En lite dyster nyhet och en lite bättre. Sent på måndagen informerade Trafikverket anbudsgivarna till Ostlänkens etapper Vagnhärad och Skavsta, att man avbryter upphandlingarna. Kostnadsuppskattningen för projekten är för höga jämfört med budget och orsaken att Trafikverkets kravställning varit för hög. 

När jag kontaktar Programchefen Magnus Sjöberg, berättar han: 
”Det är riktigt att vi har avbrutit upphandlingarna av Vagnhärad och Skavsta. Detta på grund av att vår bedömda kostnad överstiger budgeten. Det i sin tur beror på att vår kravställning är för ambitiös.

Vi går nu vidare med marknadsdialoger och fortsatt upphandling. Vi bedömer att kontrakt kan skrivas under 2026 vilket är en försening på 7-8 månader. Vår bedömning är även att det inte skall påverka tiden för öppnande av trafik för Ostlänken”.

Tidningen Byggindustrin var först ut med nyheten, där utvecklar Magnus frågan om vilka krav man kommer att lätta på.

”Tidigare har vi diskuterat om vi ska ha ballastfria spår. Har vi spår med ballast så kan vi ha lägre krav på sättningar i marken. Det kan också handla om gestaltning, att inte ha samma höga ambitioner för den. Det är två exempel på krav som kan vara relevanta att se över”.

Den lite bättre nyheten är alltså att man ser en lösning och att tidsplanen för öppnandet av Ostlänken inte ska komma att påverkas. 

Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur Östsvenska Handelskammaren

Inledningen på 2025 kommer gå till historien som en av de mest globalt omvälvande. I slutet av februari passerades treårsdagen för Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. En månad tidigare hade Donald Trump återvänt till Vita Huset, med rekordhögt väljarstöd i ryggen. Under valrörelsen hade presidenten orerat om att han skulle få slut på kriget på 24 timmar. Riktigt så lätt har det inte visat sig vara. Men nog har president Trump fått saker och ting i rörelse, det får man ge honom.

Oförutsägbar politik och internationell instabilitet är emellertid ingenting som imponerar på näringslivet, tvärtom. Det framgår tydligt i medlemmarnas svar i Handelskammarens senaste konjunkturmätning, som genomfördes i början av året. Majoriteten (över 60 procent) av er nära 200 svarande ser negativt på den globala utvecklingen. Skälen som anges är den hotade frihandeln, det osäkra geopolitiska läget och oberäkneliga ledare i stormakterna USA, Kina och Ryssland samt att dessa anses bana väg för liknande frontfigurer i Europa och övriga världen.

Som stark kontrast till oron för omvärldens riktning, står företagens tro på den östsvenska regionens utveckling. 70 procent ser ganska positivt, och 17 procent mycket positivt, på denna. Blott 6 procent ser negativt på utvecklingen i regionen. Den avstannande inflationen och sjunkande inflationen bidrar till optimismen, liksom en ökad köpkraft hos kunderna och mindre tveksamhet kring inköp och investeringar.

Specifikt regionala effekter som nämns i fritextsvar är att spaden äntligen satts i backen för Ostlänken, vilket tillsammans med den anslutna stadsutvecklingen skänker framtidstro. Det är upplyftande läsning då opinionsbildning och sammanhållning kring Ostlänkens färdigställande genom vår region och betydelsen av förstorad arbetsmarknad, ökad pendling och godstrafik med ökad spårkapacitet, länge varit profilfråga för Handelskammaren (har du inte sett vår film ”Ostlänken på 110 sekunder”, är den knappt två minuters väl spenderad tid). Regionens branschbredd, industri och försvarssektorn i synnerhet och draglok som Saab, Siemens Energy och Mjärdevi Center anges också som statushöjare i undersökningen.

Den positiva inställningen till regionen stärks ytterligare av medlemmarnas framtidstro för de egna verksamheterna – 90 procent har en stark framtidstro för det egna bolaget. Redan på tre månaders sikt ser drygt 40 procent i vår undersökning en ökad efterfrågan, en siffra som ökar till 60 procent på ett års sikt. Under samma tidsperiod uppger även nästan hälften av bolagen att de behöver anställa ny personal. För mer detaljerade uppgifter hänvisas till Handelskammarens Konjunkturrapport för våren 2025.

Optimismen och styrkan bland regionens företag – Handelskammarens ägare, stärker oss i vårt arbete för regional konkurrenskraft. Medlemmarnas svar visar att vi är på rätt spår och koncentrerar oss på rätt saker när vi skapar opinion gentemot beslutsfattare och ger röst åt det regionala näringslivet i möte med makthavare på lokal och nationell nivå.

Maria Björk Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

De senaste veckorna har delar av familjen haft som kvällsaktivitet att se Netflix-serien Stranger Things. Kort beskrivet utspelar sig handlingen i 80-talets USA. När övernaturliga krafter plötsligt uppenbarar sig i den sömniga lilla staden Hawkins, visar det sig vara från ett parallellt universum – ”Upp-och-ner”.  

Serien är fullständigt fiktiv, förstås, men jag slås av att den där Upp och ner-världen ibland känns märkligt påtaglig. De senaste fem åren har bjudit på händelseutvecklingar många av oss i våra vildaste fantasier inte kunde – eller ville – föreställa oss; pandemin, Putins invasion av Ukraina och så omvalet av Trump, för att nämna några. Och förstås, konsekvenserna av dessa. Är det inte mycket i vår tid som gör att verkligheten känns helt upp och ner? 

Man hör till exempel talas nu om unga personer som redan i späd ålder vill ge upp strävan om en hållbarare framtid. Varför ska vi kämpa när stormaktsledare gör tvärtom? ”Drill, baby, drill”, och så vidare. Det är svårt att inte känna sympati för känslan av hopplöshet. Samtidigt är det nu ännu viktigare att vi i vår region, Sverige och EU samlar oss kring ett övertygande alternativ till politiken och retoriken som omringar oss i väst likväl som i öst. Kanske är det genom ett tydligare yttre hot som vi faktiskt lyckas? 

Ibland får vi frågan varför inte Handelskammaren arbetar mer med hållbarhet. Vårt fokus ligger regional konkurrenskraft och i synnerhet energi, infrastruktur och kompetensförsörjning. Inom vilket av dessa för näringslivet centrala frågor agerar vi trovärdigt utan att tala om hållbarhet? Och hur pratar man på ett ackurat vis hållbarhet utan att nämna energi, infrastruktur och kompetens?  

Så visst jobbar vi med hållbarhetsfrågorna – och vi vill lyfta fram inspirerande exemplen. Kommer du tänka på ett företag eller en förebild som ligger i framkant gällande sitt hållbarhetsarbete i vår region? Passa på att nominera det eller den till Handelskammarens pris East Sweden Sustainability Award, senast den 25 mars. En rutinerad jury utser mottagaren av priset, vilken presenteras vid Handelskammarens årsmöte den 24 april. Glöm förresten inte att anmäla dig till det, som medlem och ägare av Handelskammaren är det viktigt att du är där. 

Fri och konkurrenskraftig handel och goda förutsättningar för företagande är det som driver oss. Tillsammans med er medlemmar, som positiv kraft och medpart till det offentliga, jobbar vi på för att göra saker mindre konstiga och världen mer rättvänd. 

Maria Björk Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

Du missar väl inte att svara på vår senaste medlemsenkät? Inspelen om din verksamhet och världsläget i stort är viktigt underlag för oss i kontakt med politiker, myndigheter och media. När vi tjuvkikat på svaren som inkommit, ser vi bland annat att anställningsbehovet är fortsatt stort – en trend som varat under lågkonjunkturen. Handelskammarens medlemmar är rädda om sin personal samtidigt som många ser sig om efter nya talanger. På lite sikt behöver nästan hälften av er, som hittills svarat på enkäten, anställa ny personal.

Kompetensförsörjning har länge varit ett fokusområde för Handelskammaren eftersom det är företagens största hinder för tillväxt. Därmed är det också en ödesfråga för hela samhällsekonomin. Inte sällan hamnar diskussionerna i hur fler ungdomar ska lockas till utbildningar som leder till bristyrken, inom exempelvis industri, teknik, energi med mera. Det vill säga det som den nya dimensioneringslagen för gymnasieskolan, som började gälla 1 januari i år, syftar till. Sent i höstas höll vi ett seminarium för att höja kunskapen kring vad lagen innebär för offentliga och privata utbildningsaktörer samt vilka effekter den kan ge för näringslivets kompetensbehov.

Redan nu står dock klart att en anpassad utbildningssektor inte räcker! Företagen behöver också bli mer aktiva, inte minst gällande praktikplatser. Peter Warma, rektor på Praktiska Gymnasiet, är en tongivande röst i debatten och han är tydlig med att brist på sökande till yrkesprogram inte är det största problemet. Praktiska måste till och med neka behöriga elever till exempelvis elprogrammet då skolan inte kan garantera arbetsplatsförlagt lärande, så kallad APL, till alla. Praktiska och andra utbildningsaktörer är aktiva och letar praktikplatser till sina elever. Ändå fattas många.

På Handelskammaren försöker vi leva som vi lär. Nästa vecka tar vi emot tre praktikanter inom områdena opinion, kommunikation respektive Internationell Handel. Ett roligt och värdefullt tillskott i verksamheten! Dock framstår tydligt att mer systematik kring utbildningspraktik behövs, ansvaret är för stort för att falla på enskilda eldsjälar. När vi häromdagen hade möjlighet att medverka vid ett slutet rundabordssamtal tillsammans med arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L), lyfte vi frågan vad regeringen kan göra för att få fler företag att erbjuda praktikplatser. Statsrådet gav dessutom beskedet att regeringen vill göra det enklare för högutbildad arbetskraft att både komma till Sverige och stanna kvar. I dagsläget är det ett problem, inte minst inom akademien.

För övrigt duggar ministerbesöken tätt hos Handelskammaren. Häromveckan välkomnade vi bostads- och infrastrukturminster Andreas Carlson (KD) som möttes av nära hundra intresserade medlemmar. Boka redan nu in 24 april, då blir det årsmöte med bistånds- och handelsminister Benjamin Dousa (M) – som lär ha en del att säga om handelspolitiken några månader in i president Trumps mandatperiod. Och så glöm nu inte att svara på enkäten som alla medlemsföretag fått via mejl – din röst är viktig!

Maria Björk Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef, Östsvenska Handelskammaren

För en tid sedan skickade vi ut en enkät med frågor om hur ni medlemsföretag ser på dels ert hållbarhetsarbete, dels vilka politiska åtgärder på området som ni vill se prioriteras. Först: tack alla ni som svarar på våra enkäter. Det ett värdefullt stöd för Handelskammarens opinionsbildande arbete att ni gör så. Detsamma gjorde medlemmar i våra systerkamrar Västsvenska, Sydsvenska samt Jönköpings Handelskammare. Tillsammans fick vi en bra bit över 400 svar och därmed en god grund för en gemensam rapport.

Den rapporten är nu klar. I samarbete med 2050 Consulting kommer vi presentera den i riksdagen nu på onsdag den 4 december. För det är förstås politikerna som är målgrupp för slutsatserna i rapporten Företagen i södra Sverige ställer om – var står de idag och vad behöver de för att accelerera sitt hållbarhetsarbete? Uppe i Stockholm kommer vd för de fyra kamrarna respektive 2050 att överlämna rapporten till riksdagsledamöterna.

Nu vill vi se action i klimatpolitiken på områden som eltillförsel, hållbar infrastruktur och kompetensförsörjning. Jag vill inte förekomma seminariet i riksdagen genom att avslöja alltför mycket vad rapporten pekar på, men en sak är tydligt: näringslivet ställer om och vill se politiska åtgärder som stöttar detta nödvändiga arbete!

Mycket i vår omvärld tycks just nu gå åt fel håll, inte minst på hållbarhetsområdet. Jag tänker inte bara på återvändaren Donald Trump, som under sin förra presidentperiod drog USA ut ur Parisavtalet. Klimatpolitik är långsiktig, och när krig rasar har det visat sig svårt att tänka mer än på den omedelbara, militära säkerheten. Vilket man kan förstå. Samtidigt innebär ju även jordens uppvärmning ett reellt hot.

Långsiktiga beslut är ett tydligt önskemål från näringslivet till politiken. Också det går tydligt att utläsa i era enkätsvar. Självklart ska även ni Handelskammarmedlemmar ska ta del av rapporten. Redan två dagar efter att den överlämnats i riksdagen kommer vi at presentera dess innehåll och slutsatser vid ett seminarium på Kammarforum, anmälan via vår webb. Har du inte möjlighet att delta på plats, kommer rapporten läggas ut på sajten.

Tack för ert bidrag – Handelskammarens arbete i östsvenska företags intresse fortsätter.

Maria Björk Hummelgren, vice vd Östsvenska Handelskammaren.

Nu har regeringen hållit presskonferens, för att presentera Infrastrukturpropositionen. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. 

Den ekonomiska ramen utökas med 200 miljarder kronor till 1171 miljarder för perioden 2026 till 2037. Utöver detta tillförs ytterligare 59 miljarder kronor, vilket kom som en överraskning. Infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) berättade att detta är medel som härrör från Trafikverkets förvaltningsanslag, som nu omfördelas. Medel från trängselavgifter och dylikt är inte medräknat, det brukar röra sig om cirka 100 miljarder till.

Regeringen menar därmed att den ekonomiska ramen för svensk infrastruktur ökar med hela 27 procent jämfört med nu gällande plan. En historiskt stor satsning, som det heter. Och underhåll ska fortsätta prioriteras. 

Fördelningen (1171+ 59 miljarderna) är i korthet:
– 236 miljarder vidmakthållande av järnväg 
– 364 miljarder vidmakthållande av väg 
– 631 miljarder i nyinvesteringar 

Måste kunna hantera både underhåll och investeringar

Så här, meddetsamma efteråt, vill jag dela några korta reflektioner om innehållet, som kommer påverka landets transportinfrastruktur. Sverige måste kunna hantera både underhåll och investeringar. Dessutom krävs nödvändig omställning till högaktuella beredskaps- och klimatkrav. För detta krävs en långsiktig plan och vision, ett systemtänk som presskonferensen inte lyfte fram.

Det är positivt att regeringen:

Väg prioriteras högre än järnväg

Trafikverket har uppskattat det eftersatta underhållet till 127 miljarder kronor. På vägsidan menar regeringen att man med denna proposition tar i kapp hela underhållsskulden. På järnvägssidan säger man att avsatt belopp är maxat och matchat med vad Trafikverket förmår att genomföra. Det handlar om 12 miljarder kronor av dryga 95. Nog hade vi en förhoppning om effektivare modeller för både organisering och maskinpark vid järnvägsunderhåll, jämte samverkan med näringslivet för att minimera driftstörningar i produktion. Kanske kommer djupare läsning och kommande dialog inge mer hopp, låt oss hoppas det. Det är tydligt att väg fortsatt prioriteras högre än järnväg. 
  
Regeringen uttalar vid presskonferensen att transporterna ska fungera dygnet runt, året om, för både person och godstrafik. Som exempel på hur transportsystemet ska bidra till att uppnå klimatmålen, nämndes bara längre och tyngre fordon (BK4). Om vinsten att flytta över gods från väg till järnväg och sjö hördes inget. Flyg nämndes inte heller, även om det sades att alla fyra transportslagen behövs för att främja jobb och tillväxt i hela landet. 

Nu kommer branschen läsa och tycka till om den 77 sidor långa propositionen med titeln 
”Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera”, som formellt överlämnades till riksdagen idag för beslut inom kort. Därefter ska Trafikverket ta fram förslag till Ny nationell plan och regionerna sina länsplaner. Vi har en viktig period av opinionsarbete framför oss! 

Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur och projektledare ESIC

Regeringen kan börja fokusera på hushållens köpkraft och ökad investeringstakt, framför allt i bostäder. Storbankerna delar regeringens syn på läget i svensk ekonomi och att ljusare tider tycks vänta. Riksbanken sänkte nyligen styrräntan med förväntningar på fler kommande sänkningar. Kronan är alltjämt ganska svag inte minst gentemot euron, vilket påverkar svensk köpkraft utomlands men kan samtidigt ge exportföretagen fortsatt skjuts. Gällande exportföretagens utsikter släppte Handelskammaren nyligen en rapport på hur våra medlemmar på den internationella marknaden ser på den närmaste framtiden. En intressant aspekt här är att över hälften av företagen är positiva till införandet av euron i Sverige och bara 16 procent är negativa.  

Hur ser då de östsvenska företagen på tillvaron den närmaste tiden? Strax före semestern genomförde Handelskammaren en mindre konjunkturundersökning där drygt 120 medlemsbolag från en bredd av branscher medverkade. 40 procent av dessa såg fram emot en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster under sommarmånaderna. Under det kommande året ser hela 65 procent att efterfrågan skulle öka. Bara en dryg tiondel av bolagen förutspådde minskad efterfrågan kommande året. Bland dessa fanns framför andra bygg/anläggning/arkitektur, PR/kommunikations- samt transport- och logistikföretag representerade. 

Utvecklingen på arbetsmarknaden är dämpad. Arbetslösheten har stigit under det senaste året, men även här spår finansdepartementet en ljusning i inledningen på 2025. Trots detta har kompetensförsörjning länge varit ett tillväxthinder för svenska företag. Det handlar om att hitta människor med rätt kompetens och utbildning, vilket fortsatt inte är lätt. Hela ett av fyra rekryteringsförsök misslyckas! De nationella siffrorna rimmar med våra regionala. Nära hälften av företagen som deltog i Handelskammarens konjunkturmätning uppger att de behöver anställa under kommande tolv månader, medan färre än tio uppger att de behöver säga upp personal, vilket är färre än vid samma tidpunkt förra året. Företagen håller hårt i sina medarbetare – och söker efter nya.  

Knappt hälften av de tillfrågade företagen i vår region tror på en god konjunkturutveckling kommande år, och hela 93 procent ser positivt på framtiden för sitt eget företag. Även tron på den östsvenska regionen är fortsatt stark. Satsningar på infrastruktur – Ostlänken i synnerhet – lyfts fram som hoppingivande. Negativa aspekter är kompetensbrist och reducerade insatser för näringslivet från kommunalt håll. Den allmänna oron i världen och Rysslands krig mot Ukraina, påverkar också regionalt.  

Höst betyder också budgettider. Den 19 september överlämnas regeringens höstbudget till riksdagen, redan nu och fram till dess kommer nyheter ur den att läckas ut. Handelskammaren är på tårna för att ta del och analysera betydelsen för våra medlemsföretag. Trots att höstmörkret kryper närmare, pekar mycket på att vi går mot ljusare tider – i alla fall ekonomiskt. Vårt engagemang för östsvenskt näringsliv är långsiktigt, i såväl bättre som sämre tider verkar vi mer av det förra och goda förutsättningar för företag att växa här. 

Maria Björk Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

Är inte starten på höstterminen något visst? Efter en sommarledighet med tid för återhämtning och inspiration, känns kropp och knopp redo för nya tankar och utmaningar. För Handelskammaren avslutades en intensiv vår med vår största satsning någonsin i Almedalen. Tillsammans med kamrarna i västra och södra Sverige arrangerade vi en arena med seminarier från morgon till kväll och dagen avslutades med ett rekordbesökt nätverksmingel med över 350 gäster från näringslivet, politiken och offentligheten.

Det vi framför allt tar med oss är alla knutna kontakter och de intressanta samtalen både på och utanför scenen. Tänk vad några dagar i Visby ger i kunskap och affärsrelationer! Innehållet kommer vi ta med oss och arbeta vidare med under hösten, inte minst gällande högre utbildnings betydelse för platsutveckling, alternativ finansiering av infrastruktur och företagens roll för svensk säkerhet och beredskap.

Supervalåret 2024 går vidare in i andra halvlek, om sporttermen tillåts. I Paris har just ett hejdundrande OS avslutats, bara för att direkt påminnas om det prekära politiska läge Frankrike befinner sig i. Ett nytt Europaparlament ska skrida till verket, och i början av november är det dags för valet som engagerar hela världen – presidentvalet i USA. Kommer Harris att trumfa Trump och får Förenta staterna i så fall sin första kvinna på den högsta politiska posten? Oavsett utgång, hur kommer den administrationen i Vita Huset 2025 och framåt påverka handeln, ekonomin, säkerheten och klimatet?

Förutsättningarna för en händelserik höst kunde inte vara bättre. På Handelskammaren kommer vi göra vårt yttersta för att du som medlem ska få ta del av kompetenshöjande aktiviteter, nätverk och affärsnytta. Vi driver på för näringslivets bästa i vår östsvenska region. Vi ser fram emot att ses!

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

För tredje året i rad arrangerar vi seminarier och rundabordssamtal på en arena tillsammans med Västsvenska, Sydsvenska samt Handelskammaren i Jönköpings län: Arenan för södra Sveriges näringsliv. På agendan den 26 juni står bland annat finansiering av mer järnväg, finanspolitik för ökat bostadsbyggande, samverkan mellan akademi och näringsliv och företagens roll för svensk säkerhet. Flera regionala företrädare för såväl medlemsbolag som offentlig verksamhet medverkar. Har du inte möjlighet att vara på plats? Vi livesänder samtliga seminarier samt gör dem tillgängliga på hemsidan efteråt. All information finns på vår sajt.

Kanske beror det på den långa vintern för i år har engagemanget för veckan låtit vänta lite på sig. Men liksom sommaren plötsligt exploderade över oss, har även intresset för Almedalen detonerat. Aldrig har vi varit med om så många förfrågningar och anmälningar om att medverka i våra seminarier som i år. Och nu börjar även Handelskammarens hemsida för nätverkande i Almedalen fyllas på. Har du inte skrivit upp dig än? Gör det genast för att öka möjligheterna för kontakter och inbjudningar på plats.

På grund av det ekonomiska läget har många offentliga aktörer dragit ner på sin medverkan, framför allt beträffande egna arrangemang. Men att beslutsfattare och tjänstepersoner är på plats för rundabordssamtal och paneldiskussioner – och inte minst spontana möten – är minst lika viktigt. Det är så kontakter tas och samarbeten skapas.

Trenden visar att vi går mot fler mindre, inofficiella sammankomster. Vissa menar att det är negativt, för det minskar möjligheten för allmänheten att ta del av det som sägs och därmed påverkas den demokratiska aspekten av Almedalen. Samtidigt, under årets vecka (tisdag – fredag) finns hittills nära 2 000 öppna, kostnadsfria arrangemang om allt från vårdköer och vindkraft till USA:s relationer med Kina. Så besökare lär inte lida brist på kunskapshöjande event.

Alla de livliga samtalen på scener och trädgårdar runt om i Visby tillsammans med partiledartalen i parken, myllret på Visbys gator och de förtroliga mötena på kaféer och parkbänkar skapar magin i Almedalen. Låt oss hoppas på ett säkert och tryggt arrangemang som ökar vår kompetens och stärker vår demokratiska handlingskraft att påverka vår region, Sverige och världen till det bättre. Det behövs.

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

Trafikverkets generaldirektör, Roberto Maiorana, och Mattias Lundberg, uppdragsledare på Trafikverket, har nyligen presenterat inriktningsunderlaget för infrastrukturplaneringen för perioden 2026-2037. De framhäver behovet av att rusta, modernisera och effektivisera vår infrastruktur, med särskilt fokus på kostnadskontroll. Viktiga aspekter inkluderar ersättningen av föråldrade signalsystem och omprövning av ej påbörjade projekt vid signifikanta förändringar i nyttor, tid och kostnad. Och så en dimension man inte haft förut, om ett transportsystem som ska klara klimat, trafiksäkerhet och yttre hot.

Samtliga trafikslag omfattas av underlaget, väg, järnväg, sjöfart och flyg. De två sistnämna finansieras dock i huvudsak på annat sätt än via nationell plan.

”Det kommer inte att vara möjligt inom nuvarande ram att upprätthålla infrastrukturens funktionalitet, återta eftersatt underhåll och genomföra alla investeringarna i nuvarande plan”, konstaterade Roberto. Det fattas ungefär 150 miljarder för det.

Den ekonomiska ramen på 959 miljarder kronor, oförändrad från den nuvarande planen, ställer Trafikverket inför hårda prioriteringar. Speciellt underhållsaspekten betonas, där det framkommer att vägunderhållet har bättre förutsättningar att återställas jämfört med järnvägsunderhållet, som kräver längre planering och större resurser.

Läs mer om medlemskap i ESIC här

Rapporten som Trafikverket nu har lämnat till regeringen handlar i huvudsak om just ekonomiska ramar och övergripande prioriteringar. Men redan namngivna och påbörjade projekt kommer genomföras, utan omprövning. Dit hör exempelvis Ostlänken.

Några reflektioner jag tar med mig är att det från näringslivets perspektiv är ohållbart att långsiktiga investeringar inte längre kan betraktas som tillförlitliga. Det är bra att ha en tydlig kostnadsbild för nya projekt, men det är inte effektivt att omfattande utreda alla möjliga projekt för att sedan skjuta upp eller lägga ner dem. Det är för mig främmande om näringslivet inte får ha dialog utifrån sina förutsättningar, som faktiskt kan innehålla både brister och behov gällande infrastruktur.
Jag noterar att Trafikverket även fortsätter att uppmärksamma och varna för brist på samhällsbyggare, särskilt inom järnvägsbranschen. Därför uppmanar man regeringen att ge dem i uppdrag att starta ett nationellt kompetensförsörjningsråd. Det är något vi på Östsvenska Handelskammaren länge dragit en lans för.

Avslutningsvis hoppas jag att en klar och bred överenskommelse för Sveriges transportinfrastruktur tar form. Utan ytterligare medel och möjligheten till alternativ finansiering kommer vi inte att uppnå den infrastruktur som är nödvändig för vårt lands fortsatta utveckling och tillväxt.

Charlotta Elliot
projektledare ESIC och talesperson infrastruktur, Östsvenska Handelskammaren