Då var det redan mitten av september. Förmodligen är det inte bara jag som kände att sommaren 2018 var speciell. Istället för att vara en lugn period så stack den ut som något utöver det vanliga i allt från väder till nyheter. Sol och temperaturrekord stod som spön i backen, hemska skogsbränder härjade och klimatångesten fick många nya solbrända ansikten.

[quote]Vi fick se en amerikansk president som likt en elefant i en porslinsbutik besökte Europa och spred fråge- och utropstecken gällande bl a NATO och EU samt vid ett udda toppmöte i Helsingfors som fick många med mig att lyfta på solglasögonen.[/quote]
På handelssidan böljade det fram och tillbaka mellan EU och USA. Från stål- och aluminiumtullar och hot om biltullar för att sedan landa i ett (tillfälligt?) lugn med någon form av potentiell TTIP-light överenskommelse på horisonten. Samma president inledde även en handelskonflikt med Kina, tog ut Nafta-avtalet för grillning och kastade långa skuggor på WTO. Detta utvecklas ännu och som vanligt är allt totalt oförutsägbart – i motsats till sommarens väder.

Ingenting är så dåligt att de inte kan vändas till katastrof. Trots värmen fortsatte Brexitröran med en vilsen brittisk regering (och opposition) utan kompass och realistisk plan. Risken för avtalslös Brexit har ökat, vilket är obra för Sverige. Opinionen i landet har svängt med krav på en ny folkomröstning då komplexitet och kostnader blivit konkreta, insikt att man blev lurad av lämna-sidan och att regeringen skulle behövt (mycket) mer tid innan förhandlingarna för att ha ett embryo till plan och strategi.

Galenskapen i allt detta är inte Brexitbeslutet i sig utan den totala oförmågan att lösa uppgiften med ett ordnat utträde.

Men det internationella samarbetet lever… i form av bl a fotbolls-VM, räddningar av pojklag ur grottor, EU-samarbete kring skogsbränder, en brittisk opinion som insett värdet av multilateralism, frihandelsavtal, EU/Japan och att stillahavsländerna riggade för frihandel (ex USA).

Så var det val igen… I sommarens sista suck så kom vårt eget val, något som vi sent omsider började känna av under augusti. Ett val i en värld där det gamla ifrågasattes, populismen och alternativa sanningar fick oförtjänt uppmärksamhet. En värld där tidigare bastioner för en liberal världsordning har fått för sig att ensam är stark och att institutioner som byggts upp efter andra världskriget måste stöpas om i grunden eller läggas ned.

Vi har aldrig haft det bättre, så hur kunde det bli så här? Hur är det möjligt att polarisering och egoism har kunnat ta en så stor plats när vi mer än någonsin behöver samarbeta för att ha ett bättre samhälle att lämna över? Har vi i strävan efter självförverkligande glömt bort vad det är som ger själva förutsättningen till att självförverkligas? Dvs stabila, välskötta, inkluderande, toleranta samhällen. Den moderna världsordningen med institutioner och regelverk. Ett starkt EU som skapat fred i Europa de senaste 70 åren – ett lysande historiskt undantag! Utan ett starkt EU riskerar livet att varken bli lätt eller roligt.

Kanske är det därför att många tyvärr börjat att ta det vi har för givet. Att äldre generationer är på väg ut och det levande minnet att det var sämre förr snart är borta.

Been there, done that! Europa har ju provat på konsekvenserna av nationalism och fascism vilket varken var lyckat eller framgångsrikt. Om vi frågat någon 1918 eller 1945 om hen skulle vilja leva i Europa av då eller Europa av idag så är jag ganska säker på svaret…

Kom ihåg hur vi kom hit. Det är alltid viktigt att påminna om historien och vad som byggt vår trygghet och välfärd. Att demokrati, samhälle och institutioner måste vårdas, respekteras och tas hand om varje dag. Att ensam inte är stark. Att demokrati, tolerans, oberoende institutioner, fri media och en vårdad debatt är fundament som inte få tummas på. Att lyfta blicken, fokusera på framtid och områden i behov av djupare reformer som t ex skatter, arbetsmarknad, utbildning, bostäder, etc. Att kommunicera berättelser och visioner samt hur dessa skall uppnås. Att det inte finns några snabba lösningar på stora, komplexa samhällsutmaningar. Sist men inte minst, att det faktiskt inte var bättre på den gamle kungens tid!

Magnus Lindahls krönika

Det är inga lätta förhandlingar vi talar om. Dels har ingen gjort detta förut och dels Storbritanniens stora beroende av EU som står får ca 50% av landets utrikeshandel till ett värde av ca 700 miljarder Euro och många (!) arbetstillfällen. Mycket står alltså på spel.

Inte nog med ovan så är det brittiska parlamentet delat – ingen tydlig majoritet för varken hård eller mjuk Brexit. Sedan har vi det här med tiden dvs att allt måste vara färdigförhandlat till oktober månad för att överenskommelsen skall hinna ratificeras av EU:s 27 medlemsstater innan utgången av mars 2019.

Alla är förlorare – Ingen, varken EU eller Storbritannien vill ha ett dåligt avtal och smutsigt avslut då alla parter i slutändan mer eller mindre blir förlorare. Enligt IMF så kommer hårdare Brexit att påverka ekonomin i EU 27 negativt med ca 1,5% medan vissa länder som t ex Irland får det än värre med tapp på uppåt 4%.

Jag kan inte sluta förvånas över att Storbritannien är på väg att ge upp det bästa möjliga frihandelsavtalet med EU som går att få till, dvs att vara medlem i unionen. Ett exempel på detta är att den största delen av Eurozonens finansiella flöden går genom London. Detta utan att ens vara del av densamma… Kanske är detta en definition på att både ha och äta kakan… Något som säkerligen EU kan komma att vilja ändra på givet nyläget post mars 2019.

Oansvarigt backande in i framtiden – Tyvärr har den brittiska regeringen de senaste 18 månaderna inte åstadkommit något i termer av en tydlig, realistisk genomförbar strategi för hur ett utträde skall gå till. Man är fortfarande på eller runt ruta ett. Regeringen känns delad, svag och mycket skakig. Det är liksom fel tillfälle för en fullfjädrad regeringskris med en potentiell konsekvens att landet lämnar EU utan något avtal. Något som skulle vara minst sagt obra för både EU och för Storbritannien med oanade följder och kostnader för både unionens- och landets ekonomi.

Så hur man än kommer lyckas eller misslyckas i förhandlingarna så kommer den framtida positionen gentemot EU att vara allt ifrån sämre till usel och mer kostsam än den man har idag!

Britannia rule the world… eller kanske inte längre – Förutom att Brexit bygger på populism, okunskap, förakt för kunskap och fakta och en rejäl dos orealistiska förhoppningar baserade på rena skära lögner så känns det även som att det handlar om nostalgi och en föreställning om att man som land fortfarande är en attraktiv stormakt som har en unik position och förmåga.

Dock har ju tiderna ändrats de senaste århundradena. Något som så sakteliga börjar gå upp för brexitörerna i landet. Ekonomisk, politisk och militär styrka har förflyttats, utvecklats och förändrats i hela världen och Europa är inte längre världens medelpunkt och ännu mindre Storbritannien.

Ett bra exempel på detta är kanske hur det går i förhandlingarna med EU om ett utträdesavtal – det blir liksom svårare att få precis som man vill om man själv inte får diktera alla villkor.

Ny folkomröstning, går det? – Min magkänsla det senaste halvåret och som även ett antal opinionsundersökningar nu börjar visa är att attityderna till Brexit har börjat röra sig mot att det kanske inte är världens bästa idé utan något som både är skadligt, komplicerat och dyrt. Mer och mer hör man röster som förespråkar en omröstning om utträdesvillkoren. Men går det verkligen att stoppa brexitprocessen nu?

Vem vet inte jag, vem vet inte du – Svaret på den frågan är nog att ingen vet om det går att ta tillbaka sin utträdesansökan efter att man som EU-medlem satt i gång artikel 50 som startar den tvååriga nedräkningen till utträde. Eller måste man gå ur och lämna in en ny medlemsansökan dagen efter utträdet? Vad gäller då med det man tidigare förhandlat sig till i termer av undantag, egen valuta, etc? Som sagt, ingen vet!

Till denna osäkerhet skulle vi även kunna lägga EU:s inre dynamik och vem vet hur länder som Polen och Ungern skulle ställa sig i en sådan situation… En annan faktor som vi icke får glömma är aktiv extern påverkan från krafter som vill obstruera, söndra och ställa till problem.

Så, frågorna hopar sig, stupet närmar dig och tiden rinner iväg. Men, som alltid, den som lever får se. Två saker kan vi dock säga säkert och det är att vi inte vet något och att det med största sannolikhet blir en minst sagt spännande höst!

Nytt nummer av Global Utsikt finns nu att läsa digitalt. Få det senaste om digitalisering och hur den påverkar världshandeln. Vi berättar om tillväxthubben Synerleap och så görs en jämförelse i hur mycket som exporteras från Sveriges olika län. Det och mycket mer.

Klicka på magasinet för att läsa.

Tack för ert deltagande under Tullfokus 2018. På den här sidan hittar ni presentationer från dagen, Brexithandboken en artikel om dagen.

[osh-header title=”Presentationer”]

Stefan Björkencrona, Tullverket

Peter Hellman, Brexit

[osh-header title=”Brexithandboken”]

> Ladda ner

[osh-header title=”Länkar”]

Kommerskollegiums hemsida 

GD Kommerskollegium Anna Stellingers twitterkonto

Handelskammarens internationella chef Magnus Lindahls twitterkonto

Handelskammarens artikel om Tulldagen

Handelskammarens Tullfokus kom självfallet att handla mycket om de högst aktuella stål- och aluminiumtullarna och om Brexit. Men också om de globala trender som i grunden påverkar vårt sätt att handla globalt, för både konsumenter och företag.

– Ibland ser man inte skogen för alla träd, sa Anna Stellinger som är generaldirektör på Kommerskollegium och inledde Tullfokus. Vi är i ett intressant skede. Först nu ser vi att globaliseringen i grunden ändrar vårt sätt att handla. Det finns en kraftig och pågående förändring vi inte får glömma.

Kammarforum fylldes av företrädare från regionens företag som vill höra det senaste för att kunna ligga i framkant. Omdaningen i Handeln innebär ny konkurrens, krav och möjligheter för våra svenska företag. Några av de stora trender Anna Stellinger ser just nu i världshandeln är:

• ”Tjänstefieringen” som innebär tjänsternas del i handeln växer och flyter alltmer ihop med produkter.
• ”Digitaliseringen” som skapar nya möjligheter för t ex affärsmodeller och tillverkning.
• ”Globala värdekedjor” som ger att en allt större del av innehållet i export och produkter kommer utifrån.

Anna Stellinger lyfte även fram att hållbarhetsagendan i den globala handeln är här för att stanna och man talar idag om ”handel för hållbarhet”.

Anna Stellinger, generaldirektör Kommerskollegium

Hon beskrev vidare att EU förhandlar frihandelsavtal som aldrig tidigare runtom i världen och gav publiken ett specifikt tips.
– Kolla upp CETA-avtalet med Kanada. Ett avtal som ger tullfrihet på en stor mängd varor. Även det kommande avtalet med Japan vilket träder i kraft i början av 2019 är spännande med tanke på Japans ekonomiska storlek.

Hon nämnde också de aktuella stål- och aluminiumtullarna.
–  Vi famnar alla i mörkret – vad kommer ståltullarna egentligen att innebära? Säkert är att vi har stål i Sverige som intresserar amerikanerna och är högkvalitativt. Något annat som är säkert är att ingen kommer att vinna på en upptrappning av åtgärder och motåtgärder vare sig i EU eller i USA.

Stefan Björkencrona uppmanade företagen att följa utvecklingen och förbereda sig inför de förändringar som är på gång inom tullområdet.
– Har du inte rätt kompetens i företaget för detta så anlita kompetens men tänk på att du som företagare aldrig kan delegera ansvaret, bara arbetsuppgiften. Tullverket har även referensgrupper och kundpaneler som kan vara intressanta att vara med i.

66 000 jobb påverkas
Mycket under Tullfokus kom också att gälla Brexit och Anneli Wengelin från Kommerskollegium stod för expertisen. Hon uppmanade företagen att gå igenom sitt företag ur ett Brexitperspektiv och att förbereda sig för att det är helt klart att det inte kommer att kunna gå att handla med britterna enligt samma procedurer som förr.
– 66.000 jobb i Sverige är direkt eller indirekt beroende av vår handel med Storbritannien.Storbritannien lämnar nu EU:s tullområde. Det är den springande punkten och det innebär att tullformaliteter återinförs och spelregler ändras. Är man ett företag som idag enbart handlar inom EU så innebär det nu helt nya krav och man kanske måste skaffa nya system och kompetens och ombud och tillämpa regelverk som man aldrig någonsin behövt tänka på.

Tullexperten Peter Hellman berörde samma punkt och än mer konkret.
–  Om du inte kan själv så se till att du har ett ombud som klarar av nya formaliteter. Det kommer nämligen att bli en anstormning med tulldeklarationer. De speditörer och transportörer som finns idag har inte gjort en förtullning sedan 1995. Där finns en utmaning och en möjlighet, säger Peter Hellman och tillägger att om man som företa kan förbereda sin deklaration innan avgång och ha den klar före ankomst till Storbritannien så kan det bli en konkurrensfördel för svenska företag.

Den 9 maj 1950 är ett speciellt datum för Kina. Det var då Sverige, som första västland, upprättade diplomatiska förbindelser med folkrepubliken. Det har betytt mycket för relationerna länderna emellan. Det berättade Kent Härstedt under Östsvenska handelskammarens årsmöte i Linköping i april. 

Med dubbelt så många handelsländer som USA, femton till arton procent av världsekonomin och med en fantastisk ekonomisk utveckling är Kina i dag ett av världens mäktigaste länder. Och numera finns det lite Kina nästan överallt i världen, inte minst i Sverige.
– Går du på bio i dag så besöker du ett kinesiskt företag. Likaså om du kör Volvo, berättade Kinakännaren Kent Härstedt och menade att Kina just nu köper upp företag runt om i världen.

Kina tycker inte bara om Sverige för de gamla relationernas skull, utan är också intresserade av Sverige av rent affärsmässiga skäl.
– Det är främst av två anledningar. Dels undrar de hur vi kan ha fler innovationer i lilla Sverige än i Kina – Sverige som till storlek bara är som en förort till Peking. Och så är de intresserade av hur vi kan ha fler internationella varumärken, berättade Kent.

Men enligt Kent är det inte bara Kina som är intresserade av Sverige, Kina är också väldigt viktigt för Sverige.
– 65 000 är anställda som en konsekvens av exporten till Kina och det finns 15 000 företag som importerar från Kina.

En utmaning för Kina och Sverige är avståndet. Det är långt och i dag sker de flesta transporterna från Kina till Europa via båt eller flyg. Något man nu arbetar fram är en järnväg från flera olika kinesiska regioner till Europa.

– Det är snabbare än fartyg och billigare än flyg, säger Kent och visar en karta över sträckningen med tre ändstationer i Europa, där den närmast Sverige är Kouvola i Finland. 

Med 1,3 miljarder invånare förstår man att Kina är att räkna med och att det finns många möjligheter för svenska företag i Kina.
– Det finns enorma möjligheter för svenska företag på den kinesiska marknaden och vi kommer se mer av Kina i Sverige, det kan vi vara säkra på. Men visst finns det också utmaningar i ett land som Kina, exempelvis att det är en icke-demokrati med marknadsekonomi, avslutade Kent sitt föredrag.

Nytt nummer av Global Utsikt finns nu att läsa digitalt. Få det senaste om Brexit och den globala frihandeln. Vi dyker också ned särskilt i den tysk-svenska handeln som haft ett starkt år samt besöker Årets exportföretag.

Klicka på magasinet för att läsa.

Sedan vaktombytet i Vita Huset för ett drygt år sedan är utvecklingen av USA:s handelspolitik något som i alla fall jag håller extra uppsikt på i tider med en protektionistisk president. Nu står vi här veckan efter att Trumps beslut om att tullar på import av stål och aluminium skall börja gälla inom ett par veckor.

Vad dessa tullar och eventuella dominoeffekter kommer att få för konsekvenser är det idag ingen som vet samt hur dessa i så fall skulle påverka handelsströmmar med USA och med andra delar av världen.

Det enda vi kan säga är att tullar inte är bra och att vi alla riskerar att i slutändan bli förlorare – konjunktur, producenter, konsumenter och anställda.

Det är ingen raketvetenskap att detta är särskilt oroväckande för små, öppna och exportberoende ekonomier som den svenska. Vår välfärd, tillväxt, investeringar, sysselsättning och konsumtion bygger till stor del på en friktionsfri export och import där effektiva företag globalt kan konkurrera på lika villkor.

I vår region finns världsledande, stora och viktiga producenter, arbetsgivare och exportörer av både specialiserat stål och aluminium. USA är för dessa företag en mycket viktig marknad både direkt och indirekt och de har även egen tillverkning i landet.

För vår tillverkande industri i regionen som t ex fordon-, verkstad- och underleverantörer så kan konsekvenser av tullar och dominoeffekter t ex bli dyrare insatsvaror vilket kan tära både på t ex konkurrenskraft, marginaler och i slutändan efterfrågan. I teorin skulle det även kunna innebära att bl a kinesiskt stål dumpas i Europa och sänker priserna på insatsvaror, men det är föga troligt att EU kommer att acceptera det.

Bakgrunden till allt detta är en överkapacitet och överproduktion i världen, ett faktum som påverkar priser och lönsamhet och som gör det svårt för icke effektiva och icke specialicerade verk att konkurrera.

Vidare kan man ju även fundera på utmaningarna att inte konkurrera på lika villkor med t ex spelare från ett land som Kina som i stor och större utsträckning använder export och investeringar, ofta via statligt kontrollerade företag, som ett långsiktigt poltitiskt verktyg för inflytande och påverkan runtom i världen kanske då med subventionerat kapital, skatter, lönsamhetskrav och skyddad hemmamarknad – men detta gäller ju inte bara inom stål.

Men som sagt, vi skall inte måla någon på väggen ännu. Ett oberäkneligt Vita Hus kan säkerligen ändra sig både en och två gånger innan tullarna är verklighet. Som sagt, vi vet i dagsläget inget om konsekvenserna, men det är oroväckande och något som potentiellt kan komma att få långtgående skadliga effekter på bred front för oss alla.

För vidare kvalitativ läsning i ämnet så rekommenderar jag: https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelspolitik/USA-staltullar/

Tuc Yrkeshögskola startar nu en ny utbildning för blivande Tullspecialister i Linköping. Under 1,5 år ska de 35 studerande lära sig allt om tull, import- och exportprocessen.

Sedan ny tullagstiftning trädde i kraft under 2016 så har behovet av kompetent tullpersonal ökat i Sverige.

– Vi har fått flera signaler från näringslivet i regionen och i andra delar av Sverige att det finns en stor brist på personer med tullkompetens. De som en gång i tiden gick Tullverkets kammarskrivarutbildning går i pension och kompetensen fylls inte på, säger Maria Sandmark utbildningsledare på Tuc.

Vilka tror du kommer att söka?

– Jag tror att personer som redan är verksamma inom området kommer att söka utbildningen, men även andra som tycker att området är spännande, säger Maria Sandmark.

Vilka personlighetsdrag tror du är viktiga för att bli en bra tullexpert?

– Jag tror att en tullspecialist behöver vara noggrann, bra på att förstå avtal och så behöver personen tycka om att ha kontakt med kunder och agera i en rådgivande roll.

Efter examen kan tullspecialisterna arbeta som tullspecialister,  tullkoordinator, custom operations specialist, tullspeditör eller trade compliance officer/manager.

Vi har tagit fram en handbok med de bästa tipsen och råden för att lyckas med Brexit. Läs mer och ladda ner på länken.

>> Ladda ner