redan idag pendlar många människor från Östergötland och Sörmland till Stockholm för att
arbeta, i framtiden kommer det bli ännu fler. Utan inpendlarna – vad händer med
Stockholms kompetensförsörjning? Betydelsefullt för att uppnå mål 9 och 11 i visionen om
Europas mest attraktiva och hållbara storstadsregion – att bo, leva och verka i.
ÖHK välkomnar skrivningen om att regelverk på olika offentliga nivåer kan upplevas
svårhanterliga och rättsosäkra och att det är av vikt att förändra situationen.
Tillståndsprocesser generellt sett i Sverige behöver bli mer likvärdiga likväl som de behöver
kortas och effektiviseras.

Övriga synpunkter:
• Tänk större än Storstockholm – nationellt och internationellt
• Det som sker i Stockholm påverkar inte bara närliggande kommuner och regioner
utan hela landet – och faktiskt tvärtom
• Undvik att betrakta förbättrade förbindelser söderut mot Köpenhamn och norra
Europa som tillväxtrisker eller kompetensdränage – tvärtom! Sverige och Stockholm
behöver bli meruppkopplade mot kontinenten
• Alla transportslag behövs och behöver vara sammankopplade i ett sömlöst system –
inklusive de regionala flygplatserna Linköping, Norrköping, Skavsta och Visby samt
hamnarna i Norrköping, Oxelösund och på Gotland
• Ostlänkens färdigställande av stationsläge vid Skavsta kommer förstärka
flygplatsens roll som ett viktigt komplement till Arlanda

Långsiktigt utvecklingsbehov av transportsystemet i Stockholmsregionen
ÖHK delar bilden som beskrivs styckena Färdigställ redan beslutade investeringar samt
Kapacitetsstärkande åtgärder på spår och vägar inom länet och mot omvärlden. Förseningar
leder ofta till fördyrningar, och lagt kort måste ligga.

Vi saknar exemplet Ostlänken från Järna till Linköping, även om förlängningen från
förstnämnda ort in till Stockholm omnämns. Lika viktigt för investeringens utfall är att
länken når Linköping i tid samt, för ytterligare tillväxtutsikter, att en fortsättning efter
färdigställandet planeras och genomförs via Mjölby, Jönköping, Malmö och vidare ut i
Europa.

Det vore försumligt av Sverige att inte ta vara på potentialen av Fehmarn Bält-förbindelsen
byggs i detta nu och möter svensk infrastruktur inte upp den ökande trafiken söderifrån,
riskerar den bli en flaskhals som påverkar näringslivets chanser till ökad gods- och
pendeltrafik och därmed tillväxt.

Östsvenska Handelskammaren välkomnar förfrågan och möjligheten att inkomma med
synpunkter.

Yttrandet har beretts av Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef,
samt Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur.

Simon Helmér, vd
Östsvenska Handelskammaren

När Trafikverket häromdagen presenterade förslaget till ny Nationell plan för transportinfrastruktur konstaterades att Ostlänkens färdigställande försenas med minst tre år. Det är helt oacceptabelt.  

Med sitt besked sätter Trafikverket krokben för århundradets tillväxtchans. De nya dubbelspåren mellan Järna och Linköping har planerats i decennier och behovet av spåren ökar för varje år som går. Nuvarande järnvägssträcka är överfull, samtidigt som företag vill frakta mer gods och fler människor vill pendla mellan arbete och bostad. 

Ostlänken har därför länge varit en del av näringslivets kalkyler för etablering, expansion och investeringar. Genom att fördröja planerna, undergräver Trafikverket företagens satsningar och därmed hela regionens möjligheter till hållbar tillväxt, arbetstillfällen, skatteintäkter och ökat välstånd. 

Enligt finansminister Elisabeth Svantesson behöver Sverige en injektion av optimism och framtidstro. Trafikverkets besked dränerar istället vår del av landet på just detta. Skälen anges vara ökade kostnader och marknadsöverhettning i Östergötland. Föreställningen att förseningar skulle göra projektet billigare, ställer vi oss ytterst frågande till. Verkligheten har gång efter annan vittnat om att det är tvärtom. Handelskammaren har länge påtalat vikten av att planera för det ökade kompetensbehovet av att bygga Ostlänken – nu används det som ett skäl för försening. 

Statens bevisade oförmåga att besluta och stå fast vid sammanhållna stråk och transportflöden, försenar och fördyrar svenska infrastrukturprojekt. När den nya planen presenterades gjorde Trafikverket klart att lagt kort inte ligger. Därmed urholkas Nationell plan från en pålitlig strategi för svensk transport, till ett oberäkneligt dokument som inte går att lita på. För att kunna investera och anställa begär näringslivet framför allt tydlighet och långsiktighet från myndighetshåll. Här har motsatsen levererats.  

Ostlänken ska gå genom fem kommuner och tre län. Arbetet på regional nivå har präglats av enighet, prestigelöshet och förtroende. Det har varit en framgångsfaktor för att Ostlänken ändå finns med i Nationell plan och har påbörjats i de sörmländska delarna. Planeringen innebär omdaning av verksamheter, företag och hela stadsdelar. Det är ett omfattande, kostsamt och inte alltid smärtfritt arbete som pågår. Men näringslivet samarbetar, eftersom alternativet inte är gångbart.  

Det handlar om våra transporter och vår kompetensförsörjning, det handlar om regionens stora som små arbetsgivares – och därmed hela Sveriges – konkurrenskraft. Regeringen kan inte tillåta Trafikverket att slå undan benen på denna tillväxtsatsning. Ostlänken måste byggas i tid. 

Simon Helmér, vd, Östsvenska Handelskammaren
Maria Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef, Östsvenska Handelskammaren 
Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur, Östsvenska Handelskammaren

På bilden: Karta över Ostlänken. Från vänster: Simon Helmér, vd Handelskammaren, Östergötlands landshövding Gunilla Svantorp och Roberto Maiorana, generaldirektör Trafikverket.

I dialogmötet deltog ledningarna för Trafikverket, länsstyrelsen Östergötland, Regionen respektive kommunerna. Fokus för mötet var status och utveckling av infrastruktur samt relationer aktörerna emellan. Handelskammarens vd Simon Helmér gav en övergripande presentation om vikten av mer och bättre transportleder för Sveriges samlade konkurrenskraft.

– Som enda företrädare för det regionala näringslivet är det viktigt för oss att lyfta projekten som är centrala för vår regions utveckling. Väg, räls, båt och flyg måste fungera väl för att lösa företagens behov av kompetensförsörjning och godstransporter. Det är viktigt att samverkan över kommun- och myndighetsgränser fungerar, sa Simon Helmér efter mötet.

För den östsvenska regionen är färdigställandet av Ostlänken mellan Linköping och Järna prioriterad. Förseningar innebär fördyrningar så det bör undvikas. Norra änden av länken måste kopplas till Stockholm, och i den södra fortsätta till Mjölby och vidare såväl mot Hallsberg som till Göteborg och Malmö via Jönköping.

– Kapaciteten för godstrafik och pendling på järnväg behöver utökas kraftigt. Europa rustar och mellan Tyskland och Danmark färdigställs i detta nu tunneln under Fehmarn Bält-sundet. Den beräknas tiodubbla trafiken från och till kontinenten och i dagsläget klarar inte Sverige att ta vara på den möjligheten.

Ett annat viktigt projekt som Handelskammaren lyfte fram vid mötet med Trafikverket är Förbifart Söderköping på E22. Upphandlingen blev klar i somras och nästa höst planeras byggstart. Förbifarten är inte avgörande bara för sydöstra Sverige, utan har internationell bäring och får inte försenas ytterligare.

När svensk konkurrenskraft står på agendan, betonar Handelskammaren alltid kopplingen till regionens hamnar i Oxelösund och Norrköping. Att leden över Händelö på vägen från Örebro och Finspång är exempelvis kommer på plats är exempelvis helt avgörande för att tungt gods kan fortsätta fraktas från de stora industrierna vidare ut i världen.

Även det förändrade säkerhetsläget ställer nya krav på svensk infrastruktur, såsom färjetrafiken till och från Gotland samt på regionens flygplatser i Linköping, Norrköping, Skavsta och Visby.

– Ett sammanhållet och pålitligt transportsystem är A och O för att företag ska kunna verka och växa, skapa jobb och välstånd i Sverige. Alla transportslag behövs i ett sådant system. Även om Trafikverket inte har huvudansvaret är det nödvändigt att även flyg och sjöfart tas med i planerna, liksom kompetensförsörjningen kring nybyggnation och driften framåt. Nu ser vi fram emot fortsatt konstruktiv dialog och kommande Nationell plan som överlämnas till regeringen den 30 september, avslutar Simon Helmér.