De nya reglerna innebär krav på remburs (letter of credit) som betalningsinstrument vid importtransaktioner och betyder att dokumentinkasso inte längre kommer accepteras, skriver Reuters i en artikel från februari tidigare i år. För företagare med affärer i Egypten kan detta medföra längre leveranstider. Om varor redan hunnit skickas innan de nya reglerna börjar gälla så accepteras dokumentinkasso.

Utvalda produkter undantas dock från remburskravet, dessa är: mediciner, vacciner, vete, te, kött, fågel, fisk, olja, mjölkpulver, babymjölk, favabönor, linser, smör och majs.

Vi kan se att många företag inte vill eller väljer att inte handla med Ryssland, även om det skulle vara möjligt i teorin. Det finns samstämmighet och stort stöd för sanktionerna och för Ukraina. Däremot är det svårt att veta hur man som företag gör rätt. De flesta företag har inte sanktionsexperter, så vi får frågor till oss om hur företagen ska säkerställa att de inte bryter mot sanktioner eller stöttar Ryssland. Där hjälper vi som Handelskammare till att förmedla kontakter och information.

Bland de drygt 110 svarande angav knappt 20 procent av företagen att de har direkt relation med/eller verksamhet i Ukraina, Ryssland och/eller Belarus. Det handlar oftast om leverantörer, kunder eller att man har personal på plats.

Har ert företag direkt relation med eller verksamhet i följande länder?

Det har gått en vecka sedan invasionen, men cirka 20 procent säger att företagets verksamhet eller ekonomi redan nu har påverkats. Drygt 65 procent svarar att de ännu inte påverkats. 

Har ert företags verksamhet eller ekonomi redan nu påverkats av kriget eller sanktionerna?

De vanligaste svaren på hur ekonomin påverkats är höjda bränsle- och energipriser, försämrade valutaförhållanden, minskade intäkter för dem som i vanliga fall levererar produkter till Ryssland, samt brist på chaufförer och andra hinder för transporter och leveranskedjor. Det finns dessutom oro att man inte får betalt då Ryssland är avstängt från de ekonomiska systemen. 

25 procent av företagen som svarat har vidtagit någon åtgärd på grund av situationen. Bland svaren förekom åtgärder i form av förskottsbetalningar, stoppade leveranser, säkerställt att varor och kunder är fria från sanktioner. Flera ser över sina flöden och kundled. Ju längre kriget och sanktionerna varar, desto fler kommer att behöva se över sin affärssituation. 

Har ert företag vidtagit några åtgärder med anledning av kriget eller sanktionerna?

Vi bevakar fortlöpande händelseutvecklingen kopplat till våra medlemsföretag som på ett eller annat sätt bedriver handel med Ukraina, Ryssland och/eller Belarus. På vår hemsida samlar vi information och vi planerar sätta ihop grupper där företag kan komma i kontakt för att utbyta erfarenheter och frågor.

Situationen i Ukraina får konsekvenser för de företag som handlar med Ryssland och Ukraina eller har anställda på plats i landet. Som näringslivets mötesplats samlar vi här information och länkar som kan vara till stöd till dig som företag.

SEMINARIUM

LÄNKAR FÖR MER INFORMATION OM SANKTIONER:

KOMMERSKOLLEGIUM TELEFONJOUR

Kommerskollegium, myndigheten för utrikeshandel och EU:s inre marknad, har öppnat upp ett telefonnummer för bolag som har frågor kopplat till sanktionerna.

Kommerskollegiums grupp som arbetar med sanktioner, telefon: 08-690 49 20

FRÅGOR OCH SVAR

Vi får flera frågor kopplat till situationen i Ukraina. Jesper Öhrn på Västsvenska Handelskammaren har ställt några av de vanligaste frågorna till tre olika experter. Intervjuerna är gjorda 25 februari, observera att förutsättningarna kan förändras fort. För frågor kopplade till internationell handel i östsvenska regionen, kontakta Emma Meijer, projektledare Östsvenska Handelskammaren.

Kan man skicka varor till Ryssland nu?
Anders Leissner, sanktionsexpert Vinge advokatbyrå.

Hur avgör man om företagets varor innefattas av sanktioner idag?
Anders Leissner, sanktionsexpert Vinge advokatbyrå.

Hur kan sanktionerna komma att utvecklas?
Anders Leissner, sanktionsexpert Vinge advokatbyrå.

Kan svenska företag göra betalningar med Ukraina och Ryssland?
Maria Furunger, Risk Manager på Nordea.

Vilka frågor ställer företagen till er på Svensk-Ryska Handelskammaren just nu?
Heinz Sjögren, vd Svensk-Ryska Handelskammaren.

Vad ska bolag med etablering i Ryssland eller som har affärer med landet fokusera på i nuläget?
Heinz Sjögren, vd Svensk-Ryska Handelskammaren.

Vad är status just nu och hur påverkar Brexit svenska företag idag?

– Det har varit ett utmanande år men vi har klarat oss bra på den svenska sidan. Brexit fick en hackig start men ett år senare börjar de flesta processer och rutiner att falla på plats, säger Peter Hellman som till vardags arbetar som konsult och föreläsare inom internationella affärer på Västsvenska Handelskammaren.

– Initialt var det framför allt långa ledtider som var en av utmaningarna för svenska företag och exempelvis oklarheter kring vilka dokument som förväntades på andra sidan Nordsjön. Nu är det snarare det omvända, det vill säga att godsen fastnar på brittiska sidan när varor ska importeras i landet, något som skapar gnissel i maskineriet. Höga kostnader, pappersarbete som tar lång tid och stor okunskap kring dokumentation och tull skapar irritation såklart. Myndigheterna i sin tur skyller på pandemin, men det är svårt att skilja på vad som är orsakat av Brexit och vad som är effekter av Corona.

– Men svenska företag har generellt väldigt bra koll eftersom vi redan har en viktig handelspartner till grannland som inte tillhör EU – Norge. Så frågan är egentligen hur det kommer utvecklas på den brittiska sidan? Redan nu kan vi se att volymerna av import och export har minskat och då är Storbritannien ett land som är beroende av sin import och dessutom redan innan Brexit hade ett stort handelsunderskott.

Blev det de effekterna i Sverige som vi förutspådde med Brexit?

– Generellt sett blev effekterna av Brexit som vi trodde. Däremot har vissa marknader och produkter blivit mer påverkade än tänkt. Exempelvis att vissa företag och länder tagit större marknadsandelar då vissa har lämnat Storbritannien som marknad på grund av krångliga och dyra procedurer. Ett annat exempel är att produkter såsom livsmedel, medicintekniska varor och kemikalier varit mer utmanande att exportera eller importera än andra på grund av krav på certifieringar.

– Men min bedömning är att de företag som håller ut på den brittiska marknaden kommer klara sig bättre än de som drar sig ur. Med 60 miljoner invånare är det en stor marknad vi pratar om och ingen tjänar på att marknaden försvinner.

Vad är på gång framåt?

– För företag som exporterar produkter kommer framöver krav på den nya brittiska produktmärkningen UKCA, United Kingdom Confirmity Assessed. En märkning som kommer ersätta CE-märkningen i Storbritannien. De har dock återigen skjutit fram kraven en period och informationen är luddig om kraven kommer börja gälla vid halvårsskiftet eller träda i kraft i början av nästa år.

– Det blir också intressant att följa hur brittisk ekonomi kommer att klara sig. Innan Brexit var Storbritanniens ekonomi en av de starkare inom Europa, men nu är statsmakten högt belånad och landet har fortfarande ett stort handelsunderskott. Det kommer såklart att påverka oss i Sverige om britterna inte har några pengar att handla med.

– Till sist vill jag skicka med en uppmaning till svenska företag med affärer i Storbritannien att kontakta Kommerskollegium om de upplever problem eller stöter på hinder – de tar gärna emot åsikter. Kommerskollegium är den myndighet som verkar för att främja Sveriges handel med omvärlden på uppdrag av regering och riksdag.

Vad är en ATA-carnet och när kan jag ha användning av den?

Om ni ska på mässa, transportera varuprover eller yrkesutrustning är Handelskammarens ATA-carnet ett lättanvänt dokument för dig.

ATA-carnét är en ett internationellt tullpass för varor som används vid tillfällig export utanför EU vilket nu även innefattar Storbritannien samt sedan tidigare vårt grannland Norge.

Den förenklar tullförfarandet och gör er resa tryggare, snabbare och enklare. Den gör det möjligt att tull- och momsfritt medföra utställningsmaterial, varuprover och yrkesutrustning till närmare 100 länder världen över.

I carneten finns en in- och utförselkupong för varje land som ska besökas. Kupongen lämnas vid ankomst och avresa till och från respektive land och inga andra tulldokument behöver upprättas.

Vad kostar en ATA-carnet?

Kostnaden för ATA-carneten varierar och beror på hur många länder som ska besökas, varuvärdet, hur snabbt ATA-carneten behövs, det sökande företagets kreditvärdighet samt om man är medlem i Handelskammaren eller inte.

Kostnaden blir i de flesta fall betydligt lägre jämfört med alternativet att behöva fylla i utländska tullblanketter vid varje gräns – ofta med hjälp av utländska tullombud/speditörer som vill ha betalt för detta – och att behöva deponera kontanter hos den utländska tullen. ATA-carnetinnehavare får därutöver en snabbare gränspassage.

Hur fungerar Carnetsystemet?

ATA-carnetsystemet är ett bra exempel på hur samarbetet mellan näringsliv och tullmyndigheter underlättar internationell handel. Anledningen till att det här enkla och smidiga systemet fungerar är att Handelskammaren står som garant gentemot tullmyndigheten för att varorna förs tillbaka igen.

En ATA-carnet är ett alternativ till att deponera tull och moms till utländska tullar. Fördelarna är många när du reser med en ATA-carnet. Du sparar tid och pengar då ATA-carneten gör att tullförfarandet blir enklare och snabbare. Du slipper deponera tull och moms till utländska tullar och du behöver endast ha ett dokument med dig på resan.

Hur länge är en ATA-carnet giltig?

Carnetens giltighetstid är ett år. Tidsfristen för tillfällig tullfrihet varierar i olika länder och kan dock vara kortare än carnetens giltighetstid.

Hur gör man vid ankomsten till destinationslandet?

Vid ankomsten besöker man det lokala tullkontoret för att få carneten instämplad i landet. Detta gäller även på returresan.

Måste vi ha en ATA-carnet?

En ATA-carnet är ett alternativ till att deponera tull och moms. Att resa med en ATA-carnét ger ett förenklat förfarande vid temporär export från Sverige.

Vad händer om du för ut varor utan den här typen av dokument?

Då får du deponera införselavgiften mot den utländska Tullmyndigheten, sedan får du ansöka om att få tillbaka den erlagda avgiften, det kan ta fem veckor och uppåt.

Skulle du till exempel föra in något i Norge så har de 25 procents moms. Har du varor med dig på 1 miljon kronor blir du genast skyldig att erlägga Tullmyndigheten 250 000 kronor, så det kan handla om stora summor.

Att pandemin har ställt till med bekymmer i världshandeln är ingen nyhet och än är vi inte tillbaka till det normala. Det konstaterar Peter Hellman, Handelskammarens expert inom internationell handel.

– Som företagare är det viktigt att vara vaksam på handelskonflikter, uppdaterad på aktuella händelser och nya regler. Just nu pågår mycket, där många av händelserna och effekter av pandemin har intressanta koppling till varandra, säger Peter Hellman.

Peter lyfter fram ett par aktuella exempel som alla på ett eller annat sätt påverkar alltifrån den internationella spelplanen till logistikflöden, däribland covid-19 situationen i Indien, bristen på containrar och bristen på virke på den svenska marknaden. Och ytterligare några exempel är den digitala omställningen, företag som funderar på att flytta hem tillverkningen och ’’sausage war’’ – konflikten där parterna, Nordirland och Storbritannien, är oeniga rörande skattesatser på varuleveranser över gränserna efter Brexit, vilket bland annat påverkar leveransen av chark och köttprodukter från Nordirland.

– Dessutom har vi ett pågående handelskrig där de tre stora parterna, USA, Kina och EU, har en konfrontativ approach. Som grädde på moset har vi också Brexit, säger Peter.

Bland företagen som Peter har pratat med är framtidskänslan dock positiv och han menar att företagen ser framtiden med tillförsikt. Peter själv tror att vi kommer återgå till ett förändrat affärsklimat efter pandemin.

Se över logistikkedjan
Peter tipsar om och betonar vikten av att företag behöver se över sin logistikkedja och skaffa en reservplan, med anledning av att undvika att hamna i en situation som kan stoppa upp logistiken.

– Idag är vi vana och bekväma med att logistiklösningarna fungerar, men som vi såg när fartyget M/V Ever Given fastnade i Suezkanalen, så är det sårbart. Kan man till exempel inte leverera till kunden kan det leda till konsekvenser som cancellerade ordrar. Därför tror jag att det är en god idé att helt enkelt försöka förutse det oförutsedda, säger Peter.

Nya momsregler för e-handeln införs
Den 1 juli införs nya momsregler som påverkar e-handelsföretag som säljer till privatpersoner i andra EU-länder.

– Syftet med förändringen är att förenkla momsredovisningen för företagen och att främja neutral konkurrens inom EU, förklarar Peter.

De nya reglerna innefattar företag vars sammanlagda försäljning överstiger tröskelvärdet på 10 000 EUR till konsumenter i andra EU-länder måste debitera köparlandets moms på försäljningen. För att inte behöva momsregistrera sig i de länder konsumenterna befinner sig i, kan företag från den 1 juli välja att deklarera momsen i Skatteverkets nya e-tjänst, OSS (One Stop Shop). Företaget betalar in all moms till Skatteverket som i sin tur förmedlar information och momsbeloppet till skattemyndigheterna i respektive land.  

– De nya reglerna ställer krav på företagens system. Antingen behöver webbsidan anpassas för att visa rätt moms om säljande företag exempelvis vill ha samma marginal. Alternativt om företaget debiterar samma pris för varan oavsett land man säljer till är det istället ekonomisystemet som behöver anpassas och man bör införa rutiner för att kunna baklängesräkna hur mycket av försäljningspriset som är moms till de olika länderna.

– Framöver är planen att momsreglerna även ska gälla företag emellan, berättar Peter.

EU:s klimattullar
EU:s nya klimattullar väntas införas i januari 2023. Avsikten är att klimatdåliga lösningar och varor som producerats med stora koldioxidutsläpp ska bli dyrare att importera till EU. Därmed sätts högre press på länder utanför EU att ställa om till hållbar produktion och att konkurrensen jämnas ut för de europeiska företag som redan betalar för sina koldioxidutsläpp till EU.   

– Det pågår mycket diskussion kring EU:s klimattullar och något måste ju göras för att världen inte ska gå under klimatmässigt, men det är viktigt att det utformas i linje med internationella handelsregler. Det blir pannkaka när tull används som politiskt vapen, avslutar Peter.

Har du funderingar kring regler, eller världsläget och hur det påverkar ditt företag? Eller behöver du några tips och råd? Vi stöttar gärna, ta en kontakt med oss så hjälper vi dig!

Nyligen nåddes vi av nyheten att ni förvärvat ett USA-baserat företag. Berätta mer. 

– Ja, så spännande! Vi är ju representerade i 40 länder sedan tidigare, men att köpa ett företag i USA är ju något speciellt. Vi köper alltså ett företag i North Dakota som ligger i det amerikanska ”jordbruksmeckat”. De tillverkar precis som oss jordbruksmaskiner. Deras maskinpark kompletterar vår på ett bra sätt, och de har en väldigt stor fabrik där vi hoppas kunna lägga mycket tillverkning framåt. Så nu får vi 110 nya kollegor i Väderstadfamiljen! Det innebär att vi växer till cirka 1800 medarbetare globalt.

Några andra spännande nyheter som ni kan berätta om?

– När vi ändå talar om Nordamerika kan det ju vara kul att nämna att även vår fabrik i Langbank, Saskatchewan, Kanada går riktigt bra. Så försäljningsfronten ser det bra ut på i princip alla marknader. Vi är världsrekordhållare i precisionssådd med vår precisionssåmaskin Tempo, och i dagarna var det fyra år sedan rekordet sattes, och ännu har ingen av konkurrenterna kommit ifatt!

Så det händer mycket hos Väderstad nu?

– Ja, massor! Vi går verkligen för högtryck. Trots Corona lyckades vi med försäljningsrekord förra året, och det ser faktiskt ut som att vi kommer att överträffa även det rekordet i år. Jättekul, det betyder att vi behöver anställa fler medarbetare och det i sin tur för med sig att vi behöver bygga ut. Vi har nyligen investerat 125 miljoner kronor i ett Fabrikscenter som ska lösa en del av vår trångboddhet. Man kan nog använda uttrycket att vi växer så det knakar! Vid huvudanläggningen i Väderstad är vi nu cirka 1100 medarbetare, inte så illa på en ort med 600 invånare, vi bidrar så gott vi kan till den lokala och regionala utvecklingen, jätteviktigt för oss med hög attraktionskraft då vi ständigt söker nya medarbetare.

Så ni har inte påverkats så mycket av pandemin?

– Mindre än vad vi först befarade. Vi har verkligen varit lyckligt lottade som inte behövt permittera eller säga upp medarbetare. När pandemin startade tog vi en del riskfyllda beslut, de visade sig vara helt rätt. När vi fick materialbrist när vissa länder stängde ner nyttjade vi tiden till att ställa om och effektiviserat och ökat i produktionsapparaten. Istället för vinstdelning fick våra medarbetare två veckors extra semester förra året. Vi har inte behövt ta emot något statligt stöd utan har kämpat på, och vi har världens bästa medarbetare som ställer upp i ur och skur!

Några lärdomar ni ändå tar med er från pandemiåret?

– Vi tänkte nog ställ om istället för ställ in ända från början. Det visade sig vara framgångsrikt för oss. Snabbt formade vi en Corona-grupp med deltagare från alla delar av organisationen och vi jobbade och jobbar såklart fortfarande mycket tätt tillsammans. För hela företaget, som varit lite mer traditionellt när det kommer till digital kommunikation så har det inneburit att vi har tagit ett långt skutt framåt i det digitala arbetet. Vi hade också tur att vi befann oss mitt uppe i lanseringen av vår ”Digital Workplace” och att ha den plattformen på plats med alla dess digitala samarbetsmöjligheter har varit lite av en räddning för oss med medarbetare på så många kontinenter. Och nu gör vi otroligt mycket mer film och digitala produktioner, kan inte vara nog tacksam över att ha så superproffsiga medarbetare omkring mig i både min egen organisation och på övriga företaget!

Om vi blickar framåt, vad står i fokus för det kommande året?

– Vi är ju ett företag som ligger i absolut framkant när det gäller utveckling av jordbruksmaskiner och metoder. I februari 2022 är det dags för en av världens största lantbruksmässor, Agritechnica. Så nu finslipar vi planerna för de produktnyheter vi ska släppa där. Att fortsätta den innovativa traditionen är absolut avgörande för oss, och här spelar ju vi som kommunikationsorganisation en mycket viktig roll i arbetet med att få ut budskapen brett och på bästa möjliga sätt. Och nästa år är det 60 år sedan Siw och Rune Stark grundade bolaget, det ska firas såklart!

Med 660 röster mot 5 och 32 nedlagda gjorde ledamöterna tummen upp för det avtal som parterna kom överens om på julafton förra året. Sedan årsskiftet har handels- och samarbetsavtalet varit i bruk provisoriskt, men det bekräftas nu definitivt.

”Det innebär starten på fortsatta diskussioner, dialoger och förhandlingar för att ytterligare detaljera och fördjupa vad avtalet innebär. Framför allt ger det de bästa förutsättningarna för att EU ska kunna fortsätta arbeta konstruktivt med Storbritannien som en viktig vän och partner”, säger Anna Rehncrona, ansvarig för näringslivsutveckling på Östsvenska Handelskammaren.

Läs mer om avtalet, vad det innebär och hur man tillämpar det här.

Nu har möjligheten att ansöka om finansieringsstöd öppnat inom internationalisering, digitalisering och grön omställning. Är du ett företag som

• har 2-100 anställda
• har en omsättning på minst 1 miljoner kronor och högst 150 miljoner kr (baseras på föregående års bokslut)
• har arbetsställe registrerat i Sörmland
• vill växa
• har din ekonomi i ordning

så är det bara att ansöka senast 31 maj! Läs mer om checkarna och ansökan här!

Östsvenska Handelskammaren ingår i de regionala exportcenter som tillsatts av regeringen för att samordna och underlätta arbetet med internationaliseringsstöd i regionerna och är därför med och utvärderar ansökningar för affärsutvecklingscheckar inom internationalisering. 

Hur är den allmänna känslan nu när ett avtal finns på plats?

– Ur ett logistikperspektiv, där jag varit mest involverad, har vi inte fokuserat så mycket på om det blir ett avtal eller inte. Våra produkter är inte belagda med tullar, vi har även relativt enkla produkter men med höga och komplicerade flöden som vi behövt säkra i detalj. Vi visste att med allra största sannolikhet så blir det export- och importdeklarationer oavsett.

Dock tror jag att vi mer och mer kommer bli varse med detaljer i avtalet som ännu inte riktigt nått oss och som kanske inte heller ännu blivit helt transparent.

Vi är en aktör som levererar allt från en pall med gods till stora volymer med många lastbilar per dag och även större löslaster sk. ”break bulk” på båtar från våra bolag i Sverige och Finland. Detta kräver olika förberedelser för de drygt 10-tal olika typer av logistikkedjor vi har till England. Tack vare att vi redan var momsregistrerade i England så importerar vi till oss själva på DDP (Delivered Duty Paid, internationellt leveransvillkor) vilket underlättat massor, inte minst administrativt. Vi har även tillverkning i England med kunder i EU. Med det som bakgrund har vi fokuserat på att säkra logistikkedjorna oavsett avtal eller inte, i kombination med att våra indirekta tullagenter i England arbetar med olika förutsättningar.

Vad är dina erfarenheter så här långt?

– I det stora hela så har exporterna gått riktigt bra. Initialt en del förvirringar på importsidan till UK, men inget som stoppat leveranserna en längre tid. Vi upplever dock en kapacitets- och bemanningsbrist på importsidan.  Våra långa förberedelser har verkligen burit frukt tack vare en tight projektgrupp i kombination med långa och detaljerade processkartläggningar med våra logistikleverantörer, tullombud i Sverige, Finland, Holland samt indirekta tullombud i England.

Inte minst på IT-sidan har vi lyckats bra med att få till automatisk distribution av dokument till olika samarbetspartners i hela logistikkedjan utan handpåläggning. Detta har verkligen medfört kortare ledtider i hela kedjan. Att vi importerar till oss själva på DDP till Storbritannien har varit en stor framgång. Hela båtlaster har importerats på en eller ytterst få automatiskt skapade fakturor som minskat administrationskostnader och importdeklarationsavgifter.

Trots förberedelser är det något ni överraskats av?

– Tyvärr är det fortfarande väldigt oklara regler i Storbritannien, eller så har vi svårt att ta till oss dem. Det känns som om de anpassar regler och kommunicerar väldigt sent vilket tar energi och är frustrerande.

Varje logistikflöde är samtidigt på något sätt unikt och behöver säkras, så de detaljerade förberedelser vi gjort har medfört att oundvikliga avvikelser har varit lättare att snabbt kunna lösa.

Vi har valt att importera en del gods till England för att återigen exportera det till Irland och Nordirland. Det lokala deklarationssystemet TSS har gett oss en del huvudbry för leveranser till framförallt Nordirland, som fortfarande inte är transparent.

Några av våra kunder i EU som köper från England har inte varit tillräckligt förberedda på DAP (Delivered at Place, internationellt leveransvillkor). Hade vi vetat det från början, hade vi som leverantör informerat våra kunder bättre.

Vi har även fått erfara mycket längre ledtider för dellaster. Hela bilar fastnar inte under förutsättning av vi har kontroll på alla dokument. Vissa transportörer i England kunde initialt inte lova leveranstid förrän man har en full bil eller en proforma före lastning. Detta är något vi inte varit vana vid tidigare.

I flödet från UK till EU så har det visat sig än viktigare med korrekta underlag, inte minst korrekta försäkringsbrev.

Vad är dina råd till andra företag med exponering mot Storbritannien? Tre tips:

– Som många har sagt sedan en lång tid tillbaka, kontrollera och säkra dina logistikkedjor, ha en dialog med logistikleverantörerna.

– Stäm av leveransvillkoren (incoterms) och var överens med kunden om vad det verkligen innebär.

– Om man har många kunder i Storbritannien, kan momsregistrering och anlitande av en indirekt tullagent med ett avropslager i England minska administrationskostnader och öka konkurrenskraften.

Är du intresserad av mer information? Besök gärna vår matnyttiga och aktuella Brexit sajt.