Sverige har ett valresultat. För näringslivet står det klart att politikernas fokus kommande fyra år bör ligga på handlingskraft, långsiktighet och förmåga att fullfölja de stora investeringar som krävs för framtidens konkurrenskraft. För de östgötska och sörmländska ledamöterna i riksdagen innebär det i synnerhet en prioritet: Ostlänken ska byggas – hela vägen in i Linköping.  

De nya spåren är en investering i större arbetsmarknad, bättre gods- och persontransporter och starkare förbindelser inom och mellan Sveriges viktigaste tillväxtområden. Ostlänken är vår regions största tillväxtchans. Här finns ett diversifierat näringsliv, stark exportindustri, växande akademi och rikt kulturliv. Här finns stor potential till högre tillväxt, fler investeringar och arbetstillfällen. Självfallet måste också spåren gå in i Linköping, Sveriges femte största kommun som huserar såväl starkt växande försvarsindustri, universitet som högteknologisk utveckling inom AI och innovation.  

Kommuner, företag och fastighetsägare har under lång tid planerat för nya stationer, bostäder och verksamhet. När staten ändrar förutsättningarna sätts planer ur spel och vi förlorar tid, investeringar och konkurrenskraft, men också förtroende för politiken. I en orolig omvärld har förutsägbarhet blivit en konkurrensfördel i sig. Det gäller skatter och stöd, regelverk, energiförsörjning och tillståndsprocesser. Och det gäller i allra högsta grad investeringar i infrastruktur. 

Den nya järnvägssträckan genom vår region har ett enormt värde i sig. Samtidigt är den också inledningen på de framtida spår söderut som krävs för att möta upp grannländerna Danmarks och Tysklands satsningar. De har ambitioner som Sverige måste bemöta med samma kraftfulla investeringar.  

I den nyvalda riksdagen finns nu en majoritet för nya stambanor. Oavsett hur tillträdande regering ser ut, behöver beslutet drivas igenom. I en kommande rapport visar Handelskammaren att ett av tre större industribolag i vår region tvingas välja ett mindre optimalt transportslag på grund av otillräcklig kapacitet, och fler skulle vilja använda järnväg om utrymme fanns. Bygget för stärkt östsvensk konkurrenskraft har redan börjat – låt oss fortsätta med tillförsikt.   

Maria Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef

Östsvenska Handelskammaren välkomnar två nya trainees till höstens arbete. Ida Nederman läser en master i offentlig förvaltning med inriktning mot statsvetenskap, medan Albin Engkvist går tredje året på politices kandidatprogram med inriktning nationalekonomi. 

För Albin började vägen till Handelskammaren med ett tips från en kompis ett par år tidigare. När det sedan blev dags att söka praktik dök namnet upp igen. Efter att ha läst på och kommit på intervju fastnade han framför allt för arbetsplatsens energi och möjligheten att få prova på mycket. 

– Det verkade vara en praktikplats där man får testa många olika saker. Jag gillar att utmana mig själv och ville inte hamna någonstans där allt är stillasittande, säger Albin. 

Ida hade också haft Handelskammaren i kikaren sedan tidigare. Dessutom fick hon en rekommendation från Ebba Blomqvist, som gjorde sin traineeperiod inom opinionsarbetet under våren. 

– Ebba var så himla nöjd, och då blev jag ännu mer nyfiken. Det lockade också att man får göra olika saker och följa med i verksamheten, inte bara sitta med ett enda projekt, säger Ida. 

Från infrastruktur till konjunktur och jämställdhet 

Under sin traineeperiod kommer Ida bland annat att arbeta vidare med den rapport om infrastruktur och transporter som Ebba påbörjade under våren. Hon arbetar även med remissvar och kommer efter höstens val att bidra med en analys av den politiska utvecklingen och nya kontaktytor på regional nivå. 

För Ida är det en möjlighet att komma närmare samspelet mellan politik och näringsliv efter flera år i universitetsmiljön. 

– Jag vill se hur vi interagerar med företagen och hur politiska förändringar påverkar näringslivet. Efter fem år av studier blir man ganska van vid studentbubblan, så det ska bli kul att komma ut och se hur arbetet fungerar i praktiken, säger hon. 

Albin får samtidigt en bred palett av frågor att arbeta med. Bland annat ska han bidra i arbetet med Handelskammarens jämställdhetsrapport och konjunkturrapport samt frågor kopplade till export och import och initiativet Bright East. 

– Jag hoppas framför allt få en bättre förståelse för hur Handelskammaren kan påverka och stötta näringslivet, men också för vilka frågor företagen själva tycker är viktiga. Det är ett perspektiv man inte alltid får annars, säger Albin. 

Vansbrosimning och DJ-bås 

Utanför studier och arbete finns andra utmaningar. Ida är uppvuxen i Örebro och har simmat sedan hon var yngre. Hon har redan genomfört Vansbrosimningen och siktar på att göra det igen. På önskelistan finns också att genomföra en svensk klassiker. 

Albin kommer från Höllviken söder om Malmö och har tidigare bott i Stockholm, där han arbetade som lån- och försäkringsrådgivare. På fritiden spelar han gitarr, följer fotboll och står regelbundet bakom DJ-båset. 

Nu väntar en höst där båda får omsätta sina akademiska kunskaper i praktiken och samtidigt lära känna företagen, människorna och frågorna som driver den östsvenska regionen framåt. 

Är du intresserad av att göra praktik hos oss på Handelskammaren? Läs mer och kontakta oss här. 

På söndag är det dags – Sverige går till val. När folket sagt sitt börjar sedan arbetet ute i kommuner, regioner och riksdag för att fördela mandaten och formera nya (eller nygamla) styren. Det blir spännande och kan leda till en lång väntan. Vi minns tidigare talmansrundor när Andreas Norlén fått bjuda på såväl kakor som hemodlade tomater för att komma vidare i regeringsbildningen. Men det kan också gå undan, beroende på resultat och partiernas samarbetsvilja.  

Om Liberalerna klarar sig och Tidöregeringen styr vidare, bör det gå ganska snabbt. Några ministerportföljer som byter händer, nya som skapas och andra slås ihop, men klart inom rimlig tid. Når L inte riksdagsspärren och/eller Tidö inte samlar ihop tillräckligt många mandat, ja, då är det mer ovisst. Särskilt som oppositionsblocket inte är något block; både S och C har visat vilja att samla den politiska mitten. Vad nu det innebär, , men sannolikt fordrar det att något eller några partier korsar ”blockgränsen”. Några högst kvalificerade spaningar om utfallet får vi den 11 september. Sedan får vi se. 

Från Handelskammarens sida har vi i olika sammanhang påtalat, bland annat i en debattartikel, att oavsett valresultat förväntar vi oss långsiktighet och fokus på frågor avgörande för näringslivets framgång. Ett centralt budskap, vilket vi kommer följa upp när vi efter valet träffar nyvalda ledamöter på lokal, regional och nationell nivå.  

Även om Handelskammaren varit högst aktiv i valrörelsen genom debatter, politikerträffar och samtal, kan man på sätt och vis hävda att det är först efter valet som vårt opinionsarbete börjar på allvar.  

Förutom förutsägbara förutsättningar för företagande, kommer vi lägga stor vikt vid regional sammanhållning och konkurrenskraft. Här är Handelskammaren den starkaste rösten för att få näringsliv, politik, förvaltning och akademi att sträva mot samma mål. Jobbar vi inte tillsammans, blir vi omsprungna och förbisedda. Debaclet med Ostlänksbeskedet i Linköping, är ett smärtsamt exempel på det. Så när kampanjledare och kandidater den 14 september pustar ut, kavlar vi upp ärmarna inför en intensiv höst i de östsvenska företagens tjänst.  

Maria Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef

Henrik kommer ursprungligen från Uppsala, men flyttade till Linköping för att studera. Under utbildningen fick han möjlighet att göra praktik och valde då att söka sig till Handelskammaren, där han tillbringade en hel termin. 

Efter examen i maj 2026 fortsatte Henrik att arbeta på Skatteverket, där han redan hade varit anställd under studietiden. När tjänsten på Handelskammaren sedan dök upp passade han på att söka. Den här gången fick han komma tillbaka som vikarie för föräldralediga Emma som är projektledare för internationell handel. 

Nu väntar egna projekt och nya perspektiv 

Som ny medarbetare ser Henrik fram emot att få lära känna verksamheten ännu bättre och så småningom driva egna projekt. I tjänsten ingår att ha kontakt med våra medlemsbolag i frågor som rör export och import samt delta i såväl interna som externa nätverk. 

– Jag hoppas egentligen på att få driva mina egna projekt och kanske sätta min egen prägel på det hela. Att man får vara med och forma rollen lite som man själv tycker är rätt riktning, med stöd från de andra såklart. 

Den första tiden handlar framför allt om att komma in i verksamheten, lära känna kollegorna och få koll på vad olika delar av Handelskammaren arbetar med. Eftersom Henrik redan känner organisationen efter sin praktik finns det en grund att bygga vidare på.

Klättring, svamp och flugfiske 

När Henrik inte arbetar hittar man honom gärna utomhus. Han har tidigare sprungit mycket och löpningen har varit en stor del av hans liv, men efter några skadeperioder fick han så småningom lägga den mer åt sidan. 

I dag är det framför allt klättringen som gäller. Henrik tycker också om att vara ute i naturen och ägnar sig gärna åt vandring, fiske och svampplockning. Och när han väl hittar något han gillar verkar det finnas en tendens att gå in ordentligt för det. 

– När jag väl tycker något är kul tycker jag att det är väldigt kul, och då kan jag bli väldigt inriktad mot det. 

Ett tydligt exempel är flugfisket. Henrik gillar det så mycket att han fick en flugfiskekurs i födelsedagspresent och nu drömmer om att en dag stå och flugfiska i en älv i Norrland. Kanske är det alltså bara en tidsfråga innan nästa intresse får samma nördiga behandling. 

Med knappt en månad kvar till valdagen, skruvas nu temperaturen upp ordentligt. Partiernas valaffischer börjar tapetsera anslagstavlor, busskurer och vägrenar. Vi översköljs av snabba politiska budskap och oneliners. Intervjuer och debatter mellan partiföreträdarna kommer några veckor framåt avlösa varandra i traditionella och sociala medier.  

Vi ser ut att gå mot ett ovanligt spännande riksdagsval. I skrivande stund har SVT precis presenterat sin senaste opinionsmätning, som påvisar exakt 10 procentenheter (43,9 mot 53,9) mellan det styrande blocket (M, KD, L och SD) och oppositionsblocket (S, C, MP och V). Det vore ju inte så rafflande, om det inte var för att ”blocken” egentligen inte gäller. Tidöpartierna går visserligen till val på fortsatt gemensamma regeringsambitioner, förutsatt att Liberalerna återhämtar minst 2,1 procentenheter och nu styrande partier tar ytterligare 3 från ”andra sidan”.  

Om det inte sker – vilket experter nu påpekar är högst osannolikt, gapet är för stort – är saken emellertid långt ifrån biff för oppositionspartierna. De är nämligen inte överens om att styra tillsammans. Tvärtom duggar ministerkrav och röda linjer tätt. Blocken i svensk rikspolitik är inte så tydliga som medielogiken målar upp. Enligt ovan nämnda opinionsmätning är Centerpartiet, som varit tydligast med att det vill se och sitta i en blocköverskridande regering, det parti som gått mest framåt på senaste tiden. 

Spännande var alltså ordet. Och ovisst. Det må så vara och höjer förhoppningsvis intresset för valrörelsen och vår demokratiska rättighet att lägga vår röst som vi finner lämpligast. Någon långvarig spänning efter den 13 september, tycks dock få inom näringslivet vilja ha.  

När vi på Handelskammaren har arrangerat valdebatter, rundabordssamtal och på andra sätt gjort företagens röst hörd, efterfrågas främst stabila förutsättningar och långsiktighet i klimat-, infrastruktur-, skatter och avgifts- och (inte minst) energipolitiken. Vår senaste konjunkturrapport visar att över en tredjedel av medlemsföretagen pekar ut tillgång till konkurrenskraftig energi som avgörande för tillväxten. Det är därmed den viktigaste valfrågan, om näringslivet får välja. 

Minskat regelkrångel, snabbare tillståndsprocesser och effektivare myndigheter står också högt på vår önskelista till politiken. Där finns också förstås ett starkt försvar och beredskap, frågor som med rätta också fått mycket uppmärksamhet. Förväntningar finns nu på politikerna att de ska lyckas komma överens och skapa långsiktiga spelregler inom nämnda områden.  

Handelskammaren är förstås med in i valspurtens sista skälvande timmar. Vi avrundar vår satsning med en Spaning på Kammaren Valspecial, fredagen den 11 september. Då gästas vi av inga mindre än Gunilla Carlsson, tidigare bland annat biståndsminister (M), Lena Ek, tidigare bland annat miljöminister (C) och namnkunnige (S)-krönikören Widar Andersson, alla med gedigna erfarenheter från politikens innersta rum. Hur tror de att valresultatet blir?  

Så låt oss få en nervkittlande och intressant valrörelse på både lokal och nationell nivå. Kort därpå vill vi att konstruktiva och samarbetsvilliga politiker tar plats i våra folkvalda parlament. Sverige behöver styras med siktet på framtiden. 

Maria Hummelgren
vice vd och näringspolitisk chef

Allting blir inte bättre av att bli större. Almedalen som forum för demokrati, opinionsbildning och politiska samtal är ett tydligt exempel på det. Toppnoteringen på antal arrangemang i det officiella programmet var 2018 med över 4 000 publika seminarier och event. 2019 dippade det något och sedan kom pandemin.  

Nu har Almedalen repat sig och, jag vågar påstå, är bättre än någonsin. Inte för att det är större – i skrivande stund är drygt 3 100 evenemang registrerade – men för att kvaliteten ökat. De rena marknadsmässiga eller kommersiella inslagen är färre, fokus ligger på möten, dialog och påverkan. I det är Almedalen helt unikt och vackert.  

För femte året i rad samarbetar Sveriges handelskamrar på platsen. För första gången är samtliga 11 kamrar med och tillsammans arrangerar vi Arenan för hela Sveriges näringsliv. Under tisdagen den 23 juni håller vi seminarier från 8.00 till 17.00 på tema som vi alla arbetar med året runt, från våra respektive regionala perspektiv; flygets tillgänglighet och betydelse; effektbristen; kompetensförsörjning; infrastruktur; beredskap och innovation, samt; svensk exports styrkor och svagheter.  

Det sistnämnda är förstås en specialgren för handelskamrarna, då internationell handel ligger i vårt DNA. Sverige är ett exportberoende land och en stor del av landets ekonomi vilar på handel med andra länder. I vårt seminarium, Dags att växla upp – hur stärker vi Sveriges export? som vd Simon Helmér modererar, medverkar Kommerskollegiums generaldirektör Anders Ahnlid och Europaparlamentariker Karin Karlsbro (L), som är vice ordförande i utskottet för internationell handel och chefsförhandlare för EU:s handel med stål. Tillsammans med företrädare för flera tunga svenska bolag inom viktiga branscher ska de samtala kring utmaningar kopplade till geopolitik, handelshinder och regelkrav samtidigt som vi vill öka förutsättningarna för svensk export.  

Har du inte förmånen att vara på plats i Visby efter midsommar, då Almedalsveckan drar igång, finns möjligheten att följa våra och många andra seminarier digitalt eller i efterhand. Allt blir inte bra för att det blir större, men Handelskamrarnas engagemang i Almedalen är valåret 2026 större än någonsin och jag lovar på förhand lova att det är minst lika bra som tidigare år. Hoppas ni är med oss. 

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

Ordet kompetensförsörjning är nog svenskans bästa ord för att få igång en konversation. Släng fram temat på vilket konferensbord som helst och diskussionen är ett faktum. Alla har ett ingångsvärde i frågan, vilket gör den en angelägenhet för de flesta – samtidigt är perspektiven lika många. Därför är den också en svårknäckt nöt, någon entydig lösning finns inte.

Länge har tillgången till rätt kompetens varit näringslivets största hinder för tillväxt. Nu i hård konkurrens med det instabila världsläget och den geo- och handelspolitiska turbulensen, vilket framgår tydligt i Östsvenska Handelskammarens senaste konjunkturrapport. Likväl kommer kompetensförsörjningen bestå som utmaning, alldeles oavsett om det blir fred på jorden och världsledarna faller i armarna på varandra.

Vi blir ju inte fler heller. Färre barn sätts till världen, trots att befolkningsgruppen i barnafödande ålder (30-39 år) är Sveriges största. Om detta, och vilka ekonomiska problem det skapar, pratade Susanne Spector, chefekonom på Danske Bank, när hon besökte Handelskammaren i början av maj. Många är också förstagångsväljarna i årets val, och om deras gunst tävlar såväl politik som näringsliv.

Och kampen lär bli tuffare om de yngre och anställningsbara. Universiteten är dragplåster och tillväxtmotorer, men det gäller också att få studenterna att stanna kvar i regionen efter examen. Alla som pluggat vidare vet att Campus är en härlig, liten bubbla att befinna sig i, men den är också kortvarig. Har man som student dålig koll på möjligheterna utanför är risken stor att man tar sitt pick och pack och lämnar efter tre, fyra år.

För att råda bot på det drar Linköpings universitet nu igång ett pilotprojekt – i Norrköping: Karriärlöftet. Sedan tidigare finns Bostadslöftet, där alla studenter garanteras ett förstahandskontrakt på en bostad efter avklarade studier. Karriärlöftet är en liknande satsning där studenter, förutsatt att de uppfyller kraven, garanteras en arbetsintervju hos en etablerad arbetsgivare. Lanseringen av Karriärlöftet skedde nyligen på Handelskammaren, i samarbete med LiU, Kårservice och Norrköpings Science Park.

Målet är att fler studenter ska välja att bygga sitt liv och karriär i regionen. För det krävs tydligare koppling mellan studenterna och arbetslivet under hela studietiden. Ett mycket spännande och generöst initiativ av såväl universitetet som arbetsgivare, som förstås ser vinning i det att överkomma utmaningen med sin egen kompetensförsörjning.

Vår region har så mycket att erbjuda både vad gäller utmanande arbetstillfällen och attraktiva boendemiljöer, men också när det kommer till kultur, fritid och annat som ger livet kvalitet. Det måste vi bli bättre på att visa upp – för kampen om kompetensen kommer hårdna.

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

I Sverige har vi en lång tradition av att organisera oss och gemensamt driva frågor. Östsvenska Handelskammaren bildades 1913 av ett stort antal entreprenörer i vår region, för att stärka näringslivets röst rörande infrastruktur, handel och konkurrenskraft. På den tiden drev man till exempel på att myndigheterna borde införskaffa räknemaskiner, för att effektivera sitt arbete. Ett annat krav från Handelskammaren var införande av elektrisk belysning i tullhusen i Norrköpings hamn, så arbetet skulle kunna utföras även efter mörkrets inbrott. 

Opinionsbildningen för över 100 år sedan påminner mycket om den Handelskammaren bedriver än idag. Det handlar fortfarande om infrastruktur i form av vägar, spår, hamnar och flyg. Vi driver alltjämt på myndigheterna att de ska effektivisera och skapa transparanta tillståndsprocesser. Och frågan om tillgänglig och pålitlig el- och energiförsörjning, finns i allra högsta grad kvar som en av företagens viktigaste.

Behovet av starka nätverk för utbyte av kunskap, stöd och hjälp kvarstår också. Det är inte utan viss stolthet vi konstaterar att det numera finns 12 000 handelskamrar i världen, 2 000 i Europa och 11 svenska handelskamrar. Tillsammans utgör vi världens starkaste röst för frihandel. Att denna kraft dessutom bygger på frivilligt engagemang, ger hopp i den märkliga tid vi just nu genomlever. 

Långsiktiga och förutsägbara spelregler är en förutsättning för tillväxt och konkurrenskraft. I dagens politik får vi dessvärre ofta prov på motsatsen, så Handelskammarens enande röst för näringslivet är viktigare än någonsin. Vår verksamhet regleras ytterst i lagen (1990:515) om auktorisation av handelskamrar, vilket ger en unik legitimitet – samtidigt som det förpliktar att säkerställa en bred representation och förankring i hela regionen. 

Vid årsmötet den 23 april tog vi det avgörande beslutet att bredda Handelskammarens fullmäktige, från 20 till 60 ledamöter. Därigenom stärker vi den regionala och branschmässiga representationen i den funktion som styrt vårt opinionsarbete. Jag är mycket stolt och tacksam över det stora intresset och engagemanget hos medlemmarna som tar plats i fullmäktige – för att ta ansvar och utveckla Östsvenska Handelskammarens röst. Det bådar gott för näringslivets fortsatta tillväxt och stärkt regional konkurrenskraft. 

Simon Helmér
Vd, Östsvenska Handelskammaren

PS. Är du ännu inte medlem, eller mer nyfiken på vår verksamhet? Hör av dig så kommer vi på besök. 

Östsvenska Handelskammaren bildades 1913. Samma år bildade bröderna Birger och Fredrik Ljungström STAL, Svenska Turbinfabriks AB Ljungström, och köpte de tidigare artilleriverkstäderna i Finspång. Grunden till det som idag är Siemens Energy var lagd. Att åren sammanfaller är knappast ett sammanträffande. Det är i början av 1900-talet som handelskamrar uppstår runt om i Sverige. Industrialismen hade fått fäste, företag skapades och såg ett behov av att organisera sig och sina gemensamma frågor och utmaningar i regionala handelskamrar. 

Att kamrarna uppstod i hamnstäder ser vi arv efter idag, över 100 år senare. Norrköpings hamn är till exempel skäl för att regionens näst största arbetsgivare Siemens Energy med drygt 4 000 medarbetare alltjämt ligger i Finspång. Den korta och goda förbindelsen mellan produktion och skeppning ut i världen – över 95 procent av tillverkningen går på export – är avgörande för företagets fortsatta tillväxt i vår region. 

När Norrköpings stadskärna nu utvecklas (mycket på grund av Ostlänkens dragning) och hamnverksamheten alltmer flyttas till Händelö, är det alltså kritiskt att en robust och säker väg dit säkras som klarar laster av turbinernas mått och vikt. Det är en fråga som vi på Handelskammaren tillsammans med bolaget, berörda kommuner och Regionen driver på.  

I dagarna arrangerades spadtag för Siemens Energys expansion i Finspång. Verkstadsytorna ska byggas ut och stora investeringar görs i såväl lokaler som maskiner. Tusen nya medarbetare ska adderas inom ett par år och produktionskapaciteten utökas rejält. En av dem som höll i spadarna var bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M), som betonade vikten av ett öppnat exportkreditsystem, kortade tillståndsprocesser och frihandelsavtal över hela världen – även dessa frågor som Handelskammaren står och verkar för.  

Med en tillväxttakt på 50-60 nyanställda i månaden, är det inspirerande att det stora industri- och teknikbolaget når framgångar även gällande jämställdhet. Nyligen tilldelades Siemens Energy Industrins jämställdhetspris 2025 för sin inkluderande arbetsplats där 30 procent av cheferna är kvinnor, en siffra som dessutom fortsätter att öka. I tider av tuff konkurrens om arbetskraften är det förstås viktigt att ta vara på all kompetens och på så sätt också öka sin egen attraktionskraft för fler anställningar.  

Med Siemens Energy som gott exempel ser vi de gemensamma nämnarna mellan industrin/näringslivet och Handelskammaren. Mycket har förändrats på drygt 110 år, men regional konkurrenskraft som grundas i hållbar energiutveckling, pålitlig infrastruktur och god kompetensförsörjning är fortfarande grunduppgiften för Handelskammaren – till gagn för samtliga våra medlemsföretag.  

Maria B Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

Hanna har en bred bakgrund som rör sig mellan Försvarsmakten, grafisk design och kreativa uttryck. Gemensamt för det hon har gjort är intresset för människor, kommunikation och att få idéer att bli verklighet.

– Jag har alltid tyckt om att få idéer att ta form, vare sig det handlar om projekt, människor eller kommunikation, säger Hanna, som kommer att vikariera för föräldralediga marknadskommunikatör Jennifer.

Det hon särskilt lyfter fram är förmågan att lyssna in, förstå olika perspektiv och anpassa sitt sätt att kommunicera efter den hon möter.

Nu väntar event, innehåll och nya möten

Framöver kommer Hanna att arbeta nära Handelskammarens verksamhet med innehållsproduktion och nätverkande, inte minst i samband med event och aktiviteter. Just den kombinationen av möten, variation och kreativt arbete är också det hon ser mest fram emot.

– Jag ser fram emot att få vara med på event, träffa olika människor och ta del av många olika teman. Det känns väldigt roligt att få kombinera det med den kreativa delen, att skapa innehåll och få ihop en helhet, säger Hanna.

Och det var inte bara själva rollen som lockade.

– Förutom att jobbet lät väldigt roligt var det faktiskt Handelskammarens julfilm på Instagram som fångade mig. Den gav en känsla av att det verkade vara en trevlig arbetsplats, säger Hanna.

Utanför jobbet

För den som vill veta lite mer om Hanna finns det flera saker som inte riktigt ryms i ett vanligt CV. Hon bor i Linghem med sin man och hunden Sigge, en blandning av schäfer och rottweiler.

Hon är också aktiv i en showgrupp, tycker mycket om att sjunga och dansa och trivs som bäst när det finns publik.

Och så finns det en tydlig nördig sida. Hanna har lagt över 2 000 timmar i The Sims och hundratals timmar i Planet Zoo.

– Jag älskar att bygga, skapa och göra fint, även i dataspel.

Med andra ord får Handelskammaren en ny kommunikatör med både människointresse, kreativitet och vana att få idéer att ta form. Vi är glada att ha Hanna på plats hos oss!