Vår roll på Handelskammaren är att påtala näringslivet behov. Vare sig det handlar om fungerande logistik, konkurrenskraftiga energipriser eller tillgång på kompetens, så är vi där och belyser fakta. Vår senaste konjunkturrapport från i våras visar att 44 procent av Handelskammarens medlemsbolag behöver rekrytera inom det närmaste året. Kompetensbehovet är med andra ord stort – och brett. 

Till skillnad från transporter och energi, områden där det är gott om politiska meningsskiljaktigheter och prioriteringar, finns ingen direkt konflikt om kompetensförsörjning. Paradoxalt nog gör det dock inte frågan enklare att lösa.  

Kompetensutmaningen är komplex för den finns i så många olika led. Den sträcker sig från förskolebarns intresse för STEM-ämnen, via fungerande grundskola till gymnasieval, högskola och vidareutbildning. Här väger också aspekter som elevers intresse och drömmar in, som sig bör. Mixa därefter ner arbetsmarknadens efterfrågan och vi har ingen enkel cocktail för utbildningsaktörer att politik blanda till.  

Tänk om det kunde finnas en utbildningsform som helt utgick från näringslivets behov! Tänk att det faktiskt gör det. Yrkeshögskolans utbildningar får bara starta med verifikation från arbetsgivare att kompetens saknas på området. Företag uppmuntras att bidra i undervisningen på flera sätt, inte minst genom att ta emot studenterna när de ska ut på praktik (LIA) – en insats som kan visa sig guld värd: hälften av alla YH-elever börjar jobba på en av sina tidigare LIA-platser!  

Den här statistiken visade generaldirektören för Myndigheten för yrkeshögskolan, Magnus Wallerå, när han nyligen gästade Handelskammaren. Då arrangerade vi ett rundabordssamtal tillsammans med företrädare från näringslivet, utbildningsaktörer och offentlig verksamhet i syfte att höja kunskapsnivån samt öka intresset för YH.  

Fler och fler företag och elever upptäcker den geniala utbildningsformen. Antalet studieplatser ökar för varje år, nu är det upp till en tredjedel av alla som pluggar efter gymnasiet som väljer yrkeshögskolan. Även anslagen från staten ökar, i år tilldelades YH 4,4 miljarder. År 2028 beräknas det landa på nära 4,7 – oavsett vilken regering vi får på plats. Som sagt, här saknas politisk konfliktlinje. Att nöjdheten hos både studerande och handledare på företagen är 90 procent, talar också sitt tydliga språk.  

Kunskapen om YH och fördelarna med utbildningsformen måste öka. Om också fler niondeklassare väljer ett praktiskt yrkesförberedande gymnasieprogram samtidigt som näringslivet sluter upp och erbjuder praktikplatser, kan vi börja få grepp om framtidens kompetensförsörjning. Lite mindre prat, och lite mer handling!  

Maria Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef

Lina kommer från Tranås och studerar globala studier vid Jönköpings universitet, där hon tar sin kandidatexamen i juni 2027. Under praktiken ska hon fördjupa sig i EU betydelse för det regionala näringslivet och undersöka vilka möjligheter medlemsföretagen har att ta del av stöd genom regionens Brysselkontor.

– Jag vill få en bättre förståelse för hur det som händer inom EU påverkar företagen här i regionen och vilken hjälp de kan få genom kontoret i Bryssel. Det ska bli spännande att se hur de här frågorna fungerar i praktiken, säger Lina.

Ett tips från en tidigare praktikant

Det var Linas vän Haris Kaharevic, som själv gjorde praktik på Handelskammaren hösten 2025, som tipsade henne om att söka.

Lina lockades av möjligheten att få inblick i hur Handelskammaren arbetar med regionens företag. Hon är särskilt nyfiken på ledarskap och hur samarbetet, planeringen och strukturen fungerar inom en organisation.

Lina beskriver sig som en lugn och strukturerad person som gärna gör saker i sin egen takt. Hon uppskattar också nya utmaningar och ser praktiken som en möjlighet att utvecklas.

– Jag vill utvecklas som person och här får jag göra det genom att träffa nya människor, lära mig av andra och testa mig fram. Jag är en person som inte ger upp lätt och utmaningar är något som jag inte är rädd för, istället ser jag det som något utvecklande, säger hon.

Fångar gärna ögonblick med kameran

På fritiden umgås Lina gärna med vänner och familj, promenerar och tillbringar tid i naturen. Hon har också fått upp intresset för fotografering efter att ha ärvt sin pappas gamla kamera.

– Jag tycker om att testa olika inställningar och fotografera människor när de är upptagna med annat. Det är fint att kunna fånga upp minnen, berättar Lina.

Resor är ett annat stort intresse. Greklands natur och hav hör till hennes starkaste reseupplevelser hittills och framöver hoppas hon få besöka Egypten.

Efter examen vill Lina gärna arbeta och resa, för att så småningom kanske läsa en master inom hållbar utveckling eller europeiska och internationella relationer.

Är du intresserad av att göra praktik hos oss på Handelskammaren? Läs mer och kontakta oss här.

Sverige har ett valresultat. För näringslivet står det klart att politikernas fokus kommande fyra år bör ligga på handlingskraft, långsiktighet och förmåga att fullfölja de stora investeringar som krävs för framtidens konkurrenskraft. För de östgötska och sörmländska ledamöterna i riksdagen innebär det i synnerhet en prioritet: Ostlänken ska byggas – hela vägen in i Linköping.  

De nya spåren är en investering i större arbetsmarknad, bättre gods- och persontransporter och starkare förbindelser inom och mellan Sveriges viktigaste tillväxtområden. Ostlänken är vår regions största tillväxtchans. Här finns ett diversifierat näringsliv, stark exportindustri, växande akademi och rikt kulturliv. Här finns stor potential till högre tillväxt, fler investeringar och arbetstillfällen. Självfallet måste också spåren gå in i Linköping, Sveriges femte största kommun som huserar såväl starkt växande försvarsindustri, universitet som högteknologisk utveckling inom AI och innovation.  

Kommuner, företag och fastighetsägare har under lång tid planerat för nya stationer, bostäder och verksamhet. När staten ändrar förutsättningarna sätts planer ur spel och vi förlorar tid, investeringar och konkurrenskraft, men också förtroende för politiken. I en orolig omvärld har förutsägbarhet blivit en konkurrensfördel i sig. Det gäller skatter och stöd, regelverk, energiförsörjning och tillståndsprocesser. Och det gäller i allra högsta grad investeringar i infrastruktur. 

Den nya järnvägssträckan genom vår region har ett enormt värde i sig. Samtidigt är den också inledningen på de framtida spår söderut som krävs för att möta upp grannländerna Danmarks och Tysklands satsningar. De har ambitioner som Sverige måste bemöta med samma kraftfulla investeringar.  

I den nyvalda riksdagen finns nu en majoritet för nya stambanor. Oavsett hur tillträdande regering ser ut, behöver beslutet drivas igenom. I en kommande rapport visar Handelskammaren att ett av tre större industribolag i vår region tvingas välja ett mindre optimalt transportslag på grund av otillräcklig kapacitet, och fler skulle vilja använda järnväg om utrymme fanns. Bygget för stärkt östsvensk konkurrenskraft har redan börjat – låt oss fortsätta med tillförsikt.   

Maria Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef

Östsvenska Handelskammaren välkomnar två nya trainees till höstens arbete. Ida Nederman läser en master i offentlig förvaltning med inriktning mot statsvetenskap, medan Albin Engkvist går tredje året på politices kandidatprogram med inriktning nationalekonomi. 

För Albin började vägen till Handelskammaren med ett tips från en kompis ett par år tidigare. När det sedan blev dags att söka praktik dök namnet upp igen. Efter att ha läst på och kommit på intervju fastnade han framför allt för arbetsplatsens energi och möjligheten att få prova på mycket. 

– Det verkade vara en praktikplats där man får testa många olika saker. Jag gillar att utmana mig själv och ville inte hamna någonstans där allt är stillasittande, säger Albin. 

Ida hade också haft Handelskammaren i kikaren sedan tidigare. Dessutom fick hon en rekommendation från Ebba Blomqvist, som gjorde sin traineeperiod inom opinionsarbetet under våren. 

– Ebba var så himla nöjd, och då blev jag ännu mer nyfiken. Det lockade också att man får göra olika saker och följa med i verksamheten, inte bara sitta med ett enda projekt, säger Ida. 

Från infrastruktur till konjunktur och jämställdhet 

Under sin traineeperiod kommer Ida bland annat att arbeta vidare med den rapport om infrastruktur och transporter som Ebba påbörjade under våren. Hon arbetar även med remissvar och kommer efter höstens val att bidra med en analys av den politiska utvecklingen och nya kontaktytor på regional nivå. 

För Ida är det en möjlighet att komma närmare samspelet mellan politik och näringsliv efter flera år i universitetsmiljön. 

– Jag vill se hur vi interagerar med företagen och hur politiska förändringar påverkar näringslivet. Efter fem år av studier blir man ganska van vid studentbubblan, så det ska bli kul att komma ut och se hur arbetet fungerar i praktiken, säger hon. 

Albin får samtidigt en bred palett av frågor att arbeta med. Bland annat ska han bidra i arbetet med Handelskammarens jämställdhetsrapport och konjunkturrapport samt frågor kopplade till export och import och initiativet Bright East. 

– Jag hoppas framför allt få en bättre förståelse för hur Handelskammaren kan påverka och stötta näringslivet, men också för vilka frågor företagen själva tycker är viktiga. Det är ett perspektiv man inte alltid får annars, säger Albin. 

Vansbrosimning och DJ-bås 

Utanför studier och arbete finns andra utmaningar. Ida är uppvuxen i Örebro och har simmat sedan hon var yngre. Hon har redan genomfört Vansbrosimningen och siktar på att göra det igen. På önskelistan finns också att genomföra en svensk klassiker. 

Albin kommer från Höllviken söder om Malmö och har tidigare bott i Stockholm, där han arbetade som lån- och försäkringsrådgivare. På fritiden spelar han gitarr, följer fotboll och står regelbundet bakom DJ-båset. 

Nu väntar en höst där båda får omsätta sina akademiska kunskaper i praktiken och samtidigt lära känna företagen, människorna och frågorna som driver den östsvenska regionen framåt. 

Är du intresserad av att göra praktik hos oss på Handelskammaren? Läs mer och kontakta oss här. 

På söndag är det dags – Sverige går till val. När folket sagt sitt börjar sedan arbetet ute i kommuner, regioner och riksdag för att fördela mandaten och formera nya (eller nygamla) styren. Det blir spännande och kan leda till en lång väntan. Vi minns tidigare talmansrundor när Andreas Norlén fått bjuda på såväl kakor som hemodlade tomater för att komma vidare i regeringsbildningen. Men det kan också gå undan, beroende på resultat och partiernas samarbetsvilja.  

Om Liberalerna klarar sig och Tidöregeringen styr vidare, bör det gå ganska snabbt. Några ministerportföljer som byter händer, nya som skapas och andra slås ihop, men klart inom rimlig tid. Når L inte riksdagsspärren och/eller Tidö inte samlar ihop tillräckligt många mandat, ja, då är det mer ovisst. Särskilt som oppositionsblocket inte är något block; både S och C har visat vilja att samla den politiska mitten. Vad nu det innebär, , men sannolikt fordrar det att något eller några partier korsar ”blockgränsen”. Några högst kvalificerade spaningar om utfallet får vi den 11 september. Sedan får vi se. 

Från Handelskammarens sida har vi i olika sammanhang påtalat, bland annat i en debattartikel, att oavsett valresultat förväntar vi oss långsiktighet och fokus på frågor avgörande för näringslivets framgång. Ett centralt budskap, vilket vi kommer följa upp när vi efter valet träffar nyvalda ledamöter på lokal, regional och nationell nivå.  

Även om Handelskammaren varit högst aktiv i valrörelsen genom debatter, politikerträffar och samtal, kan man på sätt och vis hävda att det är först efter valet som vårt opinionsarbete börjar på allvar.  

Förutom förutsägbara förutsättningar för företagande, kommer vi lägga stor vikt vid regional sammanhållning och konkurrenskraft. Här är Handelskammaren den starkaste rösten för att få näringsliv, politik, förvaltning och akademi att sträva mot samma mål. Jobbar vi inte tillsammans, blir vi omsprungna och förbisedda. Debaclet med Ostlänksbeskedet i Linköping, är ett smärtsamt exempel på det. Så när kampanjledare och kandidater den 14 september pustar ut, kavlar vi upp ärmarna inför en intensiv höst i de östsvenska företagens tjänst.  

Maria Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef

Henrik kommer ursprungligen från Uppsala, men flyttade till Linköping för att studera. Under utbildningen fick han möjlighet att göra praktik och valde då att söka sig till Handelskammaren, där han tillbringade en hel termin. 

Efter examen i maj 2026 fortsatte Henrik att arbeta på Skatteverket, där han redan hade varit anställd under studietiden. När tjänsten på Handelskammaren sedan dök upp passade han på att söka. Den här gången fick han komma tillbaka som vikarie för föräldralediga Emma som är projektledare för internationell handel. 

Nu väntar egna projekt och nya perspektiv 

Som ny medarbetare ser Henrik fram emot att få lära känna verksamheten ännu bättre och så småningom driva egna projekt. I tjänsten ingår att ha kontakt med våra medlemsbolag i frågor som rör export och import samt delta i såväl interna som externa nätverk. 

– Jag hoppas egentligen på att få driva mina egna projekt och kanske sätta min egen prägel på det hela. Att man får vara med och forma rollen lite som man själv tycker är rätt riktning, med stöd från de andra såklart. 

Den första tiden handlar framför allt om att komma in i verksamheten, lära känna kollegorna och få koll på vad olika delar av Handelskammaren arbetar med. Eftersom Henrik redan känner organisationen efter sin praktik finns det en grund att bygga vidare på.

Klättring, svamp och flugfiske 

När Henrik inte arbetar hittar man honom gärna utomhus. Han har tidigare sprungit mycket och löpningen har varit en stor del av hans liv, men efter några skadeperioder fick han så småningom lägga den mer åt sidan. 

I dag är det framför allt klättringen som gäller. Henrik tycker också om att vara ute i naturen och ägnar sig gärna åt vandring, fiske och svampplockning. Och när han väl hittar något han gillar verkar det finnas en tendens att gå in ordentligt för det. 

– När jag väl tycker något är kul tycker jag att det är väldigt kul, och då kan jag bli väldigt inriktad mot det. 

Ett tydligt exempel är flugfisket. Henrik gillar det så mycket att han fick en flugfiskekurs i födelsedagspresent och nu drömmer om att en dag stå och flugfiska i en älv i Norrland. Kanske är det alltså bara en tidsfråga innan nästa intresse får samma nördiga behandling. 

Med knappt en månad kvar till valdagen, skruvas nu temperaturen upp ordentligt. Partiernas valaffischer börjar tapetsera anslagstavlor, busskurer och vägrenar. Vi översköljs av snabba politiska budskap och oneliners. Intervjuer och debatter mellan partiföreträdarna kommer några veckor framåt avlösa varandra i traditionella och sociala medier.  

Vi ser ut att gå mot ett ovanligt spännande riksdagsval. I skrivande stund har SVT precis presenterat sin senaste opinionsmätning, som påvisar exakt 10 procentenheter (43,9 mot 53,9) mellan det styrande blocket (M, KD, L och SD) och oppositionsblocket (S, C, MP och V). Det vore ju inte så rafflande, om det inte var för att ”blocken” egentligen inte gäller. Tidöpartierna går visserligen till val på fortsatt gemensamma regeringsambitioner, förutsatt att Liberalerna återhämtar minst 2,1 procentenheter och nu styrande partier tar ytterligare 3 från ”andra sidan”.  

Om det inte sker – vilket experter nu påpekar är högst osannolikt, gapet är för stort – är saken emellertid långt ifrån biff för oppositionspartierna. De är nämligen inte överens om att styra tillsammans. Tvärtom duggar ministerkrav och röda linjer tätt. Blocken i svensk rikspolitik är inte så tydliga som medielogiken målar upp. Enligt ovan nämnda opinionsmätning är Centerpartiet, som varit tydligast med att det vill se och sitta i en blocköverskridande regering, det parti som gått mest framåt på senaste tiden. 

Spännande var alltså ordet. Och ovisst. Det må så vara och höjer förhoppningsvis intresset för valrörelsen och vår demokratiska rättighet att lägga vår röst som vi finner lämpligast. Någon långvarig spänning efter den 13 september, tycks dock få inom näringslivet vilja ha.  

När vi på Handelskammaren har arrangerat valdebatter, rundabordssamtal och på andra sätt gjort företagens röst hörd, efterfrågas främst stabila förutsättningar och långsiktighet i klimat-, infrastruktur-, skatter och avgifts- och (inte minst) energipolitiken. Vår senaste konjunkturrapport visar att över en tredjedel av medlemsföretagen pekar ut tillgång till konkurrenskraftig energi som avgörande för tillväxten. Det är därmed den viktigaste valfrågan, om näringslivet får välja. 

Minskat regelkrångel, snabbare tillståndsprocesser och effektivare myndigheter står också högt på vår önskelista till politiken. Där finns också förstås ett starkt försvar och beredskap, frågor som med rätta också fått mycket uppmärksamhet. Förväntningar finns nu på politikerna att de ska lyckas komma överens och skapa långsiktiga spelregler inom nämnda områden.  

Handelskammaren är förstås med in i valspurtens sista skälvande timmar. Vi avrundar vår satsning med en Spaning på Kammaren Valspecial, fredagen den 11 september. Då gästas vi av inga mindre än Gunilla Carlsson, tidigare bland annat biståndsminister (M), Lena Ek, tidigare bland annat miljöminister (C) och namnkunnige (S)-krönikören Widar Andersson, alla med gedigna erfarenheter från politikens innersta rum. Hur tror de att valresultatet blir?  

Så låt oss få en nervkittlande och intressant valrörelse på både lokal och nationell nivå. Kort därpå vill vi att konstruktiva och samarbetsvilliga politiker tar plats i våra folkvalda parlament. Sverige behöver styras med siktet på framtiden. 

Maria Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef

Allting blir inte bättre av att bli större. Almedalen som forum för demokrati, opinionsbildning och politiska samtal är ett tydligt exempel på det. Toppnoteringen på antal arrangemang i det officiella programmet var 2018 med över 4 000 publika seminarier och event. 2019 dippade det något och sedan kom pandemin.  

Nu har Almedalen repat sig och, jag vågar påstå, är bättre än någonsin. Inte för att det är större – i skrivande stund är drygt 3 100 evenemang registrerade – men för att kvaliteten ökat. De rena marknadsmässiga eller kommersiella inslagen är färre, fokus ligger på möten, dialog och påverkan. I det är Almedalen helt unikt och vackert.  

För femte året i rad samarbetar Sveriges handelskamrar på platsen. För första gången är samtliga 11 kamrar med och tillsammans arrangerar vi Arenan för hela Sveriges näringsliv. Under tisdagen den 23 juni håller vi seminarier från 8.00 till 17.00 på tema som vi alla arbetar med året runt, från våra respektive regionala perspektiv; flygets tillgänglighet och betydelse; effektbristen; kompetensförsörjning; infrastruktur; beredskap och innovation, samt; svensk exports styrkor och svagheter.  

Det sistnämnda är förstås en specialgren för handelskamrarna, då internationell handel ligger i vårt DNA. Sverige är ett exportberoende land och en stor del av landets ekonomi vilar på handel med andra länder. I vårt seminarium, Dags att växla upp – hur stärker vi Sveriges export? som vd Simon Helmér modererar, medverkar Kommerskollegiums generaldirektör Anders Ahnlid och Europaparlamentariker Karin Karlsbro (L), som är vice ordförande i utskottet för internationell handel och chefsförhandlare för EU:s handel med stål. Tillsammans med företrädare för flera tunga svenska bolag inom viktiga branscher ska de samtala kring utmaningar kopplade till geopolitik, handelshinder och regelkrav samtidigt som vi vill öka förutsättningarna för svensk export.  

Har du inte förmånen att vara på plats i Visby efter midsommar, då Almedalsveckan drar igång, finns möjligheten att följa våra och många andra seminarier digitalt eller i efterhand. Allt blir inte bra för att det blir större, men Handelskamrarnas engagemang i Almedalen är valåret 2026 större än någonsin och jag lovar på förhand lova att det är minst lika bra som tidigare år. Hoppas ni är med oss. 

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

Ordet kompetensförsörjning är nog svenskans bästa ord för att få igång en konversation. Släng fram temat på vilket konferensbord som helst och diskussionen är ett faktum. Alla har ett ingångsvärde i frågan, vilket gör den en angelägenhet för de flesta – samtidigt är perspektiven lika många. Därför är den också en svårknäckt nöt, någon entydig lösning finns inte.

Länge har tillgången till rätt kompetens varit näringslivets största hinder för tillväxt. Nu i hård konkurrens med det instabila världsläget och den geo- och handelspolitiska turbulensen, vilket framgår tydligt i Östsvenska Handelskammarens senaste konjunkturrapport. Likväl kommer kompetensförsörjningen bestå som utmaning, alldeles oavsett om det blir fred på jorden och världsledarna faller i armarna på varandra.

Vi blir ju inte fler heller. Färre barn sätts till världen, trots att befolkningsgruppen i barnafödande ålder (30-39 år) är Sveriges största. Om detta, och vilka ekonomiska problem det skapar, pratade Susanne Spector, chefekonom på Danske Bank, när hon besökte Handelskammaren i början av maj. Många är också förstagångsväljarna i årets val, och om deras gunst tävlar såväl politik som näringsliv.

Och kampen lär bli tuffare om de yngre och anställningsbara. Universiteten är dragplåster och tillväxtmotorer, men det gäller också att få studenterna att stanna kvar i regionen efter examen. Alla som pluggat vidare vet att Campus är en härlig, liten bubbla att befinna sig i, men den är också kortvarig. Har man som student dålig koll på möjligheterna utanför är risken stor att man tar sitt pick och pack och lämnar efter tre, fyra år.

För att råda bot på det drar Linköpings universitet nu igång ett pilotprojekt – i Norrköping: Karriärlöftet. Sedan tidigare finns Bostadslöftet, där alla studenter garanteras ett förstahandskontrakt på en bostad efter avklarade studier. Karriärlöftet är en liknande satsning där studenter, förutsatt att de uppfyller kraven, garanteras en arbetsintervju hos en etablerad arbetsgivare. Lanseringen av Karriärlöftet skedde nyligen på Handelskammaren, i samarbete med LiU, Kårservice och Norrköpings Science Park.

Målet är att fler studenter ska välja att bygga sitt liv och karriär i regionen. För det krävs tydligare koppling mellan studenterna och arbetslivet under hela studietiden. Ett mycket spännande och generöst initiativ av såväl universitetet som arbetsgivare, som förstås ser vinning i det att överkomma utmaningen med sin egen kompetensförsörjning.

Vår region har så mycket att erbjuda både vad gäller utmanande arbetstillfällen och attraktiva boendemiljöer, men också när det kommer till kultur, fritid och annat som ger livet kvalitet. Det måste vi bli bättre på att visa upp – för kampen om kompetensen kommer hårdna.

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef