Det var ett fullsatt frukostmöte på Coffice i Söderköping när kommunen och Trafikverket berättade för det lokala näringslivet att projektet för den planerade förbifarten håller tidsplan i nuläget. Även om byggstart med största sannolikhet kommer att gå av stapeln 2024, så är det stora förarbetet i slutfasen. Varken Söderköpings kommun eller Trafikverket menar att någon överklagan kommer att påverka byggstartsdatum.

Andreas Eklund, projektledare Trafikverket, berättade om entreprenadindelningen för projektet och presenterade en tidslinje som sträcker sig från i dag fram till färdigställandet 2028. De stora på- och avfarterna kommer byggas under 2026-2028, varav en akvedukt under Göta kanal är bland de sista stora etapperna. 

Eklund fick frågan om projekt E22 riskerar att krocka med projekt Ostlänken och därför riskera brist på entreprenörer. Svaret var att det inte är särskilt troligt då det är både färre och större entreprenörer som väntas lägga anbud gällande Ostlänken. Men Eklund poängterade att det förs dialog mellan projekten och att Ostlänken hos Trafikverket ses som ett ”storasyskonprojekt”. 

Tio meter under Göta kanal

Därefter berättade Sara Norling, ny projektledare och Therese Nordgren, projektsamordnare, från Söderköpings kommun mer detaljerat kring olika moment kopplat till det omfattande bygget av den nya sträckningen. Några av de större punkterna handlade om den akvedukt som innebär att E22 dras tio meter under Göta kanal. Där har Trafikverket lovat att kanalen kommer att hållas säsongsöppen som vanligt under byggtiden. De större utmaningarna handlar om att säkerställa att grundvattnet inte påverkas eller förorenas i schaktarbetet. 

LÄS MER: Så jobbar vi på Östsvenska Handelskammaren med regional infrastruktur

Stadsbilden kommer förändras, något man från kommunen kontinuerligt tittar på. Det handlar om alltifrån kollektivtrafik, till nya trafikflöden och nya kommunala vägar.

E22 och Förbifart Söderköping är en fråga som Östsvenska Handelskammaren engagerat sig i under lång tid.När vi frågar Söderköpingsbor och näringsidkare om den nya förbifarten är samtliga positiva och tror att det kommer bli ett lyft för kommunen. Däremot har samtalen om en förbifart pågått i flera decennier så många har svårt att tro att det ska bli verklighet överhuvudtaget. 

Fridlyst orm får egen passage

Men nu pekar allt på att det verkligen händer! Och det senaste stora hindret som fått stor uppmärksamhet har också fått en lösning. Den skyddade hasselsnoken kommer att få en ekodukt, eller som Sara Norling och Therese Nordgren kallar den: en snokodukt. I höjd med slussporten kommer en faunapassage byggas med vegetation där ormarna kan ringla över i lugn och ro. Den räknas kosta 30 miljoner kronor och kan enligt projektledarna bli en turistattraktion. Passagen ska dessutom kompletteras med tunnlar. Under 2023 ska ormarna lokaliseras och flyttas tillfälligt under tiden som tunnlar och bro ska byggas. Några mängder av den fridlysta ormen finns dock inte, bekräftar projektledarna. Till NT har kommunens ekolog tidigare sagt att man räknar med att hitta omkring fem vuxna djur.

Det större arbetet i närtid handlar dock om att flytta alla vattenledningar, något som måste vara klart innan Trafikverket påbörjar vägbygget. Fyra områden berörs totalt varav två norr om Göta kanal. Arbetet planeras dra i gång i höst. 

Ett nytt verksamhetsområde med nya tomer nordväst om akvedukten kommer att påbörjas 2025.

En fråga som lämnas obesvarad är om trafikflödet efter 2028 riskerar att medföra “proppar” längs andra sträckor på E22. Exempelvis trafikeringen genom Norrköping i höjd med Navestad. Den frågan har inte Söderköpings kommun några närmare svar på. 

Det infrastrukturministern syftade på var att transportvägar till land, sjö och luft är oerhört viktigt för att Sveriges och vår regions företag ska utvecklas. Företagen skapar tillväxt och inte minst svensk industri går framåt – då behöver kapaciteten i hela transportsystemet öka, menade ministern.

Ostlänken är inte viktig bara ur nationell transportsynpunkt, utan också för den regionala pendlingen och därmed för den här växande arbetsmarknadsregionen. Det poängterade Eneroth, som inte tror på att lyfta ur resterande sträckor på den nya stambanan till Göteborg och Malmö, Köpenhamn, ur nationell plan. Det kommer bara försena projektet, menade han. 

– Som snål smålänning har jag svårt att acceptera de kostnadsökningar som sker. Här behöver jag era inspel för att snabba på och effektivisera processerna, sa Eneroth. 

Handelskammarens vd Simon Helmér tryckte på de viktigaste infrastrukturprojekten för vår region:

• Händelöleden för tunga transporter till Norrköpings Hamn
• Sjöfartens tillväxt och del i den gröna omställningen av transportsektorn
• Näringslivets roll i Gotlands och färjetrafikens positiva utveckling
• De regionala flygplatsernas roll framåt med elektrifierade flyg, drönartransporter och fraktflyg
• E22 och Förbifart Söderköping för arbetspendlingen och turismen
• De mindre vägarnas roll för stora arbetsgivare på små orter

Corren, Norrköpings Tidningar och Sveriges Radio P4 var på plats och rapporterade kring besöket.

Under måndagen var Östsvenska Handelskammaren inbjudna att lämna synpunkter på den nationella plan som gäller framtidens transporter till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).  

Handelskammarens vd Simon Helmér lyfte bland annat vikten av Ostlänken genom hela regionen, generellt eftersatt vägunderhåll och Gotlands infrastruktur kopplat till hamnar och flyg. Men även kompetensförsörjning till infrastrukturbranschen, Händelöleden och behovet av satsningar på vägar i mindre kommuner och orter såsom Söderköping, Skärblacka och Kisa. 

– Prioriteringar måste ske i tydligare samverkan med näringslivet, betonade Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren och fortsätter:

– Vi tolkade infrastrukturminister Thomas Eneroths sammanfattning att regeringen avser fullfölja satsningen på Ostlänken i kommande nationell plan för att produktionen kan komma igång på allvar. Vidare uppfattade vi att projekt inte kommer att plockas bort för att utreda annan finansiering då detta skulle innebära ytterligare osäkerhet, samt ge upphov till ytterligare förseningar och fördyrningar av projektet.  

I slutet av februari kommer Handelskammaren lämna in ett skriftligt remissvar. Håll utkik på hemsidan för att ta del av synpunkterna. 

Under torsdagens seminarie, som var den andra delen av tre i regi av Östsvenska Handelskammaren och Cleantech Östergötland, fick allt från myndighet till lokala aktörer berätta om arbetet med schaktmassor. Upprinnelsen är det uppdrag som Naturvårdsverket fått av regeringen att utreda hanteringen av schaktmassor för att göra det resurseffektivare och göra det möjligt att ställa om till en giftfri cirkulär ekonomi.

– Nyckelordet för oss är samverkan. Både internt och med entreprenörer, konsulter, forskningsprojekt och med andra myndigheter, säger Sara Jansson, utredningsledare på Trafikverket som var först ut bland talarna under seminariet.

Trafikverket konstaterade att masshantering ingår i nästan alla deras projekt och att det finns utmaningar som ofta kan leda till stora kostnader och som inte är till miljönytta. En stor fråga inom Trafikverket är hur man ska hantera massor som kan innehålla invasiva arter. Samtidigt är det enligt Trafikverket både tekniskt och miljömässigt möjligt att bli bättre. Bland annat pågår forskningsprojekt för att redan i planeringsstadier få fram vilken klimatpåverkan masshanteringen har.

– Vi vill ju lämna linjär masshantering och jobba cirkulärt. Samtidigt är det ett brett begrepp och det är viktigt att alla i branschen talar samma språk, säger Joakim Claesson, vägteknik och masshantering Trafikverket.

Finns goda exempel

Johanna Öhman, konsult på Sweco, lyfte fram exempel från Kattarp där schaktmassor ska bidra till ekologisk mångfald. Hon nämnde även ett lokalt exempel från Linghem där man tidigt lyfte frågan om hur man kan nyttja schaktmassorna som bullervall. Johanna lyfte fram vikten av att lägga tid i planeringsstadie och ställa högre krav vid upphandlingar av entreprenörer. 

– Det är lätt att klaga på lagstiftningen, men jobba förebyggande kan alla göra. Vi behöver bara jobba lite hårdare. Och det krävs att olika aktörer samarbetar, säger hon.

Att jobba över gränserna var även något som Daniel Nilistad, distriktschef Skanska, betonade när han berättade om hur schaktmassor från Kardonbanan möjliggjort utveckling av skidanläggningen Yxbacken utanför Norrköping.

– Vägen från idé till projekt kan vara lång, men vi måste våga komma med idéer och så frön som kan bli något längre fram. Nyckeln är att kommunerna och offentliga beställare tar större grepp och kan se till flera projekt samtidigt. Det hade vi som entreprenörer önskat, menar Daniel Nilistad. 

”Använd inte det billigaste alternativet”

Christoffer Andersson, vd, och Anders Bergquist, chef Hållbarhet och Strategi, från Econova delade bilden av att det behövs helhetsperspektiv, samverkan och tillit gentemot varandra. De pratade om hållbarhet och att behålla värdet av massorna för exempelvis jordtillverkning eller att återvinna lera och sand.

– Det finns goda förutsättningar att nyttja massor som genererar miljönytta, men vi upplever att det saknas aktör som tar helhetsgrepp. Alla vet i vilken riktning vi ska men vi måste samverka bättre, säger Christoffer Andersson.  

De efterfrågade öppnare samtalsklimat mellan offentliga och privata aktörer och skickar med rådet att ställa högre cirkulära krav vid upphandlingar och inte använda det billigaste alternativet.

Avslutningsvis berättade Stefan Jonsson, vd Skogslottens ryttarförening, om det konstruktiva exemplet med återanvändning av schaktmassor. Skogslottens vision att genom 2,5 miljon ton schaktmassor förvandla en grusgrop till en stor självförsörjande ridanläggning med tillhörande bostadsområde. 

– Jag hoppas att anläggningen kan vara klar inom fem år, säger Stefan.

Vill du ta del av hela seminariet så finns det inspelat här nedanför. Torsdagens seminarie var del två av tre i ämnet masshantering. I december hålls det tredje seminariet i våra nya lokaler LINK Business Center i Linköping. Om du vill delta så kan du anmäla dig här. 

I samarbete med Sydsvenska Handelskammaren, Västsvenska Handelskammaren & Handelskammaren Jönköpings Län.

Riksdagen skickade med tre frågor för regeringen att hantera: utvecklingen av laddinfrastruktur i landet, finansiering av nya isbrytare samt en utökad anslagskredit för Trafikverket.
Regeringen har nu att fatta beslut om direktiv för åtgärdsplanering till Trafikverket.

Samhällsnyttan måste vara i fokus när pengarna fördelas. En stark sammanslutning  av sju regioner, Mälardalsrådets En Bättre Sits, uttrycker det som att ”satsningar på spår, vägar och farleder måste göras där det bor människor, där nyttan är som störst för hela Sverige”. Östsvenska Handelskammaren instämmer till fullo med uttalandet, och med risk för upprepning: lagt kort ligger gällande beslutade satsningar, såsom Ostlänken och överflytt av godstrafik till järnväg och sjötransporter.

Rådande politiska situation hindrar inte att sittande regering har mandat att hantera frågan i närtid. Fördröjda infrastruktursatsningar skulle riskera förseningar i Trafikverkets planering, utebliven samhällsnytta och förlorade affärer för näringslivet.

Charlotta Elliot
Projektledare ESIC

Det digitala ESIC-eventet den 27 april följdes av runt 50 personer och bjöd på senaste statusuppdateringen kring Ostlänken där Trafikverket, FORIA och NCC var inbjudna föredragshållare.

Alexander Santos, programchef för Ostlänken på Trafikverket var seminariets första talare. Han inledde med att Trafikverket och han själv ser fram mot fortsatt god samverkan med näringslivet och offentliga parter och han är glad över att få arbeta med Sveriges roligaste projekt. Infrastrukturpropositionen från regeringen gav goda besked för Ostlänkens räkning, som blir kvar och finansierad inom nationell plan. Sedan gick Alexander in på fakta, som att den nya kostnadsbilden har uppdaterats till 83 miljarder kronor, beroende på fördjupad kunskap om geotekniska förutsättningar och stadspassager. Sedan oktober förra året har det hänt mycket i den nya organisationen för nya stambanor.

– Vi har gjort en omorganisation inom program Ostlänken för att kraftsamla och kunna arbeta på ett effektivare sätt. 2035 ska tågen gå på hela sträckan. Målet är att kunna öppna upp Ostlänken i etapper för att leverera samhällsnytta så snart som möjligt, men i dagsläget är inga beslut kring det tagna. Just nu är vi i planeringsprocessen som beräknas pågå till år 2024-2025, det är ett omfattande arbete och viktigt för att den stora tidsplanen ska kunna hållas, sa Alexander.

Sedan presenterades senaste status vid de fem kommunerna och en rad åtaganden som Ostlänken medför, däribland arkeologiska undersökningar, strategi för masshantering, klimatmålen och kompetensförsörjning.

Projektet ska vara klimatvänligt både när det är i drift och under byggnationen. Det finns stora möjligheter med masshanteringen och hur man kan återanvända massorna. Cirkulär ekonomi är en är något Trafikverket tittar på när man sätter upphandlingsstrategin. Upphandlingarna ska stötta innovation och driva utvecklingen framåt.

Kompetensförsörjningen är en fortsatt en stor utmaning, både till Ostlänken och andra projekt som kommer att pågå under samma tidsperiod.

– Vi måste kroka arm med alla i branschen och samarbeta med både myndigheter och skolor, och se på hur vi kan hitta strategier för att säkerställa kompetensförsörjningen. Det är tillsammans med aktörerna i branschen som vi kan se till att vi lyckas. Framåt kommer vi jobba på enligt fattade beslut och enlighet med befintlig, nationell plan. Vi kommer fortsätta identifiera kostnadsbesparingar och ha tätt samarbete med kommuner, länsstyrelser och alla inblandade aktörer, avslutade Alexander.

Bettina Hammargren, vd, FORIA, riktade ljuset på logistik, upphandling och uppföljning.

– Det här är en bra möjlighet får vår region. Men det är viktigt att både små och stora aktörer får möjlighet att medverka i detta spännande projekt med Ostlänken, sa Bettina Hammargren.

Bettina har synpunkter på regelverket kring offentliga upphandlingar och LOU (lagen om offentlig upphandling) och ger sin syn på det kopplat till Ostlänken.

– Vi behöver komma ifrån lägsta pris vid upphandlingar och i stället satsa på kvalitet och tänka på cirkulär ekonomi. Genom att höja kompetensen för upphandling kan vi skapa en sundare konkurrens. Marknadsdialoger och RFI (request for interest) är steg i rätt riktning. 
Konkurrens är bra men det ska vara på schyssta villkor. Det ska finnas utrymme för många aktörer, inte bara internationella.

– Vi måste ha ett bra samarbete i hela kedjan – såsom att optimera transporterna och att hela tiden tänka produktivitet. Last-mile är oerhört viktig. Ett exempel på det är att inte köra med tomma lastbilar. Här kan transportbranschen samverka mer, det vinner vi och klimatet på.

Anders Morath, affärsutvecklingschef på NCC Infrastructure, delgav bygg- och anläggningsbranschens perspektiv.

– Även om målbilden för Ostlänken ligger långt fram, pågår just nu flertalet projekt som är viktiga pusselbitar och som skapar förutsättningar för Ostlänken. Många av byggaktörerna i vår region är påverkade av Ostlänken och är med och skapar goda förutsättningar. Partnering är en av dem. Det är en realitet att Ostlänken faktiskt är på gång.  

Exempel på detta är färdigställandet av Kardonbanan, flytten av godsbanården, Inre Hamnen och Johannisborg i Norrköping.

Anders, precis som Alexander, belyste utmaningen med kompetensförsörjningen.

– En ansenlig mängd resurser krävs och det inte bara till Ostlänken utan även till andra byggprojekt som ska påbörjas under samma period. Det kommer att bli ett underskott av resurser, konstaterade Anders och visade statistik från senare års utredningar.

NCC samarbetar med olika utbildningsaktörer för att locka arbetskraft, det är i mångt och mycket det som det handlar om. Att lösa gåtan med branschens attraktivitet och hur man kan få fler till att söka sig till branschen. Det börjar med ungdomarna.

– Det här är framtidsyrken! konstaterade Anders.

Charlotta Elliot, ESICs projektledare, avrundade med några av sina och deltagarnas frågor. Tittar man även på sjöfartslösningar gällande upphandling av transport för schaktmassor? Hur mycket massa handlar det egentligen om och var geografiskt? När finns en uppdatering av entreprenadindelning och entreprenadstrategi, och när kommer de förberedande arbetena igång? Vad händer med det nationella kompetensförsörjningsrådet som fanns på förslag i inriktningsunderlaget?

– Sjöfartslösningar låter intressant, det är något vi får undersöka. Exakta siffror på massa får jag återkomma om, men det är åtskilligt material det handlar om.  Storleken på entreprenaderna och förberedande arbeten kommer redovisas efter sommaren. Vad gäller det nationella rådet så inväntar vi regeringens svar, replikerade Alexander.

Att klimatmål, massahantering och cirkulär ekonomi är viktiga delar i projekt Ostlänken är alla överens om. Charlotta berättade att Handelskammaren tillsammans med Cleantech Östergötland håller på att ta fram en kunskapshöjande seminarieserie om detta.

– Vi har också precis genomfört en Pulsenkät om näringslivets kompetensbehov och fått svar från nästan 200 företag. Det är förstås inte bara kopplat till Ostlänken, men är nog så angeläget. Vi kommer redovisa det vid ett rapportsläpp i juni. Och när regeringen bestämt sig för att inrätta ett nationellt kompetensråd, står vår region redo att bidra, fastställde Charlotta avslutningsvis.

”Fråga inte vad Gotland kan göra för dig, utan vad du kan göra för Gotland.” Citatet, en omskrivning av John F Kennedys bevingade ord, yttrades vid seminariet kring den nya regionala utvecklingsstrategin Vårt Gotland 2040, och är ett utmärkt exempel på de drivkrafter som tagit Gotland dit ön är i dag.

Gotlands utveckling de senaste åren är en framgångssaga på flera sätt. Turismen och de gröna näringarna är en växande stomme i det gotländska näringslivet, som även präglas av bredd och innovation inom såväl stora industrier som småföretag runt om på ön. Därtill finns styrkan i Campus Gotlands utbildningar och forskning, inte minst inom energiomställning och hållbar utveckling. 

Denna utveckling och tillväxt behöver fortsätta drivas framåt på ett hållbart sätt. För att det ska var möjligt, behöver viktiga förutsättningar identifieras och slås vakt om. En av de mest centrala av dessa är kommunikationerna till och från ön. 

I september ska Trafikverket överlämna till regeringen underlag för kommande upphandling av färjetrafiken till Gotland. Det viktigaste i detta är att ha ovan nämnda utveckling för Gotland, gotlänningarna och de gotländska företagen för ögonen. Dessvärre finns i processen tecken på bristande insikt i färjeförbindelsernas betydelse, den snabba tekniska utvecklingen samt näringslivets förmåga att föra Gotland in i en hållbar framtid. Som näringslivsaktör på Gotland anser vi att det är oroväckande signaler. 

Den utvecklade färjetrafiken med täta och snabba turer mellan Gotland och fastlandet har lagt grunden för öns starka utveckling. Ska den hållbara tillväxten fortsätta måste förutsättningarna för densamma hållas öppna – inte stramas av ekonomisk kortsynthet eller övertro på statligt ägande. Gotlands behov och framtid måste vara ledstjärnan. 

Gotland och fastlandet behöver komma närmare, inte längre ifrån varandra. Alternativ med färre och/eller långsammare turer över vattnet, är inte hållbara ur något perspektiv. Framgångsrik teknisk innovation och utveckling av bränslen möjliggör de täta och snabba förbindelserna som är avgörande för näringsidkare på Gotland – utan att tumma på klimatmålen. 

Så även Trafikverket bör ställa sig frågan vad myndigheten kan göra för Gotland. Svaret är givet: tillgodose de gotländska ståndpunkterna och säkerställ att kommande underlag för upphandling utgår ifrån öns framgångsrika utveckling. Färjetrafiken ska vara en möjliggörare, inte en käpp i hjulet, för fortsatta framsteg för Gotland.

Pia Carlgren, t f vd
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren

Regeringens infrastrukturproposition innehållet satsningar på 799 miljarder kronor under en kommande tolvårsperiod. Det är den största ekonomiska ramen någonsin, en grön investering för ett fossilfritt och konkurrenskraftigt Sverige. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna S och MP, samt samarbetspartierna genom januariavtalet C och L.

Den totala ramen hamnar på 876 miljarder kronor och är en ökning med 21 procent jämfört med nuvarande plan. Den nya ramen beräknas möjliggöra att gällande nationell plan, inklusive nya stambanor, kan fullföljas.

– Det är goda nyheter för alla som vill se offensiva satsningar på Sveriges framtida tillväxt och konkurrenskraft. För vår region innebär infrastrukturpropositionen grönt ljus för Ostlänkens byggstart samtidigt som regeringen alltså satsar på att fullfölja hela stambanebygget, som kopplar ihop Sveriges södra regioner men även vidare ut i Europa. Det vittnar om framtidstro och vilja att satsa framåt, säger Pia Carlgren, t f vd för Östsvenska Handelskammaren.

Ostlänken, och fortsättningen av ny stambana som binder samman sträckan med Hässleholm-Malmö och Göteborg-Borås via Jönköping, är investeringar som Östsvenska Handelskammaren arbetat för under flera års tid. Satsningar som har avgörande betydelse för näringslivets utveckling i vår region och hela södra Sverige.

– Tillfredsställande för Handelskammaren och våra medlemmar att regeringen hörsammade vår uppmaning att lägga planperiod om tolv istället för sexton år. Vi tror att det är av betydelse för investeringsviljan samt flexibiliteten kring ny teknik och utveckling. Nu är dags att ta nästa steg i planeringen och börja tänka på att bygga upp resurser kring den kompetens som ska färdigställa Ostlänken och resten av den nya stambanan. Om det säger propositionen inte mycket, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef.

Vid seminariet lyftes det faktum att vi har en stark befolkningstillväxt som behöver mötas av växande städer, där nya stambanor som trafikeras av snabba tåg kommer att leda till att vi bygger täta, resurseffektiva och attraktiva städer. 

– Stationerna måste ligga centralt för att få ut full samhällsnytta och göra städerna och tågresandet attraktivt. Vi har länge talat om detta som århundradets tillväxtchans, som redan genererat etableringar och investeringar. Vi lämnar snart en pandemi bakom oss och behöver framtidstro. Nu behöver besluten fattas och finansieringen komma på plats, säger Pia Carlgren, tf vd Östsvenska Handelskammaren.

Bland föredragarna återfanns Claus Baunkjær vd på Femern, Gunnar Hagman vd Skanska, Jonas Abrahamsson vd Swedavia, PM Nilsson från Dagens Industri samt representanter för SJ och Green Cargo. 

– SJ visade tydligt på bristerna i de samhällsekonomiska kalkyler som Trafikverket tillämpar, exempelvis hur färre resenärer kan leda till högre nytta. Det innebär att riksdagen riskerar att fatta beslut på felaktiga grunder vilket är oerhört allvarligt, säger Johan Trouvé vd för Västsvenska Handelskammaren.

En förbindelse till kontinenten

Vd:n för Handelskammaren i Jönköping, Helena Zar Vallin gladdes över att Fehrmanbältförbindelsen gått in i en ny fas där de förberedande byggarbeten redan är i full gång. 2029 beräknas förbindelsen stå klar. 

-Då får vi access till Europa på ett helt annat sätt än idag. Förutsatt att Sverige också bygger ut sin järnvägskapacitet kan mycket av godset som idag transporteras på väg i större utsträckning transporteras till och från kontinenten via järnväg. 

Hon betonade också de nya stambanornas betydelse för tillväxten.

-Nya stambanor leder till större arbetsmarknader och möjliggör för företagen att rekrytera inom ett större geografiskt område. Från Jönköping kan man idag inte, på ett tidseffektivt sätt, resa med tåg varken till Göteborg, Borås eller Linköping vilket påverkar företagens möjlighet att rekrytera rätt kompetens.

Lånefinansiering

Sydsvenska Handelskammarens vice VD Per Tryding som modererade samtalet underströk vikten av att investeringens livslängd tas i beaktning. 

–Vi har idag stora behov av både upprustning och investeringar i transportsystemet. Stambanorna bör inte tränga undan dessa. En möjlig och attraktiv lösning vore därför att staten lånar till finansieringen av stambanan separat. Detta möjliggör att pengar öronmärks till projektet och att lånekostnaden för detta infrastrukturbygge med mer än 100-årig livslängd kan spridas ut över alla framtida brukare snarare än helt läggas på dagens skattebetalare.

Banorna behöver finansieras utanför nationell plan, något som även Skanskas vd lyfte med hänvisning till andra lyckade satsningar där konsortier bildats. Byggtiden behöver vara kort för att snabbare få ut nyttan av investeringen menade han och lyfte förslaget med betongbroar. SJ betonade också betydelsen av att separera tåg med olika hastigheter och hur mycket kapaciteten minskar om trafikslagen blandas.