Som sagt, med jämna mellanrum händer det att ett nytt kapitel öppnas i Brexitprocessen. Det kan vara ett byte på premiärministerposten, senareläggande av utträdesdatum eller som nu efter valet igår vilket är början till ett avgörande skede i Brexitsagan.

Boris Johnson vann stort det viktigaste valet på en generation. Det var inget lätt val för medborgarna med två impopulära och extrema huvudkandidater – en för Brexit till varje pris och en som talar vagt om folkomröstning och att bygga ett nytt ekonomiskt system med bland annat nationalisering och löntagarfonder – grepp som provats tidigare i historien med begränsad framgång. I god populistisk anda lovade båda stort, runt och oansvarigt för att de vet att vinnaren kommer undan med det samtidigt som väljarkåren är trött på Brexit, politik och politiker. Ingen bra utgångspunkt och mix när så viktiga frågor står på spel!

Valsegern för Boris Johnson innebär ett mandat och möjlighet att ”get Brexit done” som han lovat under kampanjen. Detta innebär att Brexit med största sannolikhet kommer att hända senast den 31/1. Att landets utträdesavtal går igenom det brittiska parlamentet. Att övergångsperioden drar igång och att förhandlingar med EU om ett frihandelsavtal i sinom tid kommer påbörjas.

Men bara för att Brexit händer 31/1 så innebär det inte att allt är frid och fröjd med all osäkerhet, kostnader och orosmoln bortblåsta. Faktum kvarstår att övergångsperioden går ut 31/12-2020. En period som går att förlänga en gång med 1-2 år. Dock känns detta extremt osannolikt med tanke på Boris Johnsons retorik och det faktum att landet då måste vara med och betala in till EU:s budget. Vidare har vi det faktum att ett djupt och långtgående frihandelsavtal mellan EU och Storbritannien kommer ta mycket längre tid än 11 månader att förhandla. Även om ekonomierna idag är harmoniserade så kommer de två partnerna att ha olika fokus och prioriteringar i sina förhandlingar och det kommer ta tid att komma överens. Även inom EU så måste medlemsstaterna koordinera sina positioner. Avtal kanske skall dras genom nationella och regionala parlament samt att EU:s parlament även måste säga ja. Det är långa processer och tittar man historiskt så tar frihandelsavtal 5-7 år att färdigställa. Detta innebär att om det inte kommer finnas ett avtal 31/12-2020 när övergångsperioden är slut så blir Storbritannien ett 3:e land och WTO-regler börjar gälla.

I samma andetag så kan man även fundera kring hur lätt det blir för landet att få till ett frihandelsavtal med USA med tanke på att amerikanarna vill ha tillgång till bland annat livsmedels- och hälsosektorn något som landet kommer ha svårt att tillfredsställa. Känns någonstans som om det borde vara lättare för Storbritannien att få till ett avtal med EU med vilka man har gemensamma traditioner, standarder och syn. De har helt enkelt inte försatt sig själva i någon enkel situation.

Vårt råd till företagen? Samma som de senaste tre åren – att förbereda sig för det värsta och hoppas på det bästa genom att bygga underlag för strategiska och affärsmässiga beslut för att parera nya utmaningar och ta tillvara potentiella möjligheter i och med förändrade förutsättningar – så gott man nu kan med många osäkra faktorer…

Hur det hela slutar är omöjligt att sia om. Det enda vi kan konstatera är att ett nytt kapitel nu har öppnats i Brexitföljetongen och att vi, som vanligt, kommer få anledning att återkomma i ämnet.

… ofta har det känts så och en fatigue har i alla fall infunnit sig hos mig och jag kan bara föreställa mig hur britterna själva känner med en fråga som fortsätter ta upp allt syre i rummet.

Men med jämna mellanrum händer det dock på riktigt att ett nytt kapitel öppnas – byte på premiärministerposten, senareläggning av utträdesdatum eller ett nyval, som nu den 12 december och att vi kan vara på väg in i ett avgörande skede i Brexitföljetongen.

EU och Storbritannien sparkade för ett par veckor sedan burken längre nedåt gatan med ett nytt utträdesdatum, den 31 januari, 2020. Detta efter att parlamentet i London godkänt utträdesavtalet men underkänt tidplanen vilket resulterade i nyvalet.

Hur valet slutar är omöjligt att sia om, men det man kan bli så att om regeringen Boris Johnson får majoritet så riskerar Brexit hända 31 januari, 2020. Blir det annan majoritet så kan vi gå mot ytterligare förlängning, kanske omförhandlande av avtal och kanske en ny folkomröstning. Valet är ju de facto någon form av Brexitomröstning även om tröttheten gör att många kanske både förträngt, glömt och inte längre orkar bry sig varför man hamnat vid valurnorna denna gång.

Jag tycker att en viktig tanke att ha med sig in i allt detta är att om utträdesavtalet blir verklighet i början på 2020 så gäller övergångsperioden fram till 31 december 2020. En period som är alldeles för kort för att få till ett handelsavtal vilket normalt tar 5-7 år att förhandla. Att förlänga övergångsperioden är heller inte enkelt. Det kan bara göras en gång, maximalt med 2 år och måste göras innan juli, 2020. Inte nog med det, om man förlänger övergångsperioden så måste även Storbritannien fortsätta bidra till EU:s budget. Sist men inte minst så skall vi inte heller glömma EU:s eget behov av tid för att internt tala ihop sig och formera en koordinerad position. Men som bekant är det aldrig för sent att inte bli klar i tid…

I all daglig dimma är det viktigt att hålla ögonen på bollen och det vi vet. Landet forsätter vara en mycket viktig handelspartner för oss. Utträdesansökan ligger fast. De riskerar lämna 2020 eller senast 2022. Det blir ett 3:e land. Förutsättningar för handel kommer inte se ut som idag. Ett frihandelsavtal är inte möjligt att förhandla på den tid som står till buds även med just nu maximala förlängningar av tidsfrister. WTO-regler riskerar gälla tills det att ett avtal är på plats. Skall bli spännande att se om och hur skickliga byråkrater och jurister tar sig an dessa utmaningar…

Givet ögonen på bollen så fortsätter vi att sprida information om Brexit och vårt råd är samma som de tre senaste åren – förbereda sig för det värsta och hoppas på det bästa. Bygg underlag för strategiska och affärsmässiga beslut för att parera utmaningar och ta tillvara möjligheter.

Men som sagt, bollen är rund och mina gissningar är lika mycket värda som någon annans. Det är som det alltid varit – den som lever får se och jag riskerar få återkomma i ämnet.

’- Vi börjar få en del frågor om ärenden som vid en hård Brexit startas före brytpunkten kl. 00.00 den 31 oktober men avslutas efter. Hur tullförfaranden, it-system, tillstånd och ursprung hanteras vid en hård Brexit kan man läsa om i det vägledningsdokument som finns publicerat på Tullverkets webbplats. Tipsar också om att man man kan besöka sidan Frågor och svar om Brexit på tullverket.se.

 

Är din upplevelse att svenska företag är förberedda eller ej?

– Det tycks som att många företag är förhållandevis väl förberedda. De större företagen har naturligt mer resurser och har därför bättre förutsättningar för att planera för en Brexit. Mindre företag har inte samma förutsättningar och är kanske i en del fall inte lika väl förberedda. Oavsett hur mycket tid man lagt på förberedelser finns det risker för att oförutsedda händelser kan inträffa eftersom det är ett så osäkert läge.

 

Ser du någon särskild bransch eller typ av bolag som kan få större problem vid Brexit än andra?

– Läkemedelsindustrin och de som handlar med livsmedel är mycket exponerade eftersom det finns många restriktioner inom dessa områden. Även tillverkningsindustrin där man har hög andel av insatsvaror från Storbritannien kan stå inför utmaningar.

 

Hur mycket pratar ni om Brexit på Tullen just nu? Spända?

– Inom Tullverket har vi förberett oss under en längre period. Vi gjorde hösten 2016 de första analyserna av vilka konsekvenser som kan uppstå. Därefter har analyserna fördjupats och förfinats och vi är förberedda och kommer att förstärka Tullsvar, tillståndsverksamhet men även på de orter där Sverige har trafik med Storbritannien framförallt i Göteborg och på Arlanda.

  

Tre saker att tänka på inför Brexit. Kenneths råd:

– Sök EORI nummer

– Undersök om du behöver andra tillstånd både hos Tullverket och hos andra myndigheter

– Kartlägg vilka varuflöden du har med Storbritannien samt vilka leverantörer och kunder du har i Storbritannien – är de förberedda för en hård brexit?

’- Den vanligaste frågan är nog ”Hur kommer detta att påverka oss”? Framför allt kommer frågan från kollegor på marknadsavdelningen och kundservice.  Till alla som frågar svarar jag i alla fall att det kommer att påverka oss. I och med att Storbritannien blir ett tredjeland (utanför EU) i och med Brexit så blir det då exportdeklarationer på precis allt. I och med att vi exportdeklarerar mycket av vårt gods själva så blir vi internt mycket påverkade. Mina svar blir olika beroende på logistikflöden och om det är via järnväg från bruk, båtleveranser Ro-ro, direktleveranser eller avropsleveranser från terminaler i England m.m.

Vad gör ni för att förbereda er på BillerudKorsnäs?

– Rent praktiskt just nu så anpassar vi våra datasystem och har täta dialoger med våra tullagenter. Vi ser också över våra leveransvillkor och kommunicerar till kunder vad Brexit kommer att innebära för dem. Det operativa flödet måste fungera när Storbritannien lämnar EU och man ska veta vem man ska kontakta i olika frågor. Förutom leveranser från Sverige och Finland till England har vi även produktion i England med leveranser till EU, så vi måste även hantera det motsatta flödet. Vi har flera olika planer och jobbar utefter olika scenarion.

Har ni behövt hitta nya affärspartners?

– Ja, vi har delvis hittat nya samarbetspartners men vi fördjupar också samarbetet med våra befintliga engelska logistikleverantörer. Vi har som mål att fortsätta serva våra engelska kunder så friktionsfritt som möjligt. Vi har många kunder inom förpackningsindustrin i Storbritannien.

Vad är dina råd till andra företag med exponering mot Storbritannien inför Brexit? Tre tips:

– Handlar man med Storbritannien och aldrig har jobbat med export utanför EU tidigare så man säkerställa att man har ett EORI-nummer. Det är viktigt!

– Se över vilket eller vilka leveransvillkor (Incoterm) som man kommit överens med kunden om

– Kontakta en tullagent för att få hjälp med vad du behöver göra för att förbereda dig och de erbjuder också tjänster att köpa.

’- Vanligaste frågan är ”kommer vi bli påverkade?” . Det frågar alla personer och företagare och intresset för Brexit har ökat lavinartat om man jämför med förra hösten. Nu börjar alla vakna till och säger ”shit nu händer något faktiskt”. Det är nog Boris Johnson som spätt på uppmärksamheten för Brexit precis just nu.

Vad svarar jag då? Jo – att ALLA kommer att bli påverkade. Oavsett vad det blir för handelsavtal mellan Storrbritannien och Sverige i framtiden kommer det att behövas en tullklarering när företag handlar mellan länderna. Och det är eftersom Storbritannien inte kommer att vara med i skatteuppgörelsen. Det har den stora massan missat och de blir faktiskt chockade en del när jag förklarar.

Till exempel så måste en faktura finnas tillgänglig redan vid exporttillfället för att företaget ska undvika att bli upptaxerat av skatteverket vid en kontroll. Det kan bli dyrt annars!

Och den konsekvensen bli det av brexit även om vi kommer fram till ett väldigt bra avtal länderna emellan.

Och blir det inget avtal alls blir det besvärligt på många andra plan. Exempelvis att länderna inte erkänner varandra standarder. Det kan vara veterinärintyg, växtskydd med mera när man importerar varor som kommer att ge problem.

Hur går snacket för er som är insatta i Brexit, nu när det närmar sig?

– Just nu är det väldigt spännande. Vi är alla allvarligt oroliga. Det finns inget facit och det enda vi vet är att britterna kommer att lämna och frågan är när och hur.

Finns det för och nackdelar med Brexit?

– För vissa svenska företag kan det faktiskt bli positivt med Brexit. Många bolag har nämligen redan vana i processen att handla med ett land utanför EU och kan vinna marknadsfördelar mot andra länder som inte har vanan inne. Många svenska bolag har ju gjort mycket affärer i Norge, som är icke EU-medlem.

Pratar vi nackdelar kan jag nämna en väldigt giftig sak. Eu har många frihandelsavtal i världen. Om man är ett bolag som har mycket brittiska komponenter i sin produkt så kan förlängningen av Brexit bli att man inte kan åberopa ”EU-ursprung” på min produkt. Då kan man tappa konkurrensfördel och tvingas byter ut komponenter i produkterna.

Peter Hellmans tips. Tre saker att hålla koll på inför Brexit: 

Peter Hellman är konsult och utbildningsledare inom internationell handel. Han är aktuell med en kurs i Incoterms hos oss på Handelskammaren, läs mer här om du är intresserad av den.

Här finner du Östsvenska Handelskammarens samlade info om Brexit.

–   Den vanligaste frågan jag får är ”hur blir det?” Det är frågan som dyker upp i alla sammanhang. Det är en väldigt öppen fråga och det går inte riktigt att svara på den faktiskt. Jag svarar helt enkelt med vad vi vet nu. Att Storbritannien har lämnat in sin ansökan om utträde och att datumet är satt till 31 oktober. I dagsläget finns inget utträdesavtal EU och Storbritannien är överens om. Det ser alltså ut att bli ett  avtalslöst utträde och tredje landsregler kommer då att börja gälla. Driver man ett svenskt företag som har gods i rörelse som kommer till EU:s yttre gräns klockan 00.00 den 1 november så gäller helt plötsligt andra regler. Det är vad vi vet just precis nu.

Är företagen förberedda som du träffar?

–   Betydligt fler är medvetna nu än när jag började föreläsa för 2,5 år sedan men det är väldigt varierande om man förberett sig.

Riskerar nån särskild bransch att drabbas hårdare av Brexit?

–   Normalt sett drabbas branscher med mycket komplicerade regler exempelvis industriprodukter som regleras på EU-nivå. Stora multinationella bolag har oftare bra koll och resurser medans små företag i samma bransch kan drabbas hårdare. Så det egentligen inte branschen som avgör utan kraften hos bolaget att hantera förändringarna.

Anneli Wengelins tips. Tre saker att hålla koll på inför Brexit: 

–   För det första ska man analysera sin exponering mot Storbritannien och tänka brett. Inte bara på tullhanteringen utan även andra aspekter. Till exempel, för man över data mellan företagen? Har man personal som reser till eller från Storbritannien?

–   Ta reda på så mycket som möjligt vad som gäller med handel för länder utanför EU och se över era existerande avtal. Avtalen skrevs när båda länderna var EU-medlemmar, efter brexit kommer förutsättningarna att se helt annorlunda ut.

–   Man behöver förbereda sig på störning och stopp i trafiken av varorna. Kan vara timmar eller dagar, hur mycket vet vi inte, men man behöver tänka igenom hur man ska hantera eventuella störningar.

Anneli Wengelin är Brexitexpert på Kommerskollegium. Här finner du mer information kring Brexit på deras sajt.

Här finner du Östsvenska Handelskammarens samlade information och råd inför Brexit.

Nytt nummer av Global Utsikt finns nu att läsa digitalt.

Läs om hur nytt avtal med Singapore öppnar för mer handel med Asien och om vilka branscher som ökade mest under 2018.

 

Bläddra i tidningen HÄR.

 

Under tisdagen fick Östsvenska Handelskammaren besök av Storbritanniens ambassadör i Sverige, David Cairns. På Kammarforum i Norrköping hölls ett rundabordssamtal med fokus på Brexit.

Representanter från regionens stora bolag som exempelvis Holmen, Saab, Gränges och Siemens närvarade, alla med handel utomlands och självfallet intresse av att höra det senaste i turerna kring Brexit. Hälsade välkommen gjorde landshövding Carl Fredrik Graf och Anna Axelsson, verksamhetsansvarig på Östsvenska Handelskammaren innan David Cairns, som varit ambassadör i Sverige i drygt tre år, tog vid.

-Storbritannien betyder mycket för Sverige. Det är en stor och viktig handelspartner för svenska bolag, sa David Cairns. Jag har träffat väldigt många svenska företag som gör affärer med Storbritannien och de vill ha besked om Brexit. Det kan jag tyvärr inte ge idag.

David Cairns kunde dock berätta att han ser det som mest troligt att Storbritannien lämnar EU i mars som planerat. Han ser att risken är liten för att det inte blir någon deal denna vår, han ser också att risken är liten för en förlängning.

David Cairns uppmanade åhörarna till frågor och diskussion och avslutade sitt anförande med att berätta att han ofta får frågor om de klipp svenskarna sett på nyheterna från brittiska parlamentet de senaste tiden. Klipp med parlamentsledamöter som ropar och buar.

– Det ni får se på nyheterna är det allra mest teatraliska, säger han. Men det har varit väldigt många debatter och det visar att landet är splittrat i frågan. Troligtvis mer än någonsin.

 

Europeiska företag är fortsatt optimistiska men förväntningarna har minskat jämfört med föregående år. Samtidigt anser fler företag att det är svårt att få tag i kvalificerad arbetskraft. Detta är några av slutsatserna i årets eurochambres konjunkturbarometer 2019.

 

EUROCHAMBRES Konjunkturbarometer 2019:
45 000+ företag anger att konjunkturtoppen är nådd

Europeiska företag är fortsatt optimistiska men förväntningarna har minskat jämfört med föregående år. Samtidigt anser fler företag att det är svårt att få tag i kvalificerad arbetskraft. Detta är några av slutsatserna i årets rapport.

Eurochambres konjunkturbarometer är en årlig undersökning av europeiska entreprenörers förväntningar om efterfrågan, investeringar och anställningar liksom utmaningar för att växa. Årets rapport baseras på svar från mer än 45 000 företag i 25 europeiska länder och undersökningen är en av de största i sitt slag.

Konfidensindikatorn för europeiska företag är fortsatt högre än det historiska genomsnittet men den har minskat jämfört med de senaste tre åren.

– Företagen är fortsatt optimistiska men svaren pekar på att toppen av den senaste högkonjunkturen är nådd, säger Pernilla Johansson, chefekonom på Sydsvenska Handelskammaren och ansvarig för svenska företags medverkan i undersökningen.

Men skillnaderna är stora mellan olika länder i Europa. Finland, Portugal, Sverige, Rumänien och Polen är de länder som rapporterar högst förväntningar inför 2019.

– Optimismen är fortsatt hög bland svenska företag men det finns orosmoln. Brist på arbetskraft upplevs som ett stort tillväxthinder i Sverige liksom i flera andra europeiska länder, säger Pernilla Johansson. Satsningar på rätt utbildningar men också fördjupad integration mellan länderna i EU är därför viktiga åtgärder framöver.

 

Den svaga växelkursen upplevs också som ett relativt stort hinder för flera svenska företag. Sverige och Turkiet anser, till skillnad från euroländerna, att växelkursen utgör en utmaning.

Medan flertalet företag anger att Brexit inte ses som en stor utmaning, anser två av tre företag på Irland att Brexit utgör ett stort hinder framöver.

 

Länk till rapport: http://bit.ly/2DG509n

Länk till infographics: http://bit.ly/2BaWQ6o

 

Kontakt:

Pernilla Johansson, chefekonom Sydsvenska Handelskammaren

040-690 24 45

Som vanligt går tiden snabbt och den 29 mars 2019 kl. 23.00 förväntas Storbritannien att lämna den Europeiska Unionen.

Brexit kommer innebära konsekvenser för alla som på något sätt bedriver handel med varor eller tjänster med landet hur ordnad eller oordnad utträdet än blir.

Nästa möte mellan EU och Storbritannien kommer äga rum 13-14 december. Det planerade novembermötet ställdes in då EU ansåg att tillräckliga framsteg inte gjorts på den brittiska sidan.

EU-parlamentet kommer sedan att rösta om en eventuell överenskommelse i december. Ett djupt splittrat brittiskt parlament kommer sedan att rösta i januari – en votering som har ett långt ifrån givet resultat. En bra utgångspunkt kan ju vara att förbereda sig på tullprocedurer från och med 30/3-2019

Mot bakgrund av detta och Storbritanniens betydelse som både export och importmarknad för Sverige och svenska företag så vill vi inspirera företag att titta på, förstå och analysera sin handel, flöden, exponering och beroende av landet som marknad – både direkt och indirekt, att titta på försäljning, inköp och logistik, att hitta svagheter och möjligheter, att göra scenarios, att förstå vad Brexit kan innebära för just mitt företag och att i tid vidta åtgärder som svarar upp mot den nya osäkerheten och de nya förutsättningarna. Kunskap som innebär en fördel som kan nyttjas i att agera snabbare än övriga marknaden allteftersom detaljerna i processen blir tydligare.

Det finns inget facit på hur man skall gå tillväga. Det viktiga är att påbörja processen med att sätta sig in i verksamheten ur ett Brexitperspektiv. När man väl sätter igång så kommer frågorna man vill ha svar på att komma per automatik inom allt från försäljning, logistik, inköp till lönsamhet, kompetens, administration och system.

Vår ”Brexithandbok” är ett bra verktyg att komma igång! Läs den HÄR eller skriv ut den om du önskar.

Lycka till.

[skribent medarbetare=”Magnus Lindahl”]