Magnus Lindahl, vår expert på internationell handel, tycker och tänker kring Corona-utbrottet.

Vi lever just nu i modern tids största globala kris med konsekvenser som mänskligt lidande och ekonomiskt nedgång.
År 2020 kunde man tro att de flesta visste att virus varken är utländska eller respekterar gränser. Det är därför tragiskt när ledare för att visa på handling och dölja egna brister politiserar och kritiserar istället för att fokusera på det man kan göra något åt, samarbeta och byta information mellan länder och multilaterala organisationer.

Jag konstaterar att vi har flera olika virus i omlopp. Det är inte bara COVID-19 vi inte har ett vaccin mot – inte heller mot nationalism, populism, tveksam information, rädsla och panik.
Vi ser det i USA, hos nationalister i Europa, i kinas konspirationsteorier, etc… förkastligt och som om krisen blivit en fortsättning på politisk kamp inom och mellan länder. Corona är även ett test för demokratin när medborgare frågar om systemen klarar av utmaningen.

Därför ligger ett ansvar på alla att agera rationellt/tänka till. Att ha tillit och använda rätt källor för hur vi skall förhålla oss. Att diskutera. Att se igenom bröd och skådespel. Att hjälpa och stötta inte minst moraliskt. Det som vi måste ta fram nu är gott omdöme och göra allt för att stävja panik och tunnelseende. Inte lätt, men viktigt att ha i bakhuvudet.

Östsvenska Handelskammaren har skickat en enkät till sin cirka 900 medlemsföretag om eventuell påverkan av coronaviruset covid-19. På ett dygn har 146 företag svarat på enkäten, av dessa uppger 68 procent att verksamheten på något vis påverkats av viruset. Det handlar om inställda resor, mässor och möten, bokningar och evenemang samt försenade eller inställda leveranser. Flera bolag uppger också att de har medarbetare som sitter i karantän och/eller arbetar hemifrån, framför allt på grund av att de varit utsatta för smittorisk genom resor. 

– Vi märker timme för timme hur status förändras, framför allt att fler större sammankomster och möten ställs in eller tas via telefon. Många bolag var tidigt ute och antog egna riktlinjer gällande resor och möten, så samhällsansvaret och omsorgen om anställda är tydlig, säger Christian Berger, vd.

Gällande egna leveranser uppger bara tio procent av de svarande bolagen att de fått ställa in leveranser på grund av coronaviruset. 84 procent uppger att de inte behövt göra det. 23 procent uppger dock att leveranser försenats på grund av viruset.

På frågan om coronaviruset påverkar bolagens affärsstrategi långsiktigt, svarar 19 procent ja, 46 procent nej och 35 procent uppger att de inte vet. Flera uppger att de vidtar åtgärder för att bokningar och leveranser kan skjutas upp eller ställas in, och att de ser över kommande behov gällande produkter, personal och bokningar. 

– Vi ser att bolag som har handelsrelationer utomlands påverkas i högre grad. Sedan är det för tidigt att säga vilka effekterna kommer att bli på sikt. Det märks i enkätsvaren att bolagen är försiktiga, försöker planera långsiktigt och förbereder sig på nedgångar i orderingång och bokningar, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef.

71 procent av de svarande bolagen i Handelskammarens undersökning anser att svenska myndigheter hanterat coronautbrottet bra eller mycket bra. Bara fem procent anser att myndigheterna skött det dåligt. Flera uppger dock att de anser att myndigheterna agerat för sent och borde gett klarare besked och restriktioner tidigare. Samtidigt anser flera svarande att medias rapportering kan ha förvärrat oron. 

– Flera bolag vill uppmana till lugn, utan att förringa allvaret i situationen. Man är bekymrad över att överdrifter och panikstämning kan förvärra situationen, samtidigt som man är mån om att ta ansvar och göra det man kan för att stoppa smittspridning, säger Maria Björk Hummelgren. 

Krönika: Magnus Lindahl

Alla generationer tror de lever i en tid då det händer extra mycket som vi kanske inte är vana vid att hantera och förhålla oss till, varken som individer eller som företag. Just nu är inget undantag då vi matas med handelskonflikter, Brexit, Trump, Kinas ambitioner, EU:s inre utmaningar, nationalism, populism och ifrågasättandet av multilaterala institutioner och regelbaserade system.

Allt detta är förändringar som påverkar förutsättningar för globalt samarbete och företagande, ställer nya krav, ändrar logik och spelregler för ekonomisk aktivitet, leverantörskedjor. Givet ovan så blir det även en utmaning för både kompetens, lönsamhet och affärsmodeller. Utmaningen är, som alltid, att se om, hur och när man påverkas och hur man skall agera för att svara upp mot verkligheten.

Allvarligt läge med osäkra utsikter

Som om inte ovan är nog så har Coronaviruset seglat upp som ytterligare ett moln att på osäkerhetshimlen. Det som började i Kina i december 2019 har i skrivande stund spridit sig över stora delar av världen och fört med sig stark oro på finansiella marknader, bland konsumenter och störningar både på leverantörs- och efterfrågesidan hos företag. Förutom mänskligt lidande så är de ekonomiska konsekvenserna mycket allvarliga och vi vet varken hur djupa eller långa dessa kommer att bli.

I Kina verkar spridningen nu vara alltmer under kontroll och man går sakta tillbaka till mot full produktion tack vare extrema åtgärder med 10-tals miljoner människor i karantän och över 100 miljoner arbetare som (ännu) inte får återvända till sina arbetsplatser. Även om många företag öppnat igen så är kapacitetsutnyttjandet lågt vilket ger kännbara effekter runtom i världen. Det är lång väg kvar till full produktion i världens fabrik och i och med den fortsatta spridningen runtom i världen och att länder börjar vakna upp och ta sig an viruset på olika sätt så börjar det slå hårt mot både investeringar, resande och konsumtion på global nivå. Om de reaktioner och åtgärder som vi ser i världen är en under- eller överreaktion är svårt att veta och beror helt på hur allvarligt det i slutändan kommer att bli.

Negativa konsekvenser även för näringslivet i vår region

I kontakten med näringslivet i vår region säger ett antal företag att de börjar känna av negativa konsekvenser. Dessa är t ex att företag med direkta kunder i Kina förlorar intäkter samt att även kunder och leverantörer på andra ställen i världen vilka är beroende av den kinesiska marknaden eller kinesiska insatsvaror också drar ned på sina beställningar. Vidare drabbas företag i vår region även av förseningar i leveranser av insatsvaror. Det är inte bara tillverkningsindustrin som drabbas utan även aktiviteten många andra delar av ekonomin går ned.

De försiktighetsåtgärder som företagen i vårt närområde vidtagit är t ex att alla resor är stoppade till Kina, Macau och Hong Kong samt att bara verksamhetskritiskt resande till Sydkorea, Taiwan, Japan och Sydostasien får äga rum. Vid återkomst är det ofta 14 dagars hemmajobb och egenkarantän som gäller. Vidare arbetar även vissa företag fram actionplans för scenarios med kraftigt sjunkande omsättning och minimibemanning. Företag som tillhör koncerner har även ofta tydliga instruktioner och guidelines för hur de skall agera i olika situationer. De senaste dagarna har även kommit att även resor som är kortare och inom Sverige skall tänkas igenom.

Man följer utvecklingen på marknaderna genom en ökad dialog med egna kontor, dotterbolag, partners, kunder, underleverantörer och genom media. Flera av företagen är även oroade att Corona kan knuffa in oss i en lågkonjunktur.

Även post Corona och produktion återupptas så kan små och medelstora företag riskera att hamna längre bak i kön och tvingas vänta på sina leveranser tills större företag ”fått” sitt. Dessutom kan då ett ökat tryck på containerfrakt driva upp priser och ned tillgång containers vilket gör att man kan tvingas använda flygfrakt vilket i sin tur kan påverka lönsamheten.

Hur detta kommer slå på arbetslöshet, konsumtion och investeringar i just vår region beror helt på hur lång och djup den globala nedgången blir.

Stora ekonomiska konsekvenser

Konsekvenserna av viruset kan som sagt tydligt ses i Kina med enorm negativ påverkan på både tillgångs- och efterfrågesidan inom alla delar av samhället – t ex konsumtion, service, logistik, produktion och turism. Byggsektor och fabriker har inte full tillgång till arbetskraft, insatsvaror och kan inte producera. Jordbruksnäringen får inte ut varor och in foder. Konsumtionen och turism tvärnitar när människor varken reser, går på restaurang eller köper bilar. Många får heller inte ut löner då de inte kan ta sig till jobbet. Det finns risk för att liknande effekter kommer att kunna ses i övriga världen i och med virusets fortsatta spridning.

Det är som mörkast innan gryningen

Corona är ett dråpslag mot ekonomin – i Kina, regionalt i Asien och nu globalt. Kinesisk produktion är för många sektorer extremt viktigt i de globala värdekedjorna som t ex fordonsprodukter, elektronik, medicin. Störningar i dessa slimmade system ger snabbt ansträngda lägen, även om kineserna försökt hålla igång kritisk tillverkning på lägre nivå är det hela tiden en balans mellan tillväxt och viruskontroll. Utan full produktion inom en snar framtid så kommer köparna i t ex Europa och USA inom kort tvingas dra ned på sin produktionstakt.

Den dramatiska ekonomiska nedgången innebär att åtgärder från regeringar och centralbanker kommer bli både stort och starkt inte bara i Kina i form av stimulanspaket och räntesänkningar – något som vi redan sett hända i ett antal länder.

När det gäller stimulanser och deras effekt i så har både regeringar och centralbanker just nu ett ganska begränsat utrymme att bita innan virusutbrottet är under kontroll… det vi ser är allvarliga störningar i underleverantörskedjorna, lägre efterfrågan, företag som inte kan verka normalt på grund av brist på komponenter och att människor inte kan/vill gå till jobbet – det är inget som stimulanser direkt kan påverka. Det man får göra nu är att skademinimera och hjälpa företag att överleva.

Allt så mycket mer sårbart än vi kanske trodde

Några tankar som i alla fall jag tar med mig från dessa första veckor av Corona är bl a det enorma globala beroendet av Kina. Att hela världen på ett eller annat sätt är knuten till Kina både som leverantörs- och avsättningsmarknad – något som vi alla visste om men inte riktigt förstått innebörden av. Effekterna störningar i systemet ser vi i form av vinstvarningar från företag runtom i världen. Vidare ställer Corona saker som vi de senaste 30-40 åren tagit för givet på huvudet t ex globalt resande, turism, komplexa- och fjärran värdekedjor. Man kan även tänka i banor av att utbrottet allt är så mycket mer sårbart än vi kanske trodde. 

Detta är varken det första eller sista virusutbrottet som världen ser och då dessa inte respekterar nationella gränser är det heller inget enskilt lands angelägenhet utan det visar också vikten av internationellt samarbete genom t ex WHO och andra multilaterala organ, att information flödar fritt, snabbt och rätt samt att utbytet av erfarenheter och motåtgärder koordineras och expertis delas.

Riskspridning, ögon på bollen, strategiska val och värre innan bättre

Det man som företag kan fundera på är sin eventuella överexponering mot Kina (eller andra marknader) och se om en åtgärdsplan är nödvändig. Kanske kommer insikt om ovan och annat innebära att de globala värdekedjorna stöps om i en snabbare takt och blir mer lokala/regionala när företag systematiskt och aktivt vill sprida risker och lägga sina underleverantörer i olika korgar.

Mitt i allt detta får vi dock inte ta ögonen från bollen. Visst, Kina har fått en smäll men långsiktigt är de positiva utsikterna gällande ekonomi, utveckling, växande medelklass, med mera kvar. Detsamma gäller även i andra drabbade ekonomier. När viruset är under kontroll och faran över så kommer människor att gå ut och konsumera igen, produktion komma igång, resande återupptas och stora stimulanspaket att börja verka.

Problemet är dock att vi inte vet när detta kommer ske. Fram till dess så kommer Corona att ligga som en våt filt över både Kinas och världens ekonomi ytterligare ett tag framöver och som det ser ut just nu så riskerar det att bli värre innan det blir bättre.

Magnus Lindahl,
internationell handel
Östsvenska Handelskammaren

– Alla tillfrågade bolag i vår region har kanske inte direkthandel med Kina, men om underleverantörer har det så påverkar det verksamheten här. Skulle virussmittan fortgå kan det leda till fler förseningar, restnoterade produkter och annat som eventuellt påverkas av att företag ställer in resor till Kina, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.

Företagen har påverkats framför allt genom försenade leveranser. Många uppger att de på grund av förseningarna räknar med att de får svårt att i tid leverera till sina underleverantörer eller kunder. Flera bolag har ställt in planerade resor till Kina. En del uppger att de valt att bara låta medarbetare resa till Kina om det är ”business critical”. Några har även valt att ställa in resor till andra länder. 

– Även om 80 procent av våra tillfrågade medlemsföretag uppger att de har påverkats på något sätt av Coronaviruset, ser vi ingen anledning till oro på längre sikt. Det handlar främst om försenade eller inställda leveranser. Vi uppmanar att hålla koll på utvecklingen och planera sin verksamhet efter bästa förmåga, säger Stefan Gustavsson, näringspolitisk chef på Västsvenska Handelskammaren. 

På kort sikt hittar bolag lösningar med färre fysiska möten i Kina, uppskjutna produktioner och utvecklingsprojekt. På längre sikt uppger flera att det är svårare att planera, särskilt om man har produktion i Kina. Bland de företagen är det viktigaste att ta hand om sina medarbetare och förhindra eventuell spridning av smittan.

Sydsvenska Industri- och Handelskammaren har inte särskilt valt ut export- och importbolag i sin undersökning utan gått ut bredare, vilket syns på resultatet. 

– Det är intressant att drygt hälften av de svarande bolagen i Sydsverige på något sätt är påverkade, och att 40 procent vidtagit någon form av åtgärd. Det kan vara allt från att följa utvecklingen med Coronaviruset i media till att planera för produktionsförändringar, säger Stephan Müchler, vd på Sydsvenska Industri- och handelskammaren.

För mer information

Maria Björk Hummelgren,
maria.hummelgren@east.cci.se, 011-28 50 37

Stefan Gustavsson,
stefan.gustavsson@vastsvenskahandelskammaren.se, 031-83 59 23

Stephan Müchler,
stephan.muechler@handelskammaren.com,  040-690 24 05

Övergångsperioden blir ”business as usual” till 1/1-2021 när tullplikt inträder med krav på deklaration och underlag för import och export. Nivåerna beror på resultaten i kommande förhandlingar. Så, just nu är det inget man behöver förutom ett EORI-nummer som söks hos Tullverket.

Storbritannien är en viktig ekonomisk- och politisk partner för Sverige och EU. Landet har haft stort inflytande och aktivt format EU – t ex inre marknaden, frihandel, utvidgning samt strävan efter mer effektiv och transparent EU-byråkrati.

Nu öppnar sig ett nytt utmanande kapitel i sagan EU och Storbritannien – att komma överens om inte bara handel utan även sådant som fiske, data, säkerhet, etc.

Margaret Thatcher sade 1975, samma år som första folkomröstningen om EU i Storbritannien, ”… är en illusion att återta kontroll genom att lämna EU istället blir man påverkad utan att ha något att säga till om”.

Jag kommer återkomma i frågan även nu när utträdet är ett faktum. The never ending story is not over quite yet…

Krönikör Magnus Lindahl

Läs mer här.

Anders Taléus som är ekonomichef på Stjärnägg gick utbildningen under 2019 och vi har bett honom berätta vad han fick ut av den.

Hej Anders! Varför gick du certifieringskursen?

– Vi hade fått förfrågan om export av ekologiska ägg till Dubai. Vi hade tidigare export inom Europa och vi kände oss inte säkra på hur man går till väga med exporter till land utanför Europa. Vi kunde läsa oss till en del men behövde en fördjupning framförallt på riskområdet. 

Tycker du att man behöver fortbilda sig inom import och export?

– Ja det tycker jag, för oss var det väldigt tydligt att vi inte hade koll på alla regler och lagar så det var väldigt viktigt. 

Vad fick du ut av utbildningen?

– Det var faktiskt en allmän förståelse för begrepp. Det var väldigt många begrepp som var helt nya för mig och nu förstår jag vad transportörerna säger när vi pratar. Det har jag verkligen haft nytta av att lära mig. En generell förståelse egentligen – om jag stöter på något nytt vi behöver göra inom export vet jag nu var jag hittar information och vad jag ska leta efter.

Har utbildningen påverkat hur du jobbar idag?

– Vi har gjort om våra rutiner ganska rejält för att inte ta några risker framåt. 

Något mer du kan säga om certifierings-utbildningen?

– Jo att föreläsaren Peter Hellman är väldigt kunnig.

Som sagt, med jämna mellanrum händer det att ett nytt kapitel öppnas i Brexitprocessen. Det kan vara ett byte på premiärministerposten, senareläggande av utträdesdatum eller som nu efter valet igår vilket är början till ett avgörande skede i Brexitsagan.

Boris Johnson vann stort det viktigaste valet på en generation. Det var inget lätt val för medborgarna med två impopulära och extrema huvudkandidater – en för Brexit till varje pris och en som talar vagt om folkomröstning och att bygga ett nytt ekonomiskt system med bland annat nationalisering och löntagarfonder – grepp som provats tidigare i historien med begränsad framgång. I god populistisk anda lovade båda stort, runt och oansvarigt för att de vet att vinnaren kommer undan med det samtidigt som väljarkåren är trött på Brexit, politik och politiker. Ingen bra utgångspunkt och mix när så viktiga frågor står på spel!

Valsegern för Boris Johnson innebär ett mandat och möjlighet att ”get Brexit done” som han lovat under kampanjen. Detta innebär att Brexit med största sannolikhet kommer att hända senast den 31/1. Att landets utträdesavtal går igenom det brittiska parlamentet. Att övergångsperioden drar igång och att förhandlingar med EU om ett frihandelsavtal i sinom tid kommer påbörjas.

Men bara för att Brexit händer 31/1 så innebär det inte att allt är frid och fröjd med all osäkerhet, kostnader och orosmoln bortblåsta. Faktum kvarstår att övergångsperioden går ut 31/12-2020. En period som går att förlänga en gång med 1-2 år. Dock känns detta extremt osannolikt med tanke på Boris Johnsons retorik och det faktum att landet då måste vara med och betala in till EU:s budget. Vidare har vi det faktum att ett djupt och långtgående frihandelsavtal mellan EU och Storbritannien kommer ta mycket längre tid än 11 månader att förhandla. Även om ekonomierna idag är harmoniserade så kommer de två partnerna att ha olika fokus och prioriteringar i sina förhandlingar och det kommer ta tid att komma överens. Även inom EU så måste medlemsstaterna koordinera sina positioner. Avtal kanske skall dras genom nationella och regionala parlament samt att EU:s parlament även måste säga ja. Det är långa processer och tittar man historiskt så tar frihandelsavtal 5-7 år att färdigställa. Detta innebär att om det inte kommer finnas ett avtal 31/12-2020 när övergångsperioden är slut så blir Storbritannien ett 3:e land och WTO-regler börjar gälla.

I samma andetag så kan man även fundera kring hur lätt det blir för landet att få till ett frihandelsavtal med USA med tanke på att amerikanarna vill ha tillgång till bland annat livsmedels- och hälsosektorn något som landet kommer ha svårt att tillfredsställa. Känns någonstans som om det borde vara lättare för Storbritannien att få till ett avtal med EU med vilka man har gemensamma traditioner, standarder och syn. De har helt enkelt inte försatt sig själva i någon enkel situation.

Vårt råd till företagen? Samma som de senaste tre åren – att förbereda sig för det värsta och hoppas på det bästa genom att bygga underlag för strategiska och affärsmässiga beslut för att parera nya utmaningar och ta tillvara potentiella möjligheter i och med förändrade förutsättningar – så gott man nu kan med många osäkra faktorer…

Hur det hela slutar är omöjligt att sia om. Det enda vi kan konstatera är att ett nytt kapitel nu har öppnats i Brexitföljetongen och att vi, som vanligt, kommer få anledning att återkomma i ämnet.

… ofta har det känts så och en fatigue har i alla fall infunnit sig hos mig och jag kan bara föreställa mig hur britterna själva känner med en fråga som fortsätter ta upp allt syre i rummet.

Men med jämna mellanrum händer det dock på riktigt att ett nytt kapitel öppnas – byte på premiärministerposten, senareläggning av utträdesdatum eller ett nyval, som nu den 12 december och att vi kan vara på väg in i ett avgörande skede i Brexitföljetongen.

EU och Storbritannien sparkade för ett par veckor sedan burken längre nedåt gatan med ett nytt utträdesdatum, den 31 januari, 2020. Detta efter att parlamentet i London godkänt utträdesavtalet men underkänt tidplanen vilket resulterade i nyvalet.

Hur valet slutar är omöjligt att sia om, men det man kan bli så att om regeringen Boris Johnson får majoritet så riskerar Brexit hända 31 januari, 2020. Blir det annan majoritet så kan vi gå mot ytterligare förlängning, kanske omförhandlande av avtal och kanske en ny folkomröstning. Valet är ju de facto någon form av Brexitomröstning även om tröttheten gör att många kanske både förträngt, glömt och inte längre orkar bry sig varför man hamnat vid valurnorna denna gång.

Jag tycker att en viktig tanke att ha med sig in i allt detta är att om utträdesavtalet blir verklighet i början på 2020 så gäller övergångsperioden fram till 31 december 2020. En period som är alldeles för kort för att få till ett handelsavtal vilket normalt tar 5-7 år att förhandla. Att förlänga övergångsperioden är heller inte enkelt. Det kan bara göras en gång, maximalt med 2 år och måste göras innan juli, 2020. Inte nog med det, om man förlänger övergångsperioden så måste även Storbritannien fortsätta bidra till EU:s budget. Sist men inte minst så skall vi inte heller glömma EU:s eget behov av tid för att internt tala ihop sig och formera en koordinerad position. Men som bekant är det aldrig för sent att inte bli klar i tid…

I all daglig dimma är det viktigt att hålla ögonen på bollen och det vi vet. Landet forsätter vara en mycket viktig handelspartner för oss. Utträdesansökan ligger fast. De riskerar lämna 2020 eller senast 2022. Det blir ett 3:e land. Förutsättningar för handel kommer inte se ut som idag. Ett frihandelsavtal är inte möjligt att förhandla på den tid som står till buds även med just nu maximala förlängningar av tidsfrister. WTO-regler riskerar gälla tills det att ett avtal är på plats. Skall bli spännande att se om och hur skickliga byråkrater och jurister tar sig an dessa utmaningar…

Givet ögonen på bollen så fortsätter vi att sprida information om Brexit och vårt råd är samma som de tre senaste åren – förbereda sig för det värsta och hoppas på det bästa. Bygg underlag för strategiska och affärsmässiga beslut för att parera utmaningar och ta tillvara möjligheter.

Men som sagt, bollen är rund och mina gissningar är lika mycket värda som någon annans. Det är som det alltid varit – den som lever får se och jag riskerar få återkomma i ämnet.

’- Vi börjar få en del frågor om ärenden som vid en hård Brexit startas före brytpunkten kl. 00.00 den 31 oktober men avslutas efter. Hur tullförfaranden, it-system, tillstånd och ursprung hanteras vid en hård Brexit kan man läsa om i det vägledningsdokument som finns publicerat på Tullverkets webbplats. Tipsar också om att man man kan besöka sidan Frågor och svar om Brexit på tullverket.se.

Är din upplevelse att svenska företag är förberedda eller ej?

– Det tycks som att många företag är förhållandevis väl förberedda. De större företagen har naturligt mer resurser och har därför bättre förutsättningar för att planera för en Brexit. Mindre företag har inte samma förutsättningar och är kanske i en del fall inte lika väl förberedda. Oavsett hur mycket tid man lagt på förberedelser finns det risker för att oförutsedda händelser kan inträffa eftersom det är ett så osäkert läge.

Ser du någon särskild bransch eller typ av bolag som kan få större problem vid Brexit än andra?

– Läkemedelsindustrin och de som handlar med livsmedel är mycket exponerade eftersom det finns många restriktioner inom dessa områden. Även tillverkningsindustrin där man har hög andel av insatsvaror från Storbritannien kan stå inför utmaningar.

Hur mycket pratar ni om Brexit på Tullen just nu? Spända?

– Inom Tullverket har vi förberett oss under en längre period. Vi gjorde hösten 2016 de första analyserna av vilka konsekvenser som kan uppstå. Därefter har analyserna fördjupats och förfinats och vi är förberedda och kommer att förstärka Tullsvar, tillståndsverksamhet men även på de orter där Sverige har trafik med Storbritannien framförallt i Göteborg och på Arlanda.

Tre saker att tänka på inför Brexit. Kenneths råd:

– Sök EORI nummer

– Undersök om du behöver andra tillstånd både hos Tullverket och hos andra myndigheter

– Kartlägg vilka varuflöden du har med Storbritannien samt vilka leverantörer och kunder du har i Storbritannien – är de förberedda för en hård brexit?